Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Assistansförmedling
annons Assistansformedlaren
annons Saxerna Omsorg
annons Vivida Assistans
annons Linne Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Nära AB
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons STIL
annons LaVita Assistans AB
annons Särnmark Assistans AB
annons A-Assistans
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans"

Biståndshandläggare har börjat bedöma om hjälp som behövs vid måltider eller personlig hygien är integritetskänslig nog för att räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har återigen börjat mäta tidsåtgången för att exempelvis borsta tänderna.
Detta är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, resultatet av en konsekvent linje, driven av Försäkringskassan och vissa kommuner. En linje som nu fått stöd i en dom i regeringsrätten den 17 juni.

Artiklar med samma tema: (118)

TEMA - Domar i Förvaltningsdomstolarna

Domar i Högsta Förvaltningsdomstolen (fd Regeringsrätten) är prejudicerande, vilket innebär att de blir vägledande för hur lagstiftningen ska tolkas, därför måste exemplevis Försäkringskassan följa resultatet av dessa domar. Domar i Kammarrätterna, steget under Högsta Förvaltningsdomstolen, har också en stark betydelse för rättspraxis. På Norstedts juridik finns information om aktuella domar som rör personlig assistans under sökordet LASS.

TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

Försäkringskassan har sedan nov 2007 gjort det svårare att få personlig assistans. Dels ses allt färre behov som grundläggande, dels beviljas inte sjukhusvistelse eller uppsägningslöner till assistansberättigade som köper assistans från en anordnare. Ett ingående minuträknande har även börjat spridas vid behovsbedömningar.

Om domen (Mål nr 5321-07) från den 17 juni 2009

Mathias BlombergAA som domen berör fick en funktionsnedsättning 2003 efter en hjärninfarkt, han sökte personlig assistans i sin kommun men fick avslag. Vid överklagandet ansåg Kammarrätten att han hade rätt till personlig assistans enligt LSS, men AA fick avslag i Regeringsrätten den 17 juni i (Mål nr 5321-07). Inför Regeringsrättens dom yttrande sig både Socialstyrelsen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) som ansåg att AA bör ha rätt till personlig assistans berättar Mathias Blomberg.
- AA kan själv föra maten till munnen och tugga, han behöver däremot hjälp med att tillaga maten och finfördela den. AA behöver även viss hjälp med av och påklädning, toalettbesök och i duschsituationen. Eftersom det inte finns någon nedre gräns för grundläggande behov för att bevilja personlig assistans enligt LSS bör AA enligt min mening vara berättigad till detta.
Socialnämnden i Luleå kommun medger att AA tillhör personkretsen till LSS men hävdar att han inte har ett så omfattande hjälpbehov att han är berättigad till personlig assistans.
- Regeringsrätten har nu gått på Luleå kommuns linje att AAs hjälpbehov vid de grundläggande behoven "inte är av det privata och känsliga slag som förutsätts för rätt till personlig assistans", AA är nu hänvisad till hemtjänst, säger Mathias Blomberg.

Motiverings och aktiveringsinsatser berättigar inte till assistans

För det första fastslår Regeringsrätten på nytt att motivations och aktiveringsinsatser inte berättigar till personlig assistans. Detta fastställdes enligt Mathias Blomberg första gången i Regeringsrättsdomen RR-1997-06-04.
- Detta anser jag grundas på förarbeten som aldrig antagits. I propositionen inför lagändringen 1996 stod det att assistans bara kunde ges till behov som krävde "praktisk hjälp" men Socialskottet ändrade faktiskt detta till enbart "hjälp". Då borde motiverings och aktiveringsinsatser som behövs för att en person ska få hjälp att utföra sina grundläggande behov vara en grund för assistans.

Måltider är inte ett grundläggande behov om du kan äta själv

För det andra fastställs det nu för första gången på Regeringsrättsnivå att all hjälp vid måltider inte har den privata karaktär som krävs för att räknas som grundläggande behov, det förutsätts nu enligt Mathias Blomberg att personen inte kan äta själv.
- I nov 2007 beskrev Försäkringskassan i ett internmeddelande att hjälp med vissa moment i de grundläggande behoven har en speciell privat karaktär och att detta är en förutsättning för att det ska räknas som ett grundläggande behov. Vid måltider anses det vara att äta själv och föra maten till munnen. Försäkringskassans hållning fastställs nu i Regeringsrättens dom.
Mathias Blomberg säger att matning tidigare inte varit en förutsättning för att måltider ska räknas som ett grundläggande behov. Han anser att bedömningen av detta redan är gjord i lagstiftningen, och att tanken där är att hela matsituationen är ett grundläggande behov.
- Det har funnits en fast praxis i tolv år på hur detta ska bedömas, den praxisen ändras nu, utan att lagstiftningen ändras.
Vad innebär detta i praktiken?
- Att alltfler personer förlorar sin assistans efterhand som besluten omprövas. Försäkringskassan gör nu utredningar i flertalet omprövningar för att de nya riktlinjerna ska förverkligas.
De nya riktlinjerna från Försäkringskassan har också lett till att ca 30 personer förlorade sin assistansersättning 2007, under 2008 fördubblades antalet och ökningen fortsätter under 2009. Se intervju från Sveriges radio: SR-ekot, 16 sep 2009, "Tuffare krav för att få personlig assistans" Sådana här stora förändringar borde inte avgöras i förvaltningsdomstolarna anser Mathias Blomberg.
- Det borde avgöras i politiska beslut och de politiker som tycker att det här är en felaktig utveckling borde agera.

Bedömning sker nu av vilka delmoment i ett grundläggande behov som är integritetskänsliga

I Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning hänvisar man nu till Regeringsrättens dom (Mål nr 5321-07) på sid 59-60, där det sägs att inte alla behov vid av/påklädning, måltider, personlig hygien eller toalettbesök kan anses som grundläggande. Domen fastställer enligt Mathias Blomberg att det går att bedöma om ett delmoment i ett grundläggande behov är integritetskänsligt eller inte. Han anser att det öppnar för ett oerhört godtycke och han säger sig redan märka en förändrad attityd i domstolarna.
- När jag träffar klienter och deltar i nya ärenden ser jag hur den här hållningen sprider sig, säger Mathias Blomberg och berättar att han har ett pågående ärende i kammarrätten där en kommun med stöd av domen i regeringsrätten hävdar att det vid personlig hygien inte är tillräckligt integritetskänsligt att bara behöva hjälp med att schamponera håret och att torka fötterna efter duschning, och att detta därför inte ska räknas som grundläggande behov.
- Tidigare beaktade man all tid från momentets början till momentets slut förutsatt att tidsåtgången berodde på funktionsnedsättningen. Nu är man inne och bedömer de enskilda momenten, exempelvis hårtvätt 30 sekunder, ursköljning 40 sek, tvätt av rygg 26 sekunder och så vidare.

Tillbaka till beräkning av aktiv tid

Domen är en vändpunkt där, enligt Mathias Blomberg, Försäkringskassan och vissa kommuner har varit pådrivande. Han anser att processen startade när kostnaderna för assistansen ifrågasattes och Assistans/LSS-kommittén tillsattes. Försäkringskassans internmeddelande november 2007 anser han speglar en reaktion på att man insåg att man inte kunde påverka kostnaderna och istället inriktade sig på att begränsa antalet beviljanden.
- Detta har också lett till att Försäkringskassan återigen mäter aktiv tid vid bedömningen, exempelvis hur lång tid det tar att borsta tänderna eller att tvätta ryggen. Detta gjorde man en period fram till mars 2006 innan man ändrade uppfattning och beslöt att beakta all den tid det tog för den enskilde att få sitt hjälpbehov. Nu är man tillbaka i minut- och sekundtänkandet vilket medför en kränkande sifferexercis för den enskilde.
När började Försäkringskassan beräkna aktiv tid igen?
- Det finns inte beskrivet i något internmeddelande vad jag vet, det började i våras och har fått fart efter domen i Regeringsrätten.
Vid själva tidsberäkningen kan Försäkringskassan och kommunen generellt sett bara utgå från den sökandes egna uppgifter. Försäkringskassan eller kommunerna godtar dock sällan den enskildes uppgifter säger Mathias Blomberg, utan gör beräkningen utifrån en "skälighetsbedömning" som han anser är problematisk på flera sätt.
- Bedömningen baseras ofta på den enskilde handläggarens egen uppfattning om rimlig tidsåtgång och jämförelsen görs då med tidsåtgången för en icke funktionsnedsatt person. Det finns således en uppenbar risk för godtycke där den enskildes rättssäkerhet är i fara.
Kan det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling och som enligt projektledaren Lennart Jansson (se intervju) ska mäta den aktiva tiden få en roll här tror du?
- Ja, det är ett instrument som passar in i den här utvecklingen. Om bara aktiv tid berättigar till assistans, leder det till färre assistanstimmar och oerhörda problem att verkställa insatsen. Skulle en sådan hållning tillämpas generellt i arbetslivet, skulle exempelvis en spärrvakt i tunnelbanan bara avlönas när folk passerar, hela tänkesättet faller på sin orimlighet.

"Det har kommit plötsligt, med en enhetlighet jag inte sett tidigare"

Politiker och tjänstemän i regeringen och på departementen får inte lägga sig i myndighetsutövning i kommuner och hos Försäkringskassan. Mathias Blomberg tror dock att det kan ha skickats signaler, eftersom Försäkringskassan driver en så konsekvent linje i sin omtolkning av lagstiftningen.
- Allt kom väldigt plötsligt, med en enhetlighet jag inte sett tidigare. Jag tolkar det som att de krafter i samhället som ansett att assistansreformen varit alltför generös försöker begränsa antalet beviljanden.

Assistans ersätts av hemtjänst och gruppbostad

Mathias Blomberg anser att kommunerna nu omdefinierar rätten till personlig assistans på samma sätt som Försäkringskassan gjort.De som mister sin assistans får oftast hemtjänst enligt Mathias Blomberg.
- Det är vanligtvis hemtjänst eller bostad med särskild service som ersätter personlig assistans. Många riskerar att få ett lapptäcke av olika insatser som hemtjänst, avlösarservice, korttidsvistelse, vårdbidrag eller ledsagning.
Blir det billigare?
- Absolut inte, ingen kommun klarar att verkställa en hemtjänsttimme för 247 kr, vilket är det belopp som assistansersättningen ligger på. Kostnaden för en hemtjänsttimme brukar ligga på 350-400 kr, säger Mathias Blomberg.

Advokat Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå intervjuades av Kenneth Westberg 2009-09-23

Vidare läsning

Regeringsrättens dom Mål nr 5321-07

Skicka sidan till: