annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Nära AB
annons Homsan
annons Assistansförmedling
annons Linne Assistans
annons Särnmark Assistans AB
annons Familjen
annons Kompis Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Humana Personlig assistans
annons JAG
annons Luna Care
annons Vivida Assistans
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Karin Ljuslinder, Umeå Universitet – ”Protestera när assistans beskrivs som vård”

Karin LjuslinderMedierna är samhällets största spridare av kulturella värderingar och attityder enligt Karin Ljuslinder, Docent vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå Universitet.
– Det får konsekvenser om personlig assistans beskrivs som vård eller om fusk i assistans får ett mycket stort utrymme i medierna.

Artiklar med samma tema: (43)

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

Resultatet av en digital sökning…

Karin Ljuslinder berättar att vid en digital sökning på Retriever(Mediearkivet) gav sökordet ”personlig assistans” 7 928 träffar i storstadstidningar och landsortspress under tidsperioden 1987- jan 2015.
– En sådan här sökning kan inte göra något vetenskapligt anspråk, men av det jag kan se benämns funktionshindrade i artiklar om personlig assistans generellt som ”brukare”, ”funktionshindrade”, ”personer med grundläggande behov”. Assistansanvändare placeras enligt Karin Ljuslinder oftare i ett fack som ”behövande” än som ”utövare av sina rättigheter”.
– De flesta artiklar ser ut att handla om överklaganden, indragen assistans, samhällskostnader, sparbeting, privata utförare och bedrägeri.
När huvudtemat är assistansfusk/bedrägeri är det inte direkt ”funktionshindrade personer” som är i fokus för nyheten utan snarare kategorierna ”anhöriga som assistenter” och assistansföretag”, fortsätter Karin Ljuslinder.
– Endast i en eller två artiklar kan jag se att den person som erhållit personlig assistans själv utpekas som bedräglig. Det är vanligtvis assistansföretaget som framställs som den som fuskar.

Protestera när assistans beskrivs som vård…

EKOT hade nyligen en granskning av fusk i personlig assistans. Reportagen fick stark kritik från bland annat Jonas Franksson på Aftonbladet Debatt för att assistans beskrevs som vård av sjuka människor och inte som en rättighet. Karin Ljuslinder håller med Jonas Franksson.
– Ja, i den serie av inslag som EKOT presenterade framställdes assistans som vård. På ett plan kan jag förstå att sådant här kan hända i rapporteringen. Nyhetsartiklar om assistansfusk och bedrägerier är i hög grad samma berättelse som det orättmätiga i att privata hemtjänstutförare har vinstintressen. När man kallar assistans för ”vård”, är det oerhört viktigt att, som Jonas Franksson gör, höja sin röst offentligt och påtala detta. Annars är det så lätt att det sker en betydelseglidning i medierna mellan ”vård” och ”rättigheter”.
För den som inte är insatt i frågan kan det vid en första anblick te sig som att det inte spelar någon roll vilket ord som används fortsätter Karin Ljuslinder. Detta ser hon bland annat i EKO-chefen Anne Lagercrantz svar på Jonas Frankssons artikel. Anne Lagercrantz ansåg att det trots allt framgick att det handlade om personlig assistans.
– Men intressepolitiskt är det miltals skillnader om man talar om personlig assistens som vård eller som stöd till rättigheter, säger Karin Ljuslinder.

Medierna - samhällets största spridare av värderingar

Det går inte att svara generellt på vilka konsekvenser det får för människors attityder till personlig assistans när den beskrivs som vård säger Karin Ljuslinder. Men hon menar att man på goda grunder kan anta att medierna är samhälles största spridare och (re-) producent av kulturella värderingar och attityder.
– De värderingar som sprids via medierna tenderar att få genomslag på samhällets alla områden, allt från den enskilde personens självuppfattning till myndigheters handläggning samt samhällets övergripande resursfördelning. Värderingar och attityder behöver visserligen inte uppstå i medierna, men det som manifesteras i medierna får genomslag i andra diskurser.
I hur stor utsträckning tror du regelverket i en socialförsäkring som assistansersättning påverkas av hur den beskrivs i medierna?

– Det vågar jag inte svara på.

Fusk framstår som mer utbrett än det verkligen är

IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen ansåg att det var sensationsjournalistik att som EKOT spekulera i att det finns mycket kriminalitet och att många funktionshindrade och deras anhöriga fuskar.Karin Ljuslinder kan förstå den reaktionen men menar att detta följer mediernas logik.
– Ja, särskilt om det blir en betoning på enbart fusk och bedrägeri när personlig assistens skildras. Medierna skriver sina artiklar med en logik som lyfter fram och betonar det unika och avvikande. Medierna kommer aldrig att vara myndigheters eller intressepolitikens språkrör. De kommer alltid att följa sin egen logik.
Vilka konsekvenser kan en stark betoning på fusk i assistans få?
– Det kan leda till att människor tror att det förekommer mycket mer fusk än det i realiteten gör.
Det finns inget krav på att medierna ska rapportera om händelser i proportion till dess verkliga förekomst, säger Karin Ljuslinder.
– Därför kan en omfattande rapportering av något få det att framstå som att företeelsen är mycket utbredd trots att den inte är det och trots att medierna heller aldrig har sagt att den är mycket utbredd. Tidigare forskning har visat att människor har en tendens att tro att om fusk i assistans skildras ofta så tror man att det förekommer ofta i verkliga livet. Det så kallade ”mediernas uppdrag i demokratins tjänst” är ett allmänt förgivettagande som, många med mig, anser behöver nyanseras.
Vad kan man göra åt detta?
– Jag tycker att det som tex Jonas Franksson, Vilhelm Ekesteen och Assistanskoll gör är precis det som behöver göras; påtala medieskriverier som kan skada det intressepolitiska arbete som bedrivs.
Kan du se någon risk för att en motsatt situation skulle kunna uppstå, dvs att man av någon anledning anser att fusk i assistans inte bör tas upp i medierna och istället göms undan?
– Ja, så skulle det kunna tänkas bli, teoretiskt, det vore inte heller bra. Därför är det bäst att öppet debattera medierapporteringen i själva medierna.

Assistansanvändares andra roll - offret

Det finns även en annan typ av artiklar enligt Karin Ljuslinder, där temat är att funktionshindrade förlorar sin assistans och tvingas leva ett sämre liv.
– Det är också ett mycket vanligt tema när personlig assistans är ett nyhetsämne. Då är det många gånger ”den lilla människans kamp mot det stora byråkratiska systemet” som berättas. Att exemplifiera med en individ är ett vanligt sätt som medierna använder när de tex beskriver ett generellt problem.
Finns det en fascination i att framställa en grupp människor på ett visst sätt?
– Inte generellt, men visst finns det ibland en ”nyckelhåls-nyfikenhet” i skildringar av sådant som man socio-kulturellt benämner ”onormalt”.

Vill se dialog mellan journalistik och intressepolitiska grupper

Karin Ljuslinder anser att det är mycket viktigt att medierna skaffar sig kunskap om de ämnen som de skriver om. Samtidigt är det viktigt att intressepolitiska grupper förstår mediernas villkor så att de inte har förväntningar på medierna som inte kan uppfyllas.
– På så sätt tror jag att båda parter kan mötas och i dialog få till stånd en rapportering som båda är överens om. Sajter som Assistanskoll kan vara en brygga mellan journalistik och rättighetsarbetet för funktionshindrade personer, eftersom båda delarna finns där, säger Karin Ljuslinder.

Karin Ljuslinder intervjuades av Kenneth Westberg 2015-02-03

Vidare läsning

Reportageserien från EKOT januari 2015

SR-Ekot: Åklagare på väg kräva lagändring för assistansfusk

SR-Ekot: Så mutar assistansbolagen till sig nya kunder

SR-Ekot: Myndigheterna vill inte ta ansvar för assistansbolagens mutor

SR-Ekot: Bristande granskning av assistansfusket

SR-Ekot: Så jagas misstänkta assistansfuskare av Försäkringskassan

SR-Ekot: Försäkringskassan får tillbaka fuskpengar

Skicka sidan till: