annonser
annons Assistansförmedling
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Särnmark Assistans AB
annons JAG
annons Linne Assistans
annons Familjen
annons Rehab Sation Assistans
annons Kompis Assistans
annons Nära AB
annons Saxerna Omsorg
annons Vivida Assistans
annons STIL
annons Humana Personlig assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Therese Karlberg, Försäkringskassan – ”Det behövs rimlighetsbedömningar för andra personliga behov”

Therese KarlbergEn ny rapport från Försäkringskassan säger att ökningen av antalet assistanstimmar bland annat beror på ökat beviljande av dubbelassistans och assistans för tillsyn. Begreppet tillsyn bör tydliggöras mer, enligt Therese Karlberg, ansvarig chef inom funktionshinder.
Hon berättar att det pågår ett arbete att normera beviljandet av ”andra personliga behov” precis som tidigare gjorts med grundläggande behov.

Artiklar med samma tema: (170)

TEMA - Försäkringskassan inför hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning. Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009 och sedan dess har hårdare bedömningar gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid behovsbedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Rapporten Assistansersättningens utveckling – orsaker till ökningen av antalet assistansmottagare och genomsnittligt antal timmar är ett svar på ett regeringsuppdrag (se Assistanskolls sammanfattning). Den konstaterar att antalet assistansberättigade har ökat från 6 100 personer 1994 till 16 400 personer 2014. Det genomsnittliga antalet assistanstimmar/person har ökat 85 % från 67 timmar 1994 till 124 timmar 2014.

Orsaker till att antal personer ökar

Det finns flera förklaringar till antalet assistansberättigade ökat. Det är en relativt ny försäkring och alla har inte känt till den från början, enligt Therese Karlberg.
– Vi har också haft en befolkningsökning och personer med assistans lever längre. Så många förklaringar är helt naturliga.
Ungefär hälften av ökningen beror dock på lagändringar menar Therese Karlberg.
–1996 infördes det femte grundläggande behovet om ”ingående kunskap”. 2001 kom lagen om att man får behålla assistansen efter 65 års ålder.
Hur påverkar det att personer över 65 år behåller sin assistans?
– De har bidragit till 26 % av ökningen. Det är egentligen inte konstigt utan en naturlig följd av lagändringen.
Antalet assistansberättigade har slutat öka sedan 2011 och ligger stabilt runt 16 000 personer, är det en rimlig nivå?
– Vad som är en rimlig nivå det är det inte vår roll att uttala sig om. Vårt uppdrag är att bevilja rätt personer rätt ersättning så att de kan leva ett liv som andra.

Begreppet aktiv tillsyn bakom en del av timökningen

Saker som förklarar ökningen av antalet timmar är enligt rapporten att dubbel assistans och assistans under dygnsvila blivit vanligare. Särskilt lyfts dock tillsyn som grund för assistans fram. De som får assistans för all vaken tid ökat från 15 till 67 % och det beror mycket att tillsyn ger assistanstid, enligt Therese Karlberg.
– Förändringen skedde delvis efter en dom 2010 som säger att aktiv tillsyn kan beviljas även vid de ”andra personliga behov” som beviljas efter grundläggande behov.
Är det ett problem att assistans beviljas för all vaken tid?
– Vi vill att den kommande LSS–utredningen tittar på detta, det är något lagstiftaren måste ta ställning till, vi anser att begreppet tillsyn behöver tydliggöras.
Tydliggjordes inte det i HFD-domen som sade att det femte grundläggande behovet ”ingående kunskap” bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning?
– Den har förtydligat begreppet tillsyn till viss del. Men vi har inte riktigt sett effekterna än, även om vi vet att det tyvärr redan är några som blivit av med sin assistans.
Så det behövs mer förtydliganden än den domen?
– Ja, det gör det.

Driver privata företag upp timantalet?

I rapporten sägs det att de privata företagen driver på ökningen av timmar. Therese Karlberg säger att det finns en tendens till snabbare timökning hos vinstdrivande företag, men att det inte är så stor skillnad jämfört med kommunerna.
– Privata anordnare är mer aktiva i utredningen, de är ofta ombud för den som söker och handläggare beskriver det som en sorts förhandlingssituation.
Anser ni att handläggarna inte kan stå emot de privatas jurister?
– Det kommer in mycket synpunkter vid överklagande och omprövning, och det har man rätt till, det säger vi inget om. Men själva förhandlingssituationen är unik, vid hembesöken kan handläggaren träffa många personer runt den sökande, det kan vara en tuff situation.
Vill ni se några åtgärder mot att privata företag kan vara ombud och driva processer?
– Det viktiga är att man får den assistans man har rätt till. Vi vill däremot att det finns mer kontroll av anordnarna och av utförd assistans.
Finns det tecken på att timmarna drivs upp av ansökningar som beror på att anhöriga som är assistenter vill berika sig?
– Det har varit så i vissa bedrägerifall, men det är ytterst få fall.

Ökar timmarna för att assistansberättigade vill/kan göra mer i livet?

En alternativ förklaring är att ökningen kan bero på att assistansberättigade vill kunna göra mer och mer i sina liv och därför söker fler timmar. Therese Karlberg säger att detta inte undersökts i rapporten.
– Det stämmer att man kan vara mer aktiv och leva mer som andra än för tjugo år sedan, samhället är mer tillgängligt, detta resonemang behöver verkligen tas upp.
Vore det bra eller dåligt om timmarna ökar av den anledningen?
– Försäkringskassan har inga besparingskrav på de här delarna, vi ska tillhandahålla rättighetslagstiftningen vilket innebär att leva som andra. Att vara mer aktiv ingår i att leva som andra.
John Magnus Roos skrev avhandlingen Quality of personal assistance. Han har i en intervju på Assistanskoll sagt att assistans borde beviljas efter de aktiviteter en person vill och kan göra.
Vad anser du om hans syn på detta?
– Min förståelse av hans avhandling är att man ska göra rimlighetsbedömningar som baseras mycket på ”självbestämmandet i centrum” som han uttrycker det och utgå från aktiviteter. Vi utgår också från de aktiviteter man har behov av så jag ser inget kontroversiellt i det han säger.
Om en person vill göra väldigt många aktiviteter, hur ska det bedömas?
– Det är här det behövs en rimlighetsbedömning, det saknas en måttstock idag.

Vill normera andra personliga behov på liknande sätt som grundläggande behov

Försäkringskassans internrevision kritiserade nyligen att Försäkringskassan för bristande kontroll av bedömningarna. Therese Karlberg säger att kritiken från internrevisionen handlar om det normeringsarbete som Försäkringskassan nu påbörjat.
– Vi behöver förtydliga andra personliga behov och vad det innebär att leva som andra. Det är detta kritiken framförallt handlar om.
I Försäkringskassans rapport sägs det att antalet i personkrets tre minskat något sedan 2007 då den ”förtydligade normeringen” av grundläggande behov infördes. Färre beviljas sedan dess tid för grundläggande behov vid måltider, personlig hygien och av/påklädning.
Vill ni sträva mot lika tydlig bedömning av andra personliga behov som införts för grundläggande behov?

– Ja, det är något som ingår i normeringsarbetet, vi måste skapa bättre verktyg i handläggningen.

Rimlighetsbedömningar och gränser

Normeringen av andra personliga behov ska skapa tydligare regler för hur många assistanstimmar som ska kunna beviljas, säger Therese Karlberg.
– Idag saknas det en måttstock, det behövs en rimlighetsbedömning. Individens behov ska vara styrande, men som i alla rimlighetsbedömningar behövs det riktlinjer, och verktyg. Då blir det tydligare vad man har rätt till och vad man inte har rätt till. Vi hoppas vi att den kommande LSS–utredningen tittar på detta.
Statsvetaren Niklas Altermark kritiserar i en intervju på Assistanskoll standardisering av vad assistans kan beviljas för och definiering av begrepp som goda levnadsvillkor. Han menar att vagt formulerade målsättningar ger utrymme för den enskilde att själv definiera goda levnadsvillkor och att detaljerade målsättningar minskar utrymmet att definiera vem man är och hur man vill leva sitt liv. Therese Karlberg säger däremot att lagar och förarbeten inte ger tydliga svar idag.
– Det finns ingen specifikation för hur många timmar som är rimliga för olika behov. Utan en ”måttstock” har handläggarna svårt att bedöma tidsåtgång och avgöra om den yrkade tiden är rimlig.

Oro för nedskärningar

Det skapar mycket oro bland assistansberättigade och brukarorganisationer om man talar om att normera andra personliga behov. Många är rädda att timmarna ska bli färre. Therese Karlberg säger att hon förstår att det skapar oro.
– Men vi har en skyldighet att förtydliga hur handläggningen går till. En tydligare normering behöver inte betyda färre timmar, det kan bli fler också.
Samtidigt finns det ett mycket hårt tryck från regeringen att kostnaderna måste ner…
– Återigen, vi har inget besparingsuppdrag. Vi får däremot kritik från internrevisionen att vi måste förtydliga normeringen för att få en ökad transparens, och bättre kontroll. Jag skulle vilja framhålla att det här är en av de finaste reformerna som finns i socialförsäkringen. Vårt uppdrag är administrera den och vi måste få en likformighet och ökad tydlighet i våra bedömningar.

Andra krav på den kommande LSS–utredningen

En sak som Therese Karlberg lyfter fram är att anordnarna ska kontrolleras mer liksom den utförda assistansen.
– John Magnus Roos säger också i sin avhandling att det behövs mer kontroll av de bolag som utför assistansen, idag är det ingen som har något direkt ansvar för det. Det måste också säkerställas mer att man får den assistans man har rätt till.
Kan du ge exempel på kontroll ni vill se?
– Bättre utbyte av information mellan myndigheterna. Idag kan Skatteverket tex inte ge oss impulser om bolag de ser misstänkta saker hos.
Vilka åtgärder behövs för att se till att den utförda assistansen har bra kvalitet?
– Försäkringskassans uppdrag idag är begränsat till att utreda, besluta om och betala ut assistansersättning, men inte att följa upp den och kvalitén i utförandet. Här finns med andra ord ett glapp mellan lagens målsättning och Försäkringskassans uppdrag.
Finns det fler åtgärder ni vill se?
– Det finns en otydlighet idag om de olika huvudmännens roll, vilket kan vara en drivkraft för att få fler assistanstimmar. Om man kommer över 20 timmar per vecka får man assistans av staten och det verkar finnas en uppfattning att man då får bättre kvalitet än av kommunen.
Det finns inget lagkrav på medicinska underlag i assistansersättningen fortsätter Therese Karlberg som vill att den kommande LSS–utredningen ska titta även på det.
– Sedan bör föräldrars roll ses över när de är assistenter och gode män för sina barn, här bör det finnas en tredje part med insyn. Vi ser i vissa fall att barn farit illa i bedrägerifallen, samtidigt är föräldern ofta den som är bäst lämpad att vara god man, det behövs en balansgång här, säger Therese Karlberg.

Therese Karlberg intervjuades av Kenneth Westberg 2015–12–21

Skicka sidan till: