Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons JAG
annons Rehab Sation Assistans
annons Linne Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons LaVita Assistans AB
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons Saxerna Omsorg
annons Nära AB
annons Frösunda Omsorg AB
annons Humana Personlig assistans
annons A-Assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons STIL
annons Assistansformedlaren


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Margaretha Johansson, ombudsman, Kommunal - "Indragning av assistansersättning ger sämre arbetsmiljö för assistenter"

Att alltfler förlorar sin assistansersättning och istället får stöd från kommunerna leder till att assistenterna får mindre arbetstid och uppsplittrade arbetspass enligt Kommunals ombudsman Margaretha Johansson.
Inför den kommande avtalsrörelsen 2012 är de viktigaste frågorna tillsvidareanställningar och rätt till heltidsjobb.

Artiklar med samma tema: (118)

TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

Försäkringskassan har sedan nov 2007 gjort det svårare att få personlig assistans. Dels ses allt färre behov som grundläggande, dels beviljas inte sjukhusvistelse eller uppsägningslöner till assistansberättigade som köper assistans från en anordnare. Ett ingående minuträknande har även börjat spridas vid behovsbedömningar.

Leder till delade turer och lägre sysselsättningsgrad

Margaretha Johansson har tillsammans med kollegan Britt-Marie Höglund ansvar för frågor som rör personlig assistans på Kommunal. De är överens om att indragningar av assistansersättning leder till att assistenter får delade turer och lägre sysselsättningsgrad.
- När antalet timmar minskar får assistenterna ofta mindre arbetstid och flera olika brukare att gå till, säger Margaretha Johansson.
Tomas Sundberg på Försäkringskassan sade nyligen att man aldrig tar hänsyn till bemanning av assistenter när man beviljar assistanstid. Utvecklingen i behovsbedömningarna har alltmer gått mot att räkna tid vid aktiviteter och inte tiden däremellan. Om enbart aktiv tid räknas leder det till en sämre arbetsmiljö för assistenterna enligt Margaretha Johansson.
- Det kan bli några arbetstimmar på förmiddagen och några på eftermiddagen, med ett hål emellan, trots att man i praktiken är uppbunden hela dagen.
Hur upplever assistenterna neddragningarna?
- Det skapas en osäkerhet av att hela tiden höra att Försäkringskassan blir tuffare och tuffare och talar om aktiv och passiv tid. Man vet inte om ens brukare ska få ha kvar assistansen eller vad Försäkringskassan hittar på nästa gång.

Försäkringskassan försöker förändra jourbegreppet

Assistanskoll intervjuade tidigare Kommunal om att Försäkringskassan förändrat jourbegreppet genom att kräva att assistenter ska vara vakna under jour på natten och att man i vissa fall även förlagt jourtid på dagen. Detta kan ses som ett led i att dela upp assistanstid i aktiva och passiva perioder. Joakim Oscarsson på Kommunal sade då att detta strider mot Arbetstidslagen och god sed på arbetsmarknaden, även Margaretha Johansson är starkt kritisk.
- Vår bestämda uppfattning är att under jour ska man ha eget rum och kunna rycka in om det händer något och jour ska enbart förläggas nattetid. Försäkringskassan försöker nu tänja på detta, det är inte acceptabelt.

Tillsvidareanställningar och heltidsjobb viktigast i kollektivavtalen

Under 2012 kommer alla kollektivavtal i assistansbranschen att förnyas. Margaretha Johansson säger att de viktiga frågorna är tillsvidareanställningar och rätt till heltid.
- De viktigaste frågorna är att du ska kunna klara dig på din lön och ha en tillsvidareanställning. Bristen på tillsvidareanställningar inom assistans beror dels på att assistansersättning inte betalas ut från Försäkringskassan under brukarnas sjukhusvistelse och vid uppsägningstid, dels på att bland annat LSS-lagstiftningen ger möjlighet att anställa utan tillsvidareanställning.
Tror du ni kan uppnå fler tillsvidareanställningar i kollektivavtalen?
- Det är vår bestämda målsättning att ändra på detta.

Vill öka antalet medlemmar i samarbete med företagen

Kommunal har medlemmar i 140 företag som finns i mer än en lokal fackavdelning, sedan tillkommer alla andra anordnare ute i landet. Totalt har 1100 anordnare sökt tillstånd hos Socialstyrelsen. Drygt 31 000 assistenter av uppåt 80 000 är medlemmar i Kommunal, vilket är ett relativt lågt medlemsstal. Anslutningsgraden är en prioriterad fråga enligt Margaretha Johansson som vill ändra på detta genom att Kommunal ska finnas ute och möta de anställda.
- Vi har påbörjat en dialog med de stora företagen, de vill ha en tydlig motpart i sina löneförhandlingar, så det finns ett ömsesidigt intresse mellan oss att fler assistenter är med i Kommunal.
Många assistenter har väl sin lojalitet mot brukaren i första hand?
- Ja, därför behöver vi komma ut på arbetsplatserna och visa att vi driver exempelvis anställningsvillkor.
Vad anser ni om att tre riskkapitalägda ägargrupper växer sig allt starkare på marknaden för personlig assistans, har det påverkat arbetsvillkoren?
- De följer samma kollektivavtal och har samma villkor som de andra, vi har ingen särskild syn på det.
Vad anser ni om de kommunala upphandlingarna av assistans där ett privat företag blir kommunal utförare?
- Vi kan bara konstatera att det blir en annan arbetsgivare och ett nytt kollektivavtal, det skiljer sig inte från upphandlingar i andra branscher.

Ca 180 anordnare har inte tecknat kollektivavtal

Kommunal har en svart lista där man varnar för företag som vägrar teckna kollektivavtal, där ingår några assistansföretag. Det finns idag runt 180 anordnare som inte har tecknat kollektivavtal enligt Margaretha Johansson.
- Det ändrar sig hela tiden och det är många vi inte vet om, vi känner bara till de företag vi har medlemmar anställda i.
Är det vanligt att era medlemmar drabbas av kriminalitet, exempelvis att arbetsgivaren inte betalar in skatt på lönen?
- Jag kan inte säga att vi sett det från centralt håll, men det kan säkert förekomma lokalt.

Ramar kring vilka arbetsuppgifter en assistent ska göra

När det gäller arbetsmiljö för assistenter arbetar Kommunal med frågor med lyft och ergonomi men även vad som ingår i assistenternas arbetsuppgifter. Det behöver inte nödvändigtvis finnas listor över vad en assistent kan göra och inte göra men det ska finnas vissa ramar från arbetsgivaren och alla arbetsuppgifter ska riskbedömas enligt Margaretha Johansson.
- Vi arbetar via lokala skyddsombud i företagen. Arbetsmiljölagens regler gäller oavsett vilka arbetsuppgifterna är, de ska alltid prövas mot risker. Det finns exempel på enskilda hem som har behövt stängas som arbetsplatser, sängar eller trasiga dammsugarsladdar som behövt bytas.
Kan det ingå att assistenten sköter en trädgård?
- Det är svårt att säga något generellt, det beror på vad som beviljat.
Det handlar ju om lagstiftningens mål "att leva som andra" ska kunna innefatta exempelvis att ha ett hus med en trädgård som ska tas om hand?
- Om trädgårdsarbete är beviljat till den assistansberättigade ska det riskbedömas, det görs isåfall på samma sätt om den anställde var trädgårdsarbetare. Det är samma sak när assistenten är med på krogbesök, då ska även den miljön riskbedömas.
Det ingår enligt Margaretha Johansson i arbetsgivarens skyldighet att visa vilka ramarna är för assistansen vilka arbetsuppgifter som kan ingå och att de är riskbedömda.
- De ramarna kan vara jättesvåra och konflikterna uppstår oftast om brukaren har ett helt annat intresse än vad ramarna medger, säger Margaretha Johansson.

Margaretha Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2011-10-12


Vidare läsning

Kommunal, Joakim Oscarsson - "Att förlägga jour på dagtid eller kräva vakenhet vid nattjour strider mot Arbetstidslagen"

Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst"

Lena Retzius, Kommunal - "Arbetsmiljöarbetet får inte stanna vid brandskydd och lyftteknik"

Skicka sidan till: