annonser
annons JAG
annons Nära AB
annons Humana Personlig assistans
annons Luna Care
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Familjen
platsannons Hela Sveriges Assistans söker arbetsledarkontakt och kollega
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Särnmark Assistans AB
annons Linne Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons L&S Assistans AB


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Svar från Åsa Regnér om regleringsbrevet

Åsa RegnérI Regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2016 skrev regeringen att Försäkringskassan ska "bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen". Assistanskoll har fått skriftliga svar om skrivningen från Barn, Äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Artiklar med samma tema: (170)

TEMA - Försäkringskassan inför hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning. Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009 och sedan dess har hårdare bedömningar gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid behovsbedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.


Vad menar regeringen med formuleringen ”Försäkringskassan ska bidra till att
bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”?
– För det första talar vi om att bryta den kraftiga ökningen av timmar, inte att minska antalet. Självklart handlar det om att göra det inom ramen för gällande författningar, och vi ser att det är möjligt genom att få bättre kontroll på att pengarna går till det och dem de var avsedda för. Jag vill vara tydlig med att människors rättigheter ska stå i första rummet, men att vi behöver få kontroll på kostnadsutvecklingen.

Det har kommit fram stark kritik mot regeringens uppmaning till Försäkringskassan.
IfA:s Ordförande Vilhelm Ekensteen säger att det innebär att regeringen säger att nuvarande lagstiftning inte gäller och att det liknar ministerstyre.
Nationalekonomen Stefan de Vylder säger att regeringen gör sig till domare över lagstiftningen.
Erik Ward, tidigare chefsjurist på Försäkringskassan säger att regeringen åsidosätter lagstiftningen. Hur ser du på det?
– Uppdraget i regleringsbrevet handlar som sagt om att inom ramen gällande författningar få bättre kontroll inom ramen för lagen. För mig är det viktigt att säga att jag inte ser någon motsättning mellan kostnadskontroll och att värna människors rättigheter. Tvärtom handlar ju kostnadskontroll om att se till att gemensamt avsatta resurser går till de insatser de var avsedda för. Det gäller i alla välfärdssystem och därmed också för assistansersättningen.

Har du några exempel på åtgärder som skulle kunna bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen?
– Regeringen detaljstyr inte myndigheterna på det sättet.

Vad tycker regeringen vore en rimlig och bra nivå för kostnaden för assistansersättningen?
– Det är en omöjlig fråga att svara på. Det beror självklart på hur många personer som behöver assistans och i vilken omfattning. Det är utgångspunkten och det ska det fortsätta vara. Men när kostnaderna fördubblats på tio år, samtidigt som antalet brukare inte ökat i samma utsträckning, då behöver vi agera. Vi behöver genomlysa vad den kraftiga kostnadsökningen beror på. Vi behöver ha system där vi säkerställer att pengarna används rätt och där vi värnar människors rättigheter. Vi ska veta att pengarna används till det de var avsedda för.

Therese Karlberg på Försäkringskassan har nyligen sagt att det pågår ett arbete att normera beviljandet av "andra personliga behov" som man tidigare gjort med "grundläggande behov". Skulle det arbetet kunna leda till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen?
– Exakt vilka insatser Försäkringskassan bör göra för att få en bättre kontroll på kostnaderna är inte min sak att svara på. Regeringen är tydlig med att kostnadskontroll är viktigt att arbeta med, men på vilket sätt Försäkringskassan ska göra det avgör myndigheten.

Är det något du vill tillägga?
– Vi ser ett behov av att utveckla assistansersättningen. Det handlar både om att se till att få ökad träffsäkerhet och likvärdighet, att varje person ska få det hon eller han har rätt till, och om att få en hållbar kostnadsutveckling. Det sistnämnda är en kontroversiell fråga som väcker mycket oro. För mig är det därför viktigt att vara tydlig med att regeringen vill värna individernas rättigheter, och att vi samtidigt ser behov av större kontroll. Assistansen uppgår idag till över 30 miljarder kronor om året, det är mycket pengar, och det är viktigt att vi vet att pengarna används till det de var avsedda för. Kostnadskontroll är ett sätt att värna systemets legitimitet och framtid.

Skicka sidan till: