annonser
annons Linne Assistans
annons Nära AB
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons Kompis Assistans
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons JAG
annons Saxerna Omsorg
annons Familjen
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Barbro Lewin, funktionshinderforskare – ”Rätten till delaktighet ska utgå från individens mål i livet”

Barbro LewinISF föreslog nyligen att lagstiftaren bör överväga hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling i assistansersättning ska balanseras i förhållande till varandra.
Det positiva med ISFs uttalande är att lagstiftarens ansvar lyfts fram säger Barbro Lewin på Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala Universitet.

Artiklar med samma tema: (170)

TEMA - Försäkringskassan inför hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning. Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009 och sedan dess har hårdare bedömningar gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid behovsbedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Slutrapporten från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning konstaterar att fler får avslag på nyansökningar och att antalet personer som får sin assistansersättning indragen ökat till ca 300 per år.
Samtidigt konstaterar ISF att antalet beviljade assistanstimmar fortsätter att öka och att en orsak till detta kan vara att övriga behov (andra personliga behov) i högre grad bedöms utifrån den sökandes beskrivning. Detta innebär enligt ISF att ambitionen om delaktighet i högre grad uppfylls men att sannolikheten samtidigt ökar för en fortsatt ökad kostnadsutveckling. ISF föreslår här att lagstiftaren bör överväga hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.

Delaktighet bör styra handläggningsprocessen

Frågeställningen om hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras är den viktigaste och mest övergripande slutsatsen i rapporten enligt Barbro Lewin.
– Förslaget riktar ljuset på politikernas ansvar för balansen mellan de olika, ofta motstridiga, krav som ställs på en offentlig förvaltning som Försäkringskassan.
Barbro Lewin anser att värden som delaktighet och inflytande bör styra handläggningsprocessen mer än vad som sker idag.
– Medborgare i behov av samhällsstöd behöver uppleva legitimitet i mötet med det offentliga – från handläggningsprocessens första samtal om funktionsförmåga och behov, ända ut i vardags- och samhällslivets små och stora uppgifter. Riksdagen måste förtydliga den enskildes starka inflytande i handläggningsprocessen och att det är den enskilde som avgör om stödet har sådan kvalitet att goda levnadsvillkor upplevs.

En begränsande rättspraxis styr

Barbro Lewin ser idag vattentäta skott mellan hur Försäkringskassans Vägledning för assistansersättning beskriver syftet med assistansreformen och hur den föreskriver att tillämpningen ska gå till. Där är det istället en begränsande rättspraxis som styr.
– Det verkar också vara vattentäta skott mellan bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Avsaknaden av helhetsbedömning här bryter mot de politiska intentionerna i LSS.
I rapporten redovisar ISF hur rättspraxis förändrats i bedömningen av assistansersättning och Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Den förändrade rättspraxisen har kritiserats mycket hårt av fd människorättskommissarien Thomas Hammarberg som anser att det bryter mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om man backar tillbaka från redan uppnådda rättigheter, vilket han anser skett i och med de förändrade bedömningarna av assistansersättning. Barbro Lewin håller med Thomas Hammarberg och saknar en utvärdering i ISFs rapport om den förändrade rättspraxisen är förenlig med lagstiftningen.
– Riksdagen måste förtydliga de grundläggande behoven och deras relation till andra personliga behov. Då kan LSS-tanken återupprättas och handläggningen bli rättssäker.

Det blev fel redan 1996

1996 infördes de grundläggande behoven i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen säger Barbro Lewin. Hon anser att förändringen var dåligt genomarbetad och gjordes utan ordentlig remissbehandling. Detta har enligt Barbro Lewin bidragit till att rättspraxis och Försäkringskassans egna rättsliga ställningstaganden under årens lopp ersatt lagstiftarens syn på LSS.
– De ursprungliga intentionerna har tunnats ut. Försäkringskassans användning av rättspraxis och egna rättsliga ställningstaganden innebär enligt min mening stor risk för brister i rättssäkerheten.

Delaktigheten ska utgå från individens mål i livet

Försäkringskassan måste helt tänka om när det gäller hur en behovsbedömning bör göras fortsätter Barbro Lewin. Hon säger att bedömningsinstrumentet som nu används vid alla ansökningar och omprövningar av assistansersättning visserligen bidragit till större enhetlighet men anser att ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa använts på ett felaktigt sätt vid konstruktionen av instrumentet.
– Det viktigaste begreppet i ICF är delaktighet, dvs just det LSS-värde som Inspektionen för socialförsäkringen särskilt lyfter fram. Delaktighet enligt ICF är betoning på engagemang i olika livssituationer, inte på fragmentiserade delmoment som att gå på toaletten. Hur delaktigheten ser ut i olika situationer varierar från individ till individ, från toa-kläd-matsituationerna till deltagandet i samhällslivet, arbete, fritid och socialt liv.
LSS rätt till individinflytande borde betyda att bedömningsprocessen ska utgå från individens mål med insatsen enligt Barbro Lewin.
– Man måste utgå från förmågan och önskemålen – det är ju de som skapar delaktigheten. En startfråga kan vara Hur tänker du dig att personlig assistans ska kunna underlätta vardagstillvaron för dig?
Om en sådan bedömning leder till ökat antal assistanstimmar och därmed ökade kostnader, ser du då någon gräns för kostnaderna?

– Nej.

Rättssäkerheten har bara handlat om likabehandling

I samhällsvetenskaplig forskning talar man om den så kallade legitimitetstriangeln, där hörnen utgörs av demokrati, effektivitet och rättssäkerhet. Barbro Lewin anser att Försäkringskassan har försummat det demokratiska kravet att fullt ut förverkliga de politiska intentionerna med LSS. Hon ser även stora problem med rättssäkerheten.
– Den rättssäkerhet Försäkringskassan prioriterat har hittills huvudsakligen gällt det formella rättssäkerhetskravet att lika fall ska behandlas lika. Men rättssäkerhet är något mycket mer. För individer med omfattande funktionshinder är det mer intressant att bli betraktad som en unik individ med unika mål och drömmar för sitt liv och att bli korrekt bedömd enligt den hyperindividualistiska lagen LSS.
Barbro Lewin anser att rättssäkerheten brister när handläggningen inte styrs av relevanta välfärdspolitiska principer som LSS och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Viktigast i det här sammanhanget är kanske LSS-värdet inflytande i handläggningssituationen. Att den enskildes röst hörs tydligt. Men det är även viktigt att handläggaren tar ett helhetsgrepp och gör en bedömning av konsekvenserna av sitt beslut, om de är ändamålsenliga och förenliga med LSS-målen och andra relevanta värden.

Talade i Almedalen i somras

Vid Försäkringskassans seminarium 20 år med personlig assistans – blev det som vi tänkt oss? i Almedalen var grundläggande behov och bemötande laddade diskussionspunkter. Barbro Lewins inlägg handlade om rättssäkerheten.
– Det är svårt för den enskilde att förstå vad som skiljer grundläggande behov från andra personliga behov eller de krav som idag finns för att grundläggande behov ska räknas som just grundläggande. Förutsebarheten brister. Och det offentliga bemötandet när Försäkringskassan sedan ska försöka förklara hur beslutet blev som det blev upplevs tyvärr ofta som frustrerande. Rösterna i publiken i Almedalen var tydliga på den punkten, säger Barbro Lewin.

Barbro Lewin intervjuades av Kenneth Westberg 2014-11-12

Skicka sidan till: