Logotyp: Assistanskoll
annonser
annons Saxerna Omsorg
annons Särnmark Assistans AB
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Frösunda Omsorg AB
annons STIL
assisCo
annons A-Assistans
annons Vivida Assistans
annons LaVita Assistans AB
annons Humana Personlig assistans
annons Din Assistans i Väst AB
annons Nära AB
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons JAG
annons Linne Assistans
annons Assistansformedlaren


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Många nyheter från Försäkringskassans brukarenkät

63 procent har någon gång en anhörig som assistent, fem av tio har någon gång dubbelassistans, 62 procent känner oro inför framtiden, 16 procent använder någon gång assistans för att arbeta. Det är några av nyheterna i Försäkringskassans första rapport utifrån totalundersökningen av landets assistansberättigade. Assistanskoll intervjuar Ieva Reine, analytiker och projektledare för brukarenkäten.

67 procent av alla assistansberättigade svarade

Artiklar med samma tema: (23)

TEMA - Anhöriga som assistenter

En totalundersökning av alla assistansberättigade 2011 visade att 20 procent enbart har anhörigassistenter och 63,5 procent har anhörigassistenter någon gång. I de privata arbetsgivarorganisationerna har anhöriga bättre arbetsvillkor men det skiljer sig en del om hur mycket arbetstid de får ha. Du kan läsa intervjuer med assistansberättigade som beskriver nyttan av att ha anhöriga som assistenter

TEMA - Kvalitet i personlig assistans

Vad är kvalitet i personlig assistans och vad skiljer assistans från hemtjänst? På vilket sätt kan man mäta kvalitet i personlig assistans?

Av totalt 15 515 assistansberättigade som Försäkringskassans enkät: Hur är det att leva med personlig assistans? skickades tillIeva Reine deltog 10 200, vilket motsvarar 67 procent. Av dessa besvarade 17 procent enkäten själva, 42 procent tillsammans med någon annan och i 33 procent av fallen besvarades enkäten av någon annan än den assistansberättigade. Någon annan var oftast en anhörig, assistent eller god man/förvaltare. Jag frågar Enligt Ieva Reine, analytiker och projektledare för arbetet med enkäten om det är ett problem att så många inte själva besvarat den.
- Även om det kan finnas en inbyggd tolkning från någon annan än den assistansberättigade i svaren, får vi ändå en beskrivning om hur assistansen fungerar och vilken situation den assistansberättigade befinner sig i. Utan svaren hade vi inte kunnat få någon kunskap alls.
Den aktuella rapportenär deskriptiv men kommer att följas av fler rapporter och även kvalitativa analyser utifrån kommentarer i det insamlade materialet enligt Ieva Reine.
- Nästa rapport kommer att handla om bland annat barnperspektivet, liksom upplevelse av kompetens och bemötande på Försäkringskassan. Till skillnad från andra kundundersökningar visar denna rapport övervägande positiva uppfattningar. De 11-12 procent som har uppgett att de inte är nöjda med bemötandet vill vi veta vad det beror på och vad vi kan göra åt det.

Nöjdhet och missnöjdhet

72 procent, var nöjda med sin anordnare, 22 procent var i stort sett nöjda och 3 procent var inte nöjda vilket var förvånande positivt enligt Ieva Reine. Av de som valt ett brukarkooperativ var andelen nöjda 83 procent, bland egna arbetsgivare var 80 procent nöjda, privata företag hade 76 procent nöjda och för kommunerna var lägst med 66 procent nöjda. Detta är en upplevelse som bekräftas från tidigare undersökningar enligt Ieva Reine.
- Att privata anordnare uppskattas mest och kommunala minst har påvisats exempelvis i en avhandling av John Magnus Roos där assistansberättigade i Göteborg intervjuades.
Andelen som var missnöjda med sin anordnare var 3,5 procent i kommunen, 2,2 procent bland privata, 1,5 procent bland brukarkooperativ och 0,4 procent hos egna arbetsgivare.Orsakerna till missnöjet var främst brist på kompetens och brutna löften enligt Ieva Reine.
- Kommuner och privata upplevdes sakna kompetens mer än andra. De sades även inte göra vad de lovat, där var privata något sämre än de kommunala.

Byten av anordnare och orsaker till detta

29 procent uppger att de någon gång bytt assistansanordnare av dessa hade 70 procent bytt anordnare en gång, 25 procent 2-3 gånger och 5 procent fler än tre gånger. Det går dock inte att säga vilka anordnare man byter mellan enligt Ieva Reine.
- Vi kan inte följa individerna mellan konkreta anordnare, men vi ser att de kommunala minskar och de privata ökar så det sker uppenbarligen en övergång där. Anledningen att man byter anordnare är oftast attman får ett bättre erbjudande, säger Ieva Reine.
- Jag hoppas att det beror på att man får en bättre kvalitet, men vi kommer att gå vidare och analysera detta i kvalitativa analyser där kommentarerna analyseras.
Andra uppgivna skäl till ett byte är att anordnaren inte haft kompetens, inte hållit vad den lovat och att det vid enstaka tillfällen förekommer fusk hos anordnaren.
- Drygt 1 procent sade det och då rörde det mest privata företag. Det är mindre än vad vi räknat med eftersom våra egna uppskattningar säger att 10-12 procent av all assistansersättning betalas ut felaktigt.
Hur ska man tolka att så få angett fusk som orsak?
- Fusket kan kanske förekomma utan att de assistansberättigade vet om det, eller kanske man inte vill berätta om det om man inte själv anmält det.
Finns det något som hindrar assistansberättigade från att byta anordnare?
- Vissa uppgav svårigheter att byta från sin kommun, vilket kan bero på att det saknas ett utbud av privata anordnare i en del kommuner.

Assistans för att kunna arbeta

Enkätsvaren visar intehur många som förvärvsarbetar, men Ieva Reine berättar att 13 procent säger sig få assistans för att kunna arbeta, 3 procent får det ibland, och ca 2 procent skulle vilja ha assistans för att kunna arbeta.
- Dessutom svarar 24 procent att de skulle behöva assistans för att kunna arbeta, där är siffran högst, för 30-39 åringar i personkrets 1, 33 procent. I svaren kan dock vissa mena sysselsättning på Samhall eller dagliga aktiviteter som kan upplevas som jämförbara med förvärvsarbete.
Dubbelt så många av de som uppger sig behöva assistans för att kunna arbeta har själva besvarat frågorna jämfört med när någon annan hjälpt de att svara. Ieva Reine anar här att omgivningens syn på den assistansberättigade färgar svaren.
- Personen själv anser sig vanligtvis ha större kapacitet än omgivningen.

Oro inför framtiden kan bero på debatt i samhället

66 procent uttryckte oro för framtida lagändringar kring assistansersättning och 57 procent uttryckte oro för att Försäkringskassan kommer att ändra sin bedömning. Orsakerna framgår dock inte direkt av svaren säger Ieva Reine som tror att detta påverkats av LSS-Kommitténs slutbetänkande och samhällsdebatten. Att ca tio procent av de som nu tvåårsomprövas förlorar sin assistans kan påverka enligt Ieva Reine men hon tycker att detta behöver ställas mot att ännu fler får fler timmar vid omprövningar.
- Debatten blir mer nyanserad om man inte bara fokuserar på de som får färre timmar men även på att många som har behov av mer assistans får fler timmar.
Men en viss grupp förlorar ju sin assistans pga förändrade bedömningar av grundläggande behov?
- Ja och det kan innebära en personlig dramatik där livskvaliteten påverkas kraftigt, men Försäkringskassan måste följa lagstiftning och rättspraxis.

Nästan två tredjedelar har anhöriga som assistenter

Enkätsvaren visar också att 20 procent enbart har anhöriga som assistenter och 63,5 procent någon gång anhöriga som assistenter.74 procent i personkrets 1 hade anhöriga som assistenter, 43 procent i personkrets 2 och 58 procent i personkrets 3. Anhöriga kan här varaalla släktingar, syskon, föräldrar, make/maka, mormor, farmor eller vad personen själv uppfattar och anger som en anhörig. Upplevda fördelar med att ha anhörigassistenter kommer att analyseras mer säger Ieva Reine som dock haft mycket kontakt med assistansberättigade och anhöriga om detta.
- De uppger att det känns tryggt att alltid ha någon när det finns ett behov. En anhörig kan ofta arbeta när andra assistenter får förhinder. Föräldrar uppger sig får en möjlighet att vara nära sina barn och få ett privatliv men kan också kombinera detta med utomstående assistenter.
Finns det negativa sidor av anhörigassistans?
- Andra studier visar på att barnet kan bli inlåst i familjen, särskilt efter att man blivit myndig. Jag har även talat med anhöriga i 80-årsåldern som fortfarande är assistenter och som säger att snart inte orkar längre.

Vissa föräldrar vill att barnet ska bo i gruppbostad

Enligt enkätsvaren bor 38 procent ensamma i eget boende, 23 procent med maka/make/sambo och 27 procent bor med sina föräldrar. Nio procent bor i gruppbostad, trots att assistans normalt inte beviljas till personer i gruppbostad enligt Ieva Reine, detta har förvånat Ieva Reine.
- Det kan bero på att en del har undantag eller att det är en korttidslösning.
Finns det assistansberättigade som vill bo i gruppbostäder?
- De flesta vill bo i ett eget boende men jag har talat med många föräldrar med barn med intellektuella funktionsnedsättningar som vill att deras barn ska bo i gruppboende. De tror att det blir mer stimulerande och tryggt att bo med andra i samma situation.

Missnöje med timantal störst hos minderåriga

24 procent ansåg att de fått färre timmar än de behöver. Vad de personerna anser att de inte kan göra kommer att tas upp i kommande undersökningar säger Ieva Reine.
- I kommande analyser kommer jag att se på vilka behov som assistansen tillgodoser eller inte tillgodoser och göra en separat analys på de som saknar timmar och vilka behov de inte får tillgodosedda..
Den högsta andelen av de som upplevde sig diskriminerade eller dåligt bemötta utifrån ålder var barn, där föräldrarna svarat. Detta kommer att analyseras vidare i nästa rapport utifrån enkätundersökningen säger Ieva Reine.
- Där kommer det att framgå om det beror på brist på stöd, kompetens eller att handläggaren inte ser behoven.
Det vara så att vissa vill ha fler timmar av ekonomiska skäl enligt Ieva Reinemen upplevelsen kan också variera om vad man anser ska räknas till föräldraansvar eller inte vid assistans till barn, det är en oklar gränsdragning idag menar hon..
- Det pågår ett arbete på Försäkringskassan om vad som ska räknas till föräldraansvaret som kommer att skrivas in vägledningen så småningom.

Dubbelassistans vanligare än man trott

Sex av tio uppger att de behöver mer än en assistent någon gång under dygnet berättar Ieva Reine, medan fem av tio uppger att de har mer än en assistent någon gång. Hon tror att behov av dubbel assistans oftare borde kunna avhjälpas med anpassad bostad, hjälpmedel och habilitering.
- Dubbel assistans kan finnas för att det saknas tillräckliga insatser från kommuner och landsting.
Har ni inte vetat hur många som har dubbel assistans?
- Nej det har bara varit registrerat i enskilda akter men inte i databasen. Av de som har mer än en assistent kan det även finnas ett antal med trippel assistans.

Jurister ger fler assistanstimmar

I enkäten uppger 10 procent av de assistansberättigade att de ansökte om assistans själva, 32 procent fick hjälp av en familjemedlem, 18 procent av en god man/förvaltare, 10 procent av kommunen och 18 procent fick hjälp av en privat anordnare att söka assistans. Ieva Reine anser att detta påverkar hur många timmar som beviljas.
- Privata företag förhandlar sig till fler timmar åt sina kunder, handläggarna är inte alltid rustade att möta deras jurister som höjer timantalet bara med sin närvaro. De kan leda till en orättvisa mellan olika grupper, jag håller på att analyser detta för en kommande rapport.
Kan man inte se det som att regelverket blivit så komplicerat att många behöver ett ombud?
- Visst kan vissa sakna kapacitet att företräda sig själva, och kan då få bättre hjälp. Men Försäkringskassan bör ha kompetensen att bevilja rätt timantal utan att ytterligare en part behövs.

Vill följa upp enkäten om några år

Ieva Reine tycker att enkätundersökningen har gett ett mycket bra resultat och säger sig vara positivt överraskad på den stora responsen på enkäten. Hon skulle vilja följa upp samma grupp i en ny enkät om några år för att se utvecklingen över tid. Hon blev även förvånad över hur nöjda många var med sin assistans och att det var fler positiva svar och än vid liknande undersökningar på andra områden, vilket hon tror beror på att frågan var ställd utifrån den egna upplevelsen med sin egen handläggare.
- Det talas mycket om Försäkringskassan som en myndighet med stora brister. Den bilden anser jag är skapad av den samhälleliga debatten och pressen som påverkar synen genom att ta upp enskilda fall som är negativa, starka och känsloväckande, säger Ieva Reine.

Ieva Reine intervjuades av Kenneth Westberg 2011-11-30

Vidare läsning

Statlig assistans - resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade

Försäkringskassans enkät: Hur är det att leva med personlig assistans?

Skicka sidan till: