annonser
annons Assistansförmedling
annons Vivida Assistans
annons Maxia Care
annons Nordica Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons STIL
annons JAG
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Humana Personlig assistans
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

I början av 2010 avkunnades tre olika domar i Halmstads tingsrätt och ett antal personer döms till fängelse för grovt bidragsbrott. I dessa fall rörde det sig om bedrägerier då personer till exempel låtsas vara funktionsnedsatta men även andra typer av brott, till exempel skattebrott och fusk med timrapporter, kom också att vävas in i diskussionen som följde. Under 2011 utreddes ett 20-tal assistansbolag och ytterligare två personer får fällande domar i februari 2012. Karl Arne Ockell, Hallandspolisen menar att orsaken till att fallen uppdagats är att tidrapporterna blivit digitaliserade och att Försäkringskassan delar uppgifter med polis och andra myndigheter. Han tror att det handlar om organiserad brottslighet med förgreningar över hela landet och han vill gärna se förändringar i lagstiftningen, till exempel större krav på läkarintyg. Fallen fick stor medial uppmärksamhet med reportage i bland annat dagspress, P1-morgon och P1 STUDIO ETT.

Stig Orustfjord, Försäkringskassan säger i en intervju att det förekommer två sorters fusk. Dels rena banditbolag, dels rapporterade assistanstimmar som i praktiken inte används. Han anser att det bland vissa förekommer en kultur i att se assistansersättningen som en summa pengar istället för ett antal assistanstimmar.

Det blir en hel del diskussioner om hur omfattande fusket är och hur mycket som felaktigt betalas ut. Belopp på allt mellan 10 miljarder (Karl Arne Ockell i P1-morgon) och några hundratals miljoner kronors nämns. Tomas Sundberg, Försäkringskassan säger i en intervju i maj 2010 att han tror att det finns ett mörkertal som i rapporten Felaktigta utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009, är beräknat till 3,65%. Karl Arne Ockell, Hallandspolisen, har uttalat att han tror att en tredjedel av assistansersättningen i Hallands län betalas ut på felaktiga grunder, men medger i en intervju i november 2010 att det är spekulationer.

Statskontoret får regeringsuppdraget ”Ökad säkerhet i utbetalning av assistansersättning”. De ska ge förslag som ska öka kontrollen. Nejra Milisic, Statskontoret, säger i en intervju att de i sitt arbete kommer att stödja sig dels på egna observationer men även på FUT-delegationens rapport Vad kostar felen? och Varför blir det fel? Enligt denna är 6-7 procent av utbetalningarna felaktiga varav hälften ska bero på medvetna fel av de assistansberättigade. Björn Johnson, statsvetare på Malmö högskola, menar att den stora mängden fusk är en myt och att den metod FUT-delegationen har använt har mycket stora felmarginaler. ”Detta skulle aldrig accepteras i ett akademiskt sammanhang”, säger han. Även Vilhelm Ekensteen, Ifa, Intressegruppen för assistansberättigande, och Maria Söderberg på Riksrevisionen är kritiska till FUT-delegationens beräkningar. Försäkringskassan polisanmäler bara 15 % av sina återkrav och Söderberg menar att så få polisanmälningar motsäger att så stor andel är fusk.

Flera personer uttrycker oro över att assistansreformen ska ta skada av händelserna. Wenche Willumsen, själv assistansberättigad, skriver i Aftonbladet under rubriken ”Låt inte fuskarna förstöra för oss som behöver hjälp” att risken är att man kastar ut barnet med badvattnet. Henrik Petrén, RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Maria Johanson, DHR, säger att brotten inte ska benämnas som fusk utan som kriminalitet. Jonas Franksson, journalist, befarar att personer utan brottsuppsåt kommer att ifrågasättas av Försäkringskassan när man påstår att det finns ett sådant stort mörkertal. Han menar att det finns sådana som tvärtom inte får den assistans de behöver. Margareta Johansson, Kommunal, tycker att ”Mediabilden är helt snedvriden” och menar att branschen generalliseras på ett negativt sätt. Göran Fredriksson, Vårdföretagerna, vill se hårdare tag mot fuskarna, kollektivavtal hos alla anordnare men att den frihet och valfrihet som assistansberättigade har i dagens unika lagstiftning samtidigt måste bevaras.

I februari 2012 lämnar Susanne Billum, justitieråd på Högsta förvaltningsdomstolen, betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (Assistanskolls sammanfattning) till Äldre och folkhälsominister Maria Larsson. Trots kritiken mot beräkningarna på hur utbrett fusket är hävdar hon i en intervju att 9 -15 % är fusk och felaktiga utbetalningar. I betänkandet förslås bland annat oanmälda hembesök, hårdare krav för att få driva assistansföretag, att anordnare ska bli uppgiftsskyldiga till Försäkringskassan och att en assistent inte ska få vara god man till den assistansberättigade. Svante Borg, Försäkringskassan säger i en intervju i december 2011 och i en annan i november 2012 att Försäkringskassan bedömer kostnaderna till hundratals miljoner kronor, alltså långt ifrån Susannes Billums betänkande och FUT-Delegationens beräkningar. Han menar att det finns ett intresse för assistansersättning bland grovt kriminella och vill inte se omfattande kontroll av hur assistanstimmar används. ”Kriminaliteten påverkas inte av att vi ifrågasätter enskilda assistanstimmar”, säger han.

Text: Erik Tillander

Artiklar: (49)

Skicka sidan till: