annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Nordica Assistans
annons Maxia Care
annons STIL
annons Assistansförmedling
annons Backup
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Humana Personlig assistans
annons Vivida Assistans
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

TEMA - Boende och assistans

Före Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994 hade personer med större funktionsnedsättningar ofta boendeservice med gemensam personal. Wenche Willumsen, ombudsman på DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, minns hur man fick boka toalettbesök och måltider i förväg. Hon ansåg då att boendeservice kunde vara ett frivilligt alternativ. Numera tycker hon att särskilda boenden är ett steg tillbaka.

Debatten tog fart när Svensk handikapptidskrift 2009 skrev om ett boende för assistansanvändare som Vivida Assistans byggde i Örebro. 2010 stod huset klart med sex tvårumslägenheter, gemensamma utrymmen samt sovalkover och omklädningsrum för assistenter. Patrik Anselm, informations- och marknadschef på Vivida Assistans sa att fördelarna är gemenskap och trygghet – både för boende och assistenter. Det är främst anhöriga som efterfrågar assistansboende. Men Willumsen trodde inte att personer med liknande funktionsnedsättning i allmänhet önskar bo nära varandra. Snarare är det omgivningen som tycker att det är praktiskt. Hon talade om en ”trygghetsnarkomani” som leder till särbehandling, men insåg att det för assistansbolagen finns samordningsvinster med att ha kunderna samlade. Anselm såg möjligheter med att assistenter i framtiden kan ryck in för varandra. Denna utveckling gör det svårare att styra sin livssituation, trodde Willumsen. Assistenterna umgås då med varandra och deras behov blir styrande. Hon har erfarenhet av personalkulturer där de anställda sitter på personalrummet och pratar om brukarna. 

Karl Grunewald, barnpsykiater, fd medicinalråd på Socialstyrelsen och numera redaktör för tidskriften Intra ansåg att Vividas boende är en gruppbostad. Han hänvisade till Socialförsäkringsbalken 106 kap, 24 a § om att assistansersättning inte ska beviljas personer i gruppbostad. På hans anmälan svarade Socialstyrelsen att det inte var en gruppbostad eftersom de boende hade personliga assistenter. Grunewald lämnade då tillsammans med flera brukarorganisationer in en skrivelse till regeringen. Reglerna måste förtydligas så att vi inte får nya institutionella boendeformer. Det vore ett avsteg från regeringens funktionshinderspolitik, sade Grunewald i en senare intervju. LSS-insatsen personlig assistans infördes för att främja självständigt liv och individuellt boende. LSS-insatsen bostad med särskild service kan vara servicebostad med assistans eller gruppbostad utan assistans.

Bakom utvecklingen mot assistansboenden ser Willumsen besparingar. Sedan 2007 räknar Försäkringskassan bara integritetskänsliga behov som grundläggande och därmed berättigande för assistans. Knappt 500 personer har förlorat den assistansersättning som ges vid assistansbehov över 20 timmar per vecka och istället fått hemtjänst eller assistans genom kommunen. Assistans via kommunen är ofta utspridd på några stunder här och där över dygnet, ungefär som i hemtjänsten. Konsekvensen är att det blir svårare att bo på egen hand. Om du får den assistans du behöver har du inget behov av ett särskilt boende, säger Willumsen.

Vilhelm Ekensteen, ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, sa att de som vill bo i kollektivt boende ska få göra det, men att assistansreformen ”kraschar” om det blir en allmän återgång till gemensamma boenden. Han tror också att valfriheten i assistansen kan begränsas när ett assistansbolag äger boendet. Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms stad tror att boendeservicen kommer tillbaka om nedskärningarna inom assistansen fortsätter. De som inte vill ha en assistent i bostaden hela tiden kan då ringa vid behov, men självständigheten minskar, säger hon.

Text: Emil Erdtman

Artiklar: (6)

Skicka sidan till: