Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Vivida Assistans
annons A-Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons LaVita Assistans AB
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling
annons Linne Assistans
annons JAG
annons Nära AB
annons Assistansformedlaren
annons Särnmark Assistans AB
annons Saxerna Omsorg
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Staffan Söderberg, Socialstyrelsen - "Vi har inte bestämt om personlig assistans ska ingå i öppna jämförelser"

Socialstyrelsen har ännu inte bestämt om man ska jämföra assistansanordnare i en öppen jämförelse. Beslutet tas i början på 2012 och om det blir en jämförelse är den troligen klar först 2014, enligt Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.
Om det blir en jämförelse av assistansanordnare, kommer den troligen att likna Äldreguiden med huvudsyftet att ge stöd till assistansanvändare att välja.

Artiklar med samma tema: (16)

TEMA - Att välja anordnare och jämförelsetjänsten i Assistanskoll

Vad tycker man om jämförelsetjänsten i Assistanskoll? Hur tolkar man de uppgifter som anordnarna lämnat och i hur hög utsträckning kan man lita på uppgifterna i jämförelsetjänsten? Läs om detta och vilka möjligheter assistansanvändare har att granska assistansanordnare.


TEMA - Kvalitet i personlig assistans

Vad är kvalitet i personlig assistans och vad skiljer assistans från hemtjänst? På vilket sätt kan man mäta kvalitet i personlig assistans?

Regeringsuppdraget preciserar inte exakt vad som ska jämföras

Staffan SöderbergSocialstyrelsen har fått ett regeringsuppdrag att skapa öppna jämförelser inom flera områden, bland annat stöd till äldre, barn och unga och personer med funktionsnedsättning. Regeringsuppdraget sträcker till 31 december 2014 då ett heltäckande system ska vara klart, berättar Staffan Söderberg. Förra året publicerades bland annat öppna jämförelser av tillgängligheten på kommunernas webbplatser och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Under 2011 fokuserar man på LSS-insatserna särskilt boende och daglig verksamhet.
- Rörande personer med funktionsnedsättning har vi beslutat att jämförelser ska göras av stödinsatser i Socialtjänstlagen och LSS, men inte exakt vilka.
Säger inte regeringsuppdraget vilka insatser som ska jämföras?
- Nej, det är upp till oss att avgöra det, men vi stämmer regelbundet av med Socialdepartementet.

Inte bestämt om assistansanordnare ska jämföras

Innan beslut tas om assistansanordnare ska jämföras ska Socialstyrelsen avvakta och se hur tillståndsgivningen och tillsynen av assistansanordnarna utvecklas. Beslutet bör tas i början på 2012, enligt Staffan Söderberg som idag ser saker som talar både för och emot.
- Att Socialstyrelsen har ansvar för tillståndsgivning och tillsyn av anordnarna talar för, vi äger frågan så att säga. Vad som talar emot är att en stor del av ansvaret ligger på Försäkringskassan som har register på alla assistansberättigade, vilket vi inte kan använda oss av idag, om vi exempelvis vill genomföra brukarenkäter.

En "assistansguide" skulle isåfall likna äldreguiden

Om det blir en jämförelsetjänst för personlig assistans skulle den troligen likna Äldreguiden, där insatser som hemtjänst, särskilda boenden och dagverksamheter till äldre jämförs i varje kommun. Kvaliteten mäts dels genom verksamhetsdata där utförarna besvarar frågor om sju kvalitetsområden: delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat och ledning. Dels mäts kvaliteten genom att äldre besvarar enkäter om 12 kvalitetsområden: information, bemötande, inflytande, trygghet, hjälpens omfattning, social samvaro, hjälpens utförande, maten, städning/tvätt/dusch, vårdinsatser, trygghet i boendet och boendemiljön. Huvudsyftet med en liknande jämförelsetjänst av assistansanordnare blir isåfall att bidra med underlag för den enskilde att välja, säger Staffan Söderberg.
- Eftersom assistansen är präglad av den assistansberättigades valfrihet, skulle vi isåfall skapa en tjänst utifrån ett valfrihetsperspektiv, där vi ger ett underlag att välja den anordnare man tror passar bäst.
Socialstyrelsens öppna jämförelser för andra insatser har vanligtvis inte fokuset att hjälpa den enskilde att välja säger Staffan Söderberg, eftersom det ofta inte finns möjlighet att välja exempelvis daglig verksamhet eller särskilda boenden i alla kommuner.
- Huvudmålet i många andra jämförelser att de olika verksamheterna ska kunna jämföra sig och sin kvalitet med varandra och utifrån det utveckla kvaliteten i sin verksamhet, detta skulle också gälla för assistansen, men huvudsyftet skulle vara valet, som i Äldreguiden.
Vad skulle skilja personlig assistans från Äldreguiden?
- Det är svårt att svara på nu, jämförelserna bygger på kvalitetsindikatorer, som mäter viktiga aspekter på området, det centrala är att välja rätt kvalitetsindikatorer.
När kan en jämförelse för assistans finnas om ni bestämmer er för en sådan?
- Själva webbapplikationen som detta skulle kunna presenteras i ska vara klar under 2012. Jag kan tänka mig att vi isåfall samlar in data 2013 och att det hela skulle kunna vara färdigt under 2014.

Information via brukarenkäter kan vara problematisk

En sätt att få information till en jämförelse av assistansanordnare är att ta in data från assistansanvändare om vad de tycker är viktigt, genom att fråga dem direkt via enkäter, säger Staffan Söderberg.
- Vi har diskuterat om man verkligen ska ta in data från brukare via enkäter, det är en kostnadsfråga och det finns metodologiska problem.
Vilka problem ser ni?
- Främst svarsfrekvensen, den behöver vara tillräckligt hög för att ge tillförlitlighet. Ofta är det lite si och så med svarsfrekvens, då får vi väga nytta mot kostnad.
Hur ser du på att ett begrepp som delaktighet eller kontinuitet kan betyda olika saker för olika individer?
- Det är en klassisk problematik att begrepp kan tolkas olika, men vi har kompetens på statistikavdelningen för utformning av tillförlitliga enkätfrågor och testar alltid enkäten på ett urval först.
Hur fångar man det som faller utanför de valda kvalitetsindikatorerna?
- Det man inte har indikatorer för kan man inte mäta eller jämföra, indikatorer kan aldrig säga sanningen om helheten. Assistansens personliga karaktär gör det lite svårare att utforma generellt relevanta kvalitetsindikatorer, eftersom det är ytterst är den assistansberättigades preferenser som avgör vad som är "god assistans".
Vilka fördelar ser du med brukarenkäter?
- Att man får in uppfattningar från de som ytterst berörs, uppdraget säger att vi ska titta på kvalitet, effektivitet och resultat. Resultatet fångar vi isåfall genom att fråga de direkt berörda, exempelvis om insatsen lett till en ökad delaktighet i samhället, vilket skulle kunna vara en indikator i personlig assistans.
Ska assistansanvändarna frågas via anordnaren?
- Nej, vi behöver isåfall fråga assistansanvändarna direkt.
Kan du se en risk att anordnare försöker påverka svaren hos sina kunder?
- Det finns de som inte kan svara själva och som kanske får hjälp av en assistent eller någon hos anordnaren. Eftersom vissa frågor kan röra personalen, ska det framgå vem som hjälpt till med att besvara enkäten, sedan får svaren vägas utifrån det, några svar kanske behöver tas bort.

Information från anordnarna kan fås via tillståndsprövningen

Att ta in verksamhetsdata data från anordnarna, exempelvis hur lång kundens uppsägningstid är ett annat sätt att få information. Här skulle man enligt Staffan Söderberg kunna använda sig av uppgifter anordnarna ger när de söker tillstånd för att bedriva personlig assistans, de uppgifterna behöver isåfall uppdateras årligen.
- Även de kvantitativa frågorna bör utgå från de kvalitetsindikatorer vi tagit fram och belysa det som vi anser vara viktigt i valet.
Hur ser du på att det inte alltid går att kontrollera anordnarnas uppgifter?
- Det är naturligtvis inte bra om inte materialet stämmer, men vi har inga möjligheter att kontrollera svaren och är i samma sits som dagens jämförelsetjänster som exempelvis Assistanskoll. Vi kan däremot agera om någon påpekar felaktigheter och kontakta anordnaren.
Hur ser du på om anordnarna inte svarar på alla frågor eller inte deltar alls?
- När vi har publicerat jämförelser och information saknas, har det redovisats som en blank ruta. Det ser inte så bra så det borde ligga i deras intresse att svara. Deltar man inte alls kan man få genomgående få blanka rutor.
Assistansanordnare med bara en eller ett fåtal kunder kanske inte är intresserade av att delta i en jämförelse?
- Vi skulle troligen sätta en gräns för hur många kunder/brukare utföraren ska ha för att vara med i jämförelsen. Detta är även en sekretessfråga eftersom man inte ska kunna identifiera personerna, särskilt om de själva lämnat uppgifter om vad de tycker. Ingen ska kunna kännas igen eller hängas ut. Är det färre än fem personer jämförs inte utföraren för att ingen ska kunna identifieras, då sätter vi ett kryss i tabellen. Om vi bedömer att det är känsliga uppgifter kan gränsen sättas ännu högre än fem personer om uppgifterna ska publiceras.
Hur ser du på rollen för jämförelsetjänster som Assistanskoll?
- Det har jag svårt att uttala mig om, det beror helt på vad vår jämförelsetjänst skulle innehålla och om den skulle konkurrera eller komplettera andra. Men det vore absolut viktigt att ha kontakt med och få erfarenheter från Assistanskoll, särskilt i utvecklandet av kvalitetsindikatorerna. Om vi nu ska ha en jämförelsetjänst för personlig assistans, säger Staffan Söderberg.

Staffan söderberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-02-01

Vidare läsning

Regeringsuppdraget till Socialstyrelsen om öppna jämförelser

Socialstyrelsens Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning

Äldreguiden
Jämför kvaliteten på äldreboenden, korttidsboenden, hemtjänst och dagverksamhet, inom kommuner och stadsdelar.

Peter Brusén, Socialstyrelsen - "personlig assistans kan få en jämförelsetjänst liknande äldreguiden"

Skicka sidan till: