Sofia Tedsjö - "LSS-Kommitténs förslag till besparingar har till viss del redan påbörjats av Försäkringskassan"

Försäkringskassans nya bedömningsgrund av grundläggande behov är ett medvetet sätt att ta bort assistansen från stora grupper och ersätta den med hemtjänst. Till viss del har de besparingar LSS-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande redan påbörjats av Försäkringskassan. Det hävdar Sofia Tedsjö, jur kand på CJ Advokatbyrå.

Antalet ärenden som rör personlig assistans har ökat

Sofia Tedsjö har tillsammans med sina kollegor på CJ Advokatbyrå drivit flera hundra fall som rör personlig assistans. Hon berättar att den här typen av ärenden ökat de senaste åren.
- Ärendena kan, förutom behovsbedömningar, röra sjuklöner, förhöjda timbelopp, utbetalning av assistansersättning, assistansersättning vid sjukhusvistelse eller arbetsrättsliga frågor.
Den som överklagar ett LSS-beslut behöver inte stå för motpartens rättegångskostnader men väl för sina egna säger Sofia Tedsjö.
- Den assistansberättigade kan själva betala kostnaderna och det finns vissa möjligheter att söka statligt rättsskydd men praktiskt taget alla av mina klienter får mitt arvode betalt genom sitt assistansföretag. Assistansföretaget tar då beslutet om att bekosta ett juridiskt ombud för sin kund.
Assistansföretaget kan enligt Sofia Tedsjö anlita juridiskt ombud redan från början när någon söker assistans eller träda in när som helst under beslutsprocessen.

Om Försäkringskassans tolkning av grundläggande behov

Sofia Tedsjö är mycket kritisk till att Försäkringskassans nya bedömningsgrund för grundläggande behov som berättigar till personlig assistans.
- Försäkringskassans Internmeddelande: Assistansersättning - steg i bedömningen innebär i praktiken en kraftig åtstramning av möjligheten att få assistansersättning. Exempelvis anser Försäkringskassan att om en person enbart är i behov av hjälp för att tvätta håret, men i övrigt själv kan tvätta sig och sköta sina toalettbesök kan detta behov inte självt betraktas som ett grundläggande behov.
Försäkringskassans Internmeddelande: Assistansersättning - steg i bedömningen innebär enligt Sofia Tedsjö att de gjort en åtskillnad mellan "kvalificerade grundläggande behov" och "icke-kvalificerade grundläggande behov" och att bara kvalificerade grundläggande behov ger rätt till assistansersättning. Enligt henne stämmer inte det med lagstiftarens intention och det saknar stöd i förarbetsuttalandena. I förarbetena anges det enligt Sofia Tedsjö att personlig hjälp för att klara sin - hygien, - för att klä på sig och klä av sig, - för att inta måltider och att - kommunicera med andra skall betraktas som grundläggande behov.
- Någon ytterligare bedömning av behovets karaktär för att fastställa om behovet är kvalificerat nog för att bedömas som ett grundläggande behov talas det inte om i förarbetena. Har en person exempelvis behov av hjälp med att tvätta håret och torka kroppen efter dusch har han/hon ett behov av hjälp vid det grundläggande behovet personlig hygien.
Hur ser du på att Försäkringskassan anser att endast själva intagandet av föda ska räknas som ett grundläggande behov i samband med måltider?
- Det är samma sak där, av lagstiftningen framgår det att matsituationen, som ett grundläggande behov, inte är begränsad till endast intagandet av föda. Om lagstiftaren hade ansett detta hade man rimligtvis valt att ange det, antingen i lagtext eller i förarbeten. Det har man inte gjort, tvärtom kan det utläsas av lagtext och förarbeten att om en enskild har behov av hjälp oavsett om det rör sig om att föra maten till munnen eller att plocka fram, dela maten och hälla upp dryck så ska det räknas som ett grundläggande behov.

Sofia Tedsjö om hur lagstiftningen uttolkas i domstolarna

De domstolar som är aktuella när det gäller överklagande av LSS-beslut är förvaltningsdomstolarna, länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt, vilket är de domstolar där den enskilde överklagar en myndighets beslut. Hon förklarar hur tillämpandet av LSS-lagen sker i praktiken.
- LSS-lagstiftningen med förarbetena ger en ram att utgå från. Därefter fastställs rättspraxis som vid all annan lagstiftning genom prejudicerande domar i regeringsrätten eller i kammarätten om ärendet stannar där. Dessa så kallade prejudikat blir vägledande i andra rättsfall och kan bara upphävas genom ny lagstiftning.

Sofia Tedsjö om situationen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Personer med kognitiva funktionsnedsättningar, ofta personer med förvärvade hjärnskador, drabbas enligt Sofia Tedsjö särskilt mycket av den nya bedömningsgrunden från Försäkringskassan. Detta eftersom de ofta kan äta, klä och tvätta sig själva, men att de ofta inte kan göra detta av egen kraft.
- En person med en kognitiv funktionsnedsättning har oftast ett lika stort behov av hjälp att tillgodose sina grundläggande behov som en person som har en fysisk funktionsnedsättning.
Sofia Tedsjö reagerar på uttalandet från Tomas Sundberg från Försäkringskassan att personer med förvärvade hjärnskador ofta inte behöver en person med ingående kännedom.
- Min erfarenhet är att kognitiva funktionsnedsättningar kräver att du lär känna personen och har ingående kunskaper om hur dennes funktionsnedsättning fungerar för att veta hur hans/hennes behov skall tillgodoses på bästa sätt.
Bör motiverings- och aktiveringsinsatser vara en del av assistans?
- Absolut, Försäkringskassan och domstolarna har intagit en mycket restriktiv hållning här, vilket enligt min uppfattning är mycket olyckligt. För att det ska föreligga kvalificerade motiverings och aktiveringsinsatser måste den enskilde kunna styrka att han/hon har ett behov av motiverings och aktiveringsinsatser kombinerat med fysiskt stöd med praktisk hjälp och att dessa insatser måste ges från början till slut vid genomförandet av aktiviteten samt att hjälpen måste ges från ett fåtal personer med ingående kunskaper om personens funktionsnedsättning.
Försäkringskassans och domstolarnas inställning att personlig assistans här bara ska beviljas om det finns behov av "praktisk" hjälp grundas enligt Sofia Tedsjö på förarbetsuttalanden i en lagtext som visserligen föreslogs av regeringen i propositionen 1995/96:146 (s. 13), men som aldrig antogs av riksdagen.
- I socialutskottets betänkande, 1995/96 SoU15, togs ordet "praktisk" bort. Riksdagen antog därefter socialutskottets betänkande i sin helhet. Det är alltså socialutskottets lagförslag och dess bakomliggande bedömning av definitionen av personlig assistans som skall gälla.
Detta innebär enligt Sofia Tedsjö att den betydelse som begreppet "praktisk hjälp" idag har tillskrivits är felaktig och innebär att ett stort antal personer med funktionsnedsättningar felaktigt fråntas rätten till goda levnadsvillkor via personlig assistans.

Sofia Tedsjö om vad som kan ligga bakom förändringen

Den besparing som redan nu pågår och som kommer till uttryck i samtliga nya beslut från Försäkringskassan måste ifrågasättas enligt Sofia Tedsjö. Hon tror samtidigt att Försäkringskassans nya syn på grundläggande behov har sin grund i regeringens och LSS-kommitténs ambition att "dämpa kostnadsutvecklingen".
- Det är uppenbart att det finns politiska beslut bakom den åtstramning som nu sker på flera håll inom den personliga assistansen. Det är uttalat att regeringen anser att den personliga assistansen är för kostsam för samhället och LSS-kommitten har precis sagt att 3,3 miljarder kronor ska sparas. Försäkringskassan har i praktiken redan påbörjat delar av det besparingsarbete LSS-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande.
Tycker du att det behövs lagändringar?
- Jag anser inte att det behövs några större förändringar, LSS är bra som den är. Det är dock viktigt att fastställa enhetliga riktlinjer för hur Försäkringskassan och kommunerna skall göra sina bedömningar, men då ska de grundas på lagen och dess förarbeten. Dessutom behövs mer vägledande domar.

Om följderna av att assistans ersätts med SoL-insatser som hemtjänst

Att assistans ersätts av hemtjänst är ofta förödande för de individer det drabbar menar Sofia Tedsjö. Det kan handla om personer som haft assistans i över tio år och inrättat sitt liv efter detta. Livet begränsas därefter istället till boendets "fyra väggar", eller i värsta fall ett liv på institution.
- Personlig assistans möjliggör ju tvärtom deltagande i samhällslivet, att kunna träffa vänner, utöva fritidsintressen, men även att arbeta och betala skatt.
Med hemtjänst blir det istället mer punktvisa insatser där, enligt Sofia Tedsjö, den enskilde till stor del tvingas in i ett system där hemtjänstpersonalens scheman styr när hjälpbehoven skall tillgodoses.
- Om man hårdrar det kan man säga att detta går hand i hand med en uppfattning att de här människorna inte skall betraktas som jämlika personer som har rätt till "goda levnadsvillkor". De får istället nöja sig med en "skälig levnadsnivå" i Socialtjänstlagen.
Sofia Tedsjö vill samtidigt säga att det inte behöver vara fel att en assistansberättigad vid en omprövning får ett mindre antal timmar.
- Att assistanstimmar minskas ner eller till och med tas bort behöver inte vara fel om det är så att personen har förbättrats i sin funktionsnedsättning. Men i det här fallet drabbar Försäkringskassan nya bedömningsgrund personer vars funktionsnedsättningar är oförändrade eller till och med försämrade.

Om framtiden

Sofia Tedsjö är dock positiv till utfallet i de rättsfall hon driver som berör Försäkringskassans nya bedömningsgrund gällande de grundläggande behoven.
- Inget fall har avgjorts i rätten ännu. Det min förhoppning att domstolarna kommer fram till att besluten är felaktiga. Det skulle innebära att samtliga beslut som grundats på den nya bedömningsgrunden kommer att upphävas och att Försäkringskassan tvingas återgå till den tidigare, enligt min mening, mer korrekta bedömningsgrunden, säger Sofia Tedsjö.

Sofia Tedsjö intervjuades av Kenneth Westberg 2008-09-02

Vidare läsning:
Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
Informationsmeddelande från Försäkringskassan som beskriver de olika stegen i bedömningen av rätten till assistansersättning.

LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 "Möjlighet att leva som andra"

CJ Advokatbyrå