Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Nära AB
annons A-Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons Humana Personlig assistans
annons Linne Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons JAG
annons Assistansformedlaren
annons LaVita Assistans AB


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Anita Fink Knudsen, KFO - "Att enbart räkna aktivitetstid är förödande för kvaliteten i personlig assistans"

Besparingsivern i Försäkringskassans bedömningar av personlig assistans har spårat ur och hotar kvaliteten enligt Anita Fink Knudsen på Arbetsgivarföreningen KFO.
Viktiga kvalitetsbitar i assistans är även att den assistansberättigade är delaktig i hur assistansersättningen används och har möjlighet att sköta arbetsledande uppgifter.

Artiklar med samma tema: (22)

TEMA - Kvalitet i personlig assistans

Vad är kvalitet i personlig assistans och vad skiljer assistans från hemtjänst? På vilket sätt kan man mäta kvalitet i personlig assistans?

TEMA - "aktiv tid" och "tid där assistenten är till förfogande"

I behovsbedömningar av personlig assistans förs det sedan ca 2007 en debatt om ”aktiv” och ”passiv tid”. Försäkringskassan och kommunen som beviljar personlig assistans har i allt större grad börjat räkna ”aktiv tid” som grund för assistanstid. Den ”aktiva tiden” är när assistenten gör en direkt insats eller handling. ”Passiv tid” eller tid där ”assistenten är till förfogande” är tid mellan aktiva

Tid där assistenten är till förfogande är kvalitet

Anita Fink KnudsenGrunden är att all personlig assistans är individuell och att individen själv definierar sina behov och önskningar enligt Anita Fink Knudsen, ansvarig för kollektivavtal som rör personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Hon anser att Försäkringskassans nya hållning i att räkna aktiv tid i sina bedömningar och att dela upp de grundläggande behoven i integritetskänsliga delar är förödande för kvalitet i personlig assistans, både för assistansanvändaren, anordnaren och assistenten.
- Ska assistenten jobba tio minuter, vara ledig tio, jobba en timme, vara ledig två timmar, och vilket sorts liv blir det för assistansanvändaren?
Förändringarna med att räkna aktivitetstid har hittills också präglat utvecklandet av bedömningsinstrumentet för personlig assistans som ska vara klart till mars 2011. Tänkandet utgår enligt Anita Fink Knudsen från hemtjänst och ett kommunalt perspektiv där man kan flytta runt assistenter.
- Vi kan inte flytta runt assistenter, de är personligt knutna till assistansanvändaren, vi kan inte tvinga på andra en assistent, då har vi tagit bort ordet personlig i assistansen.
Anita Fink Knudsen anser att de aktiviteter som den enskilde beviljas tid för ska kunna inrymma tid då de personliga assistenternas arbetsuppgift är att vänta och finnas till hands för de behov som kan uppstå eller ha uppsikt så att farliga situationer inte uppstår. Många politiker har tagit avstånd från minuträknande och att bara bevilja tid för aktiviteter, men Anita Fink Knudsen befarar att många politiker inte förstår vad det innebär för kvaliteten.
- Jag känner mig inte ens så hoppfull att det pågår en maktkamp mellan olika synsätt, jag är rädd att man inte förstår eller ser konsekvenserna.

Besparingsivern har spårat ur

Anita Fink Knudsen tror att debatten kring trivselpengarna bidrog till att starta upp de inskränkningar som pågår, Försäkringskassan har nu genomfört åtgärder men gått alldeles för långt.
- Tidigare var det inte reglerat vad man fick använda assistansersättningen till, och det var bra att det lagstadgades men nu har man fortsatt med åtgärder som förstör kvaliteten i assistansen.
Anita Fink Knudsen tycker det bra att bedömningar sker på ett liknande sätt sett över landet, men att det är förödande att exempelvis standardisera ett toalettbesök till fem minuter.
- Förutsättningarna att få assistans ska vara lika men det ska inte vara förutbestämt vad assistansen ska innebära, bedömningarna ska vara individuella.

Personer med dödliga sjukdomar drabbas av reglerna för sjukhusvistelse och uppsägningslöner

Arbetsgivarföreningen KFO är den största privata arbetsgivarorganisationen inom personlig assistans med 466 medlemmar som bedriver personlig assistans och dessa sysselsätter tillsammans cirka 26 000 assistenter. Cirka 150 av medlemmarna är egna arbetsgivare för sina assistenter. Antalet nya assistansföretag ökar kontinuerligt enligt Anita Fink Knudsen och det har varierat kraftigt i om assistansberättigade föredragit att vara egna arbetsgivare eller att köpa assistans från ett företag/kooperativ.
- När det blev krav på redovisning av vad man använder pengarna till hade vi en ström av egna arbetsgivare som istället valde en anordnare, många tyckte det var integritetskränkande att visa upp alla utgifter. Sedan har det varit en ström åt andra hållet när Försäkringskassan i november 2007 ändrade sin praxis så att enbart egna arbetsgivare vara garanterade assistans vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner vid dödsfall. Slutligen har en tredje våg tillbaka till anordnarna skett när egna arbetsgivare sedan slutet på 2008 inte kan ha sparade medel utöver avräkningsperioden på sex månader.
Anita Fink Knudsen är mycket kritisk till att sjukhusvistelse och uppsägningslöner inte beviljas till den som köper assistans, det borde vara lika villkor för alla menar hon.
- Vi har uppvaktat Socialdepartementet tillsammans med bland annat Kommunal och IfA men inget händer. Detta är oerhört viktigt med tanke på kvaliteten, dels för att kunna rekrytera assistenter och dels för att kunna välja den anordnare man vill ha. Nu drabbas anordnare som är specialiserade på snabbt progredierande sjukdomar, eftersom de personerna har fler sjukhusvistelser och inte lever så lång tid. Personer med dödliga sjukdomar har fått svårare att välja anordnare, eftersom de kan innebära oförutsedda kostnader.

Stöd när den assistansberättigade har svårt att ta egna beslut

Anita Fink Knudsen berättar att anordnare kan ringa henne och fråga hur de ska förhålla sig till assistenter som till vissa delar fungerar bra i jobbet men som bossar med den assistansberättigade om hur en sak ska göras eller vilken mat som ska lagas.
- Det är inte acceptabelt, eftersom det är den assistansberättigades definition av kvalitet som ska gälla, vilket innebär att han/hon ska bestämma över sin vardag. Här kan man behöva ingripa snabbt och i första hand försöka lösa problemet i en dialog med den personliga assistenten.
Om den assistansberättigade har svårt att ta egna beslut böranordnaren enligt Anita Fink Knudsen ta reda på så mycket som möjligt om personen för att kunna rekrytera rätt personer. Det bör finnas en person som hjälper till att arbetsleda, i kooperativen benämns de medarbetsledare eller servicegaranter, i ett företag kan det vara en anställd arbetsledare.
- Den personen bör kontinuerligt ha samtal med både de assistansberättigade och assistenter. Om den assistansberättigade har en god man eller förmyndare/förvaltare företräder den personen den assistansberättigade och kontinuerliga samtal bör föras även med denne.

KFO ger stöd till sina medlemmar inför den kommande tillsynen

Anita Fink Knudsen är positiv till tillståndsplikt och tillsyn av assistansanordnare, med definieringar på hur kvalitet ska uppnås, lagstiftningen om detta börjar gälla 1 januari 2011, därefter kommer Socialstyrelsen att definiera detaljerna i kraven på anordnarna.
- Den assistansberättigade bör ges rätt att själv definiera vad som är kvalitet för honom/henne, det bör definieras i avtalet mellan anordnare och kund/medlem.
Hur ser du på krav på utbildning för de som äger/driver en assistansanordnare?
- Om det behövs i just den enskildes assistans kan det vara bra, men inte som ett generellt krav, det viktiga är att anordnaren kan visa att man har kunskaperna som krävs för att bedriva assistans.
Kan det finnas en risk att små anordnare kan få svårt att hantera tillsynen?
- Vi kommer att hjälpa våra medlemmar med frågor som rör avtal och tillsyn. Vi är inte behjälpliga i enskilda ärenden då man överklagar, men vi ger service, information och stöd i alla frågor som avser tillsyn, tillstånd och kontroll.

Den assistansberättigades inflytande över assistansersättningen

Hur mycket det är rimligt att ägarna i ett assistansföretag tar ut i vinst är svårt att svara på tycker Anita Fink Knudsen. Hon vill inte ge en siffra men tycker att det viktiga är att pengarna i första hand går till assistansen.
- Hos våra medlemmar går vanligtvis 85-87 % av assistansersättningen till assistentlönerna, resten går till administrativ personal, kontor, datorer, utbildning, arbetsmiljö, assistansomkostnader osv. Andelen beror på hur mycket företaget eller kooperativet behöver lägga på administration beroende på antalet kunder/medlemmar och hur mycket företaget gör åt dessa. Vissa sköter det mesta, medan andra låter kunderna/medlemmarna sköta mycket själva.
Vad bör ingå i avtalet mellan kund/medlem och anordnare?
- Vi har ett avtal som vi tagit fram tillsammans med IfA och Coompanion Sverige, och i detta har vi tagit upp de frågor vi anses bör regleras i avtal. Sedan kan det finnas andra frågor som behöver överenskommas om individuellt med varje kund/medlem.
Bör nivån på assistansomkostnaderna som kunden har att röra sig med anges i avtalet?
- Nej, de bör skötas med löpande räkning, däremot ska det finnas en budget som kunden eller medlemmen har inflytande över, så att han/hon kan prioritera olika saker, där ska assistansomkostnaderna vara en del.
Enligt Skatteverket kan en före detta kund använda sparade medel hos den gamla anordnaren till assistansomkostnader även efter bytet av anordnare. Anita Fink Knudsen säger att det är möjligt om parterna reglerat detta i avtal.
- Det måste vara reglerat från början, det går inte att kräva detta först när man vill byta anordnare, eftersom det är anordnaren som ansvarar för pengarna.

Arbetsledning och Arbetsmiljöarbete

Det är enligt Anita Fink Knudsen viktigt att skilja på arbetsledande uppgifter som den assistansberättigade har och arbetsgivarens ansvar.
- Den dagliga arbetsledningen om vad som ska göras och hur ska alltid ligga på den assistansberättigade. Formellt arbetsrättsligt är arbetsledning dock arbetsgivarens ansvar.
Är det lätt att blanda ihop detta?
- Ja, och det är viktigt att hålla isär begreppen. Arbetsgivaren har en skyldighet att tillse att schemaläggning, arbetstider och arbetsmiljö fungerar, både när det sköts av en anställd i företaget eller om det är avtalat att den assistansberättigade sköter sådana uppgifter.
Enligt Anita Fink Knudsen bör en medlem i ett brukarkooperativ även kunna skriva ett avtal med anordnaren om att man utför vissa arbetsmiljöarbetsuppgifter och komma överens om hur de ska utföras.
- Medlemmen ska då ges utbildning och stöd, och om det inte sköts är arbetsgivaren ansvarig att ingripa. Den assistansberättigade måste i vilket fall som helst involveras eftersom arbetsmiljöarbete handlar om hans/hennes hem.
Arbetsmiljöverket menar att man inte kan komma överens om att avtala om att en medlem i ett brukarkooperativ utför vissa arbetsmiljöarbetsuppgifter…
- Det är deras uppfattning, inte vår, säger Anita Fink Knudsen.

Anita Fink Knudsen intervjuades av Kenneth Westberg 2010-06-28

Skicka sidan till: