Reaktioner på betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)

En kommentar:

1. Det är bra att SOU 2012:6
   uppmärksammar och vill komma tillrätta med det fusk och det överutnyttjande som finns inom personlig assistans. Det som besvärar är att intervallet för felaktiga utbetalningar bedöms vara så oerhört brett - mellan 1,8–27,6 % av totalt utbetalda assistansersättningar – även fast experterna har valt att justera siffrorna. Vore intressant att veta vilken metod de använde till denna justering.
   
   Det som förvånar mig är att utredningen nu inte har tagit chansen att lagstifta mot möjligheten att driva assistans i egen regi utan någon som helst prövning av lämplighet. Som det är nu räcker det med en anmälan till Socialstyrelsen för att öppna ”egen låda”! Det är förvånande att denna osäkra och luddiga ”företagsform” fortfarande accepteras.
   
   Det som saknas i utredningen är fortfarande ett resonemang kring vad goda levnadsvillkor är och vad dessa skall innebära. Att kunna öka sin livskvalité är, enligt mitt sätt att se det, goda levnadsvillkor - och att leva som andra. Detta har också inneburit att man som funktionshindrad upptäcker fler och fler områden som man vill vara delaktig i – och fler möjligheter att leva som andra. Detta resulterar ofta i att behovet av fler antal assistanstimmar ökar.
   
   Det är kanske dags för lagstiftaren att i stället för uttrycket ”leva som andra” skriva ”leva som en del andra. Det är kanske dags för lagstiftaren att i stället för uttrycket ”goda levnadsvillkor” skriva ”ganska goda levnadsvillkor”. Då kanske det kan bli läge att införa ”24-timmarsregeln” med vidhängande ”rättighet” att få bo på institution.
   
   Särskilt yttrande av experten Peter Sjöquist i Sou 2012:6 - han skriver följande:
   ”Ett sådant förslag är att begränsa antalet beviljade timmar till maximalt 24 per dygn.
   Idag har ca 15 % av brukarna eller ca 2 400 personer insatser på 24 tim/dygn eller mer. En begränsning av timantalet skulle dels leda till en ökad efterfrågan på boende enl. LSS, dels till att alternativa insatser som kompletterande hemtjänst ersatte dubbel assistans. En boendeinsats för personer med så omfattande behov som i denna grupp är i de allra flest fall både mindre kostsam och ger högre kvalité i form av tillgång till personal med specialkompetens än personlig assistans”.
   
   Min kommentar:
   Som ”expert” borde man vara lite mer bevandrad i LSS intentioner än vad Peter Sjökvist tycks vara.
   
   Kammarrätten resonerar i en dom från 2011-08-26 på detta sätt:
   ”Kammarrätten hänvisade inledningsvis till förarbetena till LSS vari anges att personer med funktionshinder ska ha samma möjlighet som andra att själva välja boendeform och att personlig assistans därmed alltid bör övervägas som alternativ till institutionsvistelse (prop. 1992/93:159 s 64 och 85). Att nämnden anförde att kvinnans behov kunde tillgodoses i ett särskilt boende saknade därmed betydelse. Dessutom hade kvinnan inte ansökt om sådan åtgärd, varför alternativet inte omfattades av kammarrättens bedömning.”
   
   Att sätta detta ur spel genom att införa en 24-timmarsregel är både okunnigt och visar tyvärr en total brist på respekt för hur funktionshindrade människor vill leva - i sina egna hem! Förslaget är både kränkande och stötande.
   
   Ett annat problem med förslaget är att det inte finns gruppbostäder för dem som ”enbart” är fysiskt funktionshindrade. Men tanken är kanske att åter igen utnyttja äldreomsorgen eller åter igen blanda utvecklingsstörda i alla åldrar med fysiskt funktionshindrade i alla åldrar. Det fungerade ju förr i tiden. /hans Eriksson
   #1345# kommentar 2012-02-22