Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande"
Tid när assistenten är till förfogande ska enligt gällande lagstiftning inte berättiga till assistanstid. Bedömningen av detta kan idag skilja sig åt mellan lokala försäkringscenter.
Detta hävdar Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan som även säger att det instrument som nu gått ut för prövning kan komma att leda till ett minuttänkande vid bedömning av assistansbehov.
TEMA - "aktiv tid" och "tid där assistenten är till förfogande"
I behovsbedömningar av personlig assistans förs det sedan ca 2007 en debatt om ”aktiv” och ”passiv tid”. Försäkringskassan och kommunen som beviljar personlig assistans har i allt större grad börjat räkna ”aktiv tid” som grund för assistanstid. Den ”aktiva tiden” är när assistenten gör en direkt insats eller handling. ”Passiv tid” eller tid där ”assistenten är till förfogande” är tid mellan aktiva- Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär", 2011-07-05
- Anita Fink Knudsen, KFO - "Att enbart räkna aktivitetstid är förödande för kvaliteten i personlig assistans" , 2010-07-08
- Hans Andersson, assistansanvändare - "Enligt kommunen ska min hustru sköta hela hushållet" , 2010-04-01
- Vilhelm Ekensteen, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade - "Assistansreformen riskerar att slitas i trasor" , 2009-11-09
TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning
I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua- Läs bedömningsinstrumentet inför bedömningen, 2012-12-06
- Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet", 2011-09-19 (en kommentar)
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Problematiskt att definiera goda levnadsvillkor", 2011-09-19
- Bedömningsinstrumentet för personlig assistans klart, 2011-08-31
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Tiden tills instrumentet ska vara klart har förlängts till 31 augusti 2011" , 2010-10-28
- Veronica Hedenmark - "Assistansuppropet visar att oerhört många berörs", 2010-04-13
- Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Socialstyrelsen måste acceptera brukarorganisationernas krav" , 2010-03-19
- Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Funktionsnedsattas liv offras på ett altare av enhetlighet och exakthet" , 2010-02-25 (en kommentar)
- Brukarorganisationerna ställer krav för att samarbeta med Socialstyrelsen om bedömningsinstrumentet , 2010-02-09
- Testversionen av bedömningsinstrumentet är utlagt på Internet , 2010-02-04
- Jonas Franksson, STIL - "Hur ska du kunna leva ett liv i frihet om alla dina aktiviteter är förutbestämda?" , 2010-02-02
- Håkan Ceder, överdirektör, Socialstyrelsen, - "testningen av bedömningsinstrumentet skjuts upp" , 2010-02-02
- Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
- Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
- Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18 (en kommentar)
- Elina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
- Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
- Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Instrumentet riskerar att bli integritetskränkande" , 2009-12-04
- Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
- Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11 (en kommentar)
- Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans" , 2009-09-03
- Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Instrumentet som ska bedöma behovet av assistans liknar ett indiskt reptrick" , 2009-07-14
- /assistanskoll/Skrivelse-Regeringen-SoS-FK.pdf, 2009-05-19
- Adolf Ratzka - "Utgångspunkten ska vara individens egna föreställningar om vad man vill uträtta i livet", 2009-02-27
- Jonas Franksson, STIL - "Instrumentet riskerar ersätta individens omdöme", 2009-01-27
- Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans", 2008-11-25 (en kommentar)
Instrumentet ute på prövning
I början av november börjar den första versionen av instrumentet prövas i skarpt läge. Instrumentet ska prövas av åtta lokala försäkringscenter (LFC) bland annat i Stockholm, Lund, Umeå och Borlänge. Därefter ska enligt Tomas Sundberg handläggarna och de sökande svara på en enkät för att utvärdera instrumentet. När instrumentet är vetenskapligt testat och klart beräknas det bli vägledande vid utredningar av en persons hjälpbehov vid ansökan och omprövning av assistansersättning.
- Själva bedömningen av den tid som ska godkännas att ingå i assistansersättning görs alltid av handläggaren efter att instrumentet använts. Instrumentet eller som vi kallar den, intervjuguiden, innehåller frågor som ska ställas till brukaren vid utredningen av hans eller hennes behov av stöd. Utredningen enligt instrumentet ska belysa vilka aktiviteter som brukaren har ett hjälpbehov med. Alla brukare i hela landet får samma frågor och ges möjlighet att lägga till behov som de anser inte tagits upp.
Instrumentet kan leda till ett minuttänkande vid bedömningar
Mathias Blomberg på CJ Advokatbyrå sade i en intervju att Försäkringskassan återigen börjat räkna aktiva tidsperioder för delmoment för att exempelvis tvätta ansiktet eller borsta tänderna vid biståndsbedömningar. Enligt Tomas Sundberg är detta något som hittills avgörs lokalt.
- Det är inget vi gått ut med från centralt håll, däremot räknas aktiva tidsperioder på vissa lokala försäkringscenter. Instrumentet kan komma att leda till just detta eftersom det anger hur många minuter ett behov tar vid olika tider på dygnet. Det innebär ett minuttänkande som kan komma att bli verklighet i hela landet eftersom utredningarna idag görs olika.
Tid där assistenten är till förfogande ska inte beviljas
Kommunal har i en tidigare intervju varnat för att instrumentet kan komma att förvandla assistansen till hemtjänst om inte viss tid när assistenten är till förfogande är assistansgrundande. Lennart Jansson, projektledare för utvecklandet av instrumentet sade i en intervju att instrumentet kommer att leverera en summa aktiv tid, därefter avgör myndigheter som Försäkringskassan samt lagstiftning hur mycket tid som ska läggas till där assistenten är till förfogande. Tomas Sundberg håller med Lennart Jansson, och säger samtidigt att Försäkringskassans hållning vid testningen av instrumentet är att inte bevilja tid där assistenten är till förfogande.
- Tid där assistenten är till förfogande är inget som finns med i intervjuguiden, det är inget som enligt lagen ger rätt till assistans.
Kan man bevilja assistanstid för en tidsperiod som uppstår mellan exempelvis ett toalettbesök och en måltid?
- Nej, assistanstid beviljas för att utöva aktiviteter, i form av grundläggande behov eller andra personliga behov som inte tillgodoses på annat sätt, däremot ska vi ta hänsyn till tid för behov av hjälp med förflyttning mellan olika behov.
Hur bemöter du kritik om att det blir svårt att verkställa insatsen om personalen ska arbeta vissa tidsperioder men inte däremellan?
- Den kritiken har funnits ända sedan assistansreformen kom 1994. Vid bedömningen tar Försäkringskassan inte hänsyn till praktiska frågor som exempelvis schemaläggning.
Kan tid där assistenten är till förfogande beviljas som jour eller beredskap?
- Avsikten med jour/beredskap är inte att det ska beviljas för tid när assistenten är till förfogande utan den är främst avsedd för dygnsvila då personen kan behöva en annan person i sin omedelbara närhet.
Passiv tid kan däremot uppstå inom en aktivitet
Enligt Tomas Sundberg ska man skilja på tid i hemmet där assistenten är till förfogande och passiv tid som uppstår när den assistansberättigade är på en aktivitet. Aktiviteten kan vara ett arbetsmöte eller ett biobesök där det är ofrånkomligt att det uppstår tid där assistenten är passiv. Tomas Sundberg tror att detta är vanligare vid andra personliga behov än vid grundläggande behov.
- I det verkliga användandet av timmarna kan det uppstå passiva stunder exempelvis när brukaren väntar i snabbköpskön för att få betala sina matvaror. Vid inhandling av mat tillsammans med en assistent beräknas då tid för hela aktiviteten efter vad brukaren uppger vara normal tid för inhandling.
Situationen kan ändras av ny lagstiftning
Försäkringskassan avvaktar dock vad en kommande lagstiftning säger om hanteringen av tid där assistenten är till förfogande.
- Vi vet ännu inte vad regering eller riksdag kommer fram till här, vi avvaktar den proposition som eventuellt kommer utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande.
Om det inte kommer ny lagstiftning kommer frågan enligt Tomas Sundberg att avgöras i samband med att instrumentet utvärderas och permanentas, det sker då utifrån gällande lagstiftning, och eventuella skillnader mellan olika lokala försäkringscenter kan då komma att utjämnas.
- Ja, idag ligger Örebro och Kronoberg lägst i det genomsnittliga antalet assistanstimmar per person. Det kan bero på att de, i mindre utsträckning, beviljar tid där assistenten är till förfogande, säger Tomas Sundberg.
















