annonser
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Nordica Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Vivida Assistans
annons Backup
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons Maxia Care
annons Assistansförmedling


Annonsera du också
på Assistanskoll..

TEMA - Kostnadseffektivitet i personlig assistans jämfört med andra stödformer

Istället för att se assistans som en enskild utgift undersökte man i Socialstyrelsens rapport Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vilken annan service som har minskat efter assistansreformen 1994. Det gäller vårdbidrag, handikappersättning och framför allt hemtjänst som minskat med 60 procent. Av rapporten framgår att hemtjänsten koster 70 procent mer än assistans per brukartimme. Assistans är alltså mer kostnadseffektiv och kvalitetsmässigt bättre än hemtjänst. Peter Brusén på Socialstyrelsen säger att det beror på att en person ersätter flera professioner. Assistansen är mer kontinuerlig och flexibel, säger han. Hälften av hemtjänstens arbetstid går till resor och möten. Hemtjänsten och annan samhällsservice borde enligt Brusén inspireras av kvaliteten i personlig assistans. Kooperativ och privat verksamhet är dessutom bättre än kommunal verksamhet, säger Brusén. Han betonar också mervärden som bättre fritid, kunna bilda familj och förvärvsarbeta. Hälsan har förbättrats, särskilt för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Mervärdet gäller även assistenterna. I en enkät var 84 procent nöjda med jobbet.

Stiftelsen Independent Living institute visade i rapporten Personlig assistans – en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet att kommunerna mellan åren 1994 och 2006 sparat 26 miljarder kronor tack vare assistansreformen. Om assistansen hade varit i privat regi skulle beloppet vara 77 miljarder. Till Dagens Nyheter sa Adolf Ratzka också att assistansen är ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt instrument eftersom många som annars skulle få socialbidrag arbetar. Något han även skrivit om på Full delaktighet. Men den största vinsten är livskvaliteten och att man bestämmer själv över sin situation. Adolf Ratzka skrev 2010 ett inlägg i debatten om framtidens kostnader för vård och omsorg med hänvisning till Borgkommissionen och diskussioner på tankesmedjorna Arena Idé och i Timbros rapport Välfärd, egenmakt och det fria valet som säger att assistans är mer kostnadseffektivt än institutionsvård. Rätt till assistans bör ges efter behov oavsett ålder, anser Ratzka. Idag finns en gräns vid 65 år, något som han tycker är ologiskt och orättvist. Assistansersättning bör också ges för mindre än 20 timmars grundläggande behov. Finansieringen av detta kan delas mellan Försäkringskassan, kommunen och en ny premiefinansierad försäkring. Sådan finns i Tyskland, Österrike och Japan.

Kathleen Bengtsson-Hayward och Lise Lidbäck, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, skrev 2012 en debattartikel i Göteborgsposten, där de vill se assistansen som en jobbreform istället för en utgift. LSS-reformen sysselsätter drygt 70.000 personer som ofta har personlig assistans som sitt första jobb. Att satsa på assistansjobb vore mer kostnadseffektivt än den satsning på restaurangjobb som regeringen gjort.

Nationalekonomen Stefan de Vylder och författare till Världens springnota: finanskrisen och vägen framåt anser att socialförsäkringarna utjämnar inkomstskillnader och fungerar som stötdämpare i lågkonjunkturer genom att gynna konsumtion (av basvaror) och sysselsättning (en ingång till arbetsmarknaden). Se även Socialstyrelsens Personlig assistans som yrke, 2007. Assistansersättningen skapar cirka 50.000 heltidsarbeten och ger över hälften av pengarna tillbaka till samhället i form av skatt, sociala avgifter och moms.

Li Jansson, Svenskt Näringsliv, säger att assistansen är en rättighet som inte ska påverkas av arbetsmarknadshänsyn. Li Jansson vill inte ha ett tak för vad assistans får kosta, men anser att kostnadskontroll är viktig. Fusk och bedrägeri i assistansbranschen motverkas om assistansanvändarna stärks att välja bort dåliga anordnare. Hon föreslår oberoende valfrihetscoacher. Jansson är skeptisk till anhöriga som assistenter.

Text: Emil Erdtman

Artiklar: (8)

Skicka sidan till: