Brukarorganisationerna ställer krav för att samarbeta med Socialstyrelsen om bedömningsinstrumentet
Brukar och handikapporganisationerna ställer krav för att återvända till samarbetet med Socialstyrelsen och Försäkringskassan med att ta fram ett bedömningsinstrument för personlig assistans.
Kraven ställs av Föreningen STIL, Föreningen JAG, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, DHR och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.
TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning
I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua- Läs bedömningsinstrumentet inför bedömningen, 2012-12-06
- Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet", 2011-09-19 (en kommentar)
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Problematiskt att definiera goda levnadsvillkor", 2011-09-19
- Bedömningsinstrumentet för personlig assistans klart, 2011-08-31
- Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Tiden tills instrumentet ska vara klart har förlängts till 31 augusti 2011" , 2010-10-28
- Veronica Hedenmark - "Assistansuppropet visar att oerhört många berörs", 2010-04-13
- Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Socialstyrelsen måste acceptera brukarorganisationernas krav" , 2010-03-19
- Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Funktionsnedsattas liv offras på ett altare av enhetlighet och exakthet" , 2010-02-25 (en kommentar)
- Brukarorganisationerna ställer krav för att samarbeta med Socialstyrelsen om bedömningsinstrumentet , 2010-02-09
- Testversionen av bedömningsinstrumentet är utlagt på Internet , 2010-02-04
- Jonas Franksson, STIL - "Hur ska du kunna leva ett liv i frihet om alla dina aktiviteter är förutbestämda?" , 2010-02-02
- Håkan Ceder, överdirektör, Socialstyrelsen, - "testningen av bedömningsinstrumentet skjuts upp" , 2010-02-02
- Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
- Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
- Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18 (en kommentar)
- Elina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
- Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
- Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Instrumentet riskerar att bli integritetskränkande" , 2009-12-04
- Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
- Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11 (en kommentar)
- Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans" , 2009-09-03
- Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Instrumentet som ska bedöma behovet av assistans liknar ett indiskt reptrick" , 2009-07-14
- /assistanskoll/Skrivelse-Regeringen-SoS-FK.pdf, 2009-05-19
- Adolf Ratzka - "Utgångspunkten ska vara individens egna föreställningar om vad man vill uträtta i livet", 2009-02-27
- Jonas Franksson, STIL - "Instrumentet riskerar ersätta individens omdöme", 2009-01-27
- Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans", 2008-11-25 (en kommentar)
Jonas Franksson har varit företrädare för Föreningen STIL i referensgruppen. Han är mycket kritisk till hur brukar och handikapporganisationerna bemötts under arbetet.
- Vi har inte fungerat som en referensgrupp i praktiken, utan enbart som en grupp de presenterat sitt material till. Vi har haft starka invändningar mot vad bedömningsinstrumentet utvecklats mot, men våra protester har bara lett till mindre justeringar i texten.
Kraven från brukarorganisationerna i referensgruppen är:
1. Vi har, i enlighet med LSS-kommitténs uttalade intentioner, fordrat en handläggning där personer med stora funktionsnedsättningar och uppenbart dygnsomfattande assistansbehov ska få sin assistans beviljad utan detaljerad behovsgenomgång. Det rör personer som minst av alla bör utsättas för en sådan genomgång, deras utsatthet är redan i sig extremt stor och de kommer att uppleva sin assistans som ifrågasatt. Detta assistansbehov kan inte beskrivas i aktiviteter och minuter, det måste beviljas schabloniserat.
2. Även för övriga assistansberättigade måste schabloniserad assistansberäkning ske. Integritets- och detaljeringsaspekterna måste ytterligare granskas och bearbetas.
Hit hör också metoden för själva behovsbedömningen/handläggningen, inte minst den rimlighetsbedömning (ifrågasättandet) som handläggaren enligt materialet på punkt efter punkt ska göra av det behov den assistansberättigade uppger.
3. Att arbetsgruppen för projektet omorganiseras och tillförs insikt och kompetens rörande assistansreformens intentioner.
4. Att vi vid ett gemensamt möte diskuterar och enas om de grundläggande förutsättningarna och inriktningen av projektet, som måste utgå från LSS-lagstiftningens intentioner.
