Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Vivida Assistans
annons Linne Assistans
annons Nära AB
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons A-Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons Assistansformedlaren
annons Humana Personlig assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Assistansförmedling
annons LaVita Assistans AB
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans"

Enligt ett regeringsuppdrag ska ett vetenskapligt instrument skapas för bedömning av de behov som berättigar till personlig assistans och bedöma den tid som behövs för att åtgärda behoven. Instrumentet ska enligt projektledaren Lennart Jansson ha sin utgångspunkt i WHO:s klassifikation av funktionshindertillstånd, ICF och vara klart att använda i mars 2011.

Artiklar med samma tema: (28)

TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning

I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua


TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning

Enligt ett regeringsuppdrag ska ett vetenskapligt instrument skapas för bedömning av de behov som berättigar till personlig assistans och den tid som behövs för att åtgärda behoven. Instrumentet ska vara klart att använda mars 2011 och utarbetas av en arbetsgrupp bestående av IMS - Institutet för metoder i socialt arbete, Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

  1. Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans" 2008-11-25
    Enligt ett regeringsuppdrag ska ett vetenskapligt instrument skapas för bedömning av de behov som berättigar till personlig assistans och bedöma den tid som behövs för att åtgärda behoven. Instrumentet ska enligt projektledaren Lennart Jansson ha sin utgångspunkt i WHO:s klassifikation av funktionshindertillstånd, ICF och vara klart att använda i mars 2011.
  2. Jonas Franksson, STIL - "Instrumentet riskerar ersätta individens omdöme" 2009-01-27
    Handläggarna kan komma att gömma sig bakom det instrumentet som ska bedöma behov av personlig assistans och inte ta eget ansvar, menar Jonas Franksson.
  3. Adolf Ratzka - "Utgångspunkten ska vara individens egna föreställningar om vad man vill uträtta i livet" 2009-02-27
    Adolf Ratzka är kritisk till att behovet av personlig assistans ska bedömas utifrån ett vetenskapligt instrument. Individen är den bästa experten på sina egna behov, menar han.
  4. Skrivelse till regeringen om behovsbedömningsinstrumentet 2009-05-19
    DHR, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, STIL, Föreningen JAG, HSO- Handikappförbundens samarbetsorgan och Hjärnkraft protesterar i en skrivelse till regeringen om utvecklingen av behovsbedömningsinstrument.
  5. Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Instrumentet som ska bedöma behovet av assistans liknar ett indiskt reptrick" 2009-07-05
    Behovsbedömningsinstrumentet riskerar bli en besparing paketerad i professionella bedömningskriterier säger Göran Fredriksson, Ordförande i "Bransch personlig assistans" i Vårdföretagarna. Han är även kritisk till den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" som riskerar blir alltför hemtjänstlik och formas efter förutsättningarna i LOV.
  6. Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans" 2009-09-03
    Det är inte bedömningsinstrumentet utan lagstiftning och regelverk hos myndigheter som avgör vilka behov som ger rätt till assistans och exempelvis om assistans ska ges för tid mellan aktiviteter där den enskilde är i behov av stöd. Instrumentets roll är att kartlägga individens behov och vara ett metodstöd för handläggaren enligt Lennart Jansson projektledare på IMS, Institutet för metoder i socialt arbete.
  7. Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst" 2009-09-10
    Om endast den aktiva tid behovsbedömningsinstrumentet levererar räknas som grund för assistans innebär det en återgång till hemtjänst vilket vore förödande enligt Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske på Kommunal. De kräver även att konsekvenserna för assistenternas arbetsmiljö utreds vid eventuella nedskärningar i assistansen.

Om vad det innebär att instrumentet är vetenskapligt

Arbetsgruppen leds av IMS(Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete), socialstyrelsen och försäkringskassan. Lennart Jansson som är forskare på IMS är projektledare för arbetsgruppen och har en bakgrund som psykolog inom vuxenpsykiatrin.
- Syftet och uppdraget från regeringen är att socialstyrelsen och IMS i samarbete med försäkringskassan ska skapa ett vetenskapligt instrument som kan användas när behovet av personlig assistans ska bedömas.
Vad innebär det att instrumentet är vetenskapligt?
- Att frågorna ska vara likadana vid alla bedömningar och att frågorna är noggrant utprovade. Frågorna ska mäta det vi avser att mäta så exakt som möjligt, svaren ska bli likadana oavsett vem som frågar.
Lennart Jansson säger att instrumentet ska identifiera de behov en person har av att klara av olika dagliga aktiviteter, det tar inte ställning till hur personlig assisans ska se ut, det är en sak för lagstiftningen och försäkringskassan menar han.
- Begreppen "goda levnadsvillkor" i LSS respektive "skälig levnadsnivå" i socialtjänstlagen är endast beslut om var man lägger ribban på levnadsnivån. Instrumentet tar inte ställning till detta utan det blir en uppgift för den handläggare som sammantaget ser resultatet av alla intyg och resultatet från intervjun utifrån instrumentet.
Instrumentet ska vara ett underlag för bedömning av både grundläggande behov och andra personliga behov som är aktuella vid personlig assistans. Medicinska behov ska dock undantas eftersom sjukvård inte är en del av personlig assistans. Instrumentet behöver också fånga upp behov som idag inte berättigar till personlig assistans eftersom instrumentet ska vara oberoende av lagstiftningen.
- Vi ska inte ta ställning till vilka behov som berättigar till assistans. Därför måste instrumentet kunna vara oförändrat även om lagstiftaren eller försäkringskassan förändrar reglerna om vilka behov som berättigar till assistans.

WHO:s klassifikation av funktionshinder ska var utgångspunkt

För att få ett instrument som är oberoende av lagstiftningen har Lennart Jansson valt att utgå från Klassifikation av funktionshindertillstånd, funktionshinder och Hälsa, ICF som är skapat av WHO.
- Det finns över hela världen med definierade begrepp som kan användas på alla.
Är de grundläggande behov som berättigar till assistans definierade i ICF?
- Inte direkt, men alla mänskliga behov finns där, exempelvis om du behöver hjälp att klä på dig så är det en aktivitet som beskrivs.
I instrumentet ska behoven upptäckas genom de aktiviteter som kan beröra personlig assistans kartläggs via frågor. En fördel med ICF är enligt Lennart Jansson att definitionerna där är tillgängliga för alla, dessutom bör frågorna i instrumentet vara tillgängliga för den som ansöker om personlig assistans.
- Alla ska, som jag förstått det, veta vilka frågor som ingår, så att man kan förbereda sig och ge genomtänkta svar.

Om hur en individs behov ska dokumenteras

För att bedöma en persons behov av assistans behövs det enligt Lennart Jansson ingångsfrågor, eftersom det inte går att fråga om alla aktiviteter. Det ska finnas övergripande frågor för specifika områden, exempelvis idrott och om det finns ett behov där kan man gå in med ytterligare frågor.
- Områden där det inte finns behov kan hoppas över, instrumentet ska fånga den aktuella personens behov.
Ligger det inte en motsättning i att göra en individuell bedömning med ett generellt instrument?
- Nej, det är inte bara instrumentet som bestämmer om du ska få stöd eller inte utan det är en av flera delar som handläggaren har som beslutsunderlag, sedan tillkommer exempelvis läkarintyg och arbetsterapeututredningar.
Gör inte gränsen på 20 timmar för grundläggande behov att instrumentet får en stor betydelse?
- Nej, instrumentet ska som sagt bara utgöra en del i ett beslutsunderlag som handläggaren har när beslutet skall fattas.
Personlig assistans handlar ju mycket om hur man lever sitt liv, med fritid, sommarstuga, familjeliv, hur ska det bedömas?
- Andra personliga behov ska bedömas på samma sätt som grundläggande behov, den som är aktiv har ett behov, oavsett om det är att gå på konsert, rida eller gå i kyrkan. Instrumentet värderar inte behovet eller avgör om de berättigar till personlig assistans, det får lagstiftningen och försäkringskassan göra.
Hur ser du på att personer med funktionsnedsättning kanske kan bli aktiva och få möjlighet att göra saker först när möjligheten finns med assistans?
- Ett bra bedömningsinstrument ska fånga in personens funktionsnivå, hur han/hon klarar av en viss aktivitet på egen hand, dvs utan hjälp, och sedan kunna identifiera personens behov av hjälp för att kunna utföra aktiviteter.
Kan instrumentet användas på andra områden än personlig assistans?
- Ja törs inte säga ja, men jag säger inte nej heller, för i och med att ICF är grunden så kan det användas på andra områden. Jag har precis gjort ett utkast till instrument för personer med psykiska funktionshinder, det har många liknande frågor.

Om hur instrumentet ska bedöma tid för de olika behoven

Förutom att hitta en persons behov ska tiden för att få hjälp med behoven bedömas. Det är enligt Lennart Jansson viktigt att alla bedömare kommer fram till samma tid.
- Idag skiljer det sig i landet beroende på om man bara räknar med aktiv tid i form av minuter för varje aktivitet eller om man tar med passiv tid mellan aktiviteterna.
Om bara aktiv tid räknas kanske behovet i praktiken inte täcks?

- Ja, som psykolog ser jag problemet, dels kan en aktivitet ta mer tid om det är andra förutsättningar, exempelvis om du är i sommarstugan, dels går inte att anställa någon som kommer tio och sju minuter i taget, men via har inte tagit ställning till detta ännu.
Om passiv tid läggs till eller inte är enligt Lennart Jansson den skillnad som finns idag mellan lokala försäkringskassor. Det finns inget gemensamt instrument och han anser att det är ett problem att bedömningen är olika i olika delar av landet.

Om hur instrumentet ska provas ut

Innan instrumentet ska börja användas ska det prövas ute på försäkringskassorna. Lennart Jansson vill att uppåt hundra bedömningar görs för att få ett bra underlag. Eftersom behov kan variera över tid ska instrumentet fånga in personens behov under den senaste månaden. Samma intervjuer bör då ske två gånger med kanske fjorton dagars mellanrum.
- Om svaren då blir lika har instrumentet en god reliabilitet. Men det får inte vara för många frågor, du orkar högst en timme.
Under utprovningen kan det visa sig att en fråga inte fungerar, att den kan missförstås, eller att det behövs fler frågor. Därför ska utprovningstiden vara upp till ett år, sedan ska det revideras och prövas igen innan allt ska vara klart i mars 2011.
- Det kan tyckas vara en lång tid men det är det inte, det är under utprovningen som instrumentet ska bli bra.
Ska biståndsbedömarna göra hembesök?
- Ja, i princip ska inget skilja mot idag förutom att checklistan eller vad man nu använder ska ersättas med vårt instrument.

Om vilka frågor och behov som ska tas med

Att definiera gränserna för assistans och assistenternas arbetsuppgifter är inte syftet med instrumentet, men indirekt kan det bli en följd eftersom det framgår tydligare vad som behöver göras för att åtgärda behoven säger Lennart Jansson.
- Vid psykiska funktionsnedsättningar har jag sett att ett instrument gjort att biståndsbedömare dels sett behoven tydligare men framför allt att de kan de beställa hemtjänst eller boendestöd som utformas efter de aktuella behoven.
Assistenternas arbetsuppgifter beror ju på den assistansberättigades livsstil..
- Visst, det är en skillnad, men ICF är mycket omfattande i att täcka människors behov, vår uppgift blir att skapa frågor som täcker de aktuella behoven för assistans.
Vem avgör vilka frågor som ska väljas ut?
- Arbetsgruppen, alltså jag och representanterna från socialstyrelsen och försäkringskassan. Sedan ska referensgruppen ge synpunkter, där sitter SKL (Sveriges kommuner och Landsting), Vårdföretagarna, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade och HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan)

Om oro för att vissa behov inte ska komma med

Lennart Jansson säger sig vara medveten om att det finns en oro för att instrumentet ska leda till att man främst får tid för grundläggande behov, och att andra personliga behov vilka möjliggör ett socialt liv ska blir lidande.
- Den oron vill jag skingra, instrumentet mäter bara behoven utifrån ICF, där alla behov finns med. Instrumentet säger inte om behovet ska hjälpas med assistans, hemtjänst eller något annat, det avgör lagstiftningen och försäkringskassan.
Vad händer om den som söker tycker att man inte frågat efter vissa behov?
- Om det sker under utprovningen och flera säger samma sak bör det behovet tas med. När vi prövar ut instrumentet kan vi ändra och lägga till frågor. När instrumentet är klart ska försäkringskassan ta beslut om att använda det, då får de förvalta det.
Skulle försäkringskassan kunna ändra instrumentet?
- De måste isåfall ha kompetensen för att veta vad som händer om frågorna ändras, man ändrar inte hur som helst i ett instrument.
Men om någon känner att hans behov inte är med när instrumentet är klart?
- Då ska det läggas till den totala bedömningen, fast utanför instrumentet.
Får ett behov som ligger utanför instrumentet en mindre tyngd?
- Det beror på hur myndigheten hanterar ett sådant behov i den totala bedömningen, men alla viktiga behov borde dyka upp under utprovningen. Här är referensgruppens åsikter viktiga så att alla behov täcks in.
Vad händer om parterna i referensgruppen har olika åsikter?
- Tanken är att instrumentet skall fånga upp så många olika områden att vi inte ska behöva hamna i den situationen utan att alla är överens om vilka aktiviteter/områden som skall ingå i instrumentet, säger Lennart Jansson

Lennart Jansson intervjuades av Kenneth Westberg 2008-11-20

Vidare läsning

Information från Socialstyrelsen om utvecklingen av ett behovsbedömningsinstrument för personlig assistans

Klassifikation av funktionshindertillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF


Skicka sidan till: