annonser
annons Familjen
annons STIL
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Linne Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons Homsan
annons Kompis Assistans
annons JAG
annons Saxerna Omsorg
annons Särnmark Assistans AB
annons Luna Care
annons Assistansförmedling
annons Nära AB
annons L&S Assistans AB


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Rapport från SKL om kommunernas assistanskostnader

Kommuner har en genomsnittlig merkostnad på upp till 12 % jämfört med Försäkringskassans schablonbelopp enligt rapporten Koll på assistansen från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Som av en händelse motsvarar siffran 12 % förhöjd assistansersättning som kommunerna ofta inte kan söka eftersom de inte ofta har budget och redovisning av kostnader för varje assistansberättigad.

Artiklar med samma tema: (13)

TEMA - Kommuner som anordnare

Assistansanvändaren kan anlita sin hemkommun som assistansanordnare. Vissa kommuner anlitar privata företag, andra sköter det i egen regi. Kommuner har ibland kritiserats för att inte vara flexibla och inte låta assistansanvändaren ha sp mycket inflytande. Kommunerna själva säger ibland att de missgynnas gentemot privata företag.

Att kommuner har högre kostnader än privata kan enligt rapporten förklaras med:

  • Kommunanställda assistenter har i HÖK-avtalet 38,25 tim veckoarbetstid jämfört med 40 tim hos privata.
  • Att många assistenter är tillsvidareanställda gör att all arbetstid inte är arbetad tid. 2-4 % av arbetstiden bedöms då vara så kallad tomtid vilket innebär att den anställde inte arbetar.
  • Kommunerna sätter ibland in dubbelbemanning som inte beviljas/ersätts via assistansersättningen.
  • Lägstalönerna i kommunens kollektivavtal är något högre än i de privata avtalen.
  • Jourersättningarna är högre i kommunens kollektivavtal än i de privata avtalen.
  • Kommunerna söker ofta inte förhöjd ersättning eftersom de saknar budgetering och redovisning på individnivå.


Skillnad i kostnader mellan kommuner förklaras med:

  • Skillnad i effektivitet att snabbt placera om personal.
  • Om man budgeterar och följer upp kostnader för varje enskild assistansberättigad.
  • Om man följer upp planerade/utförda assistanstimmar hos varje enskild assistansberättigad.
  • Om man särredovisar de kostnader som ska finansieras av assistansersättningen.


Andra konstateranden i rapporten

  • De hårdare bedömningarna av grundläggande behov på Försäkringskassan har övervältrat 1 miljard i kostnader på kommunerna.
  • Ca 25 % av kommunerna ger lägre ersättning än schablonbeloppet när de beviljar personlig assistans.
  • Ett tjugotal kommuner har lagt assistansutförandet på entreprenad.


SKL: Koll på assistansen - En handledning för kommunens analys (2015)

Skicka sidan till: