annonser
annons Kompis Assistans
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Linne Assistans
annons STIL
annons JAG
annons Särnmark Assistans AB
annons Rehab Sation Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Nära AB
annons Familjen
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Hanna Kauppi, KFO – ”En ursäkt till assistansberättigade hade varit på sin plats”

Hanna KauppiHanna Kauppi delar Elisabeth Hamiltons kritik om att Försäkringskassan skyller ifrån sig på andra angående Försäkringskassans läckor av personuppgifter, även om hon visar en viss ”förståelse”.
– Försäkringskassan är pressat från flera håll. Förmodligen blir det mer uthärdligt att söka syndabockar och försöka flytta ut en del av ansvaret utanför den egna sfären, säger hon.

Artiklar med samma tema: (43)

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

Hanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO, säger att det är olyckligt att personal på Försäkringskassans spridit personuppgifter på assistansberättigade till anordnare i syfte att värva nya kunder.
– Hur Försäkringskassans interna hantering har sett ut har jag bara delvis kunskap om och inte anledning att ifrågasätta. Men att personuppgifter läckt ut riskerar givetvis att skada förtroendet för Försäkringskassan.

Försäkringskassan senfärdiga

Mycket av kritiken handlar om att Försäkringskassan agerat senfärdigt. Hanna Kauppi tycker att det är en sak för Försäkringskassan att själva reda ut.
– Jag har uppfattningen att Försäkringskassan har blivit kontaktade i ett tidigare skede, men att det inte funnits tillräcklig indikation för dem att agera förrän senare. Om något i den här processen inte gått till på rätt sätt bör de såklart göra en internutredning, så att det inte händer igen.

Dålig koll

Mycket talar för att den första handläggaren som anmäldes återanställts på kassan igen trots att personen i fråga hade arbetat en tid hos anordnaren som hen hade läckt till. Hanna Kauppi tycker att Försäkringskassan borde lyssnat bättre på de varningssignaler de redan fått.
– Om de redan fått den första impulsen borde de givetvis haft i åtanke vad personen ifråga hade för motiv bakom att gå fram och tillbaka mellan anställning hos anordnaren och Försäkringskassan. Men det beror också på vilken information Försäkringskassan hade vid återanställningen. Med bättre kontroll på slagningar i system och avgränsad åtkomst, så får vi verkligen hoppas att det nu ska vara möjligt att upptäcka sådant här i ett tidigare skede.

På plats med en ursäkt

På frågan vad hon anser att Försäkringskassan borde göra för att undvika liknande händelser så säger hon att hon tar för givet att de förbättrar sin interna kontroll.
– Sedan tror jag att de överlag skulle vara betjänta av att lämna sammanhållen, tydlig information till berörda i god tid, både i fråga om situationer som den här, men även i övrigt. Och så hade varit på sin plats med en ursäkt till de assistansberättigade vars personuppgifter läckt ut.

Lägger skulden på andra

Både Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler på DN-debatt och Birgitta Målsäter lägger en del av skulden på branschen. F.d. försäkringsdirektören Elisabeth Hamilton reagerade och svarade i en replik på DN debatt där hon skrev att ansvaret ligger på Försäkringskassan som inte har koll på vad deras medarbetare gör.
– Det är klart att det ligger ett stort ansvar på Försäkringskassan. Att en sådan här sak kunnat inträffa handlar om deras interna rutiner, säger Hanna Kauppi.
Elisabeth Hamilton menar också att Försäkringskassan vill rikta strålkastarna bort från affären genom att starta en ny fuskdebatt. Hanna Kauppi håller med även om hon har en viss ”förståelse”:
– Försäkringskassan har i sitt regeringsuppdrag både att förbättra kontrollen och att stävja timökning och läckan är en törn för den handlingskraft som de vill visa. Försäkringskassan är pressat från flera håll: ministern, den egna generaldirektören och media. Förmodligen blir det mer uthärdligt att söka syndabockar och försöka flytta ut en del av ansvaret utanför den egna sfären.

Lättare sagt än gjort att anmäla

Hanna Kauppi tar fasta på att Birgitta Målsäter i intervjun på Assistanskoll säger att även branschen kan göra anmälningar till exempel till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och inte bara Försäkringskassan. Men det är lättare sagt en gjort menar hon:
Anordnare i gemen kan inte ta ansvar för dumheter som utförs i andra enskilda verksamheter. Ofta handlar det om obekräftad ryktesspridning som gör att anordnare och branschföreträdare blir misstänksamma mot vissa andra anordnare. Det skapar inget gynnsamt klimat att anordnare anmäler varandra på lösa grunder. Finns det konkreta handlingar, som exempelvis skriftliga överenskommelser eller listor, är situationen en annan. Försäkringskassan har bättre överblick både över tid och i enskilda ärenden för att kunna göra anmälningarna.

Inget svar på vad ”överutnyttjande” betyder

Hanna Kauppi säger att kampen mot kriminaliteten inte först och främst ska bedrivas av branschen.
– Vi kan tydliggöra våra etiska ställningstaganden och säkerställa att anordnare har kunskapen att göra rätt genom att informera och utbilda, men kriminell användning av ersättningen är en fråga för polis och berörda myndigheter.
Hanna Kauppi hoppas på draghjälp av Försäkringskassan genom att de gjorde en egen genomlysning av rutiner och utveckling av kontroll.
– Kanske blir det mer tydligt vad som kan vara både avsiktliga och oavsiktliga fel i användningen av assistansersättningen. Vi får fortfarande inget redigt svar vare sig av politiker eller Försäkringskassan på vad begreppet ”överutnyttjande”, som myntades och bestämdes till miljarder kronor i en tidigare utredning, egentligen betyder…

Håller med om kritik mot IVO

Birgitta Målsäter antyder också i artikeln att IVO inte agerar med tillräckligt kraft vilket Hanna Kauppi håller med om.
– IVO:s egeninitierade tillsyn på impuls borde vara högt prioriterad. Tillstånd och tillsyn infördes 2011 och idag finns över 1000 verksamheter med tillstånd. Allt som allt har 7 tillstånd dragits in. Det är lätt att tänka sig att en särskild satsning på tillsyn i de verksamheter där det finns någon typ av indikationer skulle bidra till en ”storstädning” som gör att det sedan blir lättare att fortsätta. Men bäst vore om de verksamheter som inte kan eller vill följa ordningen helt enkelt inte får något tillstånd.

Risker för små anordnare

Hanna Kauppi tar också fasta på att Målsäter i artikeln uttrycker att Försäkringskassan gärna ser att IVO prövar ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet långsiktigt. Hanna Kauppi menar att det fanns med i ägarprövningsutredningens slutbetänkande (SOU 2015:7). Å ena sidan säger hon att ”det en rimlig förväntan på en verksamhet” men pekar samtidigt på riskerna det medför för mindre bolag.
– I mindre brukarkooperativ eller aktiebolag finns det vanligtvis inga eller små ekonomiska garantier för långsiktighet utöver de assistansberättigades beslut om ersättning. Intäkterna används till kostnader för personlig assistans och till löpande verksamhet. Marginalerna är låga och när det inte finns önskan om eller strategi för tillväxt ökar inte heller kapitalet så att det exempelvis kan utgöra likvid vid en övergång till efterskottsbetalning.

Hanna Kauppi intervjuades av Erik Tillander 2016-03-23

Skicka sidan till: