annonser
annons Nära AB
annons Humana Personlig assistans
annons Kompis Assistans
annons Vivida Assistans
annons JAG
annons Särnmark Assistans AB
annons Familjen
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Linne Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Att välja assistansanordnare

Vill du lämna över arbetsgivaransvaret och funderar du över vilken anordnare som passar dig bäst? Du kan köpa assistans av din kommun, ett företag eller ett brukarkooperativ. Assistanskoll beskriver de olika alternativen.

Du kan även ha din assistans i egen regi som egen arbetsgivare för dina assistenter. Läs vår guide "Att vara egen arbetsgivare"

Du kan även köpa assistans av en anordnare du själv äger. Läs då vår guide "Anordna din egen assistans"

Läs även intervjuer i vår TEMA-serie Att välja anordnare och jämförelsetjänsten i Assistanskoll

  • När du anlitar en assistansanordnare köper du assistans av denne med din assistansersättning.
  • Assistansanordnaren tar arbetsgivaransvaret, vilket innebär bland annat att anställa assistenter, hantera löner, skatter och avgifter, ansvara för assistenternas arbetsmiljö och redovisa till Försäkringskassan och Skatteverket.
  • Det finns tre sorters anordnare, kommun, företag och brukarkooperativ.
  • Den 16 december 2015 fanns det 1109 assistansanordnare med tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg, allt från anordnare med en kund till nästan 2000 kunder.
  • Av de assistansberättigade på Försäkringskassan (augusti 2015) hade 33,0 % sin assistans i kommunal regi, 54,0 % anlitade ett assistansföretag, 9,2 % ett assistanskooperativ och cirka 2,3 % var egna arbetsgivare för sina assistenter.
    Av de med kommunalt beviljad assistans hade (2015) 43 % sin assistans i kommunal regi, 50 % anlitade ett assistansföretag, sex % ett assistanskooperativ och 1 % var egna arbetsgivare för sina assistenter (Källa: Socialstyrelsen sid 28)

Avtalet är centralt

Alla seriösa anordnare erbjuder assistansberättigade ett avtal som reglerar anordnarens och kundens skyldigheter och rättigheter. Ett avtal är mycket viktigt eftersom du kan hamna i en konflikt med din anordnare. Ett vanligt avtal mellan en assistansberättigad och en assistansanordnare består ofta av ett huvudavtal med ett flertal bilagor.

  • Huvudavtalet reglerar i stora drag vem som ansvarig för vad och vad som sker om kunden byter anordnare. Huvudavtalet kan inte ändras utan att ett nytt avtal skrivs, det kan dock sägas upp av båda parter med en uppsägningstid som anges i huvudavtalet.
  • Bilagor reglerar ofta storleken på assistansomkostnader, vilka utbildningar som ingår för assistenter/kund och uppgiftsfördelningen regleras i detalj. Bilagorna kan ändras utan att ett nytt huvudavtal skrivs om parterna enats om detta i huvudavtalet. Om du som kund inte accepterar en ändring i bilagorna måste du säga upp huvudavtalet och försöka förhandla ett nytt avtal. Var uppmärksam på villkoren för att ändra i bilagorna, det ska framgå i huvudavtalet om båda parter ska vara överens om ändringar eller om anordnaren kan göra ändringar själv
  • Ett privat avtal kan även skrivas mellan anordnaren och den assistansberättigade där alla eller många av de villkor som annars finns i bilagor finns i huvudavtalet. Där kan tex storleken på assistansomkostnader skrivas in direkt. Ett sådant avtal kan å andra sidan bli oflexibelt för dig som kund eftersom dina förhållanden kan ändras, avtalet behöver då sägas upp och ett nytt skrivas om du vill ändra något.

Hittills har några assistansanordnare lagt ut sina huvudavtal i Assistanskolls jämförelsetjänst, se exempel nedan...

Vilseledande/tveksamma avtal: Det förekommer avtal som är vilseledande och som kan begränsa självbestämmandet för den assistansberättigade. Läs en intervju med Sophie Karlsson, IfA – ”Missledande av anordnare att tala om en administrativ avgift”

Att tänka på vid avtal och byte av anordnare

  • Din Uppsägnings/Bindningstid: Det viktigaste att tänka på är hur lång uppsägningstid eller bindningstid du har, dvs hur länge du måste stanna som kund efter att du bestämt dig för att byta anordnare. Uppsägnings/bindningstid ska vara reglerad i avtalet och ska helst vara 1-2 månader och absolut inte längre än tre månader. Se intervju med Konsumentverket och statistik över uppsägnings/bindningstider på Assistanskoll.
  • Anordnarens uppsägningstid: Även om du har en kort uppsägningstid, kan du kräva att anordnaren har en längre uppsägningstid av dig som kund, för att skydda dig om anordnaren inte vill ha dig kvar av någon anledning.
  • Lösning av tvister: Det bör vara skrivet att tvister ska lösas i allmän domstol och inte i ett sk skiljeförfarande som kan bli dyrt för dig. Se intervju med Konsumentverket
  • Reglera vem som gör vad: Det bör vara reglerat var anordnaren betalar för via assistansersättningen, du ska inte behöva betala några utgifter ur egen ficka. Avtalet ska också reglera om du eller anordnaren väljer och/eller rekryterar assistenterna, lägger assistenternas scheman, lönesätter och arbetsleder assistenterna. Det ska också vara reglerat vem som är ansvig för att skaffa vikarier när ordinarie assistent är frånvarande.
  • Redovisning av hur assistansersättningen används: Du kan kräva att det står i avtalet att anordnaren ska redovisa hur din assistansersättning används, då kan du se hur mycket som går till exempelvis assistenternas löner. Det kan också vara skrivet att din assistansersättning hanteras i en egen budget där du är med och påverkar hur den används.
  • Assistansomkostnader: Nivån för assistansomkostnader bör vara fastställd i en bilaga eller i huvudavtalet. Assistansomkostnaderna är Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 204) kostnader som du har för assistenterna, exempelvis rese/logikostnader.
  • Använda assistansomkostnader efter ett byte av anordnare: Hos vissa anordnare går det att skriva i avtalet att sparade medel till assistansomkostnader hos anordnaren går att använda efter att du bytt anordnare. Detta ger dig en större frihet att byta anordnare. Läs mer i intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund om det är avtalat".
  • Låna inte pengar av din anordnare: Om du lånar pengar av din anordnare riskerar du att bli uppbunden.
  • Kollektivavtal: När du byter anordnare bör du vara medveten om vilket kollektivavtal den anordnare du byter till har eller om anordnaren saknar kollektivavtal. Villkoren för dina anställda kan vara olika, exempelvis mellan assistenter anställda i kommunen och hos privata anordnare. Skillnader finns också mellan olika privata anordnares kollektivavtal. Skillnaderna kan beröra uppsägningstid/anställningsvillkor, lönenivå, arbetstid, ersättningar för OB, jour med mera. Läs mer om: anställningsvillkor och kollektivavtal.

Vilseledande/tveksamma avtal: Det förekommer avtal som är vilseledande och som kan begränsa självbestämmandet för den assistansberättigade. Läs en intervju med Sophie Karlsson, IfA – ”Missledande av anordnare att tala om en administrativ avgift”

Kommun/stadsdelsnämnd som assistansanordnare

Kommunen eller den lokala stadsdelsnämnden är samhällets alternativ, assistansverksamheten leds av tjänstemän men ägs av kommunen vars ledning är politiker som väljs i allmänna val. Verksamheten är inte vinstdrivande, men kan vara utlagd på entreprenad till ett privat assistansföretag. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner, du kan normalt vara med och välja dina assistenter och påverka vad de ska göra men du är vanligtvis inte arbetsledare i den meningen att du avgör hur och när assistenterna ska arbeta. Se TEMA-artikelserie Kommuner som assistansanordnare samt Intervju med SKL, Sveriges kommuner och Landsting

En tillsvidareanställd assistent i kommunen anställs via kollektivavtalet HÖK 16 (Huvudöverenskommelsen) och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra så kallade brukare i kommunen, assistenten har en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka. Föredrar du assistenter med formell assistentutbildning kan detta vara bra. Om du hellre vill utbilda dina assistenter själv, kan det dock vara frustrerande för dina assistenter och dig om dina åsikter om hur assistansen ska utformas inte stämmer överens med kommunens åsikter. Dessutom kan assistenter som är schemalagda hos andra brukare kanske ha svårt att följa med dig på en resa eller hoppa in tillfälligt.

Om du vill att en person du själv väljer eller anhörig till dig ska arbeta som assistent, anställs den på ett särskilt kollektivavtal, PAN 16 som personlig assistent respektive anhörigvårdare. Här åtar sig assistenten enbart att arbeta hos just dig och han/hon behöver inte ha någon särskild utbildning. I PAN-avtalet är veckoarbetstiden 40 timmar för personliga assistenter. Arbetstiden är 48 timmar för anhörigvårdare eftersm de inte behöver följa Arbetstidslagen. För anhörigvårdare är OB-ersättning och jourersättning inbakat i timlönen. Fördelen att själv kunna välja just den du vill ha innebär alltså nackdelar för den anställde i form av lägre lön i förhållande till den arbetade tiden. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.

Ofta är det enhetschefen (högste tjänstemannen i assistansverksamheten) som rekryterar din personal som han/hon tror att du kan samarbeta med, enhetschefen sköter lönesättningen. Det finns normalt inget kostnadsställe hos kommunen med en budget för enbart dina assistansomkostnader. Vid smärre omkostnader får assistenterna sina utlägg tillbaka från kommunen mot kvitto. Vid större utgifter, exempelvis reseomkostnader för din medföljande assistent, behöver du vanligtvis ansöka i god tid hos kommunens biståndsenhet.

Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare under ett antal år, därefter sker en ny upphandling. Kommunen har då ansvaret för att assistansen utförs enligt kommunens riktlinjer. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans

Många av de som anlitar kommunala anordnare är äldre som ofta haft sin service i form av kommunal hemtjänst redan före assistansreformen och behöver ofta andra insatser från kommunen. Då kan det ibland vara smidigare om alla insatser kommer därifrån. Det kan också vara bekvämt att anlita kommunen som assistansanordnare när du inte haft assistans tidigare eller när du för tillfället inte kan eller vill ta så stort ansvar själv. Efter en tid hos kommunen kan det kanske vara intressant att välja en annan assistansform där du får en viss typ av kvalitet eller tjänster, mer inflytande över din assistans eller möjlighet att ta mer ansvar.

Ett dilemma när du byter från kommunen kan vara att dina assistenter inte följer med eftersom de kan tvingas släppa en fast anställning och eventuellt få en lägre lön, särskilt om de arbetat länge i kommunen. Om dina assistenter arbetat en kortare tid i kommunen är sannolikheten dock större att lönerna blir högre hos en privat anordnare.


Assistansföretag som assistansanordnare

Företag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Det finns assistansföretag i alla storlekar, från företag med en enda kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller stiftelse. Företagen kan också ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag.
Företagsformen behöver inte betyda några skillnader för dig. Intressant kan vara hur länge företaget har funnits, var närmaste kontor eller arbetsledning finns och hur många kunder och assistenter varje kontorspersonal eller arbetsledare administrerar.

Det kan även vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer med funktionsnedsättning och som själva har personlig assistans. Andra företag startas av personer som arbetat lång tid som personliga assistenter.

Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, resultat/vinst, antal anställda, styrelse och adress.

Att tala om en administrationsavgift kan vara vilseledande...
Det kan variera hur företaget hanterar assistansersättningen. Vissa företag ger kanske enbart redovisar dina assistansomkostnader medan resten går in i företaget efter att löner och löneomkostnader till assistenter betalats ut. Hos andra företag kan du få regelbunden redovisning av hur hela assistansersättningen används. Företaget kan då säga att de tar ut en administrationsavgift per assistanstimme, och att resten betalas ut till löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader i din assistans. Administrationsavgiften kan variera mellan att vara lika stor för alla kunder eller olika stor beroende på hur många assistanstimmar du har. Om företaget har en administrationsavgift är det viktigt att du får en redovisning av vart alla pengar går. Det är hela tiden företaget som ansvarar för pengarna och om det blir pengar över efter att allt är betalt kan en större del av pengarna gå till företagets kostander och vinst än vad det ser ut som. Se intervjuer, Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”Oseriösa anordnare kan luras med administrationsavgiften” och

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Hos vissa anordnare kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller, förutsatt att du har avtalat om detta med anordnaren, utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund. Detta kan vara intressant om du planerar en större resa om några år där assistenternas resekostnader utgör en större summa.

Vissa assistansföretag erbjuder sina kunder juridisk hjälp, ibland utbildade jurister, för att exempelvis överklaga beslut från Försäkringskassan eller kommunen. Det finns företag som har specialiserat sig på vissa målgrupper såsom personer med autism, barn och ungdomar, kunder som behöver assistenter med vissa språkkunskaper eller assistansanvändare som är i behov av rehabilitering, sjukgymnastik eller vistelse på rekreationsanläggningar.

De vanligast förekommande kollektivavtalen hos företag är Arbetsgivarföreningen KFO, Almega/Vårdföretagarna och KFS, (Kommunnära företag i samverkan). Se: FAKTA om kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Kollektivavtal

Det finns skillnader för anhöriga som är assistenter. Hos Arbetsgivarföreningen KFO behandlas anhöriga lika som andra assistenter. I Vårdföretagarnas kollektivavtal finns särskilda villkor för anhöriga, Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan uppgå till 48 tim/vecka. Hos KFS kan anhöriga ha 50 timmar anhörigberedskap/mån (ersätts med jourerersättning) utöver ordinarie arbetstid

Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att man exploaterar sina assistenter. De kanske rent av erbjuder bättre villkor. Du bör i vilket fall som helst informera dig noggrant om dina assistenters arbetsvillkor . Här är det viktigt att se exempelvis vilka försäkrings- och pensionsvillkor assistenterna har och om ersättning för obekväm arbetstid (OB) betalas ut.

Inom marknadsföring har det exempelvis förekommit att anordnare betalat pengar till assistansberättigade för att få dessa som kunder eller ringt runt till assistansberättigade och marknadsfört sig efter att ha fått tag i listor med kontaktuppgifter. Var vaksam mot oseriös marknadsföring. Se intervjuer i TEMA-serien: marknadsföring hos assistansanordnare

Det varierar hur mycket arbetsledningsansvar du har. Hos vissa kan du - om du vill - ta arbetsledarrollen, rekrytera, schemalägga och anvisa dina assistenter själv. Ibland erbjuder assistansbolag en viss nivå av ansvarstagande och kontroll. Andra företag kan ha flexibla lösningar där du kan få utbildning i och välja hur mycket arbete, kontroll och ansvar du vill ta. Om du och anordnaren tillsammans lägger upp en budget kan du ibland vara med och påverka hur mycket som avsätts till löner, utbildning av assistenter eller assistansomkostnader.

Olika syn på lönesättning av assistenter

Det finns olika syn på om du kan vara med och lönesätta dina assistenter, hos Vårdföretagarna finns det en syn att du inte ska veta vad assistenterna har för lön, det ses som arbetsgivarens ansvar, hos Arbetsgivarföreningen KFO, särskilt bland kooperativ är det mer vanligt att den assistansberättigade är med och lönesätter sina assistenter.

Det är dock omöjligt att generalisera kundens roll hos ett assistansföretag eftersom det finns så många olika lösningar. Kolla noga företagens profiler i Assistanskoll.


Brukarkooperativ som assistansanordnare

Ett brukarkooperativ är en ekonomisk förening där du tillsammans med andra assistansanvändare äger verksamheten, utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur eventuell vinst ska användas. Stadgarna reglerar samarbetet mellan dig som medlem och kooperativet som din assistansanordnare. Medlemmarna har ett gemensamt ansvar, delar på de administrativa kostnaderna och stödjer varandra. Som medlem är du med och bestämmer hur kooperativet ska utöva arbetsgivaransvaret. Generellt förväntas du som medlem engagera dig i hur din assistans utformas och hur kooperativet sköts.

Olika kooperativ har sin egen grundfilosofi och olika sätt att styra och organisera verksamhetet. I ett litet kooperativ har du mer inflytande över hur det sköts, vilket också innebär mer ansvar. Du är vanligtvis arbetsledare och förväntas ofta rekrytera assistenter och själv sköta vikarieanskaffning och schema. Kooperativet är som arbetsgivare ansvarig för dina assistenters arbetsmiljö, ibland kan medlemmarna dock förväntas delta i arbetet kring assistenternas arbetsmiljö. Du kan ofta vara med och påverka lönesättningen för dina assistenter men kooperativet är som arbetsgivare ansvarig för lönesättningen. Arbetsgivarorganisationen för kooperativ är normalt Arbetsgivarföreningen KFO. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du vara uppmärksam på arbetsvillkoren för dina assistenter exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning. Avsaknad av kollektivavtal behöver dock inte betyda att det är dåliga villkor.

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Ibland kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund. Kooperativet kan ta ut ett belopp för sina administrativa kostnader per assistanstimme, utifrån resten utbetalas då löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader. Du bör få en tydlig redovisning av vad pengarna går till. Tänk på att det hela tiden kooperativet som ansvarar för pengarna och att det kan bli pengar över i den budget som lagts. Du bör också vara uppmärksam på uppsägningstiden i avtalet.

Större kooperativ har vanligtvis ett kansli med anställda som sköter det administrativa arbetet, exempelvis personaladministrativa frågor som lönehantering, arbetsrättsfrågor, bokförings och bokslutsarbete, redovisning och administration till Försäkringskassan och andra myndigheter. De anställda på kansliet kan även sköta frågor om utbildning och ge individuellt stöd till medlemmarna. Större kooperativ brukar även arbeta med utbildningar och kompetensutveckling för sina medlemmar och assistenter. Många kooperativ erbjuder utbildning i arbetsledning till dig som assistansanvändare.

Flera kooperativ erbjuder juridisk hjälp, ibland med utbildade jurister, med hjälp vid överklaganden av beslut från kommunen eller Försäkringskassan.

Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsitsföretagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress.

Flera kooperativ driver intressepolitiskt arbete utifrån medel av assistansersättningen till exempelvis kampanjer i media eller påverkan av politiker för att förändra samhället för personer med funktionsnedsättningar. Stöd till och samarbete med personer med funktionsnedsättningar i andra länder förekommer också.


Välj anordnare efter hur mycket ansvar du vill ta

Nedan har vi har skapat två kategorier. I den ena kategorin sköter anordnaren så mycket som möjligt och i den andra anlitar du en anordnare men tar mycket eget ansvar. Det finns naturligtvis anordnare som låter kunderna välja hur mycket ansvar de vill ta och som därför kan passa in i båda dessa kategorier.

Du låter anordnaren sköta mycket

I denna kategori ryms ofta kommuner och vissa företag. Du kanske tycker att det känns betungande att skaffa och ansvara över assistenter, planera scheman och själv arbetsleda dina assistenter.

Anordnaren redovisar inte alltid vad assistansersättningen går till, utan betalar kanske ut löner och en viss summa till assistansomkostnader, det som blir över behålls av anordnaren och används till annat i verksamheten. Det är viktigt att det i avtalet mellan dig och anordnaren framgår hur lång uppsägningstiden är, vilka tjänster anordnaren ger dig samt ansvarsfördelningen mellan dig och anordnaren. I avtalet bör det framgå hur mycket medel som avsätts för assistansomkostnader och om du kan utnyttja sparade medel för assistansomkostnader efter ett byte av anordnare. Om anordnaren inte har kollektivavtal, bör du undersöka vad det innebär för dina anställda assistenter.

Du anlitar en anordnare men tar mycket eget ansvar

I denna kategori ryms ofta kooperativ och vissa företag. Assistansanordnaren har fortfarande arbetsgivaransvar, arbetsmiljöansvar, betalar ut löner till assistenter och sköter kontakten med Försäkringskassan eller kommunen.
Du kanske vill ta eget ansvar över arbetsledning, rekrytering, lönesättning av assistenter, platsannonser och anställningsintervjuer. Du utformar kanske också schemat för assistenterna och är noga med vilka assistenter som arbetar vid vissa tider eller aktiviteter. Du kan ha en budget där du ser hur assistansersättningen används och hur mycket medel du har för assistansomkostnader, löner till assister osv. Om du sköter mycket själv kan mer pengar gå till assistenternas löner eller till dina assistansomkostnader. Intervju om att rekrytera själv: "konfrontera den sökande med några tänkta arbetssituationer". Intervju om att arbetsleda själv : "Att instruera sina assistenter".
Även här är det viktigt att det finns ett avtal mellan dig och anordnaren med reglerad uppsägningstid samt vilka tjänster anordnaren står för och vad du själv gör. Om kollektivavtal saknas bör du undersöka vad detta innebär för dina assistenter.

Om du vill ta ett ännu större ansvar bör du överväga att bli egen arbetsgivare för dina assistenter, Läs då vår guide "Att vara egen arbetsgivare"

Att köpa assistans från en anordnare du äger/är delägare i

Som assistansberättigad kan du även köpa din assistans från en assistansanordnare du är ägare/delägare till, det kan vara ett bolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Se sid 233- 235 i Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning.
Om du väljer att köpa din assistans via en anordnare du äger/är delägare i gäller samma villkor som för andra assistansanordnare eftersom anordnaren är en egen juridisk person. På vissa områden har du då större möjligheter än en egen arbetsgivare, medan du på andra områden inte har samma trygghet.
Läs intervju med Jessica Smalaand som startat ett aktiebolasg som hon köper sin assistans av: Jessica Smalaand, assistansberättigad – ”Jag vill ha största möjliga självbestämmande i min assistans”

Skillnader mellan att köpa assistans och att vara egen arbetsgivare

  • Tillståndsprövning eller anmälningsplikt: En anordnare måste söka tillstånd hos Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, för att få bedriva assistansverksamhet. Då sker tillståndsprövning där en rad krav måste uppfyllas innan ett tillstånd ges. Se Ansökningsblankett om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans.
    Egna arbetsgivare behöver enbart anmäla sin verksamhet till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, se Blankett för anmälan av enskild verksamhet med personlig assistans.

  • Redovisning, vinst och sparade medel: En anordnare redovisar ekonomiskt till Skatteverket eftersom assistansersättningen är en del av assistansanordnarens näringsverksamhet. Du kan ta ut en vinst från som då beskattas med 22 procent (bolagsskatt). Skulle du som ägare sedan ta ut vinst ur bolaget beskattas den ytterligare en gång med kapitalskatt för ägaren (så kallad dubbelbeskattning).
    Egna arbetsgivare måste sedan 1 juli 2008 redovisa hur assistansersättningen använts med kvitton till försäkringskassan. Egna arbetsgivare får inte får göra vinst utan måste återbetala oanvänd assistansersättning var sjätte månad. Se intervjuer med Skatteverket och Försäkringskassan. (De som har utökad assistansersättning måste dock alltid redovisa till försäkringskassan hur assistansersättningen använts).
  • Efterskottsbetalning av assistansersättning
    Försäkringskassan planerar att den 1 oktober 2016 betala ut assistansersättningen i efterskott efter att assistansen är utförd och redovisad till Försäkringskassan. Detta kommer att gälla för alla assistansanordnare, även den som köper assistans av sin egen anordnare.
    Egna arbetsgivare kommer däremot fortfarande att få assistansersättningen utbetald i förskott månaden innan assistansen utförs.
    Se intervju med Försäkringskassan
  • Dokumentation: Om den assistansberättigade köper assistans av en anordnare (privat företag/kooperativ/kommun) måste det finnas en genomförandeplan av assistansen och dokumentation över så kallade faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
    Egna arbetsgivare behöver inte ha någon genomförandeplan eller dokumentation över sin assistans.
    Se mer information: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
  • Tid som kan jämställas med assistans: En assistansberättigad som köper assistans av en anordnare får inte ersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor, uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider och sjuklöner för assistenter. Egna arbetsgivare beviljas däremot assistansersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor, uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider och sjuklönetimmar för de ordinarie assistenterna. (Intervju med Försäkringskassan) och Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 251-252)
  • Sjuklöner: Assistansberättigade som köper assistans behöver söka tillfälligt utökad assistansersättning från kommunen till sjuklön för den ordinarie assistent som är sjuk. Se information från SKL, Sveriges kommuner och landsting.
    Egna arbetsgivare kan till skillnad från assistansberättigade som köper assistans även få ersättning för assistenters sjuklöner från Försäkringskassan. Sjuklöner för en assistent definieras då som tid som jämställs med assistans. Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 251-252).
  • Arbetstidsregler: Assistenterna hos en anordnare ska följa Arbetstidslagen, ATL och/eller ett kollektivavtal om anordnaren tecknat ett sådant. För egna arbetsgivare gäller Lagen om arbetstid i husligt arbete. Egna arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarföreningen KFO eller köper tjänster av vissa medlemsföretag i KFS tillämpar dock deras kollektivavtal som bygger på ATL.
    I ATL har den anställde rätt till en dygnsvila på 11 timmar varje dygn, en veckovila på 36 timmar och en maximal veckoarbetstid på 48 timmar, vilket inkluderar jourarbetstid. ATL är dispositiv, vilket innebär att det kan göras undantag i kollektivavtalen, exempelvis att dygnsvilan kan vara 9 timmar och att arbetstiden får fördelas inom vissa tidsperioder.
    I lagen om arbetstid m.m i husligt arbete finns det också krav på veckovila men inte på dygnsvila, den maximala veckoarbetstiden är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i den veckoarbetstiden. Lagen om arbetstid i husligt arbete är inte dispositiv, vilket innebär att inga undantag får göras i kollektivavtalen. Arbetsmiljölagen, AML gäller däremot för alla sedan 1 januari 2009. Läs mer i: FAKTA om Arbetstidslagarna och undantag i kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Arbetstidslagen, ATL.
  • Uppsägning av assistent: Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" finns inskrivet som en möjlighet i kollektivavtalen när du köper assistans. Då kan uppsägning ske vid "särskilda skäl", vilket kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistansens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Miniminivån för uppsägningstid är 14 dagar hos KFO. KFS har en uppsägningstid på 14 dagar de första två månaderna, därefter en månad. Hos Vårdföretagarna är uppsägningstiden 14 dagar, utom då brukaren avlider eller hamnar på sjukhus då det är en månad.
    En tillsvidareanställd assistent kan inte sägas upp utan orsak, orsaken kan vara att den anställde har misskött sitt arbete, stulit, begått våld, avvikit från arbete m.m. enligt LAS (lagen om anställningsskydd) Om assistenten är fackligt ansluten har han rätt att förhandla om uppsägningen via sin fackförening. Uppsägningstiden är minst en månad.
    För egna arbetsgivare (som inte har tecknat kollektivavtal) gäller reglerna i Lag (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan där utan att ange orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad. Om assistenten arbetat i fem år är den två månader och tre månader om assistenten arbetat tio år.


Företagsformer där du som assistansberättigad kan vara ägare/delägare

  • Aktiebolag: Aktiebolaget fungerar som en juridisk person. I varje aktiebolag ska det finnas en styrelse, som förutom VD: n ska bestå av minst en ordinarie ledamot och en suppleant. Det krävs även en revisor för redovisning av ekonomin. När du startar aktiebolag ska du lägga 50 000 kr som kontantinsats. I ett aktiebolag är ägarna inte personligen ansvariga för företagets skulder. Läs mer om aktiebolag.
  • Handelsbolag/Kommanditbolag: I ett handelsbolag bestämmer Ägaren/delägarna vem eller vilka som ska ha rätt att företräda bolaget och ingå avtal i bolagets namn, vara firmatecknare. Handelsbolag behöver i de flesta fall inte ha en revisor men är bokföringsskyldiga, ingen kontantinsats behövs av ägarna. I ett handelsbolag är delägarna personligt och solidariskt ansvariga gentemot utomstående. Det personliga ansvaret innebär att bolagsmännen ansvarar med sin privata ekonomi för företagets skulder och ingångna avtal. I ett Kommanditbolag har en av ägarna ett obegränsat ekonomiskt ansvar, medan de andra delägarna bara ansvarar för den det kapital de satsat. Läs mer om handelsbolag.
  • Ekonomisk förening: En ekonomisk förening har syftet att främja ett ekonomiskt intresse för föreningens medlemmar. Det ska finnas minst tre medlemmar i den ekonomiska föreningen och den ska företrädas av en styrelse och ha minst en revisor, styrelse och revisor väljs av föreningsstämman där varje medlem har en röst, oberoende av insats. I föreningens stadgar ska syftet med föreningen anges. Det behövs ingen kontantinsats. Läs mer om ekonomisk förening.
  • Stiftelse:En stiftelse kan driva näringsverksamhet. Den har, till skillnad från föreningar och bolag, inga medlemmar och ingen ägare, utan äger i princip sig själv. Stiftelsen leds av en styrelse eller förvaltare och förvaltar en ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) har avsatt för ett särskilt ändamål. Stiftelsen styrs av en stiftelseurkund, som anger hur förmögenheten ska användas. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse. Läs mer om stiftelser

Skicka sidan till: