annonser
annons STIL
annons Kompis Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Linne Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Familjen
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling
annons Nära AB
annons Särnmark Assistans AB
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Karin Flyckt, Socialstyrelsen – ”Viktigt med tydlig linje mellan vad som är frivilligt och inte”

Karin FlycktKarin Flyckt säger att Socialstyrelsen i nuläget inte kan bidra med några förtydliganden om sexualitet och personlig assistans. I så fall måste det uttryckligen stå något om sexualitet i lagstiftningen.
Hon anser att det är viktigt att "lyfta bort tabut" kring frågorna:
– Frågan är hur man kan bryta tystnaden men det är kanske inte Socialstyrelsens uppgift.

Artiklar med samma tema: (4)

TEMA - Sexualitet och personlig assistans

Var går gränsen för vad en assistent kan och bör göra när assistansanvändaren behöver praktisk hjälp för att kunna utöva sin sexualitet.

Okej att bistå med insatser för att underlätta

Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor, säger att Socialstyrelsen ganska ofta får frågor, från framförallt forskare, om sexualitet och personlig assistans, och säger att hon inser att det här är ett viktigt ämne. En fråga publicerad bland Etiska rådets frågor & svar lyder: ”Kan personlig assistent hjälpa person med funktionsnedsättning att onanera?” (På länken finns även hela frågeställningen och rådets diskussion). Socialstyrelsen svarade:

Att bistå någon med insatser för att underlätta för denne att själv utföra en sexuell handling såsom onani anser rådet är förenligt med en professionellt bedriven vård och omsorg förutsatt att detta är ett frivilligt åtagande från personalens sida.

Att däremot utföra den sexuella handlingen och därmed även få en sexuell relation till brukaren, är inte att betrakta som frivilligt och kan inte heller inrymmas i ett anställningsförhållande. En ledamot i rådet menade att även utförandet av en sexuell handling kan inrymmas i personals arbetsuppgifter förutsatt att överenskommelse om detta ingåtts helt frivilligt.

Karin Flyckt, var inte själv närvarande på mötet då Etiska rådet diskuterade frågan men tycker svaret är bra och ”logiskt”:
– De konstaterar att det finns två vägar: antingen att skapa förutsättningar för assistansanvändaren att onanera eller att assistenterna även ska kunna förväntas uträtta den sexuella handlingen åt assistansanvändaren. Att bistå med insatser för att underlätta så att assistansanvändaren själv kan utföra en sexuell handling säger etiska rådet är okej om det är frivilligt från personalens sida.

Ta upp det redan vid anställningstillfället

I svaret skriver de ”förutsatt att detta är ett frivilligt åtagande från personalens sida”. Då blir frågan om det innebär att en assistent som inte vill bistå kan få slippa det. Karin Flyckt menar att frågan delvis handlar om kommunikation. Hon medger att det är lättare sagt än gjort men att det är upp till varje assistansanvändare att redan då de anställer en ny assistent kommunicera vilka behov hen har.
– Jag tror att assistansanvändaren måste ta det direkt, att transparens och tydlighet gäller även där. Men visst, de här är inget som det är lätt att prata om för någon och i synnerhet inte om man har kommunikationssvårigheter. Men det måste ändå upp på bordet.

Skeptisk till att medverka fysiskt

Att assistenterna kan förväntas utföra den sexuella handlingen har Etiska rådet däremot ställt sig skeptiska till. Motivationen är att det i så fall innebär att assistenten får en sexuell relation till assistansanvändaren. På den frågan var dock inte rådet helt enigt utan en ledamot reserverade sig.
Går det inte att problematisera ytterligare ett steg? Är det givet att fysisk medverkan per automatik innebär en ”sexuell relation”?
– Jag varken kan eller vill problematisera ytterligare ett steg. Det blir bara spekulationer. I svaret lyfter Etiska rådet fram att det finns en beroendeställning eftersom assistenten är anställd för att göra vissa insatser åt den assistansberättigade och att det beskär assistentens frivillighet.

Utmaning att arbeta i en annans hem

Julia Bahner, doktorand på Göteborgs universitet, har forskat i ämnet sexualitet och funktionsnedsättningar. I en tidigare intervju på Assistanskoll sade hon att många assistenter och chefer vägrar hjälpa assistansanvändarna med hänvisning till Arbetsmiljölagen. Karin Flyckt nämner det unika med personlig assistans.
– Jag tycker arbetsmiljön är viktig och måste vägas in. Men arbetar man i en annans hem så blir det en utmaning, det blir ju en helt annan situation än på en annan arbetsplats och så ska det vara.
Karin Flyckt vänder sedan på frågan:
– Det är ju också så att personer med funktionsnedsättningar är extra utsatta för sexuellt våld. Vilket också gör det viktigt med en tydlig linje mellan vad som är frivilligt och överenskommet och inte. Men återigen: man måste börja prata om det, att resonera om det och få bort tystnaden, det är det första steget. Då framträder dessutom vad som är fri vilja och inte.

Frågan med i direktiven

Assistanskoll har också intervjuat Stefan Balogh som bland annat är sexolog på Bosses Råd, Stöd och kunskapscenter. Han och Julia Bahner anser att frågan om personlig assistans och sexualitet har kommit i skymundan och att det måste till ett förtydligande i LSS om att sexualiteten är ett grundläggande behov. Karin Flyckt säger att frågor om sexualitet skulle kunna ingå i begreppet att leva som andra och att det begreppet i sin tur borde tas med i direktiven till den kommande LSS-utredningen.
– Det står åtminstone på min önskelista. Vad att leva som andra innebär är en viktig fråga som har diskuterats länge så jag tycker att det vore välkommet att det ska ingå i lagöversynen. Men hur och på vilket sätt kan jag inte uttala mig om.

Kommer inte att ge ut handbok

När frågor om sexualitet och funktionsnedsättningar förs på tal jämförs gärna Sverige med Danmark där förhållandena skiljer sig mycket från hur det är här. Den danska motsvarigheten till Socialstyrelsen ger ut handboken Seksualitet på dagsordenen som stöd för assistenter och assistansanvändare. Men utan att sexualitet uttryckligen nämns i lagstiftningen så menar Karin Flyckt att Socialstyrelsen inte har några verktyg att göra något liknande här.
– Det vi förtydligar är som sagt sådant som finns i lagtexter. Ska vi göra förtydliganden av lagstiftningen genom till exempel en handbok eller ett meddelandeblad så måste det finnas något i lagen att gå på. I dag tar vi framförallt fram kunskapsstödjande produkter när de gäller de olika insatserna. Även där kan lagstiftningen vara otydlig.
Karin Flyckt lägger också till att om de i framtiden skulle ta fram en kunskapsstödjande produkt som tar upp de frågorna så skulle den troligen inte enbart handla om de sexuella frågorna.
– Många andra behov och frågor behöver också komma upp på agendan. Att leva som andra - på riktigt vad betyder det? Det finns fortfarande många livsområden som personer med funktionsnedsättningar inte har tillträde till.

Danmark avviker, inte Sverige

Hon menar att det inte nödvändigtvis är Sverige som ”avviker” i det här fallet, utan att Danmark har en särställning när det gäller sådana här frågor.
– Där har frågan om sexualitet lyfts på ett annat sätt och är ett grundläggande behov. Om man tittar på konventionen står ju inget uttryckligen om just sexualitet utan om personliga förbindelser, sexuell hälsa, rätt att bilda familj och så vidare. Min uppfattning är att Danmark kommit mycket längre än resten av världen.
Att de kommit längre, menar du då att de är steget före?
– Eftersom de har en handbok så har de per definition gått ett steg längre. Om det lyfts i lagstiftningen blir det en helt annan sak. Men hos oss är det ju inte så.

Utbildarna har bollen

Enligt Julia Bahner och Stefan Balogh har frågor om sexualitet blivit tabubelagda och ett ämne som undviks. Samtidigt så ”lider” assistansanvändarna, enligt Bahner och Balogh ”i det tysta” och blir till exempel inte bemötta som sexuella individer. Karin Flyckt håller med om den bilden och tror, precis som Stefan Balogh, att bollen framför allt ligger hos utbildarna.
– Frågan är hur man kan bryta tystnaden och lyfta bort tabut kring frågorna, men det är kanske inte Socialstyrelsens uppgift. Jag vet ju inte hur mycket det här ämnet ingår i utbildningar, men det är framför allt där det måste ske. Socialstyrelsen har rekommendationer på utbildningar: allmänna råd om kompetens hos personer som jobbar i olika verksamheter. Men rekommendationerna nämner inget om sexualitet…

Attityder som lever kvar

Karin Flyckt nämner ytterligare en möjlig orsak till att de här frågorna inte är mer uppmärksammade, att tidsfaktorn spelar en stor roll. Att synen på sexualitet är en ”kvarleva” från en svunnen tid.
– Vi har avvecklat vårdhemmen, genomfört en handikappreform etc. etc. men sen kan det vara så att attityderna från omsorgstiden lever kvar. Och att det är de attityderna som behöver ändras. Men det är ytterligare en orsak till att prata mer om det.

Karin Flyckt intervjuades av Erik Tillander 2016-03-10

Skicka sidan till: