annonser
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons Linne Assistans
annons JAG
annons Luna Care
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Särnmark Assistans AB
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Nära AB
annons Assistansförmedling


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Mathias Blomberg, IGNE advokatbyrå – ”Tolkning av psykiska funktioner i ICF gör behovsbedömningen mer komplicerad”

Mathias Blomberg
Mathias Blomberg
Foto: Johan Gunséus

Att psykiska funktioner i ICF används i assistansbedömningen kan göra att läkare tar över delar av handläggningen, säger Mathias Blomberg, advokat på IGNE Advokatbyrå. Han är också förundrad över hur synen på kostnadsökningen i assistans är så totalt olika på Försäkringskassan idag jämfört med Riksförsäkringsverket 2001.

Komplicerar handläggningen

Artiklar med samma tema: (170)

TEMA - Försäkringskassan inför hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning. Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009 och sedan dess har hårdare bedömningar gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid behovsbedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

I somras kom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) som sade att det femte grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” ska beviljas enbart vid en psykisk funktionsnedsättning och att det ska vara direkt kopplat till något av de andra fyra grundläggande behoven. Före jul definierade Försäkringskassan psykisk funktionsnedsättning som nedsättning av någon av de psykiska funktionerna” och hänvisar till definitioner i ICF, WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd (sid 51–61). Mathias Blomberg, advokat på IGNE advokatbyrå, och styrelseordförande i Lystra assistans, säger att man nästan måste vara psykiatriskt kunnig för att förstå vad det innebär.
– Det är bra att man försöker få en definition men det är inte lätt för en lekman att sätta sig in de psykiska funktioner som beskrivs i ICF.

Krävs experter för att tolka ICF

Ska läkare nu använda katalogen i ICF för att visa att det finns en funktionsnedsättning som berättigar till assistans? Kan handläggarna tolka klassificeringarna i ICF utan att vara medicinskt kunniga? Mathias Blomberg anar att försäkringsmedicinska rådgivare(läkare) nu kan ta över delar av handläggarnas jobb.
– Det gör det också svårare att sätta sig in i besluten för den sökande.
Det är många psykiska funktioner som beskrivs i ICF, betyder det att många behov nu kan ge grund för assistansersättning?
– När jag läser ICF som lekman finns det nog många som kan sägas ha en psykisk funktionsnedsättning, men kassan har nog inte koll detta ännu. Detta är en helt ny tillämpningsproblematik som vi bara sett början på.

Vilka grupper kommer att förlora sin assistansersättning?

Tidigare har Mathias Blomberg sagt att personer med övervakningsbehov på grund av medicinsk problematik, tex personer med epilepsi nu kan förlora sin assistansersättning. Men det kan blir fler.
– HFD och Försäkringskassan säger att det inte finns något fristående femte grundläggande behov utan det består av icke praktisk hjälp och ska kopplas direkt till något av de fyra andra grundläggande behoven. Detta skulle kunna göra att aktiv tillsyn inte beviljas som grundläggande behov om det inte kan kopplas till något av de andra fyra grundläggande behoven
Just tillsyn pekas för övrigt ut som den mest kostnadsdrivande gruppen av Försäkringskassan i den före jul släppta rapporten Assistansersättningens utveckling.
– Om Försäkringskassan eller allmänna ombudet för socialförsäkringen nu börjar driva linjen att aktiv tillsyn inte inryms i lagens definition kommer många att förlora sin assistansersättning, tex svårt autistiska barn.
Kan det ske nu?
– Det skulle gå tvärtemot vad sades i Regeringsrättsdomen Rå 2010 ref 17 men just nu verkar det som om vad som helst kan hända. HFD har ju efter 18 år precis gett det femte grundläggande behovet en helt annan innebörd än alla trodde att det har.

Osunt fokus på kostnader

Försäkringskassan kom med rapporten Assistansersättningens utveckling om de ökande kostnaderna före jul, där talar de om att just tillsyn driver upp kostnaderna, särskilt när det beviljas assistans för all vaken tid.
Hur ser du på att de gör det samtidigt som de här begränsningarna kommer?
– Jag kan bara konstatera att det är ett osunt fokus på kostnader. Man låtsas stå som frågetecken till att kostnaderna ökar samtidigt som det finns fullt naturliga förklaringar, vilket Anna Barsk Holmbom beskrivit på ett utmärkt sätt på Assistanskoll. Vi lever längre, 65–årsgränsen togs bort, alltfler vet vilka rättigheter de har, behovet är större än man förutsett osv.

Helt annan syn på kostnadsökningen hos Riksförsäkringsverket 2001

I en annan intervju med Anna Barsk Holmbom konstateras det att Riksförsäkringsverket 2001 beskrev orsakerna till ökade assistanskostnader på ett helt annat sätt än vad tex Försäkringskassan gör idag. I rapporten Resurser för att leva som andra – en analys av kostnadsutvecklingen i assistansersättningen (2001) sades bland annat följande i inledningen (sid 3-4)

Ett allt bättre förverkligande av lagens intentioner i kombination med den medicinska utvecklingen gör att det bedöms rimligt att kostnaderna för assistansersättningen kommer att öka och gruppen med assistansersättning fortsättningsvis kommer att vidgas…..Försämrat hälsotillstånd, medicinska komplikationer och den omständigheten att många lever längre tack vare den medicinska utvecklingen medför sammantaget ett behov av fler assistanstimmar.

Mathias Blomberg säger att kostnadsutvecklingen av assistansersättningen inte styrs av mystiska fenomen utan det finns, precis som 2001, fullt godtagbara skäl till att kostnaderna ökar.
– De omständigheter som angavs 2001 äger också sin giltighet 15 år senare eftersom det som beskrivs är dynamiska faktorer.
Mathias Blomberg anser också att enskilda funktionshindrade under åren fått allt större möjligheter att tillvarata sina intressen via intresseorganisationer och jurister.
– Med rätt hjälp kan den enskildes hjälpbehov dokumenteras noggrannare vilket gör att myndighetens beslutsunderlag blir bättre. Då återspeglar antalet slutligt beslutade timmar bättre den enskildes faktiska behov.
Hur kan man då förklara att myndigheternas syn på kostnadsökningen har kunnat förändras så mycket?

– Det går inte riktigt att förklara. Medvetenhet om hur det ser ut och hur det kommer att utveckla sig över tid sig har nog funnits hos Försäkringskassan, men politikerna och framförallt sittande regeringar har nog inte velat ta till sig verkligheten.

Normering av andra personliga behov borde kräva lagändring

Försäkringskassan säger att de vill normera andra personliga behov, som de tidigare gjort med grundläggande behov. Mathias beskriver det som helt galet och troligen ett sätt att få ner antalet assistanstimmar per person.
– Hur ska man kunna göra detta och samtidigt vara lojal mot lagstiftning och förarbeten? Om andra personliga behov ska tidsnormeras efter vad som är normalt, då anser jag att det behövs ett prejudikat från HFD, och det kanske kassan eller det allmänna ombudet vill processa om.
Mathias Blomberg tänker dock att HFD inte borde kunna godkänna detta eftersom det går emot LSS och dess förarbeten.
– Då återstår det att göra lagförtydliganden som man gör på alla andra områden, det vore det mest ärliga om man tycker assistansen blivit för dyr. Då får man bestämma att assistansberättigade ska leva ”nästan som andra” men inte fullt ut, säger Mathias Blomberg

Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2015–01–19

Vidare läsning

Rättsligt ställningstagande – Psykisk funktionsnedsättning vid bedömning av grundläggande behov (FKRS 2015:07)

Frågor och svar – Försäkringskassans tolkning av dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande assistansersättning

WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). På sid 51-55 beskrivs psykiska funktioner

Skicka sidan till: