Agneta Luttropp, Miljöpartiet de gröna - "Jag stödjer en lagändring i § 9a LSS som definierar grundläggande behov"

Agneta Luttropp, Miljöpartistisk ledamot i Socialutskottet, stödjer en lagändring för att definiera grundläggande behov med syftet att Försäkringskassan ska återgå till de bedömningar som gällde före 2007 när hela det grundläggande behovet räknades.
I en riksdagsmotion har Agneta Luttropp tillsammans med Gustav Fridolin även kritiserat ett alltför detaljreglerande bedömningsinstrument för assistans och krävt assistans för alla assistansberättigade vid sjukhusvistelse.

Vill se en lagändring i § 9a i LSS

Både Folkpartiet och Vänsterpartiet har krävt en lagändring i § 9 a i LSS för att definiera grundläggande behov så att Försäkringskassan inte kan räkna enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov som grund för att få assistansersättning. Agneta Luttropp är kritisk till den nya bedömningen som lett till att alltfler förlorar sin assistansersättning, partiet har dock inte tagit ställning säger hon.
- Det är inget vi diskuterat i riksdagsgruppen så jag vågar inte uttala mig för hela partiet, men något behöver göras.
Så du tycker att en lagändring som innebär att man går tillbaka till hur grundläggande behov bedömdes före 2007 vore bra?
- Ja, personligen tycker jag det.
Magnus Johansson i Miljöpartiet sade tidigare att regeringen låter Försäkringskassan göra det smutsiga jobbet med att spara pengar, Agneta Luttrop kommenterar.
- Ja, Försäkringskassan minskar kostnaderna på alla områden, det gäller inte bara assistansen. Man har underskattat kostnaderna i assistansreformen från början, men om det finns behov av de här insatserna, får vi rätta oss efter det.
Hur mycket kan kostnaderna öka?
- Det är svårt att ange en gräns, samtidigt kan man inte säga att en rättighet som finns i lagstiftningen inte ska få finnas.

Bättre kvalitet på handläggarna men inget detaljreglerande bedömningsinstrument

Agneta Luttropp anser att det är mycket viktigt att handläggarna på Försäkringskassan får mer kunskap om följderna av en funktionsnedsättning, för att kunna göra bra bedömningar av behov och assistanstid.
- Det har varit för stora skillnader i Försäkringskassan, handläggarna behöver mer kunskap om attityder, bemötande och konsekvenserna av personens funktionsnedsättning i vardagen, både utifrån diagnos med fram för allt utifrån personen själv. För att öka rättssäkerheten behövs även mer kunskap i tolkningen av lagar och förarbeten som rör personlig assistans.
Enligt Agneta Luttropp behövs det objektiva bedömningskriterier, och hon anser att WHO:s ICF då är en bra grund.
Det finns en rädsla bland många att ICF ska bli för medicinskt?
- Ja, men jag menar att ICF innebär att både medicinska behov, sociala behov och omgivningsfaktorer tas upp.
Agneta Luttropp känner dock en oro när det gäller det pågående arbetet med att ta fram behovsbedömnings­instrument för personlig assistans, vilket hon tog upp i en riksdagsmotion tillsammans med Gustav Fridolin.
- Vi har inget emot att det skapas likartade bedömningar i hela landet, men det utkast som blev känt i våras var inte bra, det var ett 91-sidigt dokument där varje detalj i en persons liv skulle redovisas och därefter - inom varje detaljerat område - rimlighetsbedömas av Försäkringskassans handläggare.
Den utformningen var enligt Agneta Luttropp integritetskränkande, och hon förstår att brukarorganisationerna lämnade referensgruppen i protest.
- Enbart frågor om matintag skulle utredas på 16 sidor. Detta är oacceptabelt och skadar tilltron till LSS-reformen.
Hon anser även att det inte går att bara räkna den aktiva tiden som assistansgrundande, det krävs även tid för att möjliggöra ett flexibelt liv.
- Det är bra är att man utgår från behov istället för diagnos, det är en central utgångspunkt, men att bara överföra behovstid till en tidsaxel i antal minuter fungerar inte i praktiken.

Dubbelassistans ska kunna sökas i avvaktan på bostadsanpassning

Vid nyår införs det en bestämmelse i LSS om att man inte ska kunna söka dubbelassistans innan Försäkringskassan prövat om behovet kan lösas med bostadsanpassning eller hjälpmedel. Även detta tog Agneta Luttropp tillsammans med Gustav Fridolin upp i riksdagsmotionen, hon menar att det finns en risk att handläggningen kan dröja och att den enskilde då kan hamna i en besvärlig situation.
- Vi anser att det måste det vara möjligt för den enskilde att få ansöka om dubbel assistans under tiden man undersöker behov av bostadsanpassning eller hjälpmedel, ärendet inte ska behöva vara färdigutrett innan man kan få dubbelassistans.

Statligt huvudmannaskap och 20-timmarsgränsen

Agneta Luttropp är positiv till ett statligt huvudmannaskap för assistansen eftersom det skulle minska möjligheterna att skicka personer mellan stat och kommun för att slippa kostnader. Men hon medger samtidigt att hon är kluven i frågan, och ser även fördelar med att kommunen skulle vara ansvarig.
- Jag undrar om det finns en beredskap på Försäkringskassan, med att exempelvis hantera tillfälligt utökad assistans. Fördelen med kommunen är att besluten ligger närmare människorna och att man kan se en koppling till andra stödinsatser i exempelvis skolor och daglig verksamhet.
Kommunerna kan ju komma att prioritera mellan olika kostnader, medan det blir en rättighet på Försäkringskassan..
- Ja, det är ju ytterligare en fördel med en statlig huvudman.
Vad bör hända med de som har mindre än 20 timmar, bör gränsen sänkas för att få assistansersättning?
- Den frågan är inte utredd eller kartlagd, där är jag tveksam så länge man inte vet konsekvenserna.
Bör LSS-insatsen personlig service med boendestöd införas?
- Ja, så länge det inte finns något annat utrett alternativ, men om en sådan insats införs måste det garanteras att det inte blir skillnader i kvalitet mellan olika kommuner.

Borde kunna söka assistans efter 65, men inte för åldersförändringar

Agneta Luttropp tycker det är viktigt att man får behålla assistansen efter 65, men anser även, liksom Eva Olofsson i Vänsterpartiet tidigare uttalat, att det ska gå att söka assistans efter 65 förutsatt att det inte handlar om normala åldersförändringar.
- En stroke efter 65 behöver inte vara åldersrelaterad till skillnad från att man exempelvis ser och hör sämre med ökande ålder.

Fusket får inte leda till att oskyldiga drabbas

Agneta Luttropp är mycket upprörd över det fusk som visat sig ibland annat Halland där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning.
- Det är fruktansvärt, och det är ännu värre att assistansföretag är inblandade. Detta måste avslöjas och de skyldiga måste ställas inför rätta, samtidigt finns det en stor risk att de som inte fuskar drabbas.
Hur ska man förhindra det?
- Hårdare kontroller får nog alla räkna med, men nedskärningar borde det inte bli, avslöjande av fusk kan ju faktiskt också frigöra pengar som kan komma andra till del.

Assistans under sjukvistelse bör ges alla i sex månader

Agneta Luttropp är kritisk till det nuvarande systemet där assistans under sjukhusvistelse ges högst fyra veckor enbart till egna arbetsgivare och den som bedöms ha särskilda skäl av Försäkringskassan. Detta menar hon är ett är påtagligt problem för assistansanvändare och assistenter.
- Assistansanvändaren riskerar att bli av med sina assistenter och behöva anställa nya efter en sjukhusvistelse. För den som arbetar som personlig assistent innebär det en otrygghet att med kort varsel kunna förlora sin anställning. Företaget eller assistenten ska inte drabbas på det här sättet, det ska vara samma förmåner och ansvar som på den övriga arbetsmarknaden.
I slutbetänkandet föreslogs det sex månaders sjukhusvistelse för alla..
- Det tycker jag är rimligt, jag vill uppmana regeringen att så fort som möjligt utreda och lägga fram ett sådant förslag, säger Agneta Luttropp.

Agneta Luttropp intervjuades av Kenneth Westberg 2010-12-20

Vidare läsning

Riksdagsmotion 2010/11:S0558 av Agneta Luttrop och Gustav Fridolin

Magnus Johansson, Miljöpartiet - "Regeringen tittar på medan Försäkringskassan gör det smutsiga jobbet"