annonser
annons Maxia Care
annons Rehab Sation Assistans
annons Nordica Assistans
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Humana Personlig assistans
annons Backup
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Almedalen 2017 – ”Knyt assistansersättningen till löneökningarna”

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal
Tobias Baudin, Ordförande i Kommunal

Tobias Baudin, ordförande i kommunal tror att regeringens avsikt med att hålla nere nivån på assistansersättningen är att få bort ”skurkarna” från branschen. Han varnar dock för att seriösa hoppar av den svenska modellen vilket hotar kvalitén på assistansen.
– Det är en farlig väg att gå, sade han.

Artiklar med samma tema: (53)

TEMA - Schablonbeloppet

Intervjuer om assistansersättningens schablonbelopp, hur det är konstruerat, om eventuella förändringar och besparingar.

Ekonomin i assistsansbranschen stod i fokus under KFO.s seminarium Assistansersättningen och den svenska modellen – ett krisläge. Detta med bakgrund av att schablonersättningen på 291 kronor per utförd assistanstimme i år räknades upp med 1 procent, jämfört med ca 2,2 i beräknad löneökning för assistenterna. Hanna Kauppi, KFO, var moderator och ställde frågorna i seminariet:
– Hur ska personliga assistenter kunna följa med i löneutvecklingen? Hur hanterar arbetsmarknadens parter den svårlösta ekvationen vid förhandlingsbordet? Vad händer om assistansanordnare ställer sig utanför kollektivavtalet? Och kanske viktigast av allt: hur påverkas rekryteringsmöjligheterna och kvalitén i den personliga assistansen?

”Regeringen bestämmer nivån på intäkterna”

Panelen var helt överens om att den svenska modellen, att arbetsmarknadens parter förhandlar fram avtal med varandra utan politisk inblandning, ska värnas. Några saker gör dock branschen personlig assistans unik, bland annat att nivån på intäkterna sätts av staten vilket Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör vårdföretagarna, tog upp.
– Det gör det hela mer komplicerat. Vi sätts i en situation där vi ska förhandla om att hitta schysta villkor för de anställda och bra verksamhet för brukarna när någon annan har bestämt nivån på intäkterna. Det finns ingen annan verksamhet att jämföra med. Det måste man ha med i tanken.

Uppräkningen räcker inte

Diskussionerna kom mest att handla om det som anses vara den alldeles för låga uppräkningen av assistansersättningen. Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal, konstaterar att det fortfarande fungerar för de stora och små företagen men att det ser mörkt ut för de medelstora. Han utryckte optimism om att enas i årets avtalsrörelse, men det måste till ”något nytt” på längre sikt. Annars hotas den svenska modellen.
– Om man fortsätter på den här vägen så kommer de facto inte uppräkningen att räcka till när vi förhandlat fram märket på den svenska arbetsmarknaden. Det kommer först och främst drabba de personliga assistenterna och i längden de assistansberättigade eftersom kvalitén uppstår i mötet de emellan. Vi måste se till att ha yrkesskickliga personliga assistenter i framtiden.

Oerfarna och ”billiga” assistenter föredras

Krisläget blev beskrivet på olika sätt: Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, sade att ersättningen inte räcker för kommunerna. Ytterligare sten på börda är Försäkringskassans snävare bedömningar.
– För små kommuner som plötsligt får 3-4 nya brukare blir det riktigt besvärligt. Pengarna tas från socialnämndens budget och måste täckas med pengar från annan verksamhet. Många kommuner har valt att låta externa anordnare bedriva assistansen men risken är ju att de lämnar branschen…
En tendens som Petter Skogar, förbundsdirektör KFO, noterat är att allt fler företag tar in nya, unga och oerfarna och därmed ”billigare” assistenter, på bekostnad av assistenter med högre utbildning och större erfarenhet. Inga-Kari Fryklund sade att många anordnare har svårt att rekrytera personal och att de får signaler att allt fler företag funderar på att lämna kollektivavtalet. Hon fortsatte:
– Det vore anmärkningsvärt om en socialdemokratisk regering sätter en nivå så företag lämnar kollektivavtalen i en bransch där staten står för kostnaderna. I synnerhet med tanke på att det är mest kvinnor som arbetar som personliga assistenter.

”Behoven ska styra”

Anna-Lena Sörensson (s) gruppledare och vice ordförande socialutskottet fick den otacksamma uppgiften att föra regeringens talan, trots att hon själv inte sitter i regeringen, vilket hon själv poängterade vid ett flertal tillfällen. Även hon sade att assistansersättningen borde följa löneutvecklingen på arbetsmarknaden.
– Ställer vi från politiskt håll krav på kompetensutveckling och högre kvalité måste vi naturligtvis vara beredda på att betala för det. Så är det ju.
Hon sade också socialdemokraterna vill ha en stor offentlig sektor med hög kvalité att det är viktigt att brukarnas behov ska styra.
– Det är viktigt att vi kan tillföra välfärden mer pengar och se till att folk är i arbete så att det kommer in pengar till stat, landsting och kommuner.

Hanna Kauppi var moderator
Hanna Kauppi var moderator

Inga pengar för administration eller utbildningar

Hanna Kauppi tog upp den kritik som länge funnits och som diskuterats i en rad artiklar på Assistanskoll, att regeringen har hoppat över en utgiftspost i beräkningen av assistansersättningsschablonen. Regeringen har utgått ifrån Agneta Rönns rapport från 2014 som sade att assistansersättningen var ca 22 kr för hög per timme, men som inte nämnde kringkostnader för personalen för tex bredvidgående, mötestid, utbildning och handledning.
– Det finns ingen tid förutom den då assistenten är hos den assistansberättigade, sade Annika Wallenskog.
Anna-Lena Sörensson fick frågan hur hon såg på detta.
– Jag har inte grundkunskaperna eller dialog med de som räknar fram det men jag litar ändå på att de vet vad de gör.
Hanna Kauppi fortsatte:
– Det är en paradox att vilja följa löneutvecklingen men samtidigt hålla nere ersättningsjusteringen så att man inte kan följa den kollektivavtalade löneutvecklingen?
– Det är ju era ord, så att säga, och regeringen har tydligen en annan uppfattning och räknat fram det på ett annat sätt, sade Anna-Lena Sörensson.

Lukrativ bransch?

Anna-Lena Sörensson fortsatte:
– Man kan se en väldigt stark kostnadsutveckling. Det finns 1000 företag och 16 000 brukare på det så det verkar ändå vara en tämligen lukrativ marknad och en stor vilja att ge sig in i den.
Jonatan Arenius, kommunikationsansvarig på Humana satt i publiken och svarade på Anna-Lena Sörenssons kommentar:
– Av de 1000 skulle jag gissa på att det är ungefär 500 som är aktiva, varav ett antal är ”egna” och bara driver sin egen eller en anhörigs assistans. En stor del av de här företagen kom för ett par år sedan och är vilande och håller på att lägga ner, antalet aktiva företag har snarast minskat de senaste fem åren. Så ja, det finns en överetablering men den håller på att konsolidera sig.
Tobias Baudin sade att regeringens avsikter troligtvis är att försöka göra sig av med de oseriösa företagen:
– Jag tror att regeringen just nu försöker sänka ersättningen för att få bort skurkarna men jag tvivlar på att det kommer att fungera. Det kan istället bli så att serösa företag lämnar kollektivavtalet, det är en farlig väg att gå.

Krav på långsiktig lösning

Panelen var helt överens att man måste hitta en långsiktig lösning, och på något sätt knyta assistansersättningen till löneökningarna.
– Vi kan inte stå så här varje år och diskutera den pågående avtalsrörelsen. Vårt förslag är att leverera i nivån med kollektivavtalen, sade Tobias Baudin.
Hanna Kauppi tog upp Bengt Westerberg som i sin rapport föreslagit att använda pris och löneomräkningsindex, som egentligen är ett sätt att justera anslagen till myndigheter. Inga-Kari Fryklund tog upp VPI och OPI, vård- och omsorgsprisindex som ett alternativ. Tobias Baudin håller med.
– Ja någon modell måste man hitta. Där förstår jag företagen, att det blir svårt att få långsiktighet när man får reda på kommande års intäkter varje gång regeringen presenterar sin höstbudget. Det måste till och med jag erkänna…

Text: Erik Tillander

Se seminariet Assistansersättningen och den svenska modellen – ett krisläge

Skicka sidan till: