annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Nära AB
annons Vivida Assistans
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons Linne Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Särnmark Assistans AB
annons Luna Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

ISF - "standardisera vilka behov som assistans kan beviljas för"bild på rapporten

Den assistans som utförs ska vara det som beviljats vid bedömningen. Behov som assistans kan beviljas för ska standardiseras. En ny behovsbedömning där ett mindre antal assistanstimmar beviljas mot att man slipper alltför ingående frågor. Det föreslår ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen.

ISF:s rapport Assistansersättningen har gjorts på uppdrag av regeringen och haft syftet att beskriva problem i lagstiftningen och att ge förslag till ändringar. ISF har granskat statistik och 231 enskilda ärenden.

ISF konstaterar att det genomsnittliga timantalet per person ökat under perioden 2002-2013. I de enskilda ärendena har ISF sett att de timmar som ökar mest är tillsyn som grundläggande och annat personligt behov och tid för aktiviteter som hemliv och omvårdnad av hälsa.

Beskrivna problem i rapporten

  • Lagstiftningen är otydlig: Begrepp som delaktighet, självständighet och att leva som andra är inte definierade. Lagen är otydlig om vilka behov som ska ge assistans, vilket gör att individuella önskemål ofta väger tungt. Ökningen av antalet assistanstimmar kan bero på detta enligt ISF.
  • Det delade huvudmannaskapet: Det är otydligt hur beslut från Försäkringskassan och kommunen ska relateras till varandra. Det är otydligt vad kommun och landsting har för ansvar i sina insatser i förhållande till assistansersättningen.
  • Incitamentsproblem: Både assistansberättigade och anordnare kan göra vinster på att fler timmar beviljas, vilket driver fram bedrägerier och överutnyttjande och gör det lönsamt att avstå från hjälpmedel och bostadsanpassning. Föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning kan tjäna på att ha hand om barnets assistans och inte överlåta ansvar på någon annan.
  • Begränsade möjligheter till kontroll: Eftersom assistansersättning betalas ut i förskott redovisas den i efterhand. Då redovisas inte innehållet eller vem som utfört insatsen, vilket gör det svårt att veta om behoven överdrivits. Det går inte heller att veta om insatsen utförts med kvalitet eftersom den assistansberättigade avgör vad som är kvalitet. Assistenter utför ibland arbetsuppgifter som kan likna hushållsnära tjänster till den assistansberättigades familj.
  • Integritetsproblem: Assistansberättigade kan uppleva bedömningen som integritetskränkande. ISF säger att det inte går att undvika att den som söker tid måste kunna bevisa sitt stödbehov.

Förslag i rapporten

  • Att man kan standardisera vilka behov som assistans kan beviljas för.
  • Att boendeformer i LSS ska vara kostnadsneutrala så att kommunen inte tjänar på att individer väljer att söka assistansersättning istället för att tex bo ett LSS-boende.
  • Att efterskottsbetalning av assistansersättning införs och att beslutet och utförandet skulle kunna kopplas ihop så att det som utförs är det som personen ansökt om och fått beviljat.
  • Att bedömningen kan utgå från ICF:s klassifikation av funktionstillstånd, att särskilt utsedda medicinska kompetenser utför funktionsbedömningar och att man inför en enklare behovsbedömning för ett lägre standardiserat antal timmar. (vilket även skulle minska kostnaderna)

Vidare läsning

ISF:s rapport Assistansersättningen (2015:9)

Skicka sidan till: