annonser
annons Familjen
annons JAG
annons STIL
annons Kompis Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Nära AB
annons Assistansförmedling
annons Rehab Sation Assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons Vivida Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Saxerna Omsorg
annons Linne Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Ett fåtal konstaterade bidragsbrott rör assistansersättning

Tomas SundbergEtt fåtal personer döms för bidragsbrott rörande assistansersättning och flertalet anmälda fall avskrivs. Trots detta menar Försäkringskassan att det finns ett mörkertal där personer uppger felaktiga funktionsnedsättningar.
Under 2010 har två uppmärksammade bidragsbrottsfall i Halland dragit till sig stor uppmärksamhet, och Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan kan även se en risk att allmänheten får en felaktig bild av att det är lätt att få assistansersättning.

Artiklar med samma tema: (43)

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

Försäkringskassans siffror är uppskattningar

Försäkringskassan bedömer att 3,65 % av socialförsäkringssystemets totala utbetalningar betalas ut på felaktig grund. Detta sägs i rapporten Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009 som är ett svar på ett regeringsuppdrag. Nivån för de felaktiga utbetalningarna bedöms ha minskat med 17 procent från föregående år och enligt Tomas Sundberg ligger Sverige bra till i jämförelse med andra länder.
- I en internationell jämförelse om felaktiga utbetalningar i socialförsäkringssystemen i Västeuropa och USA ligger motsvarande siffra på drygt 4,5 procent.
Försäkringskassans bedömningar bygger enligt Tomas Sundberg på metoden "expert elicitation", vilket innebär att bedömningar av ett flertal experter inom Försäkringskassan vägs samman.
- Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom det är en bedömning av ett mörkertal.
De här fallen är alltså inte konstaterade?
- Nej, det är uppskattningar som det finns en viss osäkerhet i, siffrorna ska ses som riktvärden.

Assistansersättning i nivå med sjukpenning och sjukersättning

Felaktigheterna i assistansersättning, sjukersättning och sjukpenning ligger högre än övriga förmåner, exempelvis barn- och bostadsbidrag. Enligt Tomas Sundberg beror det på att besluten bygger på personliga bedömningar av de sökandes behov. I rapporten hävdar Försäkringskassan att sex procent av utbetalningarna av assistansersättning beror på avsiktliga fel hos den sökande. Tomas Sundberg menar att detta kan bero på att den sökande ger felaktiga uppgifter och att vissa assistansanordnare som är ombud för kunden medverkar i att överdriva hjälpbehovet.
- Det kan vara svårt att se hur det verkligen är när vi ställer frågor kring behoven och låter den som söker beskriva sin dag. Det finns rena avarter, exempelvis de fall i Halland som nyligen beskrivits i media (Hallandsposten). Där har de som dömts uppenbarligen varit skickliga skådespelare i att beskriva behov de inte har.
Kan inte exceptionella fall som i Halmstad och Varberg göra att man tror det är värre än vad det är?
- Inte nödvändigtvis, men det kan ge allmänheten en felaktig bild av att det är lätt att få assistansersättning.

Oavsiktliga fel beror på slarvfel av handläggare eller sökande

Oavsiktliga fel från den sökandes sida bedöms i Försäkringskassans rapport omfatta drygt 2 procent av all utbetald assistansersättning och ytterligare 2 procent beror på oavsiktliga fel från handläggarnas sida. De siffrorna ligger i linje med andra socialförsäkringsförmåner. Tomas Sundberg menar att sådana fel kan bero på att den enskilde eller handläggaren kommer ihåg fel eller skriver fel i ansökan respektive utredningen.
- Den enskilde eller handläggarna kan helt enkelt räkna fel.
Hur ofta upptäcker ni att personen fått för lite timmar beviljat mot vad han/hon borde ha rätt till?
-Det har jag ingen uppfattning om, men från huvudkontoret har vi varit noga med budskapet att handläggarna ska utreda alla fem grundläggande behov med sökanden. Detta för att kolla av med den sökande så att han/hon inte missat att ta upp något grundläggande behov i sin ansökan. Fråga om detta finns också med i vårt kvalitetssäkringsinstrument; om granskaren finner att det av utredningen inte framgår att handläggaren har berört alla fem grundläggande behov så fälls ärendet som felaktigt.

Jurister har en viktig roll

I rapporten anges exempelvis jurister hos vissa privata anordnare som en orsak till att behoven överdrivs, Tomas Sundberg vill dock betona att detta gäller vissa anordnare och att jurister kan ha en funktion i att bevaka den enskildes intressen och gå igenom hjälpbehovet så att inget missas.
- Det är en viktig bit, jurister kan även behövas vid upprättande av avtal med den assistansberättigade.
Jurister kan enligt Tomas Sundberg också bidra till att det ges ett ordentligt beslutsunderlag vid en ansökan, med beskrivning av funktionsnedsättningen och vad den enskilde behöver hjälp med.
- Vår uppgift är inte att misstänkliggöra uppgifterna utan att ta ställning till dem, samtidigt som vi själva gör en bedömning av personkretsen, de fem grundläggande behoven och andra personliga behov. Det är vår skyldighet göra en lika bra utredning som juristen gjort tillsammans med den enskilde.

Flertalet anmälningar avskrivs

Under 2008 och 2009 förekom två domar för bidragsbrott rörande personer som ansökt om eller haft/har assistansersättning. Båda domarna var strafföreläggande, vilket innebär att straffet begränsades till böter eller villkorlig dom.
- Under samma tid avskrev polisen elva anmälningar från Försäkringskassan.
Hur ser du på att de flesta fallen avskrivs?
- Att polisutredningar avskrivs beror på att polis eller åklagare inte har kunna styrka att ett brott begåtts. Ser man till alla polisanmälningar i Sverige så är det bara ett fåtal polisanmälningar som leder till domar, våra siffror är inget undantag. För att andelen lagförda ska öka krävs att polis och åklagare blir bättre på att utreda den här typen av ärenden och att våra polisanmälningar blir bättre.
Har det förekommit fall där ni i efterhand kommit fram till att misstanken var ogrundad?
- Av alla utredningar vi gör är det endast ett fåtal som leder till att ersättningen dras in eller sänks. Av de ärenden där ersättningen sänks eller dras in är det endast ett fåtal som leder till polisanmälan.

Uppmärksammade fall i Halland under 2010

Under det första kvartalet 2010 har det förekommit tre domar där personer dömts till mer än sex månaders fängelse för grovt bidragsbrott, vilket är ett trendbrott mot tidigare år. De tre brotten kan knytas till två fall i Halland, Halmstad respektive Varberg som varit omskrivna i media exempelvis i Hallandsposten. I de två fallen har även läkarintyg skrivits ut. Tomas Sundberg kan dock inte svara på om dessa båda fall har något samband med varandra. Det framgår dock att två av de tre domarna är kopplade till samma fall, där en person dömts för att felaktigt uppgett sig ha en funktionsnedsättning, och hans far dömts för delaktighet.

Återbetalning kan krävas tio år tillbaka i tiden

Om det konstateras att någon gjort ett avsiktligt fel genom att undanhålla eller lämna felaktiga uppgifterifrågasätts rätten till assistansersättning och Försäkringskassan kan göra återkrav på det som betalats ut och polisanmäla, enligt Tomas Sundberg.
- Det finns en tioårsregel, där du kan bli återbetalningsskyldig till allt du fått under de högst tio år tillbaka förutsatt att vi kan få fram ett sådant underlag.
Gäller det oavsett hur mycket tid som anses vara felaktig?
- Ja, allt kan polisanmälas, men det ska vara en underbyggd misstanke, vi måste ha bevis. Men även om polisanmälan inte leder till en fällande dom så får personen i regel sin ersättning nedsatt eller indragen.
Enligt Tomas Sundberg finns det 150 kontrollutredare på Försäkringskassan. Varje utredning startar med en uppgift om ett avsiktligt fel, vilket kan vara en iakttagelse av en handläggare, en anmälan från en privatperson, arbetsgivare, annan myndighet eller att Försäkringskassan genomför kontroller före och efter tagna beslut.
- Vi sammanställer allt material vi fått in och kallar personen.
Om han/hon nekar?
- Då får vi bedöma om våra uppgifter håller.
Vad kan ni kräva att en assistent som arbetar hos personen berättar?

- Vi kan ställa de frågor vi anser relevanta men vi kan inte kräva ett svar.

Kan finnas en risk att personer utan brottsuppsåt anmäls

Enligt Bidragsbrottslagen är det fråga om bidragsbrott, ringa bidragsbrott och grovt bidragsbrott om den försäkrade harlämnat oriktig uppgift eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden.Den försäkrade ska även ha handlat meduppsåt enligt Tomas Sundberg.
- Den försäkrade måste haorsakat fara för att ersättning ska betalas ut felaktigt eller med för högt belopp.Brottet anses fullbordat så snart det finns en fara att ersättningen ska betalas ut felaktigt, den behöver alltså inte ha betalats ut.
Även assistenter eller en person som hjälpt en assistansberättigad att få assistansersättning på felaktiga grunder kan dömas för bidragsbrott. Ett exempel kan vara att assistenter intygar att de arbetat ett visst antal timmar, utan att ha utfört arbetet, säger Tomas Sundberg.
- Då kan man tänka sig att de gör sig skyldiga till osant intygande. En person som tillsammans med den försäkrade meddelar felaktiga uppgifter så att assistansersättning felaktigt betalas ut kan också göra sig skyldig till bidragsbrott.
Ett avsiktligt fel kan enligt Tomas Sundberg förutom att den assistansberättigade angett en felaktig uppgift om sin funktionsnedsättning vara att har han/hon förbättrats eller vistats på sjukhus utan att uppge detta.
- Ytterligare ett fel är felaktiga uppgifter i tidsredovisningen av hur många assistanstimmar personen använt.
Ser du någon risk att personer utan uppsåt hamnar i en situation där de anmäls?
- En sådan risk kan finnas. Om Försäkringskassan gör en polisanmälan blir det polis och åklagare som får utreda om det finns ett uppsåt, säger Tomas Sundberg.

Vill ha krav på intyg om funktionsnedsättningen

I LSS-propositionen Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet sid 58 säger regeringen att man vill ge i uppdrag till Statskontoret att utreda om förekomsten av felaktiga utbetalningar av assistansersättning från Försäkringskassan. Försäkringskassan kommer då att höras som myndighet och Tomas Sundberg säger att man då kommer att diskutera krav på att alla sökande ska visa upp ett intyg om sin funktionsnedsättning och funktionsnivå från en läkare, arbetsterapeut eller sjukgymnast.
- Vi vill att sådana intyg ska lämnas regelmässigt av en läkare eller arbetsterapeut utanför Försäkringskassan, vilket redan är fallet vid ansökan om vårdbidrag, handikappersättning eller sjukersättning, säger Tomas Sundberg som även vill att Försäkringskassan får större möjligheter att anmäla fel till andra myndigheter.
- Idag har vi ingen skyldighet att påtala för Skatteverket om vi ser ett fel. På samma sätt som vi inte har en skyldighet att anmäla till Arbetsmiljöverket om vi ser att en assistent inte följer Arbetstidslagen.
Men ni har rätt att anmäla...
- Ja, men vi behöver göra en menprövning först och se om intresset av att lämna ut det är större än intresset av att skydda den enskilde om det skapar obehag.
Det skapar väl alltid ett obehag…
- Ja, och då vore det tydligare om vi hade en skyldighet, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2010-05-11


Vidare läsning

Försäkringskassans rapport: Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009

Tidigare rapport: Felaktiga utbetalningar och brott mot Socialförsäkringen under 2008

Jonas Franksson, debattör och assistansberättigad - "Riskabelt att tala om ett mörkertal utan att ha bevis"

Återrapporterade beslut från polis och åklagare av anmälningar från Försäkringskassan, 2008-2010.

År 2008

Antal avskrivna anmälningar: 7 st

Antal fällande domar: 2 st. I båda fallen var domen strafföreläggande.
(Strafföreläggande innebär att den åtalade erkänner och accepterar straffet och det blir då ingen rättegång. Detta görs om straffet är begränsat till böter eller villkorlig dom)

År 2009

Antal avskrivna anmälningar: 4 st

Antal fällande domar: 0 st

År 2010 (kvartal 1)

Antal avskrivna anmälningar:0 st

Antal fällande domar: 3 st. I samtliga fall var påföljden mer än 6 månaders fängelse, samtliga fall skedde i Halland.


Artiklar i Hallandsposten och Hallands nyheter:


Miljonbidrag till man med "cp-skada" Pappan utpekad som skyldig Kanindansarens fru delaktig i bedrägeriet "Det drabbar de som är svagast" Låtsassjuk fick miljoner i stöd Rörelsehindrad gick till häktningsförhandling


FAKTA bidragsbrott

Regleras enligt Bidragsbrottslagen, som reglerar fyra brott:Ringa bidragsbrott, Bidragsbrott, Grovt bidragsbrott och vårdslöst bidragsbrott.

  • Ett bidragsbrott kan anses som ringaom beloppet inte överskrider 1500 kr.
  • Om beloppet ligger i intervallet 1500 kr till 5 basbelopp (f.n. ca 200 000 kr) bör brottet kunna bedömas som bidragsbrott av normalgraden.
  • Brottet kan anses som grovt bidragsbrottnär beloppet överstiger 5 basbelopp (f.n ca 200 000).
  • Vårdslöst bidragsbrottbör i normalfallet anses vara mindre allvarligt, och inte leda till straffrättsligt ansvar, när beloppet understiger 5 000 kr.
  • Frågan om förundersökningsbegränsning bör övervägas särskilt om beloppet understiger 300 kr
  • Beloppen bör grundas på det bruttobelopp som felaktigt har betalts ut/riskerats att betalas ut.
  • Åklagaren bör tillse att beslut och ev. domar kommer ingivande myndighet till del.

Skicka sidan till: