annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons L&S Assistans AB
annons Särnmark Assistans AB
annons Nära AB
annons Familjen
annons Luna Care
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons Vivida Assistans
annons Linne Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Att arbeta som personlig assistent

Det troligen runt 90 000 personer som arbetar som personliga assistenter. I denna guide får du information om vad yrket kan innebära och om branschens kollektivavtal, anställnings- och arbetsgivarformer.

Artiklar med samma tema: (9)

TEMA - Att arbeta som personlig assistent

Det finns troligen runt 90 000 personer som arbetar som personliga assistenter. I guiden "att arbeta som personlig assistent" finns information om skillnader mellan olika kollektivavtal och arbetsgivarformer, lönenivåer och anställningsvillkor. Det finns länkar till intervjuer med personliga assistenter och du kan läsa om exempelvis assistenters arbetsuppgifter, arbetsmiljö och tystnadsplikt.


Läs även våra guider vad har assistenter i lön? och jämför kollektivavtal

Kort om arbetet

  • Som personlig assistent är du med i assistansanvändarens vardag och stödjer personen att leva det liv han/hon själv vill leva.
  • Arbetsuppgifterna kan vara allt från hjälp vid måltider, hygien, klä av/på sig och sköta hemmet till att göra det möjligt för assistansanvändaren att kunna vara förälder, arbeta, studera, ägna sig åt fritidsintressen eller umgås med sina vänner. En assistent kan ibland även följa med på resor.
  • Ibland beskrivs assistentyrket som ett genomgångsyrke som kan vara ensamt, men det beskrivs också ofta som ett meningsfyllt yrke där trivseln ofta beror på relationen till och gemensamma intressen med den person du är assistent till.

Krav på vem som får vara assistent

Sedan 1 juli 2013 måste en assistent ha fyllt 18 år och vara bosatt i EES-området. Assistenten får inte heller var så kallat oförmögen att arbeta pga hög ålder eller sjukdom. Det finns dock undantag för att anställa personer från ett land utanför EES, undantag kan ges om den assistansberättigade arbetar/studerar i ett land utanför EES, om hen har en förälder där som assistent eller i en akut situation.
Läs mer i intervjun: Tomas Sundberg, Försäkringskassan: "Assistenterna behöver inte svara på våra frågor"

Socialstyrelsens Allmänna råd för kunskaper hos personliga assistenter

Den 11 mars beslutade Socialstyrelsen om allmänna råd för personal i LSS och SoL. Undantag gjordes dock för personliga assistenter som väljs av den assistansberättigade. För dessa rekommenderas vissa kunskaper, bland annat kunskap om LSS-lagstiftningen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, kunskap om dokumentation och rapporterings/anmälningsskyldighet av missförhållanden. Anordnaren ska förvissa sig om att assistenterna har dessa kunskaper.
Se intervju: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen – ”Anordnaren ansvarar för att assistenterna har rätt kunskaper”

Alla assistansanvändare är olika

Assistansanvändares ålder, personlighet, bakgrund och familjeförhållanden är mycket olika. Det finns arbeten där du utför arbetsuppgifter helt efter assistansanvändarens anvisningar. I andra behöver du vara den drivande i att utföra arbetsuppgifterna. Hos vissa kan du behöva utbildas i medicinska uppgifter eller att hantera psykiskt krävande miljöer. Som assistent kan du också behöva relatera till familj, anhöriga och vänner, exempelvis om du assisterar ett barn. Ibland är du med i den sociala samvaron och äter tillsammans med assistansanvändaren, hos andra kan familjen vilja vara för sig själv och kalla på assistenten vid behov. Du behöver vanligtvis hitta och sätta en gräns mellan yrke och privatliv, vilket kan se olika ut hos olika personer.

Här följer några intervjuer med assistenter:

Vilka är assistenterna

  • Antal: Antalet assistenter (både månads och timanställda) är troligen mellan uppåt 80 000. Enligt uppgifter från SCB fanns det 2014 71 600 anställda i kategorin personliga assistenter. Av dessa är 21 500 kommunalt anställda och 50 100 privat anställda.
  • Kön: Enligt uppgifter från SCB var andelen kvinnor 72,3 % (eller 51 800 av 71 600). Bland kommunalt anställda var andelen kvinnor 79,5 % och bland privat anställda 69,2 %. Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 uppskattade andelen kvinnor till 77 procent år 2004.
  • Ålder: Enligt siffror från SCB var andelen personliga assistenter i varje åldersgrupp följande (2014)
    18-24 år: 17,3 %
    25-34 år: 24,9 %
    35-44 år: 20,4 %
    45-54 år: 21,6 %
    55-64 år: 14,4 %
    65-66 år: 1,3 %

    Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 var tre av fyra assistenter under 35 år (2004). Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation var en majoritet av deras medlemmar (2004) mellan 25 och 44 år.
  • Invandrarbakgrund: Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation hade en tredjedel 2004) utländsk bakgrund, där de vanligaste ursprungsländerna var Finland, Irak, Norge och Bosnien. Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 29 (2004) var ca 19 procent av assistenterna födda i ett annat land än Sverige. Detta antas dels bero på att det inte krävs formell utbildning, dels att många assistansanvändare har utländsk bakgrund.
  • Utbildning: Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 (2004) är utbildningsgraden mycket varierande, vissa har enbart folkskola/grundskola, andra gymnasieutbildning, främst inom vård. En förvånansvärt hög andel, 29 % hade högskoleutbildning, detta antas bero på att många arbetar extra under studietiden eller vid sidan om en annan sysselsättning.
    Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation (2004) har två av fem vårdutbildningar där de vanligaste är vårdbiträde, vårdare och undersköterska. Utbildningar med inriktning att arbeta specifikt som personlig assistent finns på folkhögskolor och vissa privata utbildningar, många assistansföretag/kooperativ utbildar själva sina assistenter.
  • Anhörigassistenter: En särskild grupp assistenter är de som arbetar för en anhörig assistansanvändare som man delar hushåll med. Det kan vara föräldrar till barn med funktionshinder eller en make/maka som assisterar sin partner. I kommunerna anställs anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade på särskilda arbetstids- och lönevillkor i kollektivavtalet PAN 16. (Läs mer under rubriken Kommunen som arbetsgivare)
    I Vårdföretagarnas kollektivavtal finns särskilda villkor för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan schemaläggas till 48 tim/vecka.
    I KFS kollektivavtal kan anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade ha upp till 50 timmar anhörigberedskap/månad utöver ordinarie arbetstid. Anhörigberedskapen ersätts som jourersättning, och om man går in och arbetar räknas tiden in i ordinarie arbetstid. Arbetsgivarföreningen KFO har inga skillnader mellan anhöriga eller ickeanhöriga assistenter.

Lönenivåer för assistenter

I vår guide Vad har personliga assistenter i lön? kan du se medellöner och löneskillnader mellan privata och kommunala utförare, mellan män/kvinnor och mellan olika delar av landet. Statistiska Centralbyrån (SCB) började redovisa statistik över löner för personlig assistenter 2015.

Medellönen är dock inte allt. Det finns flera skillnader i de olika kollektivavtal som finns i branschen. I Vad har personliga assistenter i lön? kan du även se skillnader i veckoarbetstid, semesterdagar, semestertillägg, lägstalön, OB, jour och beredskapsersättningar. Du kan också läsa mer om vad som påverkar lönen för personliga assistenter.

Individuell lönesättning

De flesta assistansanordnare tillämpar individuell lönesättning. Din lön sätts då utifrån dina arbetsuppgifter och dina arbetsresultat. Du och dina kollegor kan ha olika lön om ni har olika arbetsinnehåll, ansvar, resultat, utbildning, kompetens och utveckling - även om alla har samma yrkestitel. Om lönen sätts individuellt finns ingen individgaranti, dvs det finns ingen minsta möjliga summa som du får i löneökning. I stället är det dina arbetsresultat som ska styra.

De anställdas individuella förmågor ska bedömas av arbetsgivaren som kan använda sig av s k individuella bedömningsfaktorer. Bedömningarna är per definition subjektiva; det som mäts är den lönesättande chefens upplevelse av de anställdas beteenden och personliga egenskaper som initiativförmåga, samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga osv. Denna chefslönesättning är själva kärnan i individuell lönesättning och som samtidigt gör frågan kontroversiell.

Läs mer om individuell lönesättning och frågor/svar från Kommunal, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO


Fackförening och Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation. Det reglerar anställningsvillkor, löner, regler för arbetstid/tjänstledighet, ersättning vid semester/obekväm arbetstid/övertid, pensionsavtal, försäkringar, traktamenten vid resor med mera. Kommunal är den fackliga organisation som företräder personliga assistenter i samtliga kollektivavtal.
Andelen assistenter som är medlemmar i Kommunal är mycket varierande. År 2004 var anslutningsgraden enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation drygt 60 procent bland kommunalt anställda i kollektivavtalet HÖK. Andelen anslutna i det kommunala PAN-avtalet var 30 procent och i privata företag, (KFO, KFS och Vårdföretagarna) var anslutningsgraden 25 procent. Bland företag utan kollektivavtal var ännu färre medlemmar i Kommunal.

Kolla noga vad som gäller om kollektivavtal saknas

En arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal kan sätta vilken timlön som helst, (eftersom Sverige inte har lagstadgade minimilöner). Arbetsgivaren behöver då inte heller betala OB-ersättning, övertidsersättning eller försäkringar för de anställda, inkluderat tjänste/avtalspension. Det är däremot lag på att arbetsgivaren måste betala semesterlön på 12 procent av timlönen. När kollektivavtal saknas måste arbetsgivaren däremot följa Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljölagen. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.

Jämförelse mellan kollektivavtal

Inom personlig assistans finns kollektivavtal mellan Kommunal och följande arbetsgivarorganisationer:

Nedan listas skillnader mellan kollektivavtalen. Se mer på Kollektivavtal i jämförelse sida vid sida

Uppsägningstider vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar):
KFS: 14 dagar första två månaderna, därefter 1 månad.
Vårdföretagarna: 1 månad om brukaren avlider eller läggs in på sjukhus, annars 14 dagar.
KFO: 14 dagar.
PAN 16: 1 månad

Semesterdagar och semestertillägg
KFO: 25 dagar till 40 års ålder, därefter 31 dagar till 50 års ålder, därefter 32 dagar. Månadsanställda har alla betalda. Timavlönade har normalt alltid 25 betalda/år.
Semestertillägg 0,8 % för månadsanställda
Vårdföretagarna: 25 dagar till 40 års ålder, därefter 31 dagar till 50 års ålder, därefter 32 dagar. Månadsanställda har alla betalda. Timavlönade har normalt alltid 25 betalda/år.
Semestertillägg 0,6 % för månadsanställda
KFS: 25 dagar
HÖK 16: 25 dagar till 40 års ålder, därefter 31 dagar till 50 års ålder, därefter 32 dagar.
Semestertillägg 0,605 %
PAN 16: 25 dagar

Jourersättning (dag och helg/natt)
KFO: Dag: 33,75 kr
Helg/natt: 67,60 kr
KFS: Dag: 30,50 kr
Helg/natt: 60,96 kr
Vårdföretagarna: Dag: 26,93 kr
Helg/natt: 53,92 kr
HÖK 16: 29,2 % av timlön upp till 50 tim/mån, därefter 58,4 % av timlön (Helg/natt 100 % mer)
PAN 16- personlig assistent: 17,80 kr/tim (Helg/natt 100 % mer)
PAN 16-anhörigvårdare: jourersättning ska vara inbakad i timlönen

Veckoarbetstid heltid dag/kväll/helg
KFO: 40 tim
KFS: 40 tim
Vårdföretagarna: 40 tim (48 tim för anhöriga)
HÖK 16: 38,25 tim (i många kommuner 37 tim)
PAN 16 - personlig assistent: 40 tim
PAN 16 - anhörigvårdare: 48 tim

Ersättning för obekväm arbetstid
KFO: kväll 20,11 kr, natt 40,54 kr, helg 50,00 kr, storhelg 100,15 kr
KFS: kväll 20,31 kr, natt 40,65 kr, helg 49,54 kr, storhelg 99,03 kr
Vårdföretagarna: kväll 20,19 kr, natt 40,73 kr, helg 50,23 kr, storhelg 100,56 kr
HÖK 16: kväll 21,00 kr, natt 44,40 kr, helg 51,90 kr, storhelg 101,50 kr. (Natt storhelg 121,80 kr)
PAN 16- personlig assistent: kväll 21,00 kr, natt 44,40 kr, helg 51,90 kr, storhelg 101,50 kr. (Natt storhelg 121,80 kr)
PAN 16- anhörigvårdare: OB-ersättning ska vara inbakad i timlönen

Lägstalöner
KFO: 17 828 kr/mån och 103,65 kr/tim
KFS: 103,72 kr/tim
Vårdföretagarna: 17 562 kr/mån
HÖK 16: 18 398 kr/månad (Lägstalön från 2017-05-01 och 2018-05-01 fastställs senare av parterna)
PAN 16: 111,50 kr/tim (Lägstalön från 2017-05-01 och 2018-05-01 fastställs senare av parterna)

Vilka företag har respektive kollektivavtal?

I länkarna nedan kan du se vilka kollektivavtal de företag som deltar i jämförelsen på Assistanskoll har.

Kolla din OB-ersättning

I vår guide OB-ersättning för personliga assistenter kan du som assistent kolla vilken OB-ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag. Du kan även jämföra OB-ersättningen i de olika kollektivavtal som finns i personlig assistans. Det kan vara praktiskt när du tex planerar hur och när du ska arbeta eller ska välja mellan olika anställningar.

Till guiden: OB-ersättning för personliga assistenter

Arbetstider

Assistenters arbetstid kan vara förlagd till alla tider på dygnet, dag, kväll, natt och helger. Schemat kan vara allt från att man arbetar ett dygn i taget till att man arbetar omväxlande kväll, dag eller natt eller bara dagtid. Kollektivavtalen kräver att arbetsgivaren ska lägga ett schema där ändringar ska ges till assistenten minst två veckor i förväg. I praktiken kan det vara så att antingen assistansanvändaren, arbetsgivaren eller assistenter/assistansanvändare tillsammans lägger ett schema för exempelvis sex veckor alternativt att det hela tiden finns ett rullande grundschema.
Arbetstidslagen gäller för assistenter som är anställda av en anordnare eller hos egna arbetsgivare som har kollektivavtal. För assistenter som är anställda av egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete.
Det går att göra undantag från Arbetstidslagen i kollektivavtal så att man tex arbetar mer intensivt vissa perioder. Det går inte att göra undantag från Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete
Läs mer i: FAKTA om Arbetstidsregler och i intervjuer med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal om undantag som kan göra från ATL.

Försäkringskassans arbetstidskontroll

Sedan augusti 2014 kontrollerar Försäkringskassan hur mycket assistenterna arbetar i och med att de inte betalar ut assistansersättning för arbetstid som överstiger det som är tillåtet enligt arbetstidslagstiftning och kollektivavtal. Detta styrs av Socialförsäkringsbalkens 51 kap, 16 §. För assistenter anställda av en assistansanordnare eller egna arbetsgivare som tecknat kollektivavtal gäller Arbetstidslagen och bestämmelserna i kollektivavtalet. Då får arbetstiden inte överstiga ett genomsnitt på 48 tim/vecka, inklusive övertid och jourtid/väntetid. Det är samtidigt tillåtet att fördela arbetstiden inom en beräkningsperiod på upp till 12 månader. (För kollektivatalen gäller dock en begränsningsperiod på högst sex månader)

För assistenter som är anställda hos egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller andra regler eftersom Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete gäller. Som grund gäller en arbetstid på 40 tim/vecka inklusive jourtid/väntetid. Försäkringskassan godkänner utöver detta övertid upp till 12 tim/vecka fördelat inom en beräkningsperiod på fyra veckor samtidigt som det finns ett maxtak för övertiden på 300 timmar/år. Utöver detta kan övertid beviljas för olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som ej kunnat förutses.
Läs mer: Intervju med Försäkringskassan

Anställningsformer

Intentionen i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, är att assistansanvändaren avgör vem han/hon vill ha som assistent. I den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 som skrevs av dåvarande socialministern Bengt Westerberg och som ligger till grund för lagtillämpningen sägs det på sid 174 att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent".
Utifrån detta ger kollektivavtalen stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp en assistent om han/hon inte längre vill ha anställd, uppsägningstiden kan variera från några månader till två veckor. Assistentens anställning kan också upphöra om assistansanvändaren hamnar på sjukhus eller avlider. Detta innebär att det finns en varierande grad av otrygghet i assistenters anställningsförhållanden.

  • Tillsvidareanställningar (fasta tjänster): Finns i kollektivavtalen HÖK 16, PAN 16, KFO, Vårdföretagarna. Uppsägningstiden är minst en månad, och stiger med ökat antal tjänsteår (utom i PAN då den alltid är en månad). Uppsägning får ske endast om det finns "saklig grund" vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • Visstidsanställningar (så länge uppdraget varar): Finns i kollektivavtalen med KFO, Vårdföretagarna och KFS och PAN 16. Uppsägning vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar) kan ske om brukaren inte längre anlitar företaget eller avlider eller på grund av "särskilda skäl". Särskilda skäl kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Här är uppsägningstiden mellan 14 dagar och en månad.
  • Provanställning: Tillsvidare och visstidsanställningar kan inledas med en provanställning på upp till sex månader, därefter avgör båda parter om den ska övergå i en tillsvidare eller visstidsanställning.
  • Timanställningar: Förekommer då arbetet är tillfälligt pga att ordinarie assistent är sjuk eller ledig. Då betalas timlön normalt ut tillsammans med semesterersättning direkt.
  • För arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om anställningsskydd, (LAS). Läs även om LAS på Wikipedia. Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" är då inte tillåtna, anställningar ska istället gälla till ett visst datum. Uppsägningstiden vid en tillsvidareanställning är minst en månad och stiger med antal tjänsteår till maximalt sex månader vid tio års anställning. En tillsvidareanställd kan inte sägas upp utan saklig grund, vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • För assistansberättigade som är egna arbetsgivare gäller anställnings- och uppsägningsvillkor enligt det kollektivavtal den egna arbetsgivaren tecknat, exempelvis Arbetsgivarföreningen KFO.
    Om den egna arbetsgivaren inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om arbetstid mm i husligt arbete om assistenterna arbetar i sin arbetsgivares hushåll. Då kan arbetsgivaren/arbetstagaren utan orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är minst en månad, om assistenten arbetat i minst fem respektive tio år är uppsägningstiden två respektive tre månader.

Sysselsättningsgrad och personalomsättning

SCB: s statistik visar att sysselsättningsgraden i kommunal sektor i genomsnitt är 70 %, av en heltid (71 % för kvinnor och 67 % för män). SCB har inte publicerat motsvarande siffror för privat sektor. Enligt uppgifter från SKL, Sveriges kommuner och Landsting hade månadsanställda en sysselsättningsgrad på 86,8 % och timanställda 34,7 %. Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 25 arbetade 59 procent av alla assistenter 75 procent eller mindre av en heltid.

Den relativt låga sysselsättningsgraden i personlig assistans antas bero dels på att arbetspassen är oregelbundna vilket kan göra det svårt att skapa heltidstjänster. En annan orsak sägs vara att många väljer att arbeta extra under studier eller vid sidan om en annan sysselsättning.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13, 18 är personalomsättningen inom personlig assistans stor, med en genomsnittlig omsättning på 40 procent/år. Detta anses till stor del bero på arbets- och anställningsformerna. Rapporten säger samtidigt att det finns en stor grupp som fortsätter att arbeta som assistenter under lång tid.

Tystnadsplikt

Som personlig assistent har du tystnadsplikt, enligt Offentlighets och sekretesslag (2009:400) och § 29 i LSS i enskild verksamhet. När du anställs skriver du normalt på en försäkran om att respektera tystnadsplikt som förtydligar att du inte får lämna ut uppgifter eller berätta om assistansanvändarens eller dennes närståendes personliga förhållanden till obehöriga personer eller en myndighet. Till personliga förhållanden räknas bland annat hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och social situation. Även adresser, telefonnummer, datalistor, tal- och videoband samt bilder omfattas. Det är assistansanvän­darens egen, personliga uppfattning om vad som får röjas som gäller och inte din uppfattning. Om assistansanvändaren ger sitt samtycke, att berätta om något kan det dock vara möjligt att göra det.
Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får däremot i vissa fall lämnas till berörd myndighet, t.ex. vid vittnesplikt eller vid anmälningsskyldighet av allvarliga missförhållanden. (se nästa avsnitt)
Om Försäkringskassan kontaktar dig som assistent för att utreda vad den assistansberättigade kan göra och inte göra och andra frågor om dennas levnadsförhållanden, rekommenderar både arbetsgivarorganisationer som KFO och Kommunal att du inte ska svara på frågor utan hänvisa till din arbetsgivare. Även Försäkringskassan själva säger att en assistent inte är skyldig att svara på deras frågor.

Läs mer: Arbetsgivarföreningen KFO:s lilla lathund om sekretess och tystnadsplikt

Anmälningsplikt vid missförhållanden

Om du som assistent uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller ett allvarligt missförhållande som gäller den som får LSS - insatsen, i ditt fall assistansanvändaren, är du skyldig enligt § 24 i LSS (s.k. Lex Sarah) att rapportera detta. Här upphävs tystnadsplikten. Ett allvarligt missförhållande kan t.ex. vara fysiska eller psykiska övergrepp, sexuella övergrepp, ekonomiskt tillgrepp eller brister i tillsyn.
Är du anställd i kommunen ska du rapportera till den kommunala nämnden eller den som den kommunala nämnden har delegerat detta till, hos en privat arbetsgivare till verksamhetschefen. Din privata arbetsgivare måste sedan utreda missförhållandet samt rapportera det vidare till berörd kommunal nämnd. Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska det anmälas till Socialstyrelsen.
Dessutom finns i Socialtjänstlagen 14:1 en anmälningsplikt till socialnämnden när du får kännedom om något som innebär att socialnämnden kan behöva inleda en utredning om ett barns behov av skydd. Den bestämmelsen gäller inte bara den assistansanvändare som är barn utan även andra barn som du som assistent kommer i kontakt med i ditt arbete.
Läs mer: intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet samt intervju med Socialstyrelsen.

Meddelarskydd

Personliga assistenter som är anställda i kommunen har meddelarskydd i form av efterforskningsförbud och repressalieförbud.
Efterforskningsförbud innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som lämnat uppgifter. Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte kan sänka lönen, eller säga upp en person efter att denna lämnat ut uppgifter till media, det är ett brott. Personliga assistenter i kommunen kan därför lämna ut uppgifter om sin arbetsplats till media, undantaget uppgifter som omfattas av tystnadsplikt.

Assistenter i privata företag och kooperativ har däremot inte samma meddelarskydd, det begränsas eftersom det finns en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren i privata företag. En privat arbetsgivare får därför efterforska vem som lämnat uppgifter.
En statlig utredning föreslog dock i december 2013 att anställda i privata företag inom skola, vård och omsorg ska ha samma rätt till meddelarskydd som offentligt anställda i kommunen.
Läs mer: intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet.

Registerkontroll

Sedan 1 januari 2011 krävs det registerkontroll av all personal som söker arbete som assistent till minderåriga enligt den nya Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Registerkontroll innebär att ditt brottsregister kontrolleras och du ska själv skaffa ett utdrag ur brottsregistret. De som redan var anställda 1 jan 2011 eller föräldrar till ett minderårigt barn med assistans behöver dock inte registerprövas. Vissa arbetsgivare kan kräva registerkontroll av alla som söker arbete som personlig assistent.

Blankett för intyg från belastningsregsistret hittar du på Belastningsregisret på Rikspolisstyrelsen. Du skickar själv en ansökan dit.

Arbetsgivarformer

Den assistansberättigade kan välja mellan att anställa sina assistenter själv som egen arbetsgivare eller köpa assistans från en kommun, ett företag eller ett kooperativ han/hon är medlem i. Arbetsgivaransvaret övertas då av anordnaren.

  • Kommunen (eller lokal stadsdelsnämnd) Här drivs assistansverksamheten av tjänstemän men ägs av kommunen som leds av politiker som väljs i allmänna val. Som assistent kan du anställas via kollektivavtalet HÖK 13 och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra assistansanvändare, du har vanligtvis en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka om du arbetar dag/kväll/helg. Om du anställs på assistansanvändarens direkta val anställs du på ett särskilt kollektivavtal, PAN 16 som personlig assistent eller anhörigvårdare. Du åtar dig då att enbart arbeta hos den assistansanvändaren och behöver inte ha någon särskild utbildning. Sedan 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN 16, se intervju med Kommunal: "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet".
    I PAN-avtalet är veckoarbetstiden alltid 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare. Du har alltså en lägre lön i förhållande till den arbetade tiden i PAN 16 jämfört med HÖK 16. Att anhörigvårdare kan ha 48 timmars arbetstid beror på att de inte behöver följa Arbetstidslagen, de får dock lön betalt per timme. Anhörigvårdare får även OB-ersättning, jour och beredskap inbakat i timlönen, timlönen ska därför sättas på en nivå som tar hänsyn till jourarbete och om arbete ligger på obekväm arbetstid.
    I kommunen bestämmer assistansanvändarna vanligtvis inte lika mycket över hur assistansen organiseras, även om det kan skilja sig mellan olika kommuner. Mycket av ledning och lönesättning sker via den administrativa personalen på assistansenheten, en av assistenterna kan vara arbetsledare i assistentgruppen.
    Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans. Ett dilemma vid en upphandling kan vara att assistenten ett år efter upphandlingen kan tvingas släppa en fast anställning och eventuellt få en lägre lön genom en ökad arbetstid och lägre jourersättning. Detta beror på vilket kollektivavtal det företag har som vinner upphandlingen eller om de låter assistenterna behålla sina tidigare villkor.
  • Assistansföretag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Företag kan ha allt från en enda kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller en stiftelse. Företagen kan också ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag. Företagsformen behöver inte betyda några skillnader för dig som assistent, det viktiga är vilket kollektivavtal du anställs på. Det kan vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer som arbetat lång tid som assistenter, andra av personer som själva har personlig assistans. Ta också reda på vilka villkor de har för assistenterna för exempelvis friskvård eller möjligheter till utbildning.
    Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, resultat/vinst, styrelse och adress. Kollektivavtal hos företag är Arbetsgivarföreningen KFO, Vårdföretagarna och KFS.
    Det varierar kraftigt vilka som är arbetsledare, i vissa företag sköter assistansanvändarna det mesta i det dagliga arbetet med scheman, anställningar osv. I andra fall kan en anställd på assistansföretaget eller en assistent i arbetsgruppen sköta sådana uppgifter. Arbetsgivaren är ansvarig för lönesättning och det varierar hur mycket assistansanvändaren är med och påverkar denna. Hos Vårdföretagarna finns det en syn att den assistansberättigade inte ska veta vad assistenterna har för lön, det ses som arbetsgivarens ansvar, hos Arbetsgivarföreningen KFO, särskilt bland kooperativ är det mer vanligt att den assistansberättigade är med och lönesätter sina assistenter.
    Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att det är dåliga villkor, men du bör noggrant informera dig om arbetsvillkoren. Se särskilt noga på försäkrings- och pensionsvillkor och OB-ersättning.
  • Brukarkooperativ ägs gemensamt av assistansanvändarna som utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur verksamheten ska skötas. Assistansanvändaren är vanligtvis arbetsledare, rekryterar assistenter och lägger scheman. I de fall där assistansanvändaren inte kan göra detta kan en assistent vara så kallad medarbetsledare eller garantiperson och lägga scheman osv. Assistansanvändarna har ofta ett stort inflytande över lönesättning.
    Det vanligaste kollektivavtalet är via Arbetsgivarföreningen KFO. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du även här vara uppmärksam på arbetsvillkoren exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning.
    Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress.
  • Assistansberättigade som är egna arbetsgivare är själva arbetsledare och tar hela arbetsgivaransvaret inklusive arbetsmiljö och lönesättning. Du bör vara uppmärksam på om det finns kollektivavtal via Arbetsgivarföreningen KFO. Vissa assistansföretag som säljer tjänster till egna arbetsgivare kräver att deras kollektivavtal ska gälla.
    Om det inte finns något kollektivtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete om du arbetar i din arbetsgivares hem. Här gäller andra arbetstidsregler än i Arbetstidslagen, ATL. Den maximala veckoarbetstiden inklusive övertid är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i veckoarbetstiden. Det finns krav på veckovila men inte på dygnsvila. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också utan skäl säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad samt två månader om assistenten arbetat i fem och tre månader om assistenten arbetat tio år.
  • Se upp för oseriösa arbetsgivare eller orimliga krav

  • Som i alla andra branscher finns det även här oseriösa arbetsgivare. Det har exempelvis förekommit att arbetsgivare erbjuder assistenter att ta emot svarta pengar istället för vanlig lön som ska beskattas, eller att man uppmanas skriva upp en arbetstid som inte stämmer. Det är viktigt att reagera, eftersom du alltid är ansvarig för att deklarera din inkomst till Skatteverket, du kan också dömas för brott enligt Bidragsbrottslagen. Se intervju med Skatteverket: "Vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel", där det även tas upp vad assistenter kan bli ansvariga för.
  • Det kan också finnas arbetsgivare som ställer orimliga krav på sina assistenter, eller att man kräver att de göra arbetsuppgifter som innebär risker. Det är även här viktigt att reagera, du kan tex kontakta din fackförening och be om råd.

Vad efterfrågar assistansanvändare av sina assistenter

Eftersom assistansanvändaren har rätt att själv välja vem som ska vara assistent, krävs det ingen utbildning, ofta betyder personliga egenskaper och referenser mer än utbildning. Den kompetens som efterfrågas i utannonserade tjänster varierar starkt. En del vill ha en assistent som de själva kan lära upp, andra vill ha assistenter från servicesektorn, med sjukvårdserfarenhet eller språkkunskaper. Andra kan efterfråga kunskaper i teckenspråk, fysisk styrka för att klara tunga förflyttningar, körkort, vana vid katter/hundar/hästar, tolerans för rökning, intresse för sport, musik eller data.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 19 är kompetenskravet på de personliga assistenterna en viktig fråga för många assistansanvändare. Vissa vill att assistenterna har vårdutbildning, andra ser vårdutbildning som en risk, eftersom utbildningen genom historien präglats av vårdinrättningens hierarkier med läkare i topp och patienter på botten. Det finns/har funnits en syn att personer med funktionsnedsättning behöver tas om hand och inte själva kan ta ansvar. I en sådan kultur har assistansanvändare upplevt svårigheter att hävda sin rätt till självbestämmande och ha en arbetsledande funktion.

Hur hittar assistenter arbete

På Arbetsförmedlingens platsbank ligger assistentjobb under yrkesområdet Socialt arbete – personliga assistenter.
Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 18 anger annonser i dagspress, arbetsförmedlingen, kontakter genom bekanta eller via kommunala enhetschefer som vanliga rekryteringsvägar. Personliga kontakter via bekanta och vänner till assistenter eller assistansanvändare anges som en särskilt vanlig rekryteringsväg.

Sök bland Arbetsförmedlingens platsannonser

I vår tjänst "Platsannonser" kan du som söker assistentjobb välja bland Arbetsförmedlingens annonser från olika län/kommuner och kommunala och privata arbetsgivare. Du kan se vilka som söker manliga eller kvinnliga sökande, kräver körkort, har ålderskrav, erbjuder heltid/deltid osv.

Arbetsuppgifter

LSS-lagstiftningen reglerar inte vad en assistent ska göra utan pekar mot en målsättning dvs att den assistansberättigade ska kunna leva som andra och ha goda levnadsvillkor. Det är omöjligt att precisera exakt vilka arbetsuppgifter som kan komma eftersom assistansvändare lever totalt olika liv och arbetsuppgifterna kan variera efter vad som händer i livet. Du bör dock få en bild av vad som förväntas av dig som assistent, därför är viktigt att du får en arbetsbeskrivning som i möjligaste mån beskriver vilka typer av arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Vilka praktiska arbetsuppgifter en personlig assistent har beror alltså helt på assistansanvändarens personliga behov och önskemål. Det kan vara hjälp att gå upp ur sängen, äta frukost, tvätta sig och klä sig. Du kan vara med assistansanvändaren under hans/hennes arbetsdag, fritidsaktiviteter, föräldramöte eller på middag hos vänner. Det kan också finnas medicinska arbetsuppgifter som att ge medicin eller att sköta olika typer av teknisk utrustning. Olika assistenter kan också göra arbetsuppgifter mer eller mindre bra beroende på kunskaper och intresse, exempelvis fixa datorn eller sköta om katten, därför är det inte ovanligt att olika assistenter i en arbetsgrupp i praktiken har lite olika arbetsuppgifter.
Det är nästan lättare att tala om vad assistenter inte får göra. Du ska inte göra arbetsuppgifter som är olagliga eller där du kan skadas fysiskt eller psykiskt. Läs intervjun Personliga assistenters arbetsuppgifter där assistansanvändare, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal intervjuas.

Representanter för Arbetsmiljöverket säger i en intervju att man inte värderar assistenternas arbetsuppgifter förutsatt att det görs riskbedömningar och att arbetsuppgiften inte är olaglig. Gränsen för assistenters arbetsuppgifter avgörs istället av att assistenten har kunskaper, resurser och befogenheter, förutsättningar som behövs i alla yrkessituationer. För att exempelvis kunna byta olja på en bil behöver assistenten ha kunskaper i att utföra oljebytet utan risk, resurser i form av tid att utföra detta och befogenhet från arbetsgivaren.
En assistent kan delegeras sjukvårdande uppgifter, som att ge medicin, lägga om sår, ge injektioner eller sköta en respirator eller hostmaskin. Den sjukvårdande behandlingen bedöms då som egenvård och kan delegeras ner till assistenten. Se Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.

Kommuner begränsar ibland assistenters arbetsuppgifter. I rapporten "Kommunala riktlinjer till hjälp eller stjälp" 2007 kritiserade Länsstyrelserna att kommuner sätter gränser för vad assistenter får göra. Ett exempel är Gotland där assistenterna inte får utföra trädgårdsskötsel eller städa mer än två rum och kök till en ensamstående med assistans, se sid 4 i det kommunala dokumentet "Innehåll i insatsen". Länsstyrelsen på Gotland har starkt kritiserat begränsningarna.

Arbetsledare, Medarbetsledare, Garantiperson

Ibland kan eller vill assistansanvändare av olika orsaker inte direkt utöva sitt arbetsledarskap. Det kan bero på intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar eller att personen helt enkelt vill lägga över sådana uppgifter på någon annan. Då kan du som assistent anställas som så kallad medarbetsledare (kan även kallas servicegarant eller garantiperson). Assistansanvändaren kan även ha en God man eller förvaltare som företräder honom/henne i att ta beslut.
Arbetsuppgifterna som medarbetsledare kan variera beroende på vad assistansanvändaren kan eller vill sköta själv, men det kan vara att lägga arbetsscheman, leda arbetet med dagliga arbetsuppgifter för assistenterna, rekrytera assistenter och ringa in vikarier när en assistent är sjuk. Ofta innebär det att själv gå in och arbeta när det inte går att hitta en vikarie. Du kan också ha ansvar för att tidrapporterna i assistentgruppen. Det ges normalt ett extra lönepåslag per månad till den assistent som tar på sig denna arbetsuppgift.

Arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla anställda assistenter, även egna arbetsgivare. Detta innebär bland annat en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men assistenterna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till sin arbetsgivare.
Ibland kan arbetsmiljön vara psykiskt krävande om exempelvis assistansanvändaren har svårt att hantera aggressivitet eller blir snabbt försämrad i sin funktionsnedsättning. Läs mer om Arbetsmiljöverkets senaste inspektion av personlig assistans 2009 Vård och omsorg i ordinärt boende - särskilt tillsynsområde, och intervju med projektledaren Alen Fazlic "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"
Om den psykiska arbetsmiljön är krävande kan arbetsgivaren ge handledning vilket innebär att assistenterna kan tala enskilt eller i grupp med professionella samtalsledare.
Många arbetsgivare avsätter medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning, träning på gym eller konditionsanläggning.
Se även intervju med Stefan Pelc, egen arbetsgivare "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"

Vart du kan vända dig

Du bör i första hand ta upp ett problem med den assistansanvändare du är assistent till eller med din arbetsgivare. Om du anser att din arbetsgivare brister i sitt ansvar kan du vända dig till Kommunal, den fackförening som företräder personliga assistenter. Du behöver dock vara medlem i Kommunal för att du ska få stöd vid en eventuell tvist med din arbetsgivare.

Vidare läsning

Länkar till mer information om assistentyrket:

Länkar till intervjuer med assistenter som berättar om sitt yrke:

Läs mer på Assistanskoll i:

Skicka sidan till: