Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Saxerna Omsorg
annons A-Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons LaVita Assistans AB
annons STIL
annons Frösunda Omsorg AB
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Din Assistans i Väst AB
annons JAG
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistansformedlaren
annons Särnmark Assistans AB
annons Linne Assistans
annons Nära AB
annons Assistansförmedling


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Kenneth Johansson, - "Lagstiftningen bör kunna gälla från 1 januari 2011"

Propositionen utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande bör komma sent i år och lagstiftningen bör kunna gälla från 1 januari 2011, enligt Kenneth Johansson, Centerpartistisk Ordförande i LSS-kommittén och Socialutskottet.
Han är mycket kritisk till Lars U Granbergs uttalanden om att större besparingar planeras på assistansen och säger att besparingen via en enhetlig, mer återhållsam behovsbedömning hänger på resultatet av det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling.

Kostnadsökningen har avtagit enligt Försäkringskassans prognos

Kenneth Johansson

Den 7 maj 2009 släppte Försäkringskassan en prognos där utgifterna för den statliga assistansersättningen beräknas öka med drygt fyra miljarder under fyraårsperioden 2009-2012, jämfört med en tidigare beräkning på två miljarders ökning per år. Den årliga kostnadsökningen beräknas sjunka till 6,8 procent 2012 jämfört med 13,9 procent 2007. Ökningen av antalet assistansberättigade beräknas vara 1,3 procent 2012 jämfört med 5,7 procent 2007. Kenneth Johansson är mycket nöjd med detta.
- Det ger en helt ny bild när propositionen ska läggas, Försäkringskassan har förutspått detta tidigare, men först nu ser vi att ökningstakten minskar.
Kan det bero på Försäkringskassans striktare bedömning av grundläggande behov?
- Att de gör mer enhetliga bedömningar, jag det tror jag. Det kan också bero på lagen från 1 juli 2008, vilken gjort det svårare för assistansberättigade och assistansföretag att använda ersättningen till annat än vad den är tänkt till. Kanske det blivit sämre service i enstaka fall, men det har blivit tydligare.

Om propositionen

Enligt Kenneth Johansson kommer propositionen troligen att läggas fram på senhöst/vinter 2009, därefter behandlas den i Socialutskottet första halvåret 2010.
- När propositionen behandlas i Socialutskottet, kommer den åter på mitt bord. I mina roller som Ordförande i LSS-kommittén och Socialutskottet får jag vara med både i början och på slutet, det känns mycket tillfredsställande.
Hur kommer behandlingen i Socialutskottet att genomföras?
- Vi kommer att anordna offentliga utfrågningar, ha kontakter både enskilt och i utskott med olika organisationer. Sedan tar vi beslut sent på våren eller i början på hösten 2010. Den 1 januari 2011bedömer jag att lagstiftningen kan börja gälla.
Hur stora delar av slutbetänkandet bedömer du kommer med i propositionen?
- Huvuddelarna bör komma med, det blir säkert justeringar av förslaget i slutbetänkandet både i regeringens arbete med propositionen och i beredningen i Socialutskottet.

Remisserna blev fler än väntat

LSS-kommitténs slutbetänkande kommer på andra plats i Socialdepartementets historia över antal remissvar, överträffat endast av Miltonutredningen om psykiatrin. Enligt Kenneth Johansson kan det delvis bero på att SKL uppmanat kommunerna att lämna remissvar.
- Det beror även på att många lämnat synpunkter på eget initiativ, vilket jag uppmanat till på konferenser och utfrågningar.
Kenneth Johansson medger dock att det finns kritik främst från brukarorganisationerna mot de kostnadsdämpande åtgärderna.
- Det är deras roll att kritisera, men jag kan känna att kritiken trots allt varit måttlig. Det kan bero på att företrädare för assistansberättigade varit med och diskuterat om vilka kostnadsdämpande åtgärder som är möjliga utan att tumma på de handikappolitiska målen.
Vissa områden, exempelvis barnperspektivet, har enligt Kenneth Johansson fått ett mycket starkt stöd, särskilt förslaget på registerkontroll av assistenter till barn.
- Många har rest krav på att all LSS-personal borde omfattas av detta. Det kan jag tycka är en bra synpunkt.

Om Lars U Granbergs varning för stora besparingar

Den assistansberättigades rätt att själv välja och styra över sin assistans ligger enligt Kenneth Johansson ideologiskt närmare de borgerliga partierna.
- I det här fallet köper Socialdemokraterna reformen, men annars är deras linje att kommunen främst ska driva och sköta saker.
Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet, sade i en intervju att det finns ett tryck från finansdepartementet att spara 7,5 miljarder på assistansen..
- Det är helt taget ur luften, enbart i syfte att skapa oro, partitaktik på en i mina ögon låg nivå. Alla partier inklusive Socialdemokraterna var överens om att dämpa kostnadsutvecklingen, med netto 2,1 miljarder.
Hur ser du på uppgifterna från Lars U Granberg om att regeringen eventuellt kan komma att återinföra 65-årsgränsen?
- Det är också helt taget ur luften, det finns inget sådant förslag. Om det i framtiden skulle bli krasch i ekonomin, då får vi förstås vrida och vända på allt, men där är vi inte idag.

Oron kring LSS-insatsen "Personlig service med boendestöd"

Lars U Granberg sade i en intervju att LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" är för osäker och bör slopas, och att 20 timmars-gränsen för att få personlig assistans bör sänkas, eftersom det annars blir en försämring för de som har kommunala assistansbeslut. Maria Lundqvist Brömster, folkpartistisk ledamot i Socialutskottet sade i en intervju att de som idag har kommunala assistansbeslut borde kunna stanna kvar hos sina anordnare och att maxgränsen på 40 timmar för den nya LSS-insatsen bör slopas. Enligt Kenneth Johansson var 40-timmarsgränsen en eftergift åt SKL, och efter att ha tagit del av många remissvar tycker även han att den eventuellt kan slopas. Han säger sig även förstå oron kring den nya insatsen.
- Jag förstår oron eftersom det är en insats som ännu inte finns, kommunerna ska utveckla den, det kommer att bli domstolsutslag som stakar ut gränserna och först efteråt kommer vi att se hur effekterna blir.
Oron finns framför allt hos de som har assistans via kommunala beslut, de har ju något som de är rädda att mista..
- Ja, men de som ligger under 20 timmar ska ha en assistansliknande LSS-insats som har en skillnad, valfrihetsaspekten. I assistansen har du rätt att välja din assistent, "personlig service med boendestöd" är en kommunal insats där man inte kan välja den som ska ge den. Men jag anser samtidigt att detta kan klaras genom LOV-lagstiftningen som över 200 kommuner nu valt att införa.
Får den som har assistans via att kommunalt beslut vara kvar hos sin assistansanordnare i en kommun som inför LOV?
- Ja, då kan du själv göra valet, då ska det inte bli någon skillnad.
Då blir det olika villkor i olika kommuner?
- Ja, i de kommuner som väljer att stå utanför LOV, oftast röda kommuner norr om Dalälven, där blir det en skillnad. Där erkänner jag att valfriheten i personlig service begränsas, då får väljarna i den kommunen göra något åt situationen.
Socialstyrelsen anser att den som fått en LSS-insats bör få behålla den även om lagstiftningen förändras, hur ser du på det i det här sammanhanget?
- Jag tar till mig den åsikten, det är en bra synpunkt som regeringen behöver fundera på.

Ledsagarservice kan vara kvar som LSS-insats

En punkt där det enligt Kenneth Johansson blivit missförstånd är LSS-insatsen ledsagarservice, den ska enligt slutbetänkandet ingå i "personlig service med boendestöd".
- Många har uppfattat att den ska utgå, vilket jag dementerat vid ett flertal tillfällen. Ledsagarservicen ska vara oförändrad, och idag kan jag tycka att det finns skäl att ha den kvar för att undvika missförstånd.
Att den finns kvar som en separat LSS-insats?
- Ja, vi har aldrig avsett att ta bort eller förändra ledsagarservicen.

Lars U Granbergs kritik mot utvärdering av huvudmannaskapet

Lars U Granberg är kritisk till att slutbetänkandet öppnar för utvärdering av huvudmannaskapsuppdelningen mellan stat/kommun. Detta avfärdar Kenneth Johansson.
- Där är en felaktig slutsats, visst vill Moderaterna förstatliga alla LSS-insatser, men de fick böja sig. Samtliga partier kom överens om att assistansen ska förstatligas, expertstödet ska ligga kvar hos landstingen och resten ska vara kommunalt. Jag menar dock att man måste kunna utvärdera i framtiden och det står jag för.
Granberg menar att då kommer inte kommunerna att lägga ner tillräckligt stor energi på att utveckla insatserna..
- Ingen kan spå framtiden, vi måste utgå från det förslag som ligger nu, och insinuationer om att det här är ett tillfälligt förslag är fel.
Hur ser du på kritiken från SKL att fler LSS-insatser borde fått statlig huvudman?
- SKL fick inte stöd av LSS-kommittén i den här frågan. De hävdar att det blir kostnadsövervältringar från stat till kommun, finansdepartementet hävdar samtidigt att det finns risk för kostnadsövervältring till staten och sanningen kanske ligger någonstans mittemellan. Här måste följderna utvärderas noga.

Behovsbedömningsinstrumentet

Socialstyrelsen och Försäkringskassan utvecklar ett behovsbedömningsinstrument för att bedöma behov av personlig assistans. Instrumentet beräknas vara klart att använda i mars 2011. Lars U Granberg har sagt att LSS-kommittén hade ett arbetsmaterial med en uppskattning om hur stora besparingar behovsbedömningsinstrumentet förväntas leda till och att LSS-kommittén då gick på den högsta besparingen, 2,1 miljarder. Kenneth Johansson svarar att det inte är brukligt att tala om vad det funnits för arbetsmaterial under utredningens gång.
- Det fanns en mängd olika scenarier med olika utfall. I samråd med Försäkringskassan var vi dock eniga om att en dämpning på 2,1 miljarder är trolig, men det är en tro, vad som blir utfallet av behovsbedömningsinstrumentet vet vi inte, det kan bli mer eller mindre.
Om det leder till fler assistanstimmar dämpas ju inte kostnaderna..
- Nej, eftersom det är en rättighetslag är behovet avgörande. Om behovet ökar, då är det en verklighet vi får rätta oss efter. Men om behovet minskar, vilket jag inte utesluter, då kan det bli en större besparing än 2,1 miljarder.
Om behovsbedömningsinstrumentet leder till en mycket stor skillnad uppåt eller neråt kan dock situationen bli en annan säger Kenneth Johansson.
- I ett sådant läge kan vi inte säga att tillämpningen är fel, men vi kan dra slutsatsen att det inte blir som vi anser att det borde vara och isåfall överväga att ändra lagen.
De som utvecklar instrumentet får mycket makt..
- Ja, fast arbetet görs i samråd med brukarorganisationer.
Brukarorganisationerna har protesterat i en skrivelse ..
- Jag har själv inte på något sätt insyn i arbetet med bedömningsinstrument, men tycker det är mycket tråkigt att representanterna för brukar- och handikapprörelsen inte känner sig delaktiga, samtidigt är det bra att de för fram sina åsikter om de anser att det utvecklas åt fel håll. Jag utgår ifrån att det ordnar upp sig.

6 eller 12-månaders avräkningsperiod

Tidigare har det framförts en oro för följderna för egna arbetsgivare av att avräkningsperioden är sex månader, vilket gör att det inte går att spara undan medel för större utgifter längre än sex månader. Både Socialutskottet och LSS-kommittén har sagt att detta ska utvärderas. Enligt Kenneth Johansson har regeringen nu gett Försäkringskassan i uppdrag att redovisa konsekvenserna för egna arbetsgivare.
- Försäkringskassan ska redovisa detta till regeringen den 30 september 2009, jag förutsätter att de då lyssnat på brukarna. Om utvärderingen styrker att det varit problem bör man ändra på detta, sannolikt blir det då en del av den kommande propositionen.
Försäkringskassan vill ha en avräkningsperiod på 12-månader i sitt remissvar..
- Ja, jag inget emot det, men jag vill samtidigt säga att jag hittills inte fått mycket uppgifter om problem rörande sexmånadersgränsen.

Assistansersättning vid uppsägningslöner och sjukhusvistelse

Det har framförts krav från brukarorganisationer, Kommunal och arbetsgivarorganisationer om att assistansersättning bör ges till uppsägningslöner enligt kollektivavtal när/om brukaren avlider. Idag beviljar inte Försäkringskassan detta och Kenneth Johansson ser det som en sak för regeringen att ta ställning till.
- Jag förstår synpunkterna om en "uppsägningslön" om/när brukaren avlider. Det är en fråga att överväga i samband med propositionsskrivandet.
Slutbetänkandet föreslår även assistans vid sjukhusvistelse förlängs till sex månader, är det även för de assistansberättigade som köper assistans?
- Ja, det ska det vara, har jag förstått rätt menar Försäkringskassan att detta inte är svårt att ordna, så det hoppas jag ska kunna införas, säger Kenneth Johansson.

Kenneth Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2009-06-01

Vidare läsning

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2009-2012 (sid 22-24 behandlar Assistansersättning)

Skrivelse till regeringen om behovsbedömningsinstrumentet DHR, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, STIL, Föreningen JAG, HSO- Handikappförbundens samarbetsorgan och Hjärnkraft protesterar i en skrivelse till regeringen om utvecklingen av behovsbedömningsinstrument.

Intervjuer med politiker och IfAs Ordförande

Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet - "Jag ser gärna en lägre tröskel för att få assistans"

Ann-Marie Brodén, moderat ledamot i LSS-kommittén, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Chatrine Pålsson Ahlgren och Rosita Runegrund, kristdemokratiska ledamöter i Socialutskottet svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, kommenterar Lars U Granberg (s) och övriga ledamöter i Socialutskottet

Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Linnea Darell, Folkpartistisk ledamot i LSS-kommittén svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Gunnel Wallin, Centerpartistisk ledamot i Socialutskottet svarar Lars U Granberg

Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna

Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet svarar på kritik

LSS-kommitténs slutbetänkande

LSS-kommitténs slutbetänkande "Möjlighet att leva som andra" överlämnades till stadsrådet Maria Larsson den 29 augusti 2008.

Lista med remissvar på LSS-kommitténs slutbetänkande SOU (2008:77)

Skicka sidan till: