Faktabas med information som rör personlig assistans
Hör gärna av dig till Assistanskoll om du har något som du tycker borde läggas till i Faktabasen
Lagar och förordningar
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS lagtexten innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service
åt personer med funktionshinder, en av dessa insatser är personlig assistans.
Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Innehåller föreskrifter för LSS-insatserna,varav en är personlig assistans.
51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken
Beskriver bestämmelser för den statliga assistansersättningen från Försäkringskassan. LASS (Lagen om assistansersättning) ersattes 2011-01-01 av 51 kap. i Socialförsäkringsbalken. Här anges att allt i LSS gäller för assistansersättning som betalas ut från Försäkringskassan.
Förordning (1993:1091) om assistansersättning
Innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning).
Arbetstidslagen (1982:673)
Reglerar maximal arbetstid, arbetstidens förläggning, dygnsvila och veckovila. Lagen är dispositv, dvs kan ändras av kollektivavtal.
Lag (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete
Gäller för personliga assistenter som är anställda av assistansberättigade som är egna arbetsgivare och då arbetar i sin arbetsgivares hushåll. innehåller särskilda regler för arbetstid och anställningar/uppsägningar.
Arbetsmiljolagen (1977:1160)
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla personliga assistenter, även de som är anställda hos assistansberättigade som är egna arbetsgivare.
Lag (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder
Innehåller bestämmelser om hur personal som arbetar med barn ska registerprövas.
Offentlighets och sekretesslag (2009:400)
Ersatte sekretsslagen den 30 juni 2009. Innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar.
Bidragsbrottslagen (2007:612)
RättsPM 2007:21 med lagtext och utdrag ur förarbetena samt rekommendationer från Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Stockholm, dec 2007.
Försäkringskassan
Kortfattad information från Försäkringskassan
Fördjupad information från om assistansersättning
Information om hur man ansöker om assistansersättning
Blanketter från Försäkringskassan
Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 11
Vägledningen innehåller en samlad information om vad som gäller för assistansersättning och är ett stöd i handläggningen för handläggarna på Försäkringskassan. Vägledningen innehåller beskrivningar av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten i lagstiftning, rättspraxis och JO:s beslut. Vägledningen innehåller även beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas.
Statlig assistans - resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade
Svar på en Totalundersäkning bland alla assistansberättigade i Sverige 2011.
Rättsöversikt - personlig assistans (Anser 2012:2)
Samlad översikt över Regeringsrätts och Kammarrättsdomar mellan 1997 - 2011 som berör personlig assistans
Rättsfallsöversikt - personlig assistans (Anser 2011:1)
Rättslägesbeskrivning om Försäkringskassans tolkning och efterföljande kammarättsdomar efter Regeringsrättens dom 2009 som befäste att enbart integritesnära delar av grundläggande behov ska räknas vid ansökan om assistansersättning.
Försäkringskassans förslag för minskat krångel
Svar på ett regeringsuppdrag 2012-04-12. Förslagen avser att minska krångel och förenkal för den försäkrade.
Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
Detta är det internmeddelande som startade den nya behovsbedömning där grundläggande behov delades in i integritetskänsliga delar.
Assistansersättning - ändrad tolkning av 6 § förordningen om assistansersättning (2008-06-11)
Internmeddelande från försäkringskassan om ny bedömning av rätten till assistansersättning vid uppsägningstid och sjukhusvistelse.
Statistik från Försäkringskassan om assistansersättning
Statistik om vilka som får assistansersättning fördelat på kön, ålder, personkretsar, vilken typ av anordnare assistansberättigade valt med mera.
RFFS 1993:24 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om assistansersättning
Förtydligar och tolkar LSS-lagen
RAR 2002:6 Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning
Förtydligar och tolkar LSS-lagstiftningen
Socialstyrelsen/Länsstyrelserna
Socialstyrelsens register över assistansanordnare med tillstånd
(Välj LSS 9: 2p i Lagrum och sortering efter målgrupp)
Kortfattad information från Socialstyrelsen om personlig assistans
Information om tillståndsplikt för att bedriva personlig assistans
Anvisningar till ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans
Frågor och svar från Socialstyrelsen om att ansöka om tillstånd för verksamhet med personlig assistans
Blanketter för tillstånds/anmälningsplikt
- Ansökningsblankett om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans
- Ansökningsblankett för anmälan- av enskild verksamhet med personlig assistans
Bedömningsinstrumentet för personlig assistans
Bedömningsinstrumentet i sin helhet
Information om bedömningsinstrumentet
Socialstyrelsens instruktioner för bedömningsinstrumentet
Övriga rapporter
Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Socialstyrelsen 2008)
Rapport som belyser att en del av kostnadsökningen beror på att kvaliteten har ökat. Personlig assistans visas också vara mer kostnadseffektivt än hemtjänst.
Kostnader för assistansersättning (LASS) - Analys av utvecklingen 1994-2005 (Socialstyrelsen 2008)
Rapporten beskriver assistansersättningens kostnadsutveckling och försöker förklara orsakerna bakom den kraftiga ökningen.
Personlig assistans som yrke (Socialstyrelsen 2007)
Rapporten sammanställer och analyserar de yrkesmässiga problem som personliga assistenter möter i sitt arbete och pekar på områden där mer forskning behövs.
Kommunala riktlinjer - till hjälp eller stjälp?
Länsstyrelserna redovisar i en undersökning att kommunala riktlinjer för LSS-bedömningar ofta begränsar insatsen på ett oacceptabelt sätt. Enligt länsstyrelsernas slutsatser har nio av tio kommuner "skapat begränsningar som skiftar från kommun till kommun. Många kommuner begränsar ditt självbestämmande genom att till exempel bestämma vad du kan få assistans med.
Personlig assistans - En inventering av forskningsläget (Socialstyrelsen 2005)
Rapporten sammanställer och analyserar den svenska forskningen inom området personlig assistans utifrån assistansanvändarens och den personliga assistentens perspektiv samt det socialpolitiska sammanhanget.
Personlig assistans - Kartläggning av kommunala riktlinjer (Socialstyrelsen 2005)
Några kommuner har tagit fram egna riktlinjer som i detalj redogör för vad som ingår i personlig assistans vilket kan motverka syftet med assistansen.
Socialstyrelsens bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård
Förtydligar gränsen mellan vad som kan betraktas som hälso- och sjukvård vid tillämpning av LSS och LASS och som egenvård på den enskildes ansvar respektive insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, under medicinskt yrkesansvar.
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Lex Sarah - tillämpning av 14 kap. 2 § SoL och 24 a § LSS
Handbok för Socialtjänsten om tillämpningen av Lex Sarah
Statistik för beviljade LSS-insatser (Personer med assistansersättning från Försäkringskassan finns ej med)
Insatser till personer med funktionshinder 1999
Funktionshindrade personer - insatser enligt LSS år 2003
Statistik över personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år 2007
Statistik över personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år 2008
Statistik över personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år 2009
Statistik över personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år 2010
Statistik över personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år 2011
Statistik över personer med funktonsnedsättning - insatser enligt LSS år 2012
Arbetsmiljöverket
Arbetstidslagen, dess förordning med kommentarer
Information om Arbetstidslagen, med kommentarer från jurister på Arbetsmiljöverket
Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö
Information från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljöarbete i personlig assistans.
Publikationer från Arbetsmiljöverket.
Omvårdnadsarbete i eget boende
Belastningsergonomi i hemvården
Våld och hot i arbetsmiljön
Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga
När olika lagar möts i kommunernas vård och omsorg om äldre och personer med funktionshinder
Sammanfattande rapport från konferenser anordnade av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Socialstyrelsen under 2006 och 2007. Beskriver samverkan mellan Arbetsmiljölagen (AML), Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso och sjukvårdslagen (HSL)
Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation
Riksövergripande tillsynsprojekt av personlig assistans 2002
Personliga assistenters arbetsmiljö, ett riksövergripande projekt
Utvärdering av ett regionalt tillsynsprojekt av personlig assistans i Dalarna 2001.
Vård och omsorg i ordinärt boende - särskilt tillsynsområde
Riksövergripande tillsynsprojekt av personlig assistans och hemtjänst 2009
Övriga myndigheter
Riksrevisionen
Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? Riksrevisionen 2001:20
Rapport som ifrågasätter de höga siffrorna för medvetet bidragsfusk och som kritiserar hanetringen av bidragsbrott.
Riksförsäkringsverket
"Personlig assistans till funktionshindrade" (RiR 2004:7) Riksrevisionen 2004.
Riksrevisionen har granskat hur assistansreformen fungerar utifrån: Stämmer praktiken överens med riksdagens intentioner, vilka hinder finns för en effektiv administration, vilka hinder finns för en väl fungerande tillsyn, vad har regeringen gjort för att styra och följa upp reformen och dess effekter?
Assistansersättning Domar t.o.m. juni 2000 - Rättslägesöversikt
RFV, analyserar assistansersättning
Assistansersättning efter 65, en utvärdering av de nya reglerna, (2004:10)
Assistans för kvinnior och män - en genderanalys av assistansersättningen (2004:11)
Ekonomistyrningsverket
Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen 2010
FUT-Delegationen mot felaktiga utbetalningar
FUT-Delagationens rapporter om bidragsfusk ligger till stor del bakom de åtgärder i form av kontroll av assistansersättningen som skett efter 2010...
Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, nov 2007
Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, maj 2007
Slutrapport: Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74)
Inspektionen för socialförsäkringen, (ISF)
Bidragsbrott och skatteberott - Välfärdens dubbla kriminalitet
Assistansmarknaden - en analys av timschablonen (rapport 2012:12)
Tvåårsomprövningar av assistansersättningattning (rapport 2012:13)
Utfall av statlig assistansersättning (rapport 2012:18 delredovisning december 2012)
Slutredovisning ska ske senast oktober 2014
Skatteverket
Skatteverkets information om regler för beskattninga av anställdas förmåner i arbetet
Om vad som gäller om anställda anses ha exempelvis kostförmåner eller reseförmåner vilket kan vara fallet om assistenten delar hushållsgemenskap med den assistansberättigade.
Rekommendationer från Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum om Bidragsbrottslagen (2007:612)
RättsPM 2007:21 med lagtext och utdrag ur förarbetena samt rekommendationer från Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum, Stockholm, dec 2007.
Propositioner samt de lagändringar dessa lett till i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade
1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
Den ursprungliga LSS-propositionen författad av Bengt Westerberg och Carl Bildt. LSS-Lagstiftningen trädde i kraft 1 januari 1994. Ses ofta som de förarbeten som visar lagstiftarens intentioner med personlig assistans.
1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Ledde till att assistansberättigade som är egna arbetsgivare inte får anställa assistenter som han/hon lever i hushållsgemenskap med. Dessa måste anställas av en annan arbetsgivare. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 1995.
1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans
Ledde till definiering av de grundläggande behoven som berättigar till personlig assistans. Dessa måste också uppgå till minst 20 timmar per vecka och är hjälp med måltider, klä av och på sig, personlig hygien, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Personlig assistans ska inte längre beviljas i skola, barnomsorg eller daglig verksamhet utan särskilda skäl. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 1996.
1996/97:146 Vissa frågor om personlig assistans
Assistansersättningens timbelopp schabloniseras till ett belopp som fastställs varje år. Möjlighet till utökat schablonbelopp införs också. Lagändringen trädde i kraft 1 september 1997.
Stat och kommun får ett gemensamt finnasieringsansvar där kommunen alltid ska ersätta de 20 första assistanstimmarna varje vecka. Lagändringen trädde i kraft 1 november 1997.
2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65 år
Assistansberättigade får behålla beviljade assistanstimmar efter 65 års ålder. Nya timmar beviljas dock inte. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 2001
2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade
Ett system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna införs. För varje kommun skall en standardkostnad per invånare beräknas. Beroende på hur den enskilda kommunens standardkostnad avviker från den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare lämnas ett bidrag
från staten eller betalas en avgift till staten. Lagändringen trädde i kraft 1 mars 2004.
2007/08:61 Kostnader för personlig assistans
Assistansersättningen får bara användas för köp av personlig assistans eller för att avlöna egna personliga ssistenter. Assistansersättningen blir en inkomst i assistansordnarens näringsverksamhet och ska beskattas. Den assistansberättigade som inte använt all ersättning ska återbetala det som blir över var sjätte månad (avräkningsperioden). Egna arbetsgivare kan inte ha sparade medel utöver sexmånadersperioden. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2008.
2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet
LASS upphör som lag och blir 51 kap i Socialförsäkringsbalken. Alla assistansanordnare ska tillståndsprövas av Socialstyrelsen och Egna arbetsgivare ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Personal som arbetar med barn med assistans ska prövas i belastningsregistret och LSS får ett barnperspektiv. Bostadsanpassningsbidrag och behov av hjälpmedel ska utredas innan ansökan om dubbelassistans kan göras. Den som söker eller vars assistans omprövas har rätt att muntligen framföra sina åsikter inför kommun och Försäkringskassan. Den enskilde ska informeras om och har rätt att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Godkändes av riksdagen den 27 maj 2010, Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011.
2012/13:1 Förslag om ökad säkerhet säkerhet om och utbetalning av assistansersättning (Förslagen ligger från sida 213 i budgetpropositionens avdelning för Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Förslagen innebär mer kontroll av assistansberättigade och anordnare. Tex oanmälda hembesök av myndigheter om anhöriga är anställda som assistenter och anordnare att anordnare ska vara skyldiga att anmäla om assistansersättningen används felaktigt.
Lades 20 september 2012.
Statliga utredningar (SOU)
Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)
Har analyserat omfattning av fusk och felaktiga utbetalningar i assistansersättningen, en analys av kostnadsutvecklingen görs också.
LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. (SOU 2008:77)
En bred översyn av lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) och personlig assistans. Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar.
Lista med remissvar på LSS-kommitténs slutbetänkande SOU (2008:77)
OBS! denna sida uppaderas ej, kan finnas länkar som ej fungerar.
LSS-kommitténs Delbetänkande "Kostnader för personlig assistans, Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning" (SOU 2007:73)
Delbetänkande som ledde fram till propositionen Kostnader för personlig assistans 2007/08:61
LSS-kommitténs delbetänkande "På den assistansberättigades uppdrag, God kvalitet i personlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning" (SOU 2005:100)
LSS-kommitténs första delbetänkande som inte ledde någon proposition.
Hjälpmedel - Betänkande av LSS och Hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83
I Hjälpmedelsutredningen (sid 23) föreslås det att det: "I HSL införs ett förtydligande om att landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Det omfattar de hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov." Detta ledde inte till någon proposition.
Rapporter från organisationer
Personlig assistans - en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Independent Living Institute 2008
Priset för valfrihet, självbestämmande och integritet Föreningen JAG,2006.
Rapport 1 från Kunskapsprojektet. En kostnadsanalys av olika former av stöd och service till personer med omfattande funktionsnedsättningar
Effekten av personlig assistans för intellektuellt funktionshindrade individers självbestämmande Föreningen JAG, 2006
En systematisk litteraturöversikt, gjord av Jenny Wilder vid Mälardalens högskola, för att ge en bild av var forskningsfronten för närvarande befinner sig och identifiera relevant forskningslitteratur när det gäller självbestämmande för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Tio år med personlig assistans Föreningen JAG, 2006
Rapport tre från Kunskapsprojektet. Presentation av två intervjuundersökningar med assistansberättigade.
Personliga assistenters arbetssituation (PDF) Kommunal, 2004.
Kommunal kritiserar anställningsförhållandena i kommunerna för personliga assistenter.
Personliga assistenters anställningsvillkor (PDF) Kommunal, 2003
Kommunal kritiserar personliga assistenters arbetssituation med avseende på arbetsmiljö och arbetstider.
LOKAH-rapporten
Rapport från Landstings- och Kommunförbundet 1996. Kom fram till att allt utom enklare hjälpmedel betraktas som personliga och då ska sjukvårdshuvudmannen betala.
Akademiska avhandlingar och uppsatser, samt FoU-rapporter
Personlig assistans i praktiken - Beredskap, initiativ och vänskaplighet
Doktorsavhandling, Hanna Egard, Lunds universitet, 2011.
Quality of personal assistance- shaped by goverments, markets and corporations
Doktorsavhandling, John Magnus Roos, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet, 2009.
Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans
Doktorsavhandling, Monica Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2008.
Ideal och vardag - inflytande och självbestämmande med personlig assistans
Licentiatavhandling, Lottie Giertz, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet, 2008.
Personlig assistans i olika former - mål, resurser och organisatoriska gränser
FoU-rapport 2002:4, Agneta Hugemark och Karin wahlström, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet, 2002. ISBN 9188738868
Ledarskap inom personlig assistans, assistansanvändarens erfarenhet av arbetsledarrollen
Masters of science, Suzanne Elmqvist, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, 2009.
Inflytande med personlig assistans - på egna eller andras villkor? - En jämförande studie av brukarens inflytande mellan en kommun, ett assistansbolag och ett brukarkooperativ
D-uppsats, Anna Westin, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, 2010.
Personlig assistans - ett "krets"-lopp? - en intervjustudie om personlig assistans för personkretsarna 1 och 2 enligt LSS och LASS
D-uppsats, Annicka Kabell-Kjaer, Handikappvetenskap, Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2007
I väntan på något bättre - Så ser personliga assistenter på sitt yrke
Examensarbete journalistik, Sara Athley, Carin Carlsson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet, 2005.
Personlig assistans Förutsättningar för förverkligandet av de handikappolitiska principerna inflytande och självbestämmande
Examensarbete, Socionomprogrammet, Åsa Gustafsson och Charlotte Larsson, Linneuniversitetet (Kalmar/Växjö) 2009
Bedömning av behov hos personer med kognitiva hjärnskador - En analys av intervjuer med handläggare från försäkringskassor och kommuner i Norrbottens län
D-uppsats, Ann-Kristin Andersson, Social omsorg, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2005
Goda levnadsvillkor eller skälig levnadsnivå...efter 65 år en jämförelse av omsorgsmodeller enligt LSS och SoL
D-uppsats, Greger Nyberg, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2004
Vilken yrkesroll formas på handledningen? - Personlig assistans ur ett dramaturgiskt perspektiv
D-uppsats, Hanna Egard, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2003
En diskussion om den funktionshindrades svårigheter att begära assistans med hushållsnära tjänster
Problem och möjligheter med personlig assistans
Påbyggnadsutbildning i Systemisk psykoterapi 2008-2010, Helena Karnström, Ersta Sköndal Högskola, 2010
Bemötande och kommunikation inom personlig assistans - en studie av hur Martin Bubers filosofi kan relateras till personliga assistenters vardagserfarenheter på jobbet
C-uppsats, Anna Einebrant, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2009.
Den starke svage - en analys av maktrelationen mellan personlig assistent och assistansmottagare
C-uppsats, Maria Wallin, Socialhögskolan i Lund, 2009.
Förändringar av en rättighetslag
C-uppsats, Kristina andersson och Annah Hasselgren, Hälsa och samhälle, Malmö högskola, 2009
Anmälningsplikt vs. Tystnadsplikt -, en studie om personliga assistenters möjligheter och hinder att agera om de möter våld i sitt arbete
C-uppsats Sociologi, Camilla Södersten, Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2009
Personlig assistent - en beskrivning och analys av yrket
C-uppsats, Johan Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2009
Självbestämmande hos brukare - utifrån personliga assistenters upplevelser
C-uppsats, Cecilia Söderman och Susanne Wikström, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, 2008
Personliga assistenters arbetssituation och möjligheter till handledning - En studie ur personal perspektiv
C-uppsats, Catarina Hultmo och Nina Huotari, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
Att vara en räckande hand - Personliga assistenters förhållande till den andres självbestämmanderätt
C-uppsats, Agnieszka Gustafsson och Marie Wennerstrand, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2008.
LSS - "Luddig, suddig och svår" - En kvalitativstudie om LSS-handläggare
C-uppsats Sociologi, Linett Ståhl, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2008.
Skälig levnadsnivå eller goda levnadsvillkor? - en vinjettstudie om bedömningar av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS i Göteborg
C-uppsats, Andrea Mårtensson och Micael Marcusson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2008.
Vanmakt och motmakt - i personliga assistenters relationer till brukare
C-uppsats, Stina Bergström, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2008
Upplevelser av att arbeta i någons hem - En intervjustudie med personliga assistenter
C-uppsats, Johanna Haapaniemi och Ann Lyhamn, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
Behovet av socialt stöd hos personliga assistenter
C-uppsats, Erica Olausson, psykologi, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
Personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet utifrån ett personalperspektiv
C-uppsats, Anna Strömberg och Charlotte Simonsson, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
Att sätta gränser - En studie om personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukarens rätt till självbestämmande och inflytande i den egna vardagen
C-uppsats, Monica Lindgren, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
Mitt jobb som personlig assistent - En kvalitativ studie om anställdas upplevelse av sin arbetssituation
C-uppstas, Anne Uppman, Sociologi, Mälardalens högskola, 2007
Osynlighet, otydlighet och osäkerhet - en fokusgruppsstudie om personliga assistenters yrkesroll
C-uppsats, Anne-Catrin Nilsson och Erica Olausson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2007
En jämförelse mellan kommunal omsorg vid personlig assistans och ett privat alternativ ur ett personalperspektiv
C-uppsats, Anette Eklund och Charlotte Nordvall, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2006
Mamma, pappa, barn och personlig assistent - En undersökning om fyra föräldrars upplevelser av att leva med personlig assistent till sina barn
C-uppsats, Ann-Sofie Hult, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2006
LSS-handläggares uppfattning om LSS-lagstiftning och dess tillämpning
C-uppsats, Christina Peterson och Sabina Tuvesson, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad, aug 2006
Vad påverkar personliga assistenters benägenhet att säga upp sig?
C-uppsats, Annika Florin, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
Personlig assistans - En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen
C-uppsats, Monica Karlsson och Karin Åhlund, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2003
Facklitteratur
Leva med personlig assistans, vårdtagare till arbetsledare
Ritva Gough och Maria Modig, Liber, 1995. ISBN 9163413108. Boken ger inblick i hur arbetssättet med personlig assistans och samarbetet mellan assistenter och brukare fungerar. Bygger på Goughs erfarenheter från svenska Independentlivingkooperativ.
Personlig assistans: en social bemästringssrategi för människor med omfattande funktionshinder: en undersökning av hur pionjärerna för Independent Living rörelsen i Sverige organiserar sin personliga assistans
Ritva Gough, Göteborg GIL-förlaget, 1994. Boken tar upp det intrikata samspelet mellan två människor där den ene är både arbetsledare och starkt hjälpberoende och den andre är både anställd och medmänni- ska i livets allra mest personliga situationer. Ritva Gough sätter in den nya lagstiftningen i ett perspektiv som får läsaren att tänka över frihet att bestämma över sitt eget liv, jämlikhet oavsett handikappande svårigheter och ett broderskap som inte är förtryckande.
Handbok i brukarstyrd assistans
Lars Hagström, IfA-Intressegruppen för assistansberättigade, 2005. Boken förmedlar erfarenheter och ger lärddomar om brukarstyrd assistans. Vänder sig till assistansanvändare och/eller företrädare till personer med behov av personlig assistans.
LSS och LASS 2010
Bengt Olof Bergstrand, Kommunlitteratur, 2010. Denna upplaga innehåller lagtexten som gäller från 1 januari 2010 samt fördjupade kommentarer. Även Socialstyrelsens föreskrifter har påverkat innehållet.
Jobba som personlig assistent
Carola Lindström, Gothia förlag, 2011. Boken vänder sig till den som är eller vill bli personliga assistent, den beskriver yrket och vad det kan innebära.
Personlig assistans och medborgarskap
Kerstin Gynnerstedt (red), Studentlitteratur, 2004. Utgångspunkten är teorier kring socialt medborgarskap och de rättigheter som följer med detta som en väg till välfärd, självbestämmande och delaktighet.
Personlig assistans i LSS - sekretess, rapporterings- och anmälningsplikt
Staffan Olsson, Studentlitteratur, 2007. Denna bok behandlar frågor om tystnadsplikt och tre olika anmälningsplikter i LSS-verksamheten, både i det allmännas och i enskild regi.
Personlig assistans - en rättighet, ett yrke
Ann-Marie Dehlin, Studentlitteratur, 1997. Boken består av tre delar där del I beskriver Historik - Lagar kring personlig assistans. Del II tar upp den personliga assistentens arbetssituation och beskriver hur det kan vara att arbeta som personlig assistent. Sista delen speglar brukarens situation, beskriver hur det kan upplevas att ta emot personlig assistans, arbetsgivaransvar samt hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsansvar.
Ett liv som andra
Peter Brusén/L-C Hydén (red), Studentlitteratur, 2000. Ett genomgående tema i boken är att lyfta fram och belysa handikappolitikens konsekvenser ur de funktionshindrade personernas eget perspektiv.
Politik, lag och praktik: Implementeringen av LSS-reformen
Hans Bengtsson (red), Studentlitteratur, 1998. Denna bok följer en policyprocess under reformens första tio år från utredning via beslut och implementering till utvärdering. Därvid redovisas hur olika aktörer på central och lokal nivå förhåller sig till och tillämpar nya lagar och regler.
LSS, regelsystem, implementering och realitet
Maria Wolmesjö och Lars Zanderin (red), Studentlitteratur, 2009. Rättigheter och rättsliga aspekter i praktiken belyses här med empiriska studier inom området och diskuteras med utgångspunkt i de etiska dilemman som chefer och biståndshandläggare ställs inför.
Personlig assistans
Gerd Andén, Inger Claesson Wästberg och Vilhelm Ekensteen, Bokföraget Robert Larson AB, 1995. Boken beskriver och förklarar i detalj hur du ska kunna ta till vara dina rättigheter. Den ger en grundlig insikt i assistansreformens möjligheter att göra dig delaktig av ett rikare och bättre liv.
Motstridiga tendenser i handikappomsorgen - professionalism versus personlig assistans
Agneta Hugemark, del i antologin Organisation och välfärdsstat, Studentlitteratur, 1998.
Assistans med glans, Handbok för personliga assistenter
Bengt Elmén, Kommunlitteratur, 2007. Bengt Elmen är själv assistansberättigad och arbetsleder sina assistenter. Han ger konkreta råd både till den som får och den som ger assistans.
Utan dig kan jag inte smaka på snön
Novellsamling med 25 författare, JAG-förlaget, 2005. Boken ger en mångfasetterad bild av assistentyrket och vad det kan innebära att leva med personlig assistans. De 25 novellerna berättar om de vardagliga arbetsuppgifterna och den djupa relationen mellan assistansanvändare och assistent, men också om de glimrande ögonblick som gör yrket till något alldeles särskilt.
Att arbeta som personlig assistent
Brittmarie Fagerlund och Katharina Frisk, Liber, 2003. Boken tar upp temana yrkesrollen, människa i samhället, människa i utveckling, anhöriga och nätverk, fritid samt internationalisering. Beskriver även vad som krävs av assistenten vid olika typer av funktionsnedsättningar.
Handikapplagen LSS: och annan närliggande lagstiftning
Karl grunewald, Norstedts juridik, 2005. Vägledning främst för anställda inom kommuner och landsting, men även för handikapporganisationer och anhöriga. Boken tar upp lagar med specialmotiveringar, handikapputredningen och förarbeten, allmänna råd och föreskrifter från Socialstyrelsen samt allmänna råd från Riksförsäkringsverket.
Större mediareportage om assistans
Big business i omsorg
Artikel av frilansjournalisten Kent Werne, publicerad i tidskriften Intra nr 3 2010. Granskar riskkapitalföretag i assistansbranschen.
Kaliber SR P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" 2010-01-17 Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
Kaliber SR P1 "Gäller mänskliga rättigheter för alla" 2010-01-24 och 2010-02-07 Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1. I debatten försvarar Magnus Lievfendahl, verksamhetsansvarig Försäkringskassan, deras hållning.
Nerikes Allehanda, "I vems ficka"
Visar hur assistansreformens legitimitet hos allmänheten hotades av några assistansföretags marknadsföringsmetoder. (Sommar 2007)
Kaliber i SR P1: "Bli rik på funktionshinder"
Undersökande reportage i P1 om hur assistansföretag kunnat tjäna pengar på tvivelaktiga metoder (november 2004)
Dagen, "Lika villkor till en viss gräns"
Artikelserie om LSS-kommitténs slutbetänkande och Försäkringskassans hårdare bedömningskriterier (juni 2009)
Artikelreportage i Hallandsposten om Skatteverkets riktade granskning av assistansanordnare (mars 2009):
1. Skatteverket börjar kolla upp assistansföretag 2. Företag betalade ut miljoner i svarta löner 3. Charkas ägare tog ut 22 miljoner 4. "Jag var naiv då jag tog jobbet" 5. Företaget vägrar teckna avtal Övervinsterna "skadar systemet" 6. "Vi hade tänkt skärpa kraven" 7. Branschorganisationen tar avstånd Företrädare vill sanera assistansbranschen 8. Utan Charkas - ingen hjälp
Artikelserie i Hallandsposten om brottsutredningen av Charkas assistans (feb 2011)
1. Charkas VD omhäktad 2. Utbetalningarna till Charkas assistans fortsätter 3. Fler misstänkta i härvan kring Charkas Assistans 4. Nytt assistansbolag - samma ägare 5. Silbersky försvarar Charkas vd 6. De assistansbehövande hamnar vi kläm
Stiletten, "Rättigheten som blev för dyr" (PDF)
Artikelserie om LSS-reformens utveckling sedan 1994 Assistansberättigade, Ledamöter i LSS-kommittén och Bengt Westerberg intervjuas. (Stiletten nr 3 2008)
Stiletten, "Tillbaka till hemtjänsten"(PDF)
Artikelserie om den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" Assistansberättigade, ledamöter i LSS-kommittén samt företrädare för Kommunal och DHR intervjuas. (Stiletten nr 1 2009)
DN-debatt - "Kommunerna är samst på att ge personlig assistans"
DN-debattartikel den 18 juni 2005 av Jan Andersson, ordförande i Assistanskommittén(blev senare LSS-kommittén) som sammanfattar resultatet av kommitténs enkät.
Utbildningar för assistenter
Det krävs ingen utbildning för att arbeta som peronlig assistent. Independent Livings filosofi och arbetssätt går ut på att personen med funktionsnedsättningen är den bästa experten på sina behov och att därför själva bör välja, utbilda och anvisa sina assistenter för att få den bästa kvaliteten på assistansen. En fördel med en utbildning är dock att assistenten blir insatt i lagar och de rättigheter och skyldigheter assistenten och den assistansberättigade har. Utbildning kan också vara nödvändig när den assistansberättigade är i behov av sjukvårdande uppgifter eller på grund av kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar inte kan utöva arbetsledning. Många assistansföretag/kooperativ har egna utbildningar till sina anställda assistenter.
Folkhögskoleutbildningar för personliga assistenter
Sök efter utbildning med sökordet "Personlig assistent"
Utbildningar och rådgivning till assistansberättigade
Många anordnare, både kooperativ och företag, ger sina kunder/medlemmar utbildning exempelvis i att arbetsleda sin assistenter.
IfA - Intressegruppen för assistansberättigade
Ger utbildningar och kurser både för assistansberättigade och assistenter.
BOSSE råd och stöd
Arbetskooperativ som erbjuder utbildningar och rådgivning till personer med funktionsnedsättningar i Stockholms län.
LASSE brukarstödcenter
Erbjuder rådgivning och kurser personer med fysiska funktionsnedsättning och flerfunktionsnedsättningar i Västra Götalandsregionen.
