annonser
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistansförmedling
annons Backup
annons STIL
annons Vivida Assistans
annons JAG
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Kenneth Andersson, Socialdemokraternas funktionshinderpolitiska nätverk – ”Det har varit för stort fokus på kostnader”

Kenneth AnderssonDet behövs en översyn av de begränsande domarnas effekter på personlig assistans före riksdagsvalet säger Kenneth Andersson som också efterlyser en diskussion om annat än kostnader.
– För mig är detta i grunden en demokratifråga och att kunna leva ett självständigt och delaktigt liv.

Artiklar med samma tema: (202)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid bedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Kenneth Andersson, landstingspolitiker i Västerbotten läns landsting, berättar att han tillsammans med Lars Lindberg, ordf. i Socialdemokratiska föreningen Funktionshinder och jämlikhet ansvarar för ett nationellt nätverk kring funktionshinderpolitiken inom partiet.
– Jag har politiskt jobbat med funktionshinderfrågor sedan 90-talet och i nätverket jobbar vi inom partiet med de här frågorna.
Kenneth Andersson skrev i april debattartikeln Så ska vi få LSS att fungera bättre tillsammans med ansvarige minister Åsa Regnér.
– Den artikeln tar sin utgångspunkt i de beslut vi tog på vår partikongress. Där anordnade vi ett seminarium om LSS och assistans, partikongressen beslutade sedan att LSS ursprungliga intentioner ska gälla.
Hur tolkar du partikongressens beslut?
– Jag är nöjd över att kongressen så tydligt satte ner foten kring partiets grundsyn. Intentionerna i LSS ska gälla, personer med omfattande funktionsnedsättningar ska ha goda levnadsvillkor och få det stöd och service de har behov av, möjligheten att kunna förvärvsarbeta och vara förälder ska säkerställas. Rättighetslagstiftningen ska säkerställas och stärkas.
Vad bör det leda till?
– Kongressbesluten ger en tydlig signal till de ansvariga politiker som ska besluta kring dessa frågor. Det som beslutades ska vara vägledande i beslut som tas.

Protester visar på oron inom partiet

Socialdemokraterna i Kalmar län liksom riksdagsledamoten Laila Naraghi, har kritiserat regeringen för att inte ingripa mot de förändrade bedömningarna av personlig assistans. Detta visar att det finns ett stort engagemang och oro i partiet runt denna fråga, säger Kenneth Andersson.
– Jag delar Lailas synpunkter om vi måste öppna för att granska hur lagstiftningen i praktiken fungerar i människors liv.

Lagöversyn bör göras innan valet

Kenneth Andersson anser att man måste se över lagstiftningen utifrån den glidning som skett i domstolarna, vilket han upplevt ha lett till skärpta bedömningar.
– Jag har haft kontakter med anhöriga och föräldrar, och anser att det är angeläget att göra en översyn av lagen. Jag har stött på ärenden som gör mig mycket bekymrad Därför bör en granskning av lagstiftningen ske skyndsamt.
Vad behöver granskas?
– Hur domarna slagit i praktiken, och på vilket sätt det skett en glidning i domstolarnas tolkning.
Bör det göras innan valet och LSS-utredningen?
– Eftersom själva LSS-utredningen sträcker sig till 2018 så är min uppfattning att det är angeläget att redan nu göra en översyn av dagens lagstiftning.
Bör ett förslag till lagändring också läggas innan valet?
– Ja, det tror jag är absolut nödvändigt.
Vad ska lagändringen handla om?
– Att förtydliga lagen så att de är enkelt att förstå vem som har rätt till vad och vad jag som enskild har rätt till för insatser. De grundläggande behoven och vad som räknas vid bedömningen behöver förtydligas.

För mycket fokus på kostnader

Nästan 9 av 10 som söker assistansersättning fick avslag i januari 2017. Enligt Marie Axelsson på Försäkringskassan beror det på domar i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Hur ser du på det, det låter akut?
– Den här glidningen har pågått under många år, det började redan 2008, men jag har upplevt att det nu har accelererat. Att nästan 9 av 10 får avslag måste tas på största allvar.
Har det varit för mycket fokus på kostnader?
– Även om ekonomin är viktig för att över tid säkerställa LSS som en rättighetslagstiftning så kan jag tycka att det har varit olyckligt att det varit så mycket fokus på ekonomin i debatten. För mig är detta lika mycket en demokratifråga, om allas rätt att leva ett självständigt liv. Jag efterlyser att man i LSS-utredningen och i efterföljande beslut lyfter fram de grundläggande intentionerna i LSS. Därför är det viktigt att fokusera vad LSS i grunden står för, inte minst utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ord om besparingar har satt tonen

Direktiven i LSS-utredningen, säger att reformer av andra LSS insatser ska bekostas av besparingar på personlig assistans och att det ska ske besparingar på personlig assistans av statsfinansiella skäl. Kenneth Andersson menar att det i den senaste debatten tydliggjorts att detta inte handlar om att begränsa enskildas insatser utan om att säkerställa att resurserna går till de enskildas assistansinsatser och inte till något annat.
– Det handlar som alltid om att få våra trygghetssystem ekonomisk hållbara, men jag kan hålla med att LSS utredningens direktiv har gett utrymme för många olika tolkningar, vilket tyvärr också satt tonen i diskussionerna. Efter partikongressens tydliga signaler så känner jag mig ändå trygg över partiets ställningstagande, att lagen ska värnas och stärkas.

Fokus behöver flyttas till organiserad brottslighet

I regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016 sades det att de skulle ”verka för att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar” (ändrades 2017 till formuleringen ”motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen"
Har detta drivit kassan mot en hårdare tolkning av bedömningarna?
– Det är svårt att bedöma om det beror på det eller på de domstolsutslag som kommit genom åren. Men efter att det klargörande som gjorts den senaste tiden, att det inte handlat om att försämra lagstiftningen så är min tolkning att domstolsutslagen är det som till stor del har påverkat bedömningarna de senaste åren. Det är dock positivt att direktiven har förtydligats 2017 till att sätta fokus på brottsligt nyttjande av systemet.
Har det blandats ihop tidigare?
– Ja, det var olyckligt att många upplevde att det riktades mot de enskilda assistansberättigade.

Olyckligt att bara kostnader diskuterats

Martin Klepke, politisk redaktör på Tidningen Arbetet anser att regeringens politik bara handlat om pengar och att det gått för långt. Kenneth Andersson delar inte uppfattningen att den här politiska frågan enbart handlat om resurser.
– Det såg vi inte minst på senaste (s)-kongressen där diskussionen och besluten satte fokus på att säkerställa lagstiftningens intentioner på alla plan.
Kenneth Andersson hoppas nu på en bredare och djupare diskussion kring LSS/ASS där rättighetslagens grundläggande syfte sätts i fokus.
– Vi måste ha förmåga att också se på lagstiftningen ur ett vidare perspektiv än det ekonomiska. Självklart är det också viktigt att säkerställa att lagstiftningen håller ekonomiskt över tid, men jag tror att diskussionen hade mått bra av att vi också fått diskutera lagstiftningen ur ett demokratiskt perspektiv och att vi ser denna rättighetslagstiftning som en viktig del i vår generella välfärd.
Hur blev det så att det kantrade mot kostnader?
– Svårt att bedöma, men det jag kan konstatera att allt sedan debatten satte fokus på kostnadsutvecklingen så har diskussionen beklagligt nog haft en tendens att fastna vid detta. Detta tycker jag är olyckligt eftersom LSS-frågan handlar i grunden om så mycket mer än ekonomi!
Det blev uppmärksammat när finansminister Magdalena Andersson sade att man kunde spara på assistansersättning för att bekosta flyktingmottagande..
– Personligen så tycker jag att detta har fått allt för stora proportioner, samt varit föremål för många spekulationer och tolkningar. För min del så är det viktigt att se denna fråga med utgångspunkt från vad vi som parti faktiskt slagit fast, att LSS som rättighetslagstiftning ska värnas och säkerställas.
Har finansen tryckt på om att kostnaderna ska ner?
– Jag tror det viktigt att mot bakgrund till denna fråga inse att när man från statens sida görs en utredning/översyn av t.ex. våra trygghetssystem så ingår i regel ett uppdrag att också se över hur statens resurser används inom ramen för gällande system. Att det per automatik skulle innebär att uppdraget skulle vara att kostnaderna alltid ska pressas ner anser jag är att göra en allt för överdriven och snäv tolkning. Det är väl viktigt att i det här sammanhanget lyfta fram att LSS- utredningen också har som uppdrag att säkerställa kvalité och ambitioner, att FN:s konventionen kan efterlevas, att intentionerna i LSS kan säkerställas.

Huvudmannaskapsfrågan måste klargöras

När Assistanskoll frågar Kenneth Andersson om det finns andra viktiga frågor inom assistans så ser han att gränsdragningsfrågan mellan stat, kommun landsting/region som viktig att klargöra.
– Jag tycker det är en olycklig utveckling att allt fler kommuner pekar på att domarna från HFD och kassans tolkningar av dessa domar leder till en övervältring av kostnaderna på kommunerna, vilket i sin tur har väckt frågan om ett förstatligande av LSS. Något som jag för övrigt inte tror skulle vara en lösning på de utmaningar vi kan se för att ekonomiskt och rättsligt säkerställa intentionerna i LSS. Jag tror att det dessutom är principiellt viktigt att kommunerna också har ett fortsatt ansvar för de medborgare som har en funktionsnedsättning. Att man tillsammans med alla andra i kommunen får känna sig som fullvärdiga kommunmedborgare.
Borde kommunen ha huvudansvaret?
– Nej, det menar jag inte, jag tror fortfarande att det är viktigt med ett delat ansvar mellan den statliga och regionala nivån. Men däremot är oklarheterna kring 20-timmarsregeln, var ansvarsgränsen ska dras mellan kommun, stat och landsting något som viktigt att klargöras och förtydligas inom ramen för LSS-utredningen.
Hur mycket och vad huvudmännen ska betala?
– Ja, just det måste klargöras, det är grundläggande för att kunna gå vidare och utveckla lagen säger Kenneth Andersson.

Kenneth Andersson intervjuades av Kenneth Westberg 2017-06-10

Skicka sidan till: