annonser
annons Backup
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons Nordica Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons Maxia Care
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Lars Ohly, Funktionsrätt Sverige – ”Regeringen har drivit fram de hårdare assistansbedömningarna”

Lars OhlyRegeringen har drivit fram hårdare assistansbedömningar med regleringsbrev och besparingsdirektiv, säger Lars Ohly som hoppas på att Socialutskottet snart ska kräva en förändring.
– Då faller det tillbaka på oss i rörelsen att stödja ett sådant utskottsinitiativ.

Artiklar med samma tema: (202)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid bedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Rädda för framtiden

Lars Ohly fd partiledare i Vänsterpartiet, blev nyligen vald till ny Ordförande i Funktionsrätt Sverige. Att nästan 9 av 10 som söker assistansersättning idag nekas är katastrofalt enligt Lars Ohly som säger att många som enligt intentionerna i lagen har rätt till assistans nu nekas det. Enligt Marie Axelsson på Försäkringskassan beror utvecklingen på två domar i HFD, den om det femte grundläggande behovet från 2015 och den om egenvård från 2012 som började tillämpas 2016. Lars Ohly märker en stor oro bland assistansanvändarna.
– När de ser att så få nybeviljas tänker de att deras assistans också snart tas bort. Många medlemmar i våra förbund är rädda för framtiden.

Regeringen har styrt utvecklingen

När HFD beslutar om en dom kan inte politikerna i efterhand säga att den är fel, säger Lars Ohly.
– För att komma tillrätta med detta måste politikerna förtydliga lagstiftningen så att tex egenvård ingår i grundläggande behov.
Men har inte regeringen gjort motsatsen i regleringsbrevet till kassan 2016 som talade om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar?
– Det är helt uppenbart, kassans hårdare nya tolkning sammanfaller exakt med regleringsbrevet.
Regeringen säger ju att de inte är ansvariga eftersom de inte ändrat lagen.
– Det stämmer inte, de påverkar utvecklingen dels genom regleringsbrevet till Försäkringskassan men även genom direktiven till LSS–utredningen. De har med nuvarande lagstiftning som grund förmått Försäkringskassan att se det som ett prioriterat uppdrag att spara pengar.
Samtidigt började väl detta redan under alliansregeringen, som inte agerade mot domen om integritetsnära delar av grundläggande behov som kom 2009?
– Ja, det finns en ständig konflikt mellan reformpolitiker och finansdepartement inom varje regering. Det är inte i sig är uppseendeväckande, vi vill inte ha en regering som inte har kontroll på kostnaderna. Det eländiga i dagens situation är att vi ser tydligt hur besparingskrav sätter människor i kläm och urholkar lagstiftningen.

Ska familjer åter splittras?

Lars Ohly berättar att deras expert i utredningen, Pelle Kölhed, inte kunde bo kvar hemma när han var ung, då LSS inte fanns. Han togs till ett internat och behandlades som en person som kunde flyttas lite hur som helst.
– Så var det förr, människor sattes på institution och familjer splittrades. Nu ser vi hur det börjar ske igen, inte på samma brutala sätt, men man förhindrar att familjer kan leva tillsammans. Vi måste fråga oss själva hur vi vill ha det om vi hade ett barn med behov av personlig assistans.
Det är lite sorgligt om det som krävs för att regeringen ska agera är barn som inte får hjälp och som inte kan bo med sina föräldrar…
– Ja, så ska det inte vara, politiker ska kunna känna in vikten av att människor känner trygghet. Det har denna och förra regeringen brustit i. Vi väljer ledare som ska kunna prioritera det som är viktigt och skilja det från sådant man kan avstå. Här kan vi inte avstå, människors liv drabbas på ett genomgripande sätt.

Tror frågan kommer upp i Socialutskottet

Men lagstiftaren, riksdagen, kan agera säger Lars Ohly som säger sig ha goda förhoppningar om att ett utskottsinitiativ ska komma mycket snart.
– Då faller det tillbaka på oss i rörelsen att stödja ett sådant utskottsinitiativ och driva frågan. Om en majoritet i riksdagen vill ha en lagändring och regeringen inte gör något kommer vi att vara oerhört kritiska.
Men regeringen måste ju inte följa ett tillkännagivande i Socialutskottet…
– Nej, det finns ingen skarp lagstiftning men det bör följas enligt riksdagsordningen och regeringen måste förklara varför det inte följs. Om regeringen erbjuds en utväg att komma tillrätta med vad som ställts till av domarna i HFD och deras regleringsbrev så vore det märkligt om de inte tar den chansen.
Om det blir ett utskottsinitiativ tror Lars Ohly att KD, C, L, och V står bakom.
– Eftersom regeringen inte agerat är det väl rimligt att S och Mp inte stödjer det, hur M och SD agerar vet jag inte ännu.

Moderaterna och Sverigedemokraterna osäkra kort

Det är ett problem att M hittills stöttat regeringen i den här frågan säger Lars Ohly.
– När jag talar med allianspartierna i socialutskottet försöker de hålla en gemensam front, det är inte bra om ett parti får ett veto mot tre andra partiers vilja att förändra och i detta fallet göra LSS bättre.
Måste inte alla oppositionspartier med för att få en majoritet?
– Om SD väljer att avstå räcker det med övriga oppositionspartier.
Kontaktar ni SD också?
– Jag har valt att kontakta alla utom SD, vår värdegrund gör att vi inte kan samarbeta med ett parti som SD med en grund som inte bygger på människors lika värde. Jag har däremot inga synpunkter på vilken väg de väljer och välkomnar naturligtvis om de står bakom ett initiativ.
Hur ser du på en situation om SD efter nästa val är så stora att de har ett avgörande i sin hand om den här frågan?
– Man kan inte ha principer som beror på hur stort ett parti är, det måste ske en stor förändring i det partiets syn på sin historia och sin grund, det ser jag inte i närtid. Om det sker skulle jag tala även med dem. Det värsta scenariot vore om SD kom in i en regering, säg att vi får en socialminister från SD. Då skulle jag vara tvungen att ha kontakter med denne, men jag skulle ha det under protest.

Litet tecken på förändring

Det kom enligt Lars Ohly ett litet tecken från regeringen om en lagändring när Åsa Regnér intervjuades på Ekot.
– Hon sade att hon tyckte det såg märkligt ut hur domarna tolkas, att hon gett Försäkringskassan i uppdrag att förklara sin tolkning och att hon kanske kan överväga en lagändring, men hon vill avvakta rapporter fram till december i år.
Då är vi inne på 2018 och det är väl mycket lätt att säga att nu väntar vi tills LSS–utredningen kommer i oktober 2018?
– Exakt, men det var första gången hon öppnat dörren, och det beror på ett hårt arbete från funktionshinderrörelsen mot de omänskliga effekterna av lagen.

Finansdepartementet ligger bakom

Lars Ohly är övertygad om att det främst är finansdepartementet som drar i trådarna.
– Jag har varit inblandad i det politiska livet på nationell nivå ganska lång tid. Jag vet ingen regering där inte finansministern har sista ordet. Jag tror inte detta är illvillighet eller ondska utan prioriteringar av kostnader. Finansen ser att LSS och assistans kostar ganska mycket pengar och tänker att det kanske går att spara. Socialministern får ett uppdrag att spara, vilket leder till regleringsbrevet och de hårda direktiven i LSS–utredningen.
Vill du att direktiven ändras?
– Självklart, så länge utredaren är lojal mot direktiven kommer vi inte att få ett bra resultat. Vi skulle välkomna om utredaren själv sade att det inte är rimligt att reformer på ett område ska betalas med nedskärningar på ett annat.

Felaktig föreställning om fusk

Vi måste fråga oss hur regeringen kommit fram att det går att spara pengar utan att människor drabbas menar Lars Ohly.
– Svaret de själva ger är att det finns en stor mängd fusk i systemet. Om det var sant skulle vi vilja beivra det, men nu visar det sig, i bland annat statsvetaren Niklas Altermarks rapport att metoderna som använts för att ta fram siffrorna inte stämmer. Pålagorna om besparingar bygger på en felaktig föreställning om fusk och leder till att mängder av människor som inte fuskat drabbas av försämrade villkor.
Vilka metoder behövs för att åtgärda den kriminalitet som finns inom assistansersättningen?
– All lagstiftning som behövs finns redan, det är förbjudet att fuska och att tillskansa sig ersättningar som man inte har rätt till. Möjligtvis behöver resurserna förstärkas så att kriminella ställs inför rätta och så att fusk beivras.
Vissa säger att det finns risker med anhöriga som assistenter och att assistansen av vissa kan ses mest som inkomstkälla…
– Det är helt nödvändigt för många familjer som vill få livet att gå ihop att de även fortsättningsvis kan använda anhöriga assistenter. Att kollektivt bestraffa en stor grupp människor som sliter för att få vardagen att gå ihop med hänvisning till att ett fåtal fuskar och begår brott är naturligtvis fel väg att gå.

Även domstolar påverkas av debatt och opinion

Även domstolar påverkas av politiska signaler eller allmän debatt säger Lars Ohly. som säger att han i sitt arbete sett att tex Arbetsdomstolen inte fungerar i ett vakuum.
– Den tar ofta beslut om domar som passar den debatt eller opinion som för tillfället är vägledande. Varken domstolar eller myndigheter verkar i ett vakuum, de verkar i en tidsanda, och det är det vi ser resultatet av.

Mycket kritisk mot allmänna ombudet

Det allmänna ombudet för Försäkringskassan (tidigare allmänna ombudet för socialförsäkringen) utses av regeringen och ska verka för att få fram vägledande domstolsavgöranden. Det kan överklaga Försäkringskassans beslut i förvaltningsdomstolarna. Det är placerat på Försäkringskassan och använder sig av deras resurser. Ombudet drev ärendet som ledde till domen 3527–14 i Högsta Förvaltningsdomstolen som säger att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning. Det kritiserats starkt både från brukarrörelsen och advokater.
Vilken roll har det allmänna ombudet för socialförsäkringen i praktiken?
– Vi är mycket kritiska till att ombudet för socialförsäkringen alls har rätt att driva frågor som upphäver rättigheter för den enskilde. Försäkringskassan har alldeles tillräckligt med egna resurser för att göra detta. Ombudet för socialförsäkringen borde organisatoriskt frikopplas från Försäkringskassan och ha i uppdrag att driva frågor för medborgarnas bästa gentemot myndigheten. I fråga om fallet med det femte grundläggande behovet är det uppenbart att ombudet varit pådrivande för att minska rätten till service och stöd för enskilda.

Taktik att hela tiden tillsätta utredningar

Lars Ohly ser ett mönster i att hela tiden tillsätta utredningar och säga att man inte kan agera förrän utredningen är klar.
– Detta har upprepats om och om igen sedan 2008 i assistansen.
Är detta vanligt inom politiken?
– Ja det är det. Det som upprepar sig är att man håller undan känsliga frågor från valrörelsen. Det är inte en slump att Desiree Pethrus ska lägga sin utredning i oktober strax efter riksdagsvalet. Det är tvärtom väl uttänkt. De vet att den här frågan har sprängkraft, att många tycker det är fel att spara på LSS. Nu kan de i valrörelsen säga att de väntar på utredningen och låtsas som om de inte vet vad de tycker.

Utredningsväsendet manipuleras

Men alla politiker vet vad de tycker säger Lars Ohly som fortsätter och säger att han inte är emot utredningsväsendet.
– Det är ett mycket bra sätt att få detaljerade och noga uttänkta underlag för beslut. Men om man tillsätter en utredning med direktiv som inte gör att det kan bli bättre, och dessutom lägger slutdatumet direkt efter ett val, då manipulerar man utredningsväsendet. Istället för att vara ett stöd som ska ge bästa möjliga beslut, döljer man frågor från publikt inflytande. Detta är jag less på och mycket kritisk till.

Vinstfrågan inte den stora frågan

Regeringen säger även att det är ett problem att pengar går till privata anordnares vinster och till marknadsföring och jurister.
Hur ser du på det, behöver vinsterna begränsas?
– Det är inte vinstfrågan som är den stora frågan just nu. Det är att garantera stödet som behövs för att människor ska kunna leva ett gott liv. I våra remisser till Ilmar Reepalus utredning nämner vi inte vinstfrågan. Nu finns det ett förslag från Reepalus utredning som diskuteras på hela välfärdssektorn, det har vi inget emot, vi kommer att följa debatten men vi är ingen aktör.
Har ni inget emot privata anordnare?
– Jag är personligen otroligt besjälad av tanken att vi inte ska ha ett vinstintresse i välfärden överhuvudtaget men i min roll som ordförande i Funktionsrätt Sverige ser jag att den frågan inte är aktuell för våra medlemmar. Det viktiga är att våra brukare får den hjälp de behöver för att leva ett gott liv.

Varnar för stillastående assistentlöner

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, hade medellönen för privatanställda assistenter minskat från 136,30 till 136,0 från 2015 till 2016. I den kommunala sektorn var däremot löneökningen 2,2 % exakt som avtalet. Detta kan enligt SCB vara statistiska variationer men Lars Ohly visar samtidigt siffror om att löneökningen för assistenter på KFOs avtalsområde var 0,6 % förra året.
– Om lönerna i KFO ökat med 0,6 % så kan det vara så att de totalt i den privata sektorn tom minskat något.
Kan det tyda på att de som jobbat länge slutar och nya anställs på lägstalön?
– Ja det kan vara så att de som jobbat länge får bättre betalt någon annanstans. Det är ohållbart i längden, löneökningen måste vara i nivå med övrig arbetsmarknad. Vem som helst kan inte gå in och vara assistent, man måste uppfylla krav på god kvalitet, kunskap och personliga kvaliteter.
Regeringen har ju bestämt höjningen av schablonbeloppet till 1,05 %...
– Det är alldeles för lite, avtalen ligger på drygt 2 %. Det måste tillföras mer pengar.

Slopad månadsvis redovisning en eftergift

Månadsvis redovisning av förhöjt timbelopp har också ställt till problem tex för de med mycket assistans på storhelger eller kostnader för fortbildning, säger Lars Ohly.
– Om inte de kostnaderna kan spridas ut på en längre tid blir det svårt.
Det finns väl lagförslag som ska ändra på detta?
– Ja, det har ännu inte kommit till riksdagen, men det bör ses som ett tecken på att regeringen pressats av funktionshinderrörelsen.
Är det en eftergift?
– Ja vi märker att vårt arbete spelar roll, just nu är mest vi inne i en försvarskamp, men historiskt sett har vi vunnit mycket stora segrar. Det kommer vi att göra igen, säger Lars Ohly.

Lars Ohly intervjuades av Kenneth Westberg 2017–06–07

Skicka sidan till: