Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Linne Assistans
annons A-Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Nära AB
annons Vivida Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Assistansformedlaren
annons LaVita Assistans AB
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Särnmark Assistans AB


Annonsera du också
på Assistanskoll..

John Magnus Roos - "assistansanvändaren reduceras till ett objekt om enbart aktivitetstid räknas vid bedömningarna"

Assistansberättigade som valt privata anordnare har en bättre kvalitet i sin assistans än de som har kommunen, de har dessutom fler assistanstimmar. Detta framgår av en doktorsavhandling av John Magnus Roos som anser att det skapats ett b-lag av assistansberättigade.
John Magnus Roos är samtidigt kritisk till Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov, han tar avstånd från minuträknande och att inte räkna tid där assistenten är till förfogande, vilket han anser reducerar den assistansberättigade till ett objekt.

Artiklar med samma tema: (12)

TEMA - Kvalitet i personlig assistans

Vad är kvalitet i personlig assistans och vad skiljer assistans från hemtjänst? På vilket sätt kan man mäta kvalitet i personlig assistans?

Kvalitetsaspekter assistansanvändare efterfrågar av assistenter och anordnare

John Magnus RoosJohn Magnus Roos är författare till avhandlingen Quality of personal assistance - shaped by governments, markets and corporations från psykologiska institutionen på Göteborgs universitet 2009. Avhandlingen består av fyra studier, varav de två första består av djupintervjuer med 12 assistansanvändare om vad de upplever som kvalitet i personlig assistans. Resultatet var att de efterfrågar följande kvalitetsaspekter hos en personlig assistent: diskret, lydig, pålitlig, informativ, redo, respektfull, omtänksam, vänskaplig, tillfreds (med sig själv, sitt arbete och livet i övrigt) och praktisk.

Intervjuerna visade att assistansanvändare efterfrågade följande kvalitetsaspekter från anordnaren: a) en tydlig uppfattning (ideologi) om vad personlig assistans är, b) en god service till brukare, c) en medlande roll mellan brukare och personliga assistenter, d) bra arbetsförhållanden för personliga assistenter, e) ett samhällsengagemang i frågor som berör människor med funktionshinder.

Assistansberättigade som valt privata anordnare är mer nöjda

Utifrån intervjustudierna konstruerade John Magnus Roos ett frågeformulär som skickades ut till samtliga assistansberättigade över 18 år med assistansersättning i Göteborgs kommun. De fick beskriva kvaliteten hos sin assistansanordnare och resultatet var att assistansberättigade med alternativa assistansanordnare (privata bolag och brukarkooperativ) är mer nöjda med sin assistans än de som har kommunala anordnare. Det fanns dock inga signifikanta skillnader i tillfredsställelsen av anordnarnas personliga assistenter. John Magnus Roos planerar ytterligare en studie där han ska studera skillnaderna mer ingående
- Jag har sökt pengar för att göra en studie om vilka aspekter som de olika anordnarna är bäst på att tillfredsställa. Det kan vara intressant för att vägleda assistansanvändare i valet av vilken anordnare som passar bäst.
Tidigare forskning av exempelvis Agneta Hugemark visar enligt John Magnus Roos att privata anordnare lämnar över mer bestämmanderätt till assistansanvändarna själva om hur assistansen ska skötas, och att assistansen inte är lika styrd uppifrån.
- Även om jag inte har konkreta siffror på det så kan jag säga att det kommer fram även i mitt material. De som hade en kommunal assistansanordnare upplevde ofta att det kom flera olika assistenter, att assistenterna följde ett speciellt schema och att det var bestämt på förhand vad de skulle göra. I kooperativ/privata företag kunde man i högre grad välja sina assistenter och var med och bestämde hur assistansen skulle utföras.
Var det mer som hemtjänst i kommunen?
- Ja, i kommunala enheter som exempelvis Linnestaden här i Göteborg är assistans och hemtjänst under samma tak, en assistansanvändare jag intervjuade sade att det inte var någon skillnad mellan assistans och hemtjänst.
Är det bästa valet en privat anordnare?
- I stort sett, men kan det kanske finnas en grupp assistansanvändare där kommunen är ett bättre alternativ.
Vilka skulle det kunna vara?
- Ett önskemål var bra arbetsvillkor för assistenterna, där skulle kommunen eventuellt kunna vara bättre genom generösare uppsägningstider och veckoarbetstider i assistenternas kollektivavtal.

De som valt privata anordnare har fler assistanstimmar

I den fjärde delen i avhandlingen jämför John Magnus Roos hur många assistanstimmar som beviljats de som valt privata respektive kommunala assistansanordnare. Han samlade alla assistanstimmar från 1994 - november 2006 som betalades ut från Försäkringskassan i Göteborg. Det visade sig att en assistansberättigade som valt en privat anordnare i genomsnitt hade 18,4 procent fler timmar.
- Jag hävdar inte att jag vet vad som är rätt antal timmar, det centrala är om vissa grupper assistansberättigade får fler timmar än andra, vilket isåfall ger en skillnad mellan olika grupper.
John Magnus Roos säger att han tagit hänsyn till om faktorer som att funktionsnedsättningen eller aktivitetsnivån varit annorlunda mellan de som valt privata och kommunala anordnare. Själv menar han att en förklaring kan vara att de privata anordnarna har ett incitament att öka antalet timmar jämfört med offentlig verksamhet.
- Det finns företag som främst är intresserade av vinst och som vill öka timantalet, många annonserar också om att de hjälper till att överklaga beslut.
Samtidigt kan en annan förklaring enligt John Magnus Roos vara att privata assistansanordnare vill skapa ett så bra liv som möjligt för sina kunder eller medlemmar.
- Det är också en motivation att öka timantalet, eftersom fler timmar kan innebära en bättre livskvalitet för assistansanvändarna.
Kan inte jurister hos privata anordnare ses som en garant för att man får sina rättigheter tillgodosedda?
- Jurister kan behövas dels för att få hjälp med kommunikation, dels för att få hjälp från en utomstående att tolka och förklara ens behov för handläggaren, att förbereda sig och föra sin talan. Jag är inte emot att man får den hjälpen, men jag reagerar mot att personer får olika stöd beroende på vilken anordnare de har.

Assistansberättigade hos kommunala anordnare missgynnade

John Magnus Roos anser alltså att de som inte gör ett aktivt val får en sämre situation genom att de får assistans via kommunen och får färre assistanstimmar.
- Det är intressant att titta på vilka som inte gör aktiva val. Du kanske inte är kapabel att välja och har inga anhöriga som driver dina frågor, du kanske är deprimerad efter att ha fått en funktionsnedsättning, det kan vara den svagaste gruppen i samhället vi talar om här.
Kan det vara så att man har assistenter som inte vill byta arbetsgivare och att man vill behålla dem?
- Ja, det tror jag, många kan vara bundna till arbetsgivaren genom sina assistenter.
Hur ser du på att kommuner upphandlat sin assistans så att assistansföretag blir kommunala utförare?
- Om man bara låter företaget redovisa vilken kvalitet det ska ge tycker jag att man missar poängen. Det är väldigt enkelt att skicka ut en offert, men hur mäter man hur företaget uppnår vad de lovat? Kommunerna borde istället mäta hur kunderna i de sökande företagen upplever sin assistans och i högre grad få med assistansanvändarna i upphandlingsprocessen.
Eftersom assistansanvändare hos kommunala anordnare får färre antal timmar kan dock en upphandling hjälpa dessa att komma ifatt de som redan valt privata anordnare.
- Det kan vara en positiv effekt, samtidigt undrar jag om privata företag kan vara lika breda som kommunen i att ta emot alla assistansberättigade, säger John Magnus Roos.

Starkt kritisk till Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov

John Magnus Roos är kritisk till Försäkringskassans ändrade tolkning av vad som är ett grundläggande behov och att dela upp dessa i integritetskänsliga delar vilket lett till att alltfler hamnar under 20-timmarsgränsen vid omprövningar.
- Den här typen av uppdelning av behov med tidtagarur blir mycket missvisande och många hamnar mittemellan. Man kommer inte åt alla skillnader, någon kan ha svårt att tugga, en annan behöver få maten uppskuren för att svälja. Om du ska leva ett liv som andra så behöver assistenten många gånger finnas i bakgrunden och ge assistansanvändaren möjlighet att sköta aktiviteten på egen hand, det kanske tar längre tid men det blir mer likt andras liv.
Assistans handlar enligt John Magnus Roos inte om att passa upp någon och komma och göra saker, vilket ligger nära till hands om man minuträknar aktiviteter. Då är det inte personlig assistans längre, assistentens närvaro är ofta central menar han.
- Assistenten kan finnas som en trygghet sittande bredvid simbassängen, bistå vid ett toalettbesök mellan två föreläsningar eller göra ett specifikt moment som att hacka lök då assistansanvändaren lagar köttbullar. Under stora delar av assistanstiden är assistenten inaktiv, vilket är naturligt, att leva som andra i samhället möjliggörs ofta genom en osynlig assistent.

Minuträknande reducerar människan till ett objekt

John Magnus Roos är mycket kritisk till testversionen av det instrumentsom i minutrar ska bedöma behov av personlig assistanstill alla behov i livet och där handläggaren ska rimlighetsbedöma behovet och tiden den sökande uppger.
- Jag tycker det är helt fel väg att gå.
Brukar- och handikapporganisationerna hoppade av samarbetet i att utveckla instrumentet..
- Det förvånar mig inte, de som tar fram instrument som detta tänker många gånger utifrån sitt eget perspektiv och har svårt att sätta sig in i assistansanvändarens situation. Brukarkooperativen är bra på detta, de har tänket i hur assistans fungerar. Jag har fått en möjlighet att sätta mig in i detta, men skulle vilja säga att jag efter några år bara en bit på vägen att förstå.
Med ett tidtagarur betraktas den assistansberättigade som någon som ska betjänas, någon man ska ta hand om anser John Magnus Roos.
- Om man vänder på det och för upp personen på en jämlik nivå och ibland till och med lite över som det är i verkligheten mellan två individer, då förstår man att tidtagaruret är helt fel metod, det blir fel balans.
Varför har den här processen startat då tror du?
- Kostnaderna har ökat och tid är pengar. Det är klart man får ner timantalet men det är inte personlig assistans längre, det blir en återgång till hemtjänst.

"Att leva som andra"

Eftersom det inte är tydligt angivet i LSS-lagstiftningen vad som räknas som att kunna "leva som andra" blir behovsbedömningen subjektiv enligt John Magnus Roos. Det finns då ofta en möjlighet att peka på områden där man behöver mer tid för att kunna "leva som andra".
- Det är en förklaring till att timmarna ökar, det finns inget tydligt tak för när du uppnått ett liv som andra, när någon få rätt till ett antal timmar för ett visst behov sprider det sig. Jag ser inte att man kan hindra detta, det är i grunden en positiv utveckling.
Kan assistans vara ett medel för att arbeta och vara förälder?
- Ja, det kan ingå i att "leva som andra", min erfarenhet från möten med assistansanvändare är att exempelvis målning av sitt hus kan vara en del av assistans. Om personen inte haft en funktionsnedsättning kanske han/hon gjort detta själv, assistenten gör då det som assistansanvändaren skulle gjort om han/hon inte haft funktionsnedsättningen.

Definiera tydligare vad som kan ingå i att "leva som andra"

John Magnus Roos anser att det finns en orättvisa om inte alla assistansberättigade har samma möjligheter att "leva som andra".
- Om reformen kom till för att minska skillnaden mellan majoritetssamhället och personer med funktionsnedsättning, ska det inte finnas nivåskillnader på stödet.
Har det uppstått ett b-lag?
- Ja, jag skulle vilja säga det. Jag ser också att detta borde ha gått att undvika från början genom att vara tydligare i definitionen av vad det innebär att "leva som andra", säger John Magnus Roos som vill definiera tydligare vad man har rätt till i assistans.
- Grunden för vad assistans kan ges för bör dock utgå från ett aktivitets- och deltagarperspektiv. Eftersom målsättningen är att "leva ett liv som andra" bör man utgå från personens vardag, om assistansen exempelvis ska ges för städning, utomhusarbete, socialt liv, föräldraskap, att kunna arbeta och så vidare
Kan inte definitioner riskera att personens liv begränsas så att han/hon inte längre kan "leva som andra"?
- Definitioner kan leda till begränsningar, men också till klarhet och tydlighet och därigenom demokratisk rättvisa. Jag anser att klara och tydliga definitioner av assistansberättigade aktiviteter kan öka chanserna till att assistansberättigade får den assistans de har rätt till, oavsett om personen själv eller någon annan bistår i kontakten med diverse myndigheter. Det bör fortfarande vara en individuell bedömning, men tydligare definitioner kan hjälpa handläggare och beslutsfattare att fatta objektiva beslut, säger John Magnus Roos.

John Magnus Roos intervjuades av Kenneth Westberg 2010-05-20

Vidare läsning

Quality of personal assistance - shaped by governments, markets and corporations
Doktorsavhandling, John Magnus Roos, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet, 2009.

Skicka sidan till: