annonser
annons Homsan
annons Humana Personlig assistans
annons Luna Care
annons Särnmark Assistans AB
annons Vivida Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons STIL
annons Nära AB
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Stefan de Vylder, nationalekonom – ”Regeringen gör sig till domare över LSS-lagstiftningen”

Stefan de Vylder är mycket kritisk till att regeringen uppmanar Försäkringskassan att minska antalet beviljade assistanstimmar. Istället för att ta ansvar och ändra lagstiftningen, låter politikerna assistansen försämras genom förändrad rättspraxis och hårdare tillämpning på Försäkringskassan.

Artiklar med samma tema: (182)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid bedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Regeringen gör sig till domare över lagstiftningen

Stefan de Vylder
Stefan de Vylder. Foto: Stig Sandkvist

I Regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2016 (sid 1) skriver regeringen att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Detta är uppseendeväckande ord enligt Stefan de Vylder.
– Det är uppseendeväckande att regeringen gör sig till domare över en lagstiftning som är rättighetsbaserad när de säger att Försäkringskassan ska skärpa reglerna.
Innebär det att de underkänner den lagstiftning som finns?
– Jag skulle säga att regeringen försöker skärpa tolkningen av lagstiftningen.

En hårdare tolkning är redan ett faktum

En skärpning av tolkningen är dock något som redan skett konstaterar Stefan de Vylder. Antalet avslag på nyansökningar av assistansersättning har ökat till nästan 70 % under 2015 från 35 % år 2007. Samtidigt har fler förlorat sin assistansersättning vid tvåårsomprövningar. Detta har troligen sin grund i en skärpt tillämpning på Försäkringskassan och en hårdare rättspraxis säger han.
– Det har kommit två domar i högsta Förvaltningsdomstolen som gjort det svårare att få assistansersättning. En dom i juni 2009 som sade att enbart integritetsnära delar i grundläggande behov ska räknas som grund för assistansersättning och en dom i juni 2015 som sade att det femte grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning.

En kedja av händelser har lett till försämringen

Stefan de Vylder beskriver en kedja av händelser som lett fram till dagens situation. Först kom kostnadsökningen i sig, därefter politikers vilja att stoppa kostnadsökningen, vilket lett till starka så kallade politiska signaler.
– De politiska signalerna gör att Försäkringskassan ser hur vindarna blåser och skärper tillämpningen av existerande lagstiftning. Även förvaltningsdomstolarna påverkas av detta, vilket ger restriktiva domar.
Men det har ju inte kommit någon ny lagstiftning, trots en ständig diskussion om detta i Socialutskottet?
– Nej, man låter detta rulla på, i svensk politik är det ofta så att när M och S är överens då blir det ingen riktig debatt, då blir det en tyst överenskommelse. Liberalerna böjde sig under alliansregeringen i assistansfrågan. Detta är en för liten fråga för politikerna för att småpartier som Liberalerna eller Vänsterpartiet ska ta verklig strid.
Istället spelas mer eller mindre utsatta grupper spelas istället ut mot varandra anser Stefan de Vylder. Magdalena Andersson sade nyligen att man kommer att behöva spara på assistansersättning och sjukpenning för att finansiera flyktingmottagande.
Vad anser du om det uttalandet?
– Det är oerhört cyniskt att ställa grupper mot varandra på det sättet. Hon kunde istället sagt att nu bör vi återinföra en form av fastighetsskatt eller arvsskatt.

Trodde att regeringsskiftet skulle bryta utvecklingen…

Stefan de Vylder anser att sittande regeringar under en lång följd av år slagit mot de mest utsatta grupperna samtidigt som man gjort det oerhört lönsamt att vara rik.
– Det har skett genom införandet av jobbskatteavdrag, RUT/ROT–avdrag och genom avskaffandet av förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt och fastighetsskatt. Det har skett en konsekvent förbättring för de som har det bra ställt och försämring för de som har minst.
Stefan de Vylder säger att han trodde att regeringsskiftet skulle innebära ett brott med den här utvecklingen men på område efter område anser han att regeringen fullföljer mycket av alliansregeringens politik.
– Vissa saker, som höjningen av a-kasseersättningen, är dock steg i rätt riktning.

Ändrad lagstiftning skulle ge starkare reaktioner

Maj Karlsson i Vänsterpartiet menar att när kostnaderna i en rättighetslagstiftning går över en viss gräns, agerar antingen ofta myndigheter/domstolar eller regeringen och sätter ett tak. Samtidigt säger de ansvariga politikerna både i förra alliansregeringen och dagens regering att de värnar rättighetslagstiftningen och att inga nedskärningar ska ske och att det inte finns något tak.
Vore det inte ärligare att säga att nu behöver lagstiftningen skärpas?
– Jo, men då skulle det förmodligen bli en större reaktion och politisk debatt. Nu kan man istället låta detta ske i det tysta. Dessutom känner allmänheten ofta inte till detta. Det är bara Assistanskoll och andra specialiserade sajter och en ganska liten grupp som tar upp detta på ett tydligt sätt.
Skulle det bli en annan situation om man skärpte lagen?
– Ja, det tror jag, då skulle media kunna skriva att nu försämrar Sverige lagstiftningen för personer med funktionsnedsättning, säger Stefan de Vylder.

Svårare att ställa Sverige till svars

Thomas Hammarberg har sagt att de hårdare assistansbedömningarna bryter mot FN–konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eftersom man enligt den inte får backa tillbaka redan uppnådda/införda rättigheter. Detta tror Stefan de Vylder är ett annat skäl till att man inte vill försämra öppet i lagstiftningen.
– Då blir det lättare att ställa Sverige till svars i en kommission i FN.
Kan man ställa Sverige till svars för den försämring som de facto skett?
– Ja men det blir svårare eftersom det inte skett öppet i en lagändring.

Vart tog den positiva synen på assistans vägen?

Om man jämför synen på kostnadsökningen i personlig assistans i RFV:s rapport 2001 jämfört med Försäkringskassans rapport 2015 så kan man konstatera att en mycket positiv syn på assistans har bytts ut mot en syn där man mest talar om kostnaderna som ett problem. Stefan de Vylder säger att detta till viss del kan skyllas på vinstdrivande företag som plussar på lite grann och viss kriminalitet som i Södertäljefallet med ELMA assistans.
– Men huvudsakligen är kostnadsökningen en naturlig följd av folkökningen samt av reformen 2001 när assistansberättigade fick behålla assistansen efter att ha fyllt 65 år.
I RFV:s rapport 2001 talar man mycket mer om värden som förbättrad livskvalitet som argument för att kostnaderna ska få öka.
Varför gör man inte det på samma sätt längre?
– Jag tror myndigheterna dels påverkats av mediaskandaler om fusk och missbruk. Dels är man lyhörd för vissa politiska signaler. Staten har under en längre tid skurit ner på stöd i samhället. Den tidigare alliansregeringen skar ner på generella välfärdssystem som sjukpenning och akassa men personlig assistans stod kvar relativt intakt. Det har säkert stuckit många i ögonen.
Men var har den positiva synen på assistans från 2001, är den bortglömd?
– Det får man fråga de ansvariga politikerna, jag tror många inte känner till den anda och stämning som fanns då. Bengt Westerberg minns säkert men dagens politiker är så unga, de minns inte vad som hände på nittiotalet.

En annan tidsanda idag

Stefan de Vylder menar att det finns en annan tidsanda idag, som ger en helt annan syn på kostnadsökningen i personlig assistans.
– Idag ska det löna sig att vara rik, och 80 % har fått det bättre de senaste åren. När politikerna vill nå dessa väljare glömmer man resten. Vi har även en tidsanda där man skyller på andra, Sverigedemokraterna skyller på invandrare, utsatta grupper spelas ut mot varandra, det fanns inte på samma sätt för 20–30 år sedan. Rättighetsperspektivet har ersatts av ett snävt ekonomiskt perspektiv där mycket handlar om att skära ner, det är lite som katten på råttan och råttan på repet menar Stefan de Vylder.
– Staten skär ner på assistansersättning, kostnaden går till kommunen som skär ner på hemtjänsten. Många har gjort karriär på att skära kostnader och inte nyanställa, det har skapats en kultur kring detta.
Hur ser du på fuskdebatten?
– Det är beklagligt att den används för att misskreditera ett bra system. Många tror att det är en särskilt smutsig bransch men det tror jag inte på. Det har istället gett politiker ett alibi att skära ner. Sedan finns det riskkapitalbolag som skattar i andra länder och det accepterar politikerna. Ibland hackar någon lite på det men mest för syns skull.
Vad tror du utredningen om vinster i välfärden leder till?
– Det kommer nog ett milt förslag där man kanske sätter ett tak för räntesnurror i dotterbolag på Bahamas.

”Den svenska självbilden borde ha rasat vid här laget”

Det har talats mycket om att det i Sverige finns en självbild att vi kommit mycket långt och har ett av världens bästa och tryggaste sociala system.
Tror du det fortfarande finns en sådan självbild?
– Kanske hos vissa politiker. Men idag har så många drabbats av nedskärningar, vi har en av Europas sämsta akassor och pensionerna är nu nere på runt hälften av slutlönen. Och nu ska även assistansen minskas ner verkar det som. Det går inte att ha en självbild om att vi är bäst i världen längre, den borde ha rasat vi det här laget.
Borde vi inte istället vara stolta och försvara det som tidigare uppnåtts inom assistans?
– Jo, vi borde vara stolta både över lagstiftningen och en rimlig tillämpning av lagstiftningen, men det saknas idag, säger Stefan de Vylder.

Två tredjedelar av pengarna går direkt tillbaka till statskassan

Kostnaden för personlig assistans närmar sig 30 miljarder per år och det kan låta mycket men två tredjedelar går direkt tillbaka till den offentliga sektorn, säger Stefan de Vylder.
– Nittio procent av assistansersättningen går till lönekostnader till assistenter och administrativ personal. Det innebär att av en miljard i utgift kommer runt två tredjedelar tillbaka till stat, kommuner och landsting via sociala avgifter på drygt 30 %, kommunalskatt på drygt 30 %, och moms på det som konsumeras. Och många av dom som arbetar som assistenter kanske inte skulle haft arbete annars, det är ingen kostnad för samhället om en person som står utanför samhället får ett arbete med normal lön.
Kan assistentjobb vara en möjlighet att få in nyanlända på arbetsmarknaden?
– För nyanlända som inte kan någon svenska alls tror jag inte att jobbet som personlig assistent är så lyckat. Dom måste ju kunna kommunicera med assistansanvändaren och ofta med det svenskspråkiga samhället runtomkring. Men när man har skaffat sig hyggliga språkkunskaper kan det vara ett bra sätt att lära sig mer svenska och komma närmare den övriga arbetsmarknaden.

Alternativen är dyrare

Stefan de Vylder säger också att personlig assistans gör att många anhöriga kan börja arbeta eller gå upp i arbetstid istället för att ta hand om en annan anhörig. Dessutom kan många assistansanvändare arbeta med hjälp av assistans.
– Så ser man på helheten istället för att bara titta på bruttokostnaden ser man att detta förmodligen är ett lönsamt system. Alternativen är vårdhem eller utökade kommunala tjänster som hemtjänst som blir dyrare per timme. I en riktig och välgjord samhällsekonomisk kalkyl ska man också väga in förhöjd livskvalitet som en intäkt. Dessutom är detta en rättighetsreform där det inte är tänkt att man ska jämföra kronor och ören, säger Stefan de Vylder.

Stefan de Vylder intervjuades av Kenneth Westberg 2016–02–24

Skicka sidan till: