Temaserier med artiklar om personlig assistans

Debatt

• Humorserie om assistans på SVT, 2013-02-07
  I TV-serien Brukaren och assistenten spelar Simon och Lovisa sig själva i korta sketcher där de hamnar i skruvade situationer. Tyck till om programserien på Assistanskoll...
• Protester mot ny ledarartikel i Expressen, 2013-01-08
  I december reagerade många mot att Gunnar Wetterberg hävdade att "goda institutioner" borde vara ett alternativ till personlig assistans. Nu kommer protester från brukarrörelsen mot en ny ledarartikel.
• Karl Grunewald - "Gunnar Wetterberg har inte accepterat rättighetslagstiftningen", 2012-12-12
  De tankar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, för fram i artikeln Passning dygnet runt blir för dyrt visar enligt Karl Grunewald på en stor okunnighet och oförståelse för självbestämmande hos personer med funktionsnedsättningar.
• Vilhelm Ekensteen reagerar mot Gunnar Wetterberg, 2012-12-06
  Det har varit starka reaktioner mot Gunnar Wetterbergs (samhällspolitisk chef på SACO) debattartikel i Expressen om att passning dygnet runt i form av personlig assistans är för dyrt. En av dessa är IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen.
• Assistansersättningen var tänkt som ett redskap för att leva - inte bara överleva!, 2012-11-23
  Ett sjätte grundläggande behov bör införas som grund för assistansersättning säger Adolf Ratzka.
• Gör inte våra assistenter till angivare (Debatt), 2012-11-06
  I det forna Östtyskland var nästan den ena hälften av befolkningen sysselsatt med att spionera på den andra. Den svenska Regeringen är nu på väg att i all tysthet införa ett liknande system här i Sverige. Detta anser Bengt Elmén, socionom och en av grundarna av kooperativet STIL.
• Adolf Ratzka: "När bör man fuska?", 2012-05-17
  En fundering från Adolf Ratzka, Independent Living Institutes verksamhetschef, om utredningen "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen".
• Adolf Ratzka: "Märkliga underliggande värderingar i en statlig utredning" , 2012-04-23
  Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute, kommenterar här förslaget i Billums betänkande att enbart personer bosatta inom EU eller EES-området ska kunna anställas som assistenter.
• Bengt Elmén, assistansberättigad och författare - "Kassan stramar åt ännu mer", 2011-07-15
  Försäkringskassan stramar nu åt assistansen än mer genom ytterligare detaljreglering av behov och planer på att definiera vad "goda levnadsvillkor innebär. Detta hävdas i en debattartikel av Bengt Elmén, assistansberättigad, förvaltningssocionom och författare till boken "Assistans med glans".
• Adolf Ratzka - Socialstyrelsen ödelägger valfriheten i personlig assistans , 2011-05-16
  Om kravet på direkt kontakt för att få tillstånd i varje län för en assistansanordnare blir verklighet skulle det dramatiskt försämra valfriheten och konkurrensen i assistansbranschen, säger Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute.
• Adolf Ratzka - Personlig assistans enligt behov oavsett ålder, personkrets eller minimibehov! , 2010-08-05
  Som en lösning på framtidens välfärd föreslår Adolf Ratzka rätt till assistansersättning får alla som behöver insatsen oavsett ålder, diagnos, personkrets eller minimibehov. Finansieringen skulle kunna delas av Försäkringskassan, kommunen och en ny obligatorisk premiefinansierad försäkring för äldre som redan finns i exempelvis Tyskland och Japan.
• Adolf Ratzka - Var går gränsen för att få assistansersättning? , 2010-07-21
  I ett räkneexempel visas hur en fiktiv rörelsehindrad person hamnar under 20-timmarsgränsen och inte får assistansersättning från Försäkringskassan. I exemplet har aktiv tid och "integritetskänsliga delar" i de grundläggande behoven räknats.
• Adolf Ratzka - Pigg och frisk med personlig assistans, 2010-05-27
  Assistanskoll planerar att skapa en lista med tips på vad man bör komma ihåg att ta upp vid behovsbedömningen på Försäkringskassan. Det finns många behov man kan ta för givet och som man inser först när andra beskriver dem. Det är det viktigt att du går igenom dina behov noga före mötet med handläggaren, och bedömer hur många minuter du behöver per dag. Varje minut kan vara viktig!
• Öppet brev till Rapport-redaktionen, 2008-07-24
  

TEMA - Ny lagstiftning 1 juli 2013, effekter och analys

• Kommunal, Margaretha Johansson - "Assistenterna ska inte vara Försäkringskassans angivare", 2013-04-10
  Det har förekommit att Försäkringskassan direkt kontaktat personliga assistenter för att fråga om den assistansberättigade använder assistansersättningen på ett felaktigt sätt. Detta är inte acceptabelt enligt Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal.
• Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO - "Förödande om assistenter tvingas rapportera till Försäkringskassan", 2013-03-26
  Skyldigheten att rapportera assistansberättigades ändrade förhållanden riskerar leda till rigorös kontroll av att biståndsbeslutet följs från många anordnare säger Björn Jidéus angående den nya lagstiftningen 1 juli 2013. Han tycker att hembesök hos assistansberättigade är en meningslös åtgärd och varnar för följderna av att assistenter rapporterar till Försäkringskassan.
• Anna Barsk Holmbom - "Anordnarnas återbetalningsskyldighet kan leda till regelverk som minskar självbestämmandet", 2013-03-14
  Från 1 juli 2013 blir anordnare skyldiga att rapportera om assistansanvändaren lämnar felaktiga uppgifter. Assistansersättning betalas inte ut om arbetstidslagarna inte följs, om assistenten är minderårig eller bor utanför EES. Assistanskoll har intervjuat Anna Barsk Holmbom om effekter av den nya lagstiftningen.
• Propositionen klubbad i riksdagen, 2012-12-18
  Den 13 december antog riksdagen den del av budgetpropositionen som berör assistansersättning. Se och läs debatten från riksdagen.
• Margaretha Johansson, Kommunal - "Mediabilden av assistans är helt snedvriden", 2012-11-26
  Assistenternas arbetsmiljö försämras av att assistanstiden alltmer beviljas i enstaka tidsperioder och mediarapporteringen av fusk i assistansbranschen är helt snedvriden.

TEMA - "aktiv tid" och "tid där assistenten är till förfogande"

I behovsbedömningar av personlig assistans förs det sedan ca 2007 en debatt om ”aktiv” och ”passiv tid”. Försäkringskassan och kommunen som beviljar personlig assistans har i allt större grad börjat räkna ”aktiv tid” som grund för assistanstid. Den ”aktiva tiden” är när assistenten gör en direkt insats eller handling. ”Passiv tid” eller tid där ”assistenten är till förfogande” är tid mellan aktiva

• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär", 2011-07-05
  Förutom mer resurser till läkar- och teamutredningar ger Försäkringskassan inte så många konkreta förslag i sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet att skapa enhetlighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Däremot berättar Tomas Sundberg vad Försäkringskassan gjort och vill göra. Efter att ha definierat grundläggande behov vill man nu definiera vad andra personliga behov är, om enbart aktivitetstid ska räknas och vad goda levnadsvillkor innebär i praktiken.
• Anita Fink Knudsen, KFO - "Att enbart räkna aktivitetstid är förödande för kvaliteten i personlig assistans" , 2010-07-08
  Besparingsivern i Försäkringskassans bedömningar av personlig assistans har spårat ur och hotar kvaliteten enligt Anita Fink Knudsen på Arbetsgivarföreningen KFO. Viktiga kvalitetsbitar i assistans är även att den assistansberättigade är delaktig i hur assistansersättningen används och har möjlighet att sköta arbetsledande uppgifter.
• Hans Andersson, assistansanvändare - "Enligt kommunen ska min hustru sköta hela hushållet" , 2010-04-01
  Hans Andersson har beviljats 15,2 timmar personlig assistans per vecka av sin kommun, av dessa avser 11,2 timmar grundläggande behov. Hans hustru förutsätts dock sköta hela hushållet och han beviljas inga timmar för att laga mat och diska eftersom han kan äta själv. Emil Ekström som är juridiskt ombud för Hans Andersson anser att många kommuner blandar ihop sina regler med Försäkringskassans bedömning huruvida en person har mer än 20-timmar grundläggande behov.
• Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
  DHR, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, STIL, Föreningen JAG, Handikappförbunden och Hjärnkraft lämnar samarbetet i referensgruppen. De uttalar i ett pressmeddelande att det instrument som ska pröva behov av personlig assistans är grovt integritetskränkande och kräver att testningen av instrumentet stoppas.
• Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
  Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1. I debatten försvarar Magnus Lievfendahl, verksamhetsansvarig Försäkringskassan, deras hållning.
• Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18
  Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
• Elina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
  Tid där assistenten "är till förfogande" är enligt Elina Linna, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, något som gör assistansen till vad den är, till skillnad från exempelvis hemtjänst. Hon anser att sådan tid är nödvändig för att den assistansberättigade ska kunna leva ett liv som andra, kunna arbeta och vara förälder.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
  Försäkringskassans hållning att räkna minutrar och bara godkänna aktivitetstid som grund för assistans håller inte enligt Maria Lundqvist Brömster, folkpartistisk ledamot i Socialutskottet. Hon hoppas även att folkpartiets motion lagt grunden för att den kommande LSS-propositionen förtydligar arbete och föräldraansvar som en grund för assistans.
• Vilhelm Ekensteen, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade - "Assistansreformen riskerar att slitas i trasor" , 2009-11-09
  Försäkringskassans hållning att tid där "assistenten är till förfogande" inte längre ska berättiga till assistanstimmar kommer att leda till att välfungerande assistans slås sönder enligt Vilhelm Ekensteen. Han är även starkt kritisk till att Försäkringskassan enbart räknar integritetskänsliga delar i grundläggande behov vid assistansbedömningar. Vilhelm Ekensteen uppmanar politikerna att stoppa utvecklingen, om nödvändigt genom en blocköverskridande uppgörelse.
• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
  Tid när assistenten är till förfogande ska enligt gällande lagstiftning inte berättiga till assistanstid. Bedömningen av detta kan idag skilja sig åt mellan lokala försäkringscenter. Detta hävdar Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan som även säger att det instrument som nu gått ut för prövning kan komma att leda till ett minuttänkande vid bedömning av assistansbehov.
• Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11
  Om endast den aktiva tid behovsbedömningsinstrumentet levererar räknas som grund för assistans innebär det en återgång till hemtjänst vilket vore förödande enligt Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske på Kommunal. De kräver även att konsekvenserna för assistenternas arbetsmiljö utreds vid eventuella nedskärningar i assistansen.

TEMA - Anhöriga som assistenter

En totalundersökning av alla assistansberättigade 2011 visade att 20 procent enbart har anhörigassistenter och 63,5 procent har anhörigassistenter någon gång. I de privata arbetsgivarorganisationerna har anhöriga bättre arbetsvillkor men det skiljer sig en del om hur mycket arbetstid de får ha. Du kan läsa intervjuer med assistansberättigade som beskriver nyttan av att ha anhöriga som assistenter

• Maral Galvani, assistansanvändare - "När mina anhöriga är assistenter kan jag säga ifrån och ta en konflikt", 2012-10-25
  Det är oerhört svårt att säga ifrån mot assistenter som inte är anhöriga tycker Maral Galvani, assistansanvändare sedan sjutton år. Hon tycker att hon behöver sin familj och ser en frihet i att ha sin mamma och syster som assistenter.
• Ninnie Wallenborg: - "otroligt integritetskränkande att släppa in en främmande människa i mitt hem" , 2012-09-25
  Ninnie Wallenborg är en av de assistansberättigade som kommer att beröras av regeringens förslag på oanmälda hembesök om det klubbas igenom av riksdagen. Hon anser att regeringen väljer fel väg att minska fusk på eftersom det sker på bekostnad av människors valfrihet och integritet.
• Regeringen lämnar proposition om assistansersättning , 2012-09-20
  Propositionen om assistansersättningen lämnas idag 20 september som en del av regeringens budgetproposition. Regeringen vill minska fusk och överutnyttjande med assistansersättningen genom skärpta krav.
• Skatteverket svarar på frågor om förmånsbeskattning av personliga assistenter, 2012-03-06
  Mikael Sindahl, rättslig expert på Skatteverket, svarar på frågor om assistenter ska förmånsbeskattas i en rad olika frågeexempel från Humana Assistans AB.
• Susanne Billum intervjuas om betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning", 2012-03-05
  Susanne Billum hävdar att 9-15 procent av all assistansersättning beror på fusk och felaktiga utbetalningar trots att Försäkringskassan och Riksrevisionen nyligen ifrågasatt så höga siffror. Hon vill se oanmälda hembesök av när den assistansberättigade har anhöriga som assistenter, vilket brukarrörelsen protesterat mot.
• Margaretha Johansson, Kommunal - "Anhörigassistenter ska ha samma villkor men kan undantas från Arbetstidslagen", 2012-02-22
  PAN-avtalet i kommunerna bör ändras så att anhörigvårdare får lägstalön och OB-ersättning som alla andra assistenter säger Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal. Att det finns undantag från ATL beror på den speciella situationen för anhörigassistenter.
• Högsta Förvaltningsdomstolen: Anhörigassistenters resekostnader kan förmånsbeskattas , 2012-02-02
  Enligt två nya domar från HFD ska assistenter till nära anhöriga förmånsbeskatta sin resekostnad och traktamenten under gemensamma semesterresor. Mikael Sindahl på Skatteverket säger att även anhöriga som inte bor tillsammans med den assistansberättigade kan omfattas av reglerna. IfA - Intressegruppen för assistansberättigade är positiv till domarna.
• Katarina Storm Åsell, Vårdföretagarna - "Att anhöriga kan undantas från ATL skapar flexibilitet och kvalitet", 2012-01-26
  Vårdföretagarnas kollektivavtal ändrades förra året så att anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade inte behöver följa Arbetstidslagen. Katarina Storm Åsell, branschansvarig för Personlig assistans på Vårdföretagarna, ser det som en kvalitetshöjning i assistansen. Samtidigt behöver riskerna att detta missbrukas och att synen på anhörigassistenter påverkas tas på allvar menar hon.
• Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO - "Lika villkor för alla assistenter värnar assistansreformen", 2012-01-26
  Arbetsgivarorganisationerna väljer olika väg i villkoren för anhörigassistenter. Hos Vårdföretagarna gäller inte arbetstidslagen för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetsgivarföreningen KFO betonar i stället vikten av att inte ha olika regler för arbetstagarna.
• Hanna Kauppi, KFS - "Anhörigberedskap ger förutsättningar för ett privatliv" , 2012-01-26
  I KFS kollektivavtal har anhöriga samma villkor som andra assistenter, med undantag från anhörigberedskap. Undantaget innebär att assistenter som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade utöver ordinarie arbetstid kan ha anhörigberedskap på högst 48 timmar per 4-veckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.
• Många nyheter från Försäkringskassans brukarenkät, 2011-12-05
  63 procent har någon gång en anhörig som assistent, fem av tio har någon gång dubbelassistans, 62 procent känner oro inför framtiden, 16 procent använder någon gång assistans för att arbeta. Det är några av nyheterna i Försäkringskassans första rapport utifrån totalundersökningen av landets assistansberättigade. Assistanskoll intervjuar Ieva Reine, analytiker och projektledare för brukarenkäten.
• Stefan Balogh, konsulent på BOSSE - "Jag möter många assistansanvändare som känner sig dominerade", 2011-06-09
  Många assistansanvändare upplever att de anpassar sina liv efter assistenters eller anhörigas behov enligt Stefan Balogh, konsulent på BOSSE råd, stöd och kunskapscenter. Han berättar om en assistansanvändare som är tvungen att bo på en viss ort för att familjen krävt att hennes släktingar ska kunna arbeta som assistenter.

TEMA - Anställa assistenter i eller från andra länder

• Att vistas i och anställa assistenter i andra länder, 2010-10-05
  Det går att behålla assistansersättningen i ett år vid vistelse i ett EES-land, men inte om man arbetar där. Vid vistelse i ett land utanför EES får man däremot behålla sin assistansersättning i sex månader oavsett om man arbetar i landet eller inte. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, går det även att anställa assistenter i det land man tillfälligt vistas, genom att köpa assistans via lokala företag eller anställa personer lokalt via sin svenska assistansanordnare eller själv som egen arbetsgivare.
• Att anställa någon från ett annat land som personlig assistent, 2010-09-24
  Hur går det till om man vill anställa en person från ett annat land som personlig assistent och den personen ska arbeta i Sverige? Assistanskoll har intervjuat Susan Lindh på Migrationsverket som berättar att reglerna är olika beroende på om personen kommer från ett EES-land eller ett annat land. Villkoren är dock lika oavsett om assistenten anställs av ett privat företag/kooperativ, kommunen eller direkt av den assistansberättigade.

TEMA - Arbeta och utöva föräldraansvar genom assistans

Ger assistansersättningen tillräckliga möjligheter att arbeta och vara förälder? Assistansanvändare beskriver vilka möjligheter de har och politiker vad de vill i frågan.

• Maria Dahl: - "Man måste kämpa för att få timmar för föräldraskap", 2012-08-27
  För Maria Dahl har det varit viktigt att hennes man inte ska ta största delen av föräldrarollen bara för att hon sitter i rullstol. Men hon har fått kämpa för sina assistanstimmar. Största utmaningen med att ha personliga assistenter och vara förälder är att assistenterna inte ska ta över föräldrarollen, säger hon.
• Jessica Smaaland - "Låt arbetsledning av assistenter vara en merit i ditt CV", 2011-05-30
  Nyligen utgavs boken Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans där Jessica Smaaland intervjuat sexton assistansanvändare om deras yrkesliv. Hon anser att lagstiftningen borde vara tydligare i att assistans ska göra det möjligt för assistansanvändare att arbeta. Hon är samtidigt kritisk till lönebidrag till personer med funktionsnedsättning.
• Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson svarar på frågor om arbetspendling och vaken jour för assistenter, 2011-04-28
  Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson har svarat Eva Olofsson i Vänsterpartiet att regeringen i nuläget inte tänker vidta några åtgärder dels mot att Försäkringskassan beslutat om vaken jour för personliga assistenter (vilken Assistanskoll tidigare uppmärksammat), dels för att i större grad möjliggöra arbetspendling med assistans.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet, ställer skriftlig fråga om arbetspendling och assistans till Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson , 2011-04-15
  I en skriftlig fråga kräver Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, svar om regeringen kommer att vidta åtgärder för att assistansberättigade ska kunna arbeta på annan ort än där de bor. Eva Olofsson nämner en man bosatt i Göteborg som tvingades tacka nej till ett arbete i Stockholm eftersom assistansersättningen inte täckte assistenternas reseomkostnader och uppehälle på arbetsorten. Assistanskoll kommer att följa upp svaret.
• Funktionsnedsatta efterfrågar personligt stöd på arbetsplatsen , 2010-02-12
  Nästan 20 000 icke sysselsatta personer med funktionsnedsättning uppger, enligt SCB:s beräkningar, att de behöver ett personligt biträde för att kunna arbeta. Enligt Kerstin Fredriksson, handläggare på Statistiska Centralbyrån, SCB är det i undersökningen upp till de intervjuade att tolka vad "personligt biträde" innebär, vilket gör att det oklart om de i verkligheten menar insatsen personligt biträde från arbetsförmedlingen eller LSS- insatsen personlig assistans.
• Carina Fasth, assistansberättigad - "Assistansen gör att jag kan vara en fullvärdig anställd" , 2009-11-11
  Enligt Carina Fasth möjliggör olika delar i hennes assistans att hon kan utföra sitt arbete på resursavdelningen hos en av landets assistansanordnare. Dels assistans med praktiska arbetsuppgifter i jobbet, dels hjälp med mat och toalettbesök på arbetsplatsen.
• /assistanskoll/carina_tror_inte_pa_tvaarsgransen.pdf, 2009-11-01
  
• Folkpartiet liberalerna - "Stoppa Försäkringskassans hårdare hållning och lyft in rätt till arbete och föräldraansvar i LSS" , 2009-10-29
  Försäkringskassans och Regeringsrättens hållning att bedöma vilka delar i ett grundläggande behov som är integritetskänsliga kränker och diskriminerar den enskilde. Det förhindrar personer med funktionsnedsättningar att leva jämlikt och går stick i stäv med FN: s konvention i frågan. Detta hävdar folkpartisterna Linnea Darell, ledamot i LSS-kommittén och Maria Lundqvist Brömster, ledamot i Socialutskottet, som tagit initiativ till en motion till riksdagen.
• Jonas Franksson - "Utan assistans skulle jag leva i ett Anna Anka-förhållande" , 2009-10-29
  För Jonas Franksson är assistansen en förutsättning för att kunna arbeta och vara förälder. Tidigare arbetade han halvtid hemma framför datorn, och han hade inte vågat bilda familj och få barn utan assistans.
• Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade kommenterar intervju med Lars U Granberg, 2009-10-06
  Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, håller med Lars U Granberg att den av LSS-kommittén föreslagna LSS-insatsen
• Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Assistans för att kunna arbeta och utöva föräldraansvar var en ickefråga i LSS-kommittén", 2009-09-29
  LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" riskerar att leda till att många som idag har assistans får en minskad möjlighet att leva ett självständigt liv, exempelvis i att kunna arbeta och vara föräldrar. Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i socialutskottet, anser att detta kan vara i konflikt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

TEMA - Arbetsmiljölagen, AML

Personliga assistenters arbetsmiljö och arbetsuppgifter synas. Intervjuer med assistansberättigade, assistenter, Kommunal, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

• Hanna Kauppi, VD, Särnmark assistans - "vi har att lära av de goda exemplen" , 2009-08-19
  Det finns exempel på dålig arbetsmiljö i assistans men det finns också en uppsjö exempel av väl fungerande assistans, säger Hanna Kauppi. Hon anser att en god arbetsmiljö går att förena med att den assistansberättigade är arbetsledare för sina assistenter och att vi har att lära av de goda exemplen.
• Stefan Pelc, egen arbetsgivare - "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra", 2009-07-13
  Stefan Pelc, egen arbetsgivare sedan 1993 välkomnar att Arbetsmiljölagen gäller honom, han säger sig ha allt att vinna på systematiskt arbetsmiljöarbete. Han ser ingen intressekonflikt i att förena sina egna och sina assistenters intressen, situationen är lika för alla småföretagare menar han.
• Lena Retzius, Kommunal - "Arbetsmiljöarbetet får inte stanna vid brandskydd och lyftteknik", 2009-07-13
  Psykiska arbetsmiljörisker missas ofta säger Lena Retzius, ombudsman på Kommunal och facklig företrädare för två tredjedelar av landets assistenter. Hon anser att det ibland finns en otydlighet där varken arbetsgivare, assistent eller den assistansberättigade vet vad som gäller.
• Helena Karnström och Susanne Stengård, - "Arbetsmiljöverkets inspektion hade hemtjänst som utgångspunkt" , 2009-06-08
  Arbetsgivaren Helena Karnström och hennes assistent Susanne Stengård upplevde att hemtjänst var utgångspunkten vid Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsmiljön. Exempelvis kom fönsterputsning och städning av dotterns rum upp som tvivelaktiga arbetsuppgifter.
• Alen Fazlic, Arbetsmiljöverket - "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld", 2009-05-12
  Arbetsmiljöverkets tillsyn av assistans och hemtjänst 2008-2009 visar att arbetsförhållandena blivit bättre inom belastningsergonomi men sämre vad gäller hot och våld. Det är dock oklart om problemen är större inom hemtjänst eller assistans. Tillsynsrapporten blir offentlig i slutet av maj 2009.
• Alen Fazlic, Arbetsmiljöverket - "Vi värderar inte assistenternas arbetsuppgifter så länge en riskbedömning gjorts" , 2009-05-12
  Om det grundläggande arbetsmiljöarbetet är gjort behöver inte den assistansberättigades liv bli överplanerat menar Alen Fazlic, arbetsmiljöinspektör. Han berättar också att inspektioner av egna arbetsgivare diskuteras, eftersom Arbetsmiljölagen (AML) sedan 1 januari 2009 även gäller för assistenter som arbetar i sin arbetsgivares hushåll.
• Personliga assistenters arbetsuppgifter, 2007-11-14
  
• Alla personliga assistenter ska omfattas av arbetsmiljölagen, 2007-10-18
  Även de som arbetar i sin arbetsgivares hushåll bör lyda under arbetsmiljölagen (AML). Detta föreslås i utredningen

TEMA - Arbetstidslagen, ATL

EG-direktivet om ”arbetstidens förläggning i vissa avseenden” började gälla i Sverige 2007. De nya reglerna kom i hög grad att påverka assistansverksamheten och det fanns flera farhågor, exemplevis att direktivet skulle inskränka möjligheterna för brukarna att resa. Arbetsgivarorganisationerna skapade dock efter en tid undantag i sina kollektivavtal.

• Joakim Oscarsson, Kommunal - "Arbetstider och ersättningar ska vara fastställda innan en arbetsresa börjar" , 2011-02-15
  Kollektivavtalen ger numera möjlighet till undantag från ATL vid resor, där både dygns- och veckovila kan skjutas upp. Detta förutsätter enligt Joakim Oscarsson, ombudsman på Kommunal, att arbetsgivare och assistenter före en resa noga går igenom och kommer överens om vad som gäller. Det bör också föras en dialog med det lokala facket som även kan hjälpa assistenten med råd.
• Lars Trapp, Arbetsgivarföreningen KFO - "Vi har inte fått signaler på missbruk av undantagsreglerna från ATL" , 2011-02-14
  Arbetsgivarföreningen KFO:s kollektivavtal medger omfattande undantag från Arbetstidslagen, ATL, både i ordinarie schema och under resor. Lars Trapp, rådgivare på KFO säger att villkoren för arbetstid och ersättningar under en resa måste vara tydligt fastställda innan man åker. Arbetsgivaren ska också gå igenom alla risker som kan uppstå under en resa.
• Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Kollektivavtalet medger stora undantag från ATL vid resor" , 2011-02-03
  I det ordinarie arbetsschemat medger Vårdföretagarnas kollektivavtal att en assistents arbetstid fördelas inom en sexmånadersperiod, där dygnsvila och veckovila kan kortas ner till nio, respektive 24 timmar. På en tjänsteresa tillsammans med den assistansberättigade kan assistentens dygns- och veckovila helt skjutas upp förutsatt att det kompenseras med motsvarande ledig tid före eller efter resan.
• Kommunal, Joakim Oscarsson - "Att förlägga jour på dagtid eller kräva vakenhet vid nattjour strider mot Arbetstidslagen" , 2010-12-01
  Att förlägga jourtid på dagen eller kräva vakenhet och uppmärksamhet vid jourtid på natten är i strid med Arbetstidslagen och kollektivavtal. Det säger Joakim Oscarsson på Kommunal som är oroad av uppgifter från Arbetsgivarföreningen KFO och Föreningen JAG. Han är mycket kritisk till att bevilja assistanstimmar enbart för så kallad aktiv tid, och politikernas tvekan att ändra lagstiftningen om grundläggande behov anser han talar ett tydligt språk.
• Föreningen JAG, Anna Strimbold - "Försäkringscentra har krävt att assistenter ska vara vakna och uppmärksamma under jourtid" , 2010-12-01
  Två lokala försäkringscentra har enligt Föreningen JAG förlagt jourtid på natten och samtidigt krävt att assistenten ska vara vaken och uppmärksam. Detta går enligt Anna Strimbold, jurist på Föreningen JAG, emot gällande arbetsrätt. Hon är även starkt kritisk till tänkandet att bevilja assistans enbart för aktiv tid eftersom det omöjliggör ett självständigt liv för assistansanvändaren.
• Arbetsgivarföreningen KFO, Anita Fink Knudsen - "Arbetstidsrättsliga regler är desamma oavsett bransch", 2010-11-15
  Arbetsgivarföreningen KFO har märkt att vissa av Försäkringskassans beslut om personlig assistans innebär att regler om arbetstid på arbetsmarknaden sätts ur spel. Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare på KFO, menar att samma regler som för den övriga arbetsmarknaden ska gälla för personlig assistansområdet.
• FAKTA om Arbetstidslagen, ATL, 2009-03-12
  
• Försäkringskassan - "Vi kan anmäla brott mot Arbetstidslagen till Arbetsmiljöverket", 2009-03-12
  I sin nya vägledning säger Försäkringskassan att de kan anmäla till Arbetsmiljöverket om assistenter arbetar på ett sätt som bryter mot arbetstidsreglerna i ATL, Arbetstidslagen.
• Hanna Kauppi, KFS, - "Hanteringen av Arbetstidslagen borde vara en sak för arbetsmarknadens parter", 2009-03-12
  
• Anita Fink Knudsen, KFO - "Assistenter tvingas arbeta deltid när jourtimmarna ingår i den totala arbetstiden", 2009-03-12
  
• Kommunal, Lena Retzius, - "Biståndsbedömarna bör inte bevilja för många jourtimmar i förhållande till vanliga assistanstimmar", 2009-03-12
  
• Egenföretagande sätter arbetstidslagen ur spel, 2007-09-01
  

TEMA - Assistans eller frånvaro av assistans i andra länder

Intervjuer med personer med större funktionsnedsättningar i ett antal europeiska länder. De intervjuade berättar om sin egen situation och vilket stöd som finns i deras hemland.

• Lag om personlig assistans på Island 2014, 2013-05-13
  På Island finns ett lagförslag om att införa personlig assistans. Det liknar i stora delar det svenska systemet med en avgörande skillnad - kommunerna är ansvariga för bedömning, beviljande och riktlinjer i assistansen. Ciara Brennan, forskare baserad på Island, hoppas på det bästa men befarar att villkoren i olika kommuner kan bli som ett postkodlotteri.
• Eunice Ya-Yu Kao, Taiwan - "De som kan betala har gästarbetare som assistenter", 2012-02-07
  Institution, hemtjänst eller gästarbetare är de alternativ som finns för personer med funktionsnedsättningar på Taiwan. Gästarbetarna kommer från andra asiatiska länder och arbetar under svåra förhållanden. Sedan 2008 finns det dock med inspiration från Japan ett assistanskooperativ med ca tio assistansanvändare.
• Sidsel Maxwell Grasli, JAG Assistanse, Norge - "Jag fruktar ett svek i kommande rättighetslagstiftning", 2012-01-09
  I Norge har JAG Assistanse hittills fyra brukare men efter att ha godkänts som BPA-leverantör av 15 kommuner väntar verksamhetschefen Sidsel Maxwell Grasli en stark tillväxt. Hon fruktar samtidigt ett svek mot JAGs målgrupp i en kommande norsk rättighetslagstiftning för BPA, Brukerstyrt personlig assistanse.
• Bente Skansgård, ULOBA, Norge - "Kommunala upphandlingar hotar assistansanvändares självbestämmande", 2012-01-04
  Kommunala upphandlingar ska utgå från Norsk Standard och BPA:s grundtankar med brukaren som arbetsledare och en frihet att använda assistanstimmarna när som helst. En kommande rättighetslagstiftning för Brukerstyrt personlig assistanse, BPA, ska omfatta alla oavsett timbehov och diagnos. Det kräver Bente Skansgård på ULOBA, Norges största assistanskooperativ.
• Assistansen i Norge - På väg mot rättighetslagstiftning?, 2011-10-17
  I Norge debatteras det om rättighetslagstiftning eller inte för BPA, brukerstyrt personlig assistanse. Forskaren Jan Andersen vid Högskolan i Lillehammer som forskat om BPA sedan starten ser problem i att en rättighetslagstiftning bara skulle gälla brukare med mer än 20 timmar/vecka. Han kommenterar också den förändrade assistansmarknaden, där privata företag gör entré och kommuner upphandlar assistans för att hålla kostnaderna nere.
• Svenska europaparlamentariker uppmanar till mer assistans och färre institutioner, 2011-10-14
  I en debattartikel i Göteborgsposten uppmanas Europas länder att ersätta institutioner för personer med funktionsnedsättning med personlig assistans och hjälpmedel.
• Schweiz kommer att införa rikstäckande assistansersättning, 2011-09-16
  Schweiz står inför ett genombrott. Från januari 2012 kommer det att erbjudas rikstäckande direkta betalningar för personlig assistans. Under de kommande åren väntas 3000 funktionshindrade personer få assistansersättning.
• Assistansen lag men inte verklighet i Spanien , 2011-02-09
  Spanien har sedan 2006 en lag där personlig assistans ingår som en rättighet. Men lagen tillämpas inte. Det som finns är olika försöksprojekt. I Katalonien finns två sådana projekt, ett på regionnivå och ett som drivs av Independent Living-rörelsen inne i Barcelona stad.
• Bente Skansgård, ULOBA - "Norska regeringen har svikit löftet om rättighetslagstiftning för assistans" , 2011-01-22
  År 2000 infördes Brukarstyrd Personlig Assistans, BPA, i Norge. Kommunen är ensam huvudman, beviljar insatsen efter behov och har ett stort inflytande över hur assistansen organiseras, exempelvis genom att avgöra vem som kan vara arbetsgivare för assistenterna. Norges största assistansanordnare, Kooperativet ULOBA, visade nyligen i en rapport att villkoren skiljer kraftigt mellan olika kommuner. Regeringen har också nyligen backat från löften att införa en rättighetslagstiftning och föreslår nu tvärtom försämringar.
• Hård kamp för personlig assistans på Island, 2010-09-20
  Bara ett femtontal personer har fått personlig assistans på Island, men en ny lagstiftning diskuteras. Enligt företrädare för det nybildade Kooperativet NPA Center finns det dock motstånd inom handikapprörelsen och den ekonomiska krisen gör att de avtal om personlig assistans som tecknas riskerar bli alltför snåla. Idag dominerar boendelösningar med gemensamma personalgrupper, där det är svårt att leva ett självständigt liv.
• I Flandern är alla assistansanvändare egna arbetsgivare till sina assistenter , 2010-06-18
  5 500 personer står i kö för att få personlig assistans i regionen Flandern i Belgien. Drygt 1800 har hittills fått personliga budgetar för att anställa sina assistenter, alla fungerar som egna arbetsgivare men det finns organisationer som ger peersupport och stöd. Enligt Peter Lambreghts, forskningsmedarbetare på Expertisecentre Independentliving som sprider information om personlig assistans, finns det fortfarande politiskt motstånd mot reformen, särskilt hos Kristdemokraterna som försvarar institutionernas ekonomiska intressen.
• Irina Parhomenko, Lettland - "Synen på personer med funktionsnedsättning har förbättrats i Lettland" , 2010-03-23
  I Lettland lever personer med funktionsnedsättning vanligtvis på institution om de inte har egna pengar eller kan få hjälp av anhöriga. Det finns ett mindre bidrag som kan betalas till en assistent men det räcker inte långt. Irina Parhomenko arbetar på APEIRONS som verkar för att en lagstiftning om personlig assistans ska bli verklighet.
• Sergey Kiselev, Ordförande i Apparel - "Synen på personer med funktionsnedsättning är mycket negativ i Ryssland" , 2010-03-11
  I Kaliningrad finns inte ens hemtjänst, den som har behov av praktisk hjälp men inte kan få detta av släktingar eller vänner lever på institution. Sergey Kiselev, Ordförande i Apparel skulle gärna se att personlig assistans infördes i Ryssland. Apparel arbetar för tillfället med att barn med funktionsnedsättningar ska kunna gå i vanliga skolklasser och man gör reklamfilmer där personer med funktionsnedsättningar berättar om sig själva.
• Arthur Klimchenko, 22 år, Kaliningrad - "Personlig assistans skulle säkert vara bra, men jag skulle vara rädd för att bli dominerad" , 2010-03-11
  Arthur Klimchenko lever med sina föräldrar i den ryska staden Kaliningrad, han skulle vilja flytta hemifrån vilket dock är svårt på grund av hans ekonomi och hans funktionsnedsättning. När han får personlig assistans beskrivet för sig ser han fördelar, men är samtidigt rädd att assistenterna skulle bestämma över honom, på grund av hur personer med funktionsnedsättningar betraktas i Ryssland.
• Spanien - Spanjorerna kämpar för mera personlig assistans, 2009-01-23
  
• Kroatien - Kroaterna är stolta över sin handikappolitik, 2009-01-23
  
• Island - Få har beviljats assistans på Island, 2009-01-23
  
• Tyskland - har inkomstbeprövad assistans, 2009-01-23
  
• Grekland - Stelios lever självständigt med hjälp av familjen, 2009-01-23
  
• Irland - Ideologiskt skifte på gång i Irland, 2009-01-23
  
• Finland - "Den nya assistanslagen når inte ända fram", 2009-01-21
  
• Lettland - "Vi vill få hjälp att starta assistansprojekt", 2009-01-21
  
• Flandern, Belgien - Lång kö för personlig assistans, 2009-01-21
  

TEMA - Assistansanvändares egna erfarenheter

• Tobias Holmberg, student - " Jag väljer personligen att inte se några begränsningar", 2012-05-03
  Tobias Holmberg, 19 år, har ett hektiskt liv. Förutom att läsa sista året på gymnasiet är han ordförande i Förbundet unga rörelsehindrade och partipolitiskt aktiv. Trots att han är beroende av personliga assistenter för de flesta fysiska moment väljer han att inte se några begränsningar för vad han kan göra i sitt liv.
• Annika Taesler, egenföretagare - "Att assistenterna är oumbärliga är nästan ett för litet ord", 2012-03-22
  Personlig assistans är för Annika Taesler, 32, både en förutsättning för att komma upp ur sängen på morgonen och att kunna leva ett aktivt liv. Idag flyter livet med assistans på ganska bra för henne, men vägen dit har varit kantad av "trial and error". Samtidigt är hon oroad för vad som kommer hända med assistansen i framtiden.
• Intervju med Erling Fredriksson, 57 år och assistansberättigad, 2009-03-10
  Intervju med Erling Fredriksson, 57 år och assistansberättigad som publicerades först i Stiletten Nr 3 2008 av Kenneth Westberg
• "Boss över sitt liv" av Yasmin Jungestedt, 2008-02-01
  
• "Erfarenhet och envishet gör resan bra" av Jessica Smaaland, 2008-02-01
  Att resa med personlig assistans. The Independent Living Institute
• Rekrytering av personliga assistenter del 1, 2008-01-24
  
• "Erfarenheter av assistansanordnare" av Jessica Smaaland, 2007-11-07
  Att resa med personlig assistans. The Independent Living Institute
• "Att anvisa sina assistenter" av Bengt Elmén, 2007-11-01
  Att resa med personlig assistans. The Independent Living Institute
• Svar på Resa med personlig assistans, 2007-06-16
  Att resa med sina personliga assistenter är ett kapitel för sig. Det är så mycket som är annorlunda jämfört med hemma, och det mesta kan faktiskt hända.
• Att resa med personlig assistans, 2007-05-15
  Att resa med personlig assistans. The Independent Living Institute

TEMA - Assistansersättningens schablonbelopp

• Agneta Rönn ska utreda assistansersättningens timbelopp, 2013-05-07
  Agneta Rönn har tidigare varit departementsråd på finansdepartementet och sektionschef på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Hon arbetar idag som expert på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.
• Maria Johansson, DHR - "Timbeloppet ska bättre motsvara de verkliga kostnaderna", 2013-04-29
  Timbeloppet behöver ändras så att det bättre täcker lönekostnader, men flexibiliteten med medel för assistansomkostnader måste finnas kvar säger Maria Johansson, förbundsordförande för DHR. Hon är kritisk till att alltför höga vinster hos företag i assistansbranschen och tror att detta delvis ligger bakom de nedskärningar av assistansen som pågår sedan en tid.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Utredningen kan leda till högre krav på kvalitet inom assistans" , 2013-04-11
  Regeringen har just tillsatt en utredning med syftet att begränsa alltför stora vinster i assistansbranschen. Vad är egentligen skillnaden mellan regeringen och krav från vänster på ett vinstförbud? Assistanskoll intervjuar Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson.
• Regeringen startar utredning om timbeloppet, 2013-03-21
  En utredning om assistansersättningens schablonbelopp har startats. Orsaken är enligt Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson att vinsterna i assistansbranschen är för stora och att antalet assistanstimmar ökat för mycket. Vårdföretagarna anklagar nu regeringen för att smutskasta branschen.
• Årsredovisningar från assistansbranschen kommenteras av Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan, 2012-11-14
  En assistansberättigad ger sett från rörelseresultatet vanligtvis 50 000 eller mer i vinst varje år för ett assistansföretag. Det gör att varje kund blir viktig säger Tomas Hjelström. Han tror att vinstnivåerna i branschen på sikt kan leda till att staten sänker nivån på assistansersättningen. Därför borde storleken på den assistansersättning som betalas ut även styras av assistansens kvalitet.
• Schablonbelopp för 2013 fastställt, 2012-08-08
  Assistansersättningen för år 2013 ska vara 275 kronor per timme har regeringen beslutat. Timbeloppet för 2012 är 267 kronor per timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 3 procent.
• KFO: "Vi motsätter oss att privata anordnare klumpas ihop i ett kollektiv", 2012-06-21
  Arbetsgivarföreningen KFO ifrågasätter hur ISF gjort sina beräkningar i analysen av timschablonen för personlig assistans.
• SKL anser att analysen av timschablonen är bristfällig, 2012-06-20
  SKL skriver i ett pressmeddelande att ISF:s rapport om timschablonen har stora svagheter. SKL anser att den inte bör ligga till grund för hur ersättningen ska beräknas.
• Tomas Agdalen, ISF, "Företagens effektiviseringar kommer inte skattebetalarna till del", 2012-06-19
  Schablonersättningen ger assistansföretagen 54 kronor i vinstmarginal per timme enligt en rapport från ISF, Inspektionen för Socialförsäkring. Att timschablonen ökat varje år trots att många företag kunnat effektivisera och gör stora vinster är konstigt, tycker Tomas Agdalen som skrivit rapporten. Brister i Försäkringskassans prognoser och SKL:s krav på ökad ersättning har enligt rapporten bidragit till timschablonens ökning.
• ISF: "Timschablonen har tvärtemot avsikten varit kostnadsdrivande", 2012-06-07
  Dagens system med timschablon till assistansanordnare bör reformeras anser ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. Problemet är att timschablonen inte tar hänsyn till skillnader i assistansanordnares kostnader. Vissa privata företag kan ta ut höga vinster, medan kommunens kostnader inte täcks.
• Eva Olofsson (V) kräver svar från Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson om inlåsningseffekten av ett differentierat schablonbelopp, 2010-12-06
  Enligt Eva Olofsson, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, leder Försäkringskassans förslag om ett differentierat schablonbelopp till integritetskränkande frågor och att den assistansberättigades liv detaljplaneras. Försäkringskassans förslag har fått stark kritik i flera remissyttranden, allt från brukar och handikapporganisationer som kritiserar effekter för assistansanvändare till Kommunal som kritiserar effekter för assistenters löneutveckling. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar kort och gott att arbetet pågår på Socialdepartementet.
• Vårdföretagarna - "En höjning av schablonbeloppet med 2,3 procent hotar mångfalden av assistansutförare", 2010-07-02
  Regeringen har fattat beslut om storleken på assistansersättningens schablonbelopp för 2011. Enligt uppgift från Socialdepartementet blir den nya timersättningen 258 kronor vilket motsvarar en ökning på 2,3 procent. Vårdföretagarnas branschorganisation för företag inom personlig assistans är mycket kritiska och menar att kvaliteten i assistansen blir lidande och att assistansberättigade med allvarliga sjukdomar missgynnas.
• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Tre schabloner kan minska flexibiliteten men ger bättre kostnadstäckning", 2009-11-26
  Som svar på ett regeringsuppdrag föreslår Försäkringskassan att den assistansberättigade ska kunna beviljas tre olika schablonbelopp beroende på när på dygnet assistansen förväntas användas. Försäkringskassan medger att det kan begränsa flexibiliteten för den assistansberättigade men anser det nödvändigt för att få bättre kostnadstäckning. Besparingen beräknas bli 230 miljoner, vilket motsvarar 1.1 procent på utgifterna för den statliga assistansersättningen.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Vi har inte genomfört besparingsförslag från slutbetänkandet" , 2009-10-28
  Den låga uppräkningen av schablonbeloppet beror enligt socialdepartementet på en förväntad låg löneutveckling. Det av Kommunal/Vårdföretagarna nämnda besparingsförslaget från slutbetänkandet bereds just nu på departementet. Socialdepartementet öppnar däremot för en översyn av frågan om assistansberättigade som köper assistans ska få ersättning vid sjukhusvistelse och till assistenters uppsägningslöner när brukaren avlider. Ledande folkpartister uttalar redan idag stöd för en sådan förändring.
• Kommunal och Vårdföretagarna - "Regeringen har genomfört en av besparingarna i slutbetänkandet", 2009-10-12
  Vårdföretagarna begärde den 2 oktober omförhandling av kollektivavtalet för personliga assistenter eftersom de anser att kostnaderna inte täcks. Kommunal anser däremot att Vårdföretagarna borde kunna klara det sista året. Båda är dock överens om att den låga uppräkningen av schablonbeloppet innebär att regeringen genomfört ett av LSS-kommitténs besparingsförslag samt att regeringen snarast bör ändra Förordningen för assistansersättning så att ersättning betalas ut när en brukare hamnar på sjukh

TEMA - Att arbeta som personlig assistent

• Att arbeta som personlig assistent, 2012-10-25
  

TEMA - Att välja anordnare och jämförelsetjänsten i Assistanskoll

• Staffan Söderberg, Socialstyrelsen - "Vi har beslutat att inte inkludera den personliga assistansen i öppna jämförelser", 2012-11-08
  Personlig assistans kommer inte att ingå i de öppna jämförelser som Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att slutföra till och med 2014. Detta enligt Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.
• Mycket att tänka på när avtal tecknas, 2012-10-01
  Vad ska man tänka på när man skriver avtal om assistans? Den frågan har Assistanskoll ställt till Jessica Smaaland, Sophie Karlsson och Adam Grabavac. De ser olika på om avtalet bör reglera hur assistansersättningen ska användas, men är överens om att brukare bör förhandla och inte vara rädda för att byta.
• Björn Jidéus, KFO - "Hög vinst kan bero på att medel sparas till assistansomkostnader", 2012-03-15
  Assistanskolls jämförelsetjänst ger djupare information än Socialstyrelsens tillståndssida säger Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO. Men det behöver göras mer för att så långt det går garantera att informationen på Assistanskoll stämmer.
• Hanna Kauppi, KFS - "Granska anordnaren med hjälp av en egen kravlista och noggrann genomläsning av avtalet" , 2012-03-15
  Utöver assistanskolls jämförelsetjänst, kan assistansberättigade söka information om anordnare genom att besöka hemsidor, ställa direkta frågor till anordnaren och be om referenser. Den som har ork och intresse kan även beställa anordnarnas tillståndsansökningar på Socialstyrelsen och årsredovisningar från Bolagsverket.
• Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information", 2011-08-31
  Kommunerna har en informationsskyldighet i att beskriva hur man kan anordna sin assistans och att informera om Socialstyrelsens register över anordnare som fått tillstånd. Ulla Clevnert, rekommenderar även att kommunerna hänvisar till den information som finns tillgänglig på Assistanskoll som hon menar kommer att ge kompletterande information till Socialstyrelsens register.
• Staffan Söderberg, Socialstyrelsen - "Vi har inte bestämt om personlig assistans ska ingå i öppna jämförelser" , 2011-02-01
  Socialstyrelsen har ännu inte bestämt om man ska jämföra assistansanordnare i en öppen jämförelse. Beslutet tas i början på 2012 och om det blir en jämförelse är den troligen klar först 2014, enligt Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Om det blir en jämförelse av assistansanordnare, kommer den troligen att likna Äldreguiden med huvudsyftet att ge stöd till assistansanvändare att välja.

TEMA - Avräkningsperiodens effekter för egna arbetsgivare

• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Sexmånadersperioden har gett problem för egna arbetsgivare" , 2009-10-07
  Som svar på ett regeringsuppdrag föreslår Försäkringskassan att avräkningsperioden för assistansersättning förlängs till tolv månader. I en enkätundersökning gjord av Försäkringskassan framgår det att sexmånadersperioden gett assistansberättigade som är egna arbetsgivare svårigheter att finansiera exempelvis utbildning och hantera arbetsgivaransvar.
• Folkpartister kritiserar Socialdepartementets proposition i frågan om sparad assistansersättning, 2008-03-06
  
• Sparad assistansersättning inför tvister med anställda, 2008-01-17
  
• Sparad assistansersättning till stora assistansomkostnader, 2008-01-17
  
• Sparad assistansersättning till kostnader utifrån arbetsgivaransvaret, 2008-01-17
  
• Försäkringskassans och LSS-kommittens syn på sparad assistansersättning, 2008-01-17
  
• Anderberg, Peter. 2007-10. "Kort om assistansberedningens delbetänkande med Stefan Pelc , egen arbetsgivare för sina assistenter"., 2007-10-01
  Att resa med personlig assistans. The Independent Living Institute
• Anderberg, Peter. 2007-10. "Assistansutredningens delbetänkande - Hårdare tag mot användare av assistans"!, 1990-01-01
  I fredags (28 september 2007) presenterade Assistansutredningen (LSS-Kommittén) sitt delbetänkande "Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning". Delbetänkandet är ett snabbt svar på ett tilläggsdirektiv som kom från regeringen så sent som den 5 juli i år.

TEMA - Behovsbedömning av personlig assistans i kommunerna

• Adolf Ratzka - Leksands kommun, en kommun utan administrativa kostnader?, 2013-02-07
  Leksands kommun har sänkt timersättningen till 220 kr per timme till personer som har assistans beviljad av kommunen. Adolf Ratzka anser att kostnader för administration helt förbises och konstaterar att kommunen betalar betydligt mer för städtimmar än assistanstimmar.
• Stark kritik mot att kommuner sänker timbeloppet för assistans, 2013-01-29
  Brukarorganisationer är mycket kritiska till att alltfler kommuner sänker timbeloppet till personer som har assistans beviljad av kommunen. De berörda assistansanvändarna kommer att förlora sin frihet och möjlighet att välja privata anordnare menar de.
• Kenneth Dahlström, Leksands kommun - "Vi utgår från kommunens kostnad för en assistanstimme", 2013-01-22
  Leksands kommun gör som alltfler kommuner och sänker timersättningen för personer med kommunala assistansbeslut. Istället för Försäkringskassans schablonbelopp kommer Leksand från 1 februari i år att betala 220 kr vilket motsvarar ca 80 % av assistansersättningen.
• Stig Orustfjord, Överdirektör, Försäkringskassan - "Låt oss överta de som får assistans i kommunala bedömningar", 2010-09-28
  Dagens uppdelning mellan de som har mindre eller mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka är olycklig säger Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan. Om alla med personlig assistans istället rymdes inom Försäkringskassan skulle rättighetslagstiftningen komma mer till sin fulla rätt. Han uppmanar också alla som anser sig drabbade av den förändrade bedömningen av grundläggande behov att beskriva detta, så att Försäkringskassan kan få ett underlag för att kunna föreslå åtgärder till regeringen.
• Hans Andersson, assistansanvändare - "Enligt kommunen ska min hustru sköta hela hushållet" , 2010-04-01
  Hans Andersson har beviljats 15,2 timmar personlig assistans per vecka av sin kommun, av dessa avser 11,2 timmar grundläggande behov. Hans hustru förutsätts dock sköta hela hushållet och han beviljas inga timmar för att laga mat och diska eftersom han kan äta själv. Emil Ekström som är juridiskt ombud för Hans Andersson anser att många kommuner blandar ihop sina regler med Försäkringskassans bedömning huruvida en person har mer än 20-timmar grundläggande behov.

TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans under utarbetning

I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua

• Läs bedömningsinstrumentet inför bedömningen, 2012-12-06
  Assistanskoll vill uppmärksamma på att bedömningsinstrumentet finns på Socialstyrelsens hemsida, vilket kan vara bra att studera inför en bedömning/omprövning av assistansersättning. Andra saker som kan göras inför bedömningen är att ta med ett ombud, uppdatera intyg eller göra en egen tidsbedömning av behoven.
• Wenche Willumsen, DHR - "Vi kom inte längre i att påverka bedömningsinstrumentet", 2011-09-19
  Wenche Willumsen anser fortfarande att instrumentet i sig är integritetskränkande, och hon hade velat se att tid bedöms enligt schabloner istället för minuträknande men säger att det inte gick att komma längre i att påverka instrumentet. Hon är mycket oroad över hur Försäkringskassan kommer att använda instrumentet med tanke på hur de förändrat bedömningarna av personlig assistans.
• Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Problematiskt att definiera goda levnadsvillkor", 2011-09-19
  Bedömningsinstrumentet för personlig assistans blev klart den 31 augusti. Lennart Jansson, som varit projektledare för instrumentet på Socialstyrelsen anser att det ska användas som ett av flera underlag när en persons behov av stöd ska identifieras och beräknas.
• Bedömningsinstrumentet för personlig assistans klart, 2011-08-31
  Titta på instrumentet i sin helhet direkt på Assistanskoll. Instrumentet har utvecklats på Socialstyrelsen som menar att instrumentet nu kan användas direkt både vid nybedömningar, tvåårsomprövningar och ansökningar om fler assistanstimmar.
• Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Tiden tills instrumentet ska vara klart har förlängts till 31 augusti 2011" , 2010-10-28
  I våras ledde starka protester från brukarorganisationerna till att prövningen av bedömningsinstrumentet för personlig assistans sköts upp. Nu ska det troligen ut på prövning i december och tiden tills instrumentet ska vara helt klart har förlängts till 31 augusti 2011. Behoven ska fortfarande bedömas i timmar och minuter säger Lennart Jansson, projektledare på Socialstyrelsen.
• Veronica Hedenmark - "Assistansuppropet visar att oerhört många berörs", 2010-04-13
  Assistansuppropet har blivit den största svenska gruppen på Facebook när det gäller frågor som rör funktionshinder. Uppropet vänder sig dels mot behovsbedömningsinstrumentet för personlig assistans, dels mot Försäkringskassans och kommunernas behovsbedömning. Initiativtagaren till Assistansuppropet, Veronica Hedenmark, ser det som ett upprop mot försämringarna av assistansen.
• Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Socialstyrelsen måste acceptera brukarorganisationernas krav" , 2010-03-19
  Det bedömningsinstrument för personlig assistans som Socialstyrelsen hittills arbetat fram förkastas av Lars U Granberg, ledamot i Socialutskottet och socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor. Han kräver att man återgår till en schablonmodell för att beräkna assistanstid. Han säger också att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet planerar att fråga Försäkringskassan på vems uppdrag de redan räknar minutrar vid behovsbedömningar.
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Funktionsnedsattas liv offras på ett altare av enhetlighet och exakthet" , 2010-02-25
  Att regeringen inte föreslår några lagändringar för bedömningen av grundläggande behov som berättigar till personlig assistans tolkar Mathias Blomberg som att man stödjer försäkringskassans hållning. Att skapa enhetlighet och exakthet också i andra personliga behov och i det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling anser han kommer att ta bort friheten för personer med funktionsnedsättning. Han säger också att försäkringskassan redan nu räknar minutrar och tar bort assistanstid där assistenten är till förfogande.
• Brukarorganisationerna ställer krav för att samarbeta med Socialstyrelsen om bedömningsinstrumentet , 2010-02-09
  Brukar och handikapporganisationerna ställer krav för att återvända till samarbetet med Socialstyrelsen och Försäkringskassan med att ta fram ett bedömningsinstrument för personlig assistans. Kraven ställs av Föreningen STIL, Föreningen JAG, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, DHR och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.
• Testversionen av bedömningsinstrumentet är utlagt på Internet , 2010-02-04
  Testversionen av det bedömningsinstrumentet som ska utreda behov av personlig assistans (prövningsversion 1 2010-01-19) har lagts ut på sajten www.scribd.com
• Jonas Franksson, STIL - "Hur ska du kunna leva ett liv i frihet om alla dina aktiviteter är förutbestämda?" , 2010-02-02
  Vid en presskonferens den 1 februari på Hotell Anglais i Stockholm slängdes testversionen av bedömningsinstrumentet för personlig assistans demonstrativt i papperskorgen. Aktionen genomfördes av Veronica Hedenmark, VD på VH Assistans, Maria Johansson Ordförande i DHR, Jonas Franksson från Föreningen STIL och Cecilia Blanck och Magnus Andén från Föreningen JAG. Jonas Franksson säger samtidigt att ett minuttänkande redan har börjat sprida sig vid bedömningar på Försäkringskassan.
• Håkan Ceder, överdirektör, Socialstyrelsen, - "testningen av bedömningsinstrumentet skjuts upp" , 2010-02-02
  Brukar och handikapporganisationerna hoppade nyligen av samarbetet i referensgruppen att utveckla ett bedömningsinstrument för personlig assistans. De ansåg att frågorna i den testversion som ska prövas på lokala försäkringscentra är integritetskränkande, att det är orimligt att räkna minutrar för varje enskild aktivitet och att handläggaren konsekvent ska rimlighetsbedöma den sökandes alla behov. Håkan Ceder meddelar nu att testningen av bedömningsinstrumentet stoppas.
• Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
  DHR, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, STIL, Föreningen JAG, Handikappförbunden och Hjärnkraft lämnar samarbetet i referensgruppen. De uttalar i ett pressmeddelande att det instrument som ska pröva behov av personlig assistans är grovt integritetskränkande och kräver att testningen av instrumentet stoppas.
• Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
  Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1. I debatten försvarar Magnus Lievfendahl, verksamhetsansvarig Försäkringskassan, deras hållning.
• Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18
  Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
• Elina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
  Tid där assistenten "är till förfogande" är enligt Elina Linna, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, något som gör assistansen till vad den är, till skillnad från exempelvis hemtjänst. Hon anser att sådan tid är nödvändig för att den assistansberättigade ska kunna leva ett liv som andra, kunna arbeta och vara förälder.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
  Försäkringskassans hållning att räkna minutrar och bara godkänna aktivitetstid som grund för assistans håller inte enligt Maria Lundqvist Brömster, folkpartistisk ledamot i Socialutskottet. Hon hoppas även att folkpartiets motion lagt grunden för att den kommande LSS-propositionen förtydligar arbete och föräldraansvar som en grund för assistans.
• Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Instrumentet riskerar att bli integritetskränkande" , 2009-12-04
  Kenneth Johansson oroas av brukarorganisationernas kritik av det instrument som ska bedöma behov av personlig assistans och uppmanar Socialstyrelsen till ett nära samarbete med brukarorganisationerna. Han anser också att det i assistans kan behövas viss "tid där assistenten är till förfogande" och inte enbart aktivitetstid, vilket Försäkringskassan nyligen uttalat.
• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
  Tid när assistenten är till förfogande ska enligt gällande lagstiftning inte berättiga till assistanstid. Bedömningen av detta kan idag skilja sig åt mellan lokala försäkringscenter. Detta hävdar Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan som även säger att det instrument som nu gått ut för prövning kan komma att leda till ett minuttänkande vid bedömning av assistansbehov.
• Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11
  Om endast den aktiva tid behovsbedömningsinstrumentet levererar räknas som grund för assistans innebär det en återgång till hemtjänst vilket vore förödande enligt Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske på Kommunal. De kräver även att konsekvenserna för assistenternas arbetsmiljö utreds vid eventuella nedskärningar i assistansen.
• Lennart Jansson, IMS - "Bedömningsinstrumentet avgör inte om någon får personlig assistans" , 2009-09-03
  Det är inte bedömningsinstrumentet utan lagstiftning och regelverk hos myndigheter som avgör vilka behov som ger rätt till assistans och exempelvis om assistans ska ges för tid mellan aktiviteter där den enskilde är i behov av stöd. Instrumentets roll är att kartlägga individens behov och vara ett metodstöd för handläggaren enligt Lennart Jansson projektledare på IMS, Institutet för metoder i socialt arbete.
• Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Instrumentet som ska bedöma behovet av assistans liknar ett indiskt reptrick" , 2009-07-14
  Behovsbedömningsinstrumentet riskerar bli en besparing paketerad i professionella bedömningskriterier säger Göran Fredriksson, Ordförande i
• /assistanskoll/Skrivelse-Regeringen-SoS-FK.pdf, 2009-05-19
  
• Adolf Ratzka - "Utgångspunkten ska vara individens egna föreställningar om vad man vill uträtta i livet", 2009-02-27
  
• Jonas Franksson, STIL - "Instrumentet riskerar ersätta individens omdöme", 2009-01-27
  
• Lennart Jansson, IMS - "instrumentet ska täcka in alla behov som kan berättiga till personlig assistans", 2008-11-25
  Enligt ett regeringsuppdrag ska ett vetenskapligt instrument skapas för bedömning av de behov som berättigar till personlig assistans och bedöma den tid som behövs för att åtgärda behoven. Instrumentet ska enligt projektledaren Lennart Jansson ha sin utgångspunkt i WHO:s klassifikation av funktionshindertillstånd, ICF och vara klart att använda i mars 2011.

TEMA - Bidragsbrott i personlig assistans

Under 2010 började bidragsbrott i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring bidragsbrott och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

• Svante Borg, Försäkringsdirektör, Försäkringskassan - "Det finns ett intresse för assistansersättning bland grovt kriminella", 2012-11-28
  Organiserad kriminalitet misstänks hos ett tjugotal assistansföretag enligt Svante Borg. Att kriminaliteten upptäckts först nu beror bland annat på att tidrapporterna blivit digitaliserade och att Försäkringskassan delar uppgifter med polis och andra myndigheter.
• Margaretha Johansson, Kommunal - "Mediabilden av assistans är helt snedvriden", 2012-11-26
  Assistenternas arbetsmiljö försämras av att assistanstiden alltmer beviljas i enstaka tidsperioder och mediarapporteringen av fusk i assistansbranschen är helt snedvriden.
• Susanne Billum intervjuas om betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning", 2012-03-05
  Susanne Billum hävdar att 9-15 procent av all assistansersättning beror på fusk och felaktiga utbetalningar trots att Försäkringskassan och Riksrevisionen nyligen ifrågasatt så höga siffror. Hon vill se oanmälda hembesök av när den assistansberättigade har anhöriga som assistenter, vilket brukarrörelsen protesterat mot.
• Dom mot ägare till assistansföretag i Halland, 2012-02-09
  Idag föll domarna mot ägarna till ett större assistansföretag med över 100 kunder. VD:n fick 16 månaders fängelse och näringsförbud i tre år för grovt bokföringsbrott och grovt bidragsbrott. En annan ägare fick villkorlig dom för samma brott.
• Svante Borg, Försäkringsdirektör, Försäkringskassan - "Det är illa nog om det handlar om hundratals miljoner", 2011-12-28
  Utredningar inleds nu mot drygt tjugo assistansbolag där Försäkringskassan förväntar sig att hitta omfattande organiserad brottslighet. Samtidigt vill Svante Borg som har ansvar för frågan tona ner tidigare uppskattningar av omfattningen av felaktiga utbetalningar. Han vill även se att brukare ges möjlighet att ta mer ansvar för sin assistans och ser inte kontroll av enskilda assistanstimmar som effektiv mot den organiserade brottsligheten.
• Utredningar inledda mot drygt 20 assistansbolag , 2011-12-15
  Under en gemensam presskonferens på Försäkringskassan den 15 december beskrev generaldirektör Dan Eliasson och Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson hur arbetet går med fusk och kriminalitet i assistansbranschen.
• Karl Arne Ockell, Hallandspolisen - "Jag hoppas kunna påverka lagstiftningen", 2011-11-09
  Åtal är nu väckt mot ägaren till ett större assistansbolag i Halland. Enligt Karl Arne Ockell på Hallandspolisen omfattar utredningen skattebrott, bidragsbrott, bokföringsbrott och bedrägeri mot Arbetsförmedlingen.
• P1 STUDIO ETT - Allvarligt fusk med personlig assistans , 2011-11-02
  Reportage i STUDIO ETT i P1 med anledning av att ägarna till ett större assistansbolag i Halland åtalas i Halmstads tingsrätt för grova skattebrott, bidragsbrott och bokföringsbrott. Diskussion i studion med Karl Arne Ockell - Hallandspolisen, Therese Karlberg - Försäkringskassan, Vilhelm Ekensteen- IfA och Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson.
• Björn Johnson, statsvetare, Malmö Högskola - "Den stora mängden medvetna bidragsbrott är en myt", 2011-08-16
  Den påstådda omfattningen av bidragsbrott i socialförsäkringarna, där assistansersättning ingår, har en mycket svag grund enligt Björn Johnson, statsvetare och docent i Socialt arbete på Malmö Högskola. FUT- Delegationen, vars rapporter till stor ligger till grund för antagandena om bidragsbrott, anser han bygger på gissningar som formats av den allmänna debatt som rådde i mitten av 2000-talet.
• Maria Johansson, Ordförande DHR - "Låt inte kriminaliteten få avskaffa friheten i assistansen", 2011-06-30
  Den kriminalitet med assistansersättning som beskrivits det senaste året hotar alla assistansanvändare som behöver assistans för att kunna leva ett självständigt liv. Maria Johansson ser en risk i att kriminaliteten påverkar allmänhetens attityder till assistans så att den upplevs som illegitim. Politikerna måste ta ansvar genom att inte agera i panik säger hon och hänvisar till Riksrevisionens senaste rapport Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? som hävdar att den påstådda omfattningen av medvetna bidragsbrott kan vara överdriven.
• Maria Söderberg, Riksrevisionen - "Vi ser inga belägg för att hälften av de felaktiga utbetalningarna är medvetet fusk", 2011-06-28
  Riksrevisionen har i rapporten Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?granskat vad som skett sedan Bidragsbrottslagen kom 2007. Slutsatsen är att utredningarna tar för lång tid, blir liggande eller läggs ner och att det inte alltid återstår så mycket av misstankarna. Riksrevisionen säger dessutom att det inte finns belägg för att 50 % av alla felaktiga utbetalningar skulle vara medvetet bidragsfusk som FUT-Delegationen och regeringen hävdat.
• Nejra Milisic, Statskontoret - "Det största underlaget är våra observationer under utredningens gång" , 2011-03-03
  Statskontoret fick nyligen regeringsuppdraget "Ökad säkerhet i utbetalningar av assistansersättning". Till den 30 juni 2011 ska en projektgrupp analysera hur Försäkringskassan betalar ut och kontrollerar hur assistansersättning används och ge förslag till åtgärder som hindrar felaktiga utbetalningar. En del av underlaget är rapporter från FUT-Delegationen som angett tänkbara orsaker till felaktiga utbetalningar.
• Vilhelm Ekensteen, IfA - "Vi välkomnar åtgärder mot oseriösa assistansanordnare", 2011-03-03
  Till den 30 juni ska Statskontoret i regeringsuppdraget "Ökad säkerhet i utbetalning av assistansersättning" ge förslag som ska öka kontrollen av utbetalning och användning av assistansersättning. IfA - Intressegruppen för Assistansberättigade välkomnar åtgärder som kan stoppa oseriösa assistansanordnare, men är samtidigt kritiska till innehållet till FUT- Delegationens rapporter som är en del av underlaget för utredningen.
• Stig Orustfjord, Försäkringskassan - "Det finns en kultur där assistansersättningen ses som en summa pengar istället för ett antal assistanstimmar" , 2010-11-24
  Det förekommer två sorters fusk med assistansersättning enligt Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan. Dels rena banditbolag som byggts upp runt personer som låtsas ha funktionsnedsättningar, dels att rapporterade assistanstimmar i praktiken inte används. Försäkringskassan bedömer dock inte att fusket har den omfattning som Hallandspolisen spekulerat i.
• Karl Arne Ockell, Hallandspolisen - "Att en tredjedel är fusk är spekulationer", 2010-11-22
  Karl Arne Ockell, biträdande chef på utredningsroteln i Halmstad, har uttalat att tredjedel av assistansersättningen i Hallands län betalas ut på felaktiga grunder. Han medger att det är spekulationer och säger samtidigt att trots att en minoritet av de assistansberättigade är inblandade blir beloppen höga eftersom brotten organiseras av vissa assistansföretag som går in med all kraft för att fuska.
• Henrik Petrén, jurist, RBU - "Risken är mycket stor för en snedvriden debatt", 2010-11-19
  Att det tycks ha pågått omfattande bidragsbrott samtidigt som personer med legitima assistansbehov mister sin assistans är skrämmande säger Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Han är samtidigt rädd att spekulationer om omfattningen av bidragsfusket ska leda till en snedvriden debatt.
• Finns det ett samband mellan fuskepidemin och Försäkringskassans enkät? , 2010-11-18
  Försäkringskassans enkät kom nästan samtidigt som fuskepidemin. Adolf Ratzka ser dock ingen anledning att inte delta i enkäten eftersom svaren kan belysa assistansreformens värde och samhällsekonomiska betydelse.
• Reportage om bidragsfusk med assistansersättning , 2010-11-17
  I ett reportage i P1-morgon säger Hallandspolisen att man förutom tre konstaterade fall av bidragsbrott där personer fått assistansersättning genom att låtsats ha funktionsnedsättningar utreder ytterligare sju och att ett trettiotal misstänks runtom i landet. Reportaget har fått starka reaktioner.
• Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Åtgärder mot fusk får inte leda till att assistansberättigades frihet begränsas", 2010-08-12
  Fusket i Halland riskerar att leda till en detaljstyrd och byråkratisk lagstiftning. Det riskerar att fördyra en reform som redan fått kritik för ökade kostnader, enligt Göran Fredriksson, ordförande i Branschorganisationen Personlig Assistans inom Vårdföretagarna. Han vill se hårda tag mot fuskarna, kollektivavtal hos alla anordnare, men den frihet och valfrihet som assistansberättigade har i dagens unika lagstiftning måste samtidigt bevaras.
• Karl Arne Ockell, Hallandspolisen - "Detta handlar om organiserad brottslighet", 2010-07-28
  Hallandspolisen anser att vissa assistansföretag satt i system att låta personer låtsas ha en funktionsnedsättning, söka assistansersättning och därefter dela på pengarna. Karl Arne Ockell, biträdande chef på utredningsroteln i Halmstad menar att personernas okända bakgrund i andra länder har bidragit till att de kunnat uppge felaktiga funktionsnedsättningar. Han säger att detta riskerar drabba dels andra invandrare som behöver stöd, dels den stora majoritet av alla assistansberättigade som inte fuskar.
• Jonas Franksson, debattör och assistansberättigad - "Riskabelt att tala om ett mörkertal utan att ha bevis", 2010-05-31
  Det finns enligt Jonas Franksson en stor risk att personer utan brottsuppsåt ifrågasätts av Försäkringskassan när man påstår att det finns ett mörkertal av assistansberättigade som medvetet vilseleder handläggarna. Han anser att medias rapportering ofta är skrämmande okunnig och tar ett exempel med en artikel i Expressen där bevis på fusk sades vara att en assistansberättigad talat i mobiltelefon och deltagit som åskådare i en bordtennisturnering.
• Ett fåtal konstaterade bidragsbrott rör assistansersättning, 2010-05-31
  Ett fåtal personer döms för bidragsbrott rörande assistansersättning och flertalet anmälda fall avskrivs. Trots detta menar Försäkringskassan att det finns ett mörkertal där personer uppger felaktiga funktionsnedsättningar. Under 2010 har två uppmärksammade bidragsbrottsfall i Halland dragit till sig stor uppmärksamhet, och Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan kan även se en risk att allmänheten får en felaktig bild av att det är lätt att få assistansersättning.

TEMA - Boende och assistans

Innan assistansen kom 1994 bodde personer med större funktionsnedsättningar ofta i boendeservice där boendet och stödet var sammanvävt med gemensamma personalgrupper. Idag finns det också särskilda boenden för assistansberättigade, vad är fördelarna och nackdelarna med det och finns det risker?

• Karl Grunewald - "Detta är statligt finansierade gruppbostäder", 2011-11-01
  Tidigare i år anmälde Karl Grunewald Vividas assistansboende till Socialstyrelsen som nu svarat att de inte är olagliga. Karl Grunewald går nu vidare till regeringen och får i en gemensam skrivelse stöd av IfA, DHR, STIL, JAG och RBU.
• Karl Grunewald anmäler assistansboenden till Socialstyrelsen , 2011-02-21
  Det assistansboende som byggts i Örebro av Vivida Assistans är att betrakta som en gruppbostad enligt Karl Grunewald som nu anmält detta till Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Personlig assistans infördes med syftet att befrämja individuellt boende menar han.
• Patrik Anselm, Vivida Assistans, svarar på frågor och kritik om assistansboenden , 2010-11-03
  I april 2010 flyttade de första personerna in i Vivida Assistans första boende specifikt för assistansanvändare. Assistansboendet i Örebro innehåller totalt sex tvårumslägenheter med kök. I varje lägenhet finns en sovalkov för assistenterna, huset innehåller dessutom gemensamma utrymmen för samvaro och omklädningsrum för assistenterna. IfA och DHR har kritiserat lösningar där assistansberättigade bor tillsammans och menar att det skapar segregering och riskerar leda till institutioner med gemensamma personalgrupper.
• Wenche Willumsen, DHR - "särskilda boenden för assistansberättigade är ett steg tillbaka" , 2010-10-13
  Det är mycket oroande - och i grunden fel - att det byggs särskilda boenden för assistansberättigade anser Wenche Willumsen, ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. En gång i tiden förespråkade hon möjligheten att behålla boendeservicen som ett frivilligt val för enskilda personer, men anser idag att ett återinförande av särskilda boenden är ett steg tillbaka.
• Vilhelm Ekensteen, IfA - "Jag kan inte generellt se varför assistansanvändare frivilligt skulle "klumpa ihop" sina bostäder", 2010-10-12
  De som vill bo kollektivt ska kunna göra det, men en spridd utveckling över landet med särskilda boenden för assistansberättigade kan tyda på att assistansreformen är på väg att krascha enligt Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
• Karin Hellström, Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantör - "Boendeservicen återuppstår om nedskärningarna i assistansen fortsätter", 2010-10-06
  Någon typ av boendeservice kommer att återuppstå om nedskärningarna i assistansen fortsätter tror Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms stad. Hon ser även tecken på detta när privata företag bygger särskilda boenden för assistansberättigade. Om timmarna blir alltför få och utspridda över dygnet blir det omöjligt att upprätthålla personlig assistans. Den assistans som kommunerna ger de som förlorat sin assistansersättning kan ofta liknas vid

TEMA - Debatt om LSS-kommitténs slutbetänkande och personlig assistans

• Fulldelaktighet.nu lägger ut debattexter fram till riksdagsvalet september 2010, 2010-05-25
  På denna blogg medverkar 12 författare som är tongivande i svensk handikappolitisk debatt. Varje dag fram till valet 2010 publiceras en text. Gå in och läs inlägg om personlig assistans med mera.
• Urban Fernqvist, verksamhetsledare på Synskadades riksförbund uttalar sig om "personlig service med boendestöd" , 2009-05-28
  Flera har reagerat och hört av sig till Assistanskoll efter att flera politiker sagt att synskadade skulle ha nytta av den i slutbetänkandet föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd
• Lars U Granberg svarar på kritiken, 2009-05-20
  Representanter för M, KD, FP och C har kritiserat Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet och LSS-kommittén för att han fört fram falska rykten om att 65-årsgränsen ska återinföras i personlig assistans och att han inte längre står bakom LSS-kommitténs slutbetänkande. Lars U Granberg bemöter nu kritiken.
• Ann-Marie Brodén, moderat ledamot i LSS-kommittén, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna , 2009-05-08
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en Intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Chatrine Pålsson Ahlgren och Rosita Runegrund, kristdemokratiska ledamöter i Socialutskottet svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna, 2009-05-05
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, kommenterar Lars U Granberg (s) och övriga ledamöter i Socialutskottet, 2009-05-05
  Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, tycker det är positivt att Socialdemokraterna visar tecken på en mer progressiv politik när det gäller personlig assistans. Han tycker även det är positivt att företrädare för regeringspartierna helt avvisar tanken att ta bort personlig assistans för den som fyllt 65 år.
• Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna , 2009-04-27
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en Intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Gunnel Wallin, Centerpartistisk ledamot i Socialutskottet svarar Lars U Granberg, 2009-04-24
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en Intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Linnea Darell, Folkpartistisk ledamot i LSS-kommittén svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna , 2009-04-24
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en Intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet, svarar Lars U Granberg, Socialdemokraterna, 2009-04-22
  Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet sade i en Intervju bland annat att den nya LSS-insatsen
• Lars U Granberg - "Jag ser gärna en lägre tröskel för att få assistans", 2009-04-15
  Den nya LSS-insatsen

TEMA - Domar i Förvaltningsdomstolarna

• Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen: kommunerna behöver inte betala ledsagares omkostnader, 2011-08-10
  Kommunerna behöver inte står för LSS-ledsagares omkostnader enligt Högsta Förvaltningsdomstolen. I Mål nr 2746-09 sägs det att LSS - Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade inte ger stöd för ersättning. Flera kommuner har redan slutat ersätta omkostnader, samtidigt som domen kritiseras av Socialstyrelsen.
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Jag bedömer att kammarrättens dom inte är prejudicerande" , 2010-12-21
  Nyligen vidgade en ny kammarrättsdom vad som kan räknas som integritetskänsliga delar i det grundläggande behovet måltider. Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan svarar nu att han inte ser domen som prejudicerande utan att den enbart ska ses som ett enskilt avgörande. Senast den 8 januari 2011 kommer Försäkringskassan att besluta om domen ska överklagas.
• Kammarrättsdom klassar fler behov i matsituationen som integritetskänsliga , 2010-12-06
  I en ny dom från Kammarrätten i Stockholm den 8 november, mål nr 3909-10, sägs det att Försäkringskassans tolkning av grundläggande behov vid måltider är för snäv. Hanna Eriksson, jurist på STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, anser att domen gör att fler åter kan få matsituationen räknad som ett grundläggande behov när man söker assistansersättning.
• Regeringsrättsdom - Tid för dubbelassistans ska räknas när Försäkringskassan beräknar grundläggande behov, 2010-07-01
  Om det behövs två assistenter för att tillgodose ett grundläggande behov ska den tiden räknas när Försäkringskassan bedömer om en person har minst 20 timmar grundläggande behov/vecka. Det meddelar Regeringsrätten i domen 3143-09 som offentliggjordes den 17 juni 2010. Som motivering för beslutet hänvisar Regeringsrätten bland annat till förarbetena i LSS-propositionen från 1993 där det sägs att ett av syftena med LASS är att avlasta kommunerna från kostnader.
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans" , 2009-09-23
  Biståndshandläggare har börjat bedöma om hjälp som behövs vid måltider eller personlig hygien är integritetskänslig nog för att räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har återigen börjat mäta tidsåtgången för att exempelvis borsta tänderna. Detta är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, resultatet av en konsekvent linje, driven av Försäkringskassan och vissa kommuner. En linje som nu fått stöd i en dom i regeringsrätten den 17 juni.

TEMA - Enbart grundläggande behov föreslås utesluta assistans enligt LSS-kommitténs slutbetänkande

• Linnea Darell, LSS-kommittén - "Vi avsåg personer som inte är medvetna om sin omgivning", 2009-03-26
  
• Föreningen JAG, Cecilia Blanck - "Det har uppstått en mytbildning om att medvetslösa får assistans", 2009-03-19
  
• Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "En sjättedel av de assistansberättigade måste flytta till gruppboenden", 2009-03-19
  Om assistans inte längre beviljas till personer som enbart har grundläggande behov, kommer dessa att hamna i gruppboende, säger Patrik Häljeryd, socialdemokratisk Ordförande i Handikappomsorgsnämnden i Sandvikens kommun.

TEMA - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

• Ciara Brennan - "Artikel 19 i FN-konventionen förpliktigar stater att införa personlig assistans" , 2013-05-14
  Personlig assistans är en nyckel för att få tillgång till andra grundläggande rättigheter och friheter enligt Ciara Brennan, forskare baserad på Island. Sverige har nått långt i att genomföra personlig assistans mer får kritik av Ciara Brennan för att gå i en alltför medicinsk riktning och för att sedan några år minska möjligheten att få personlig assistans.
• Adolf Ratzka - "Handikapprörelsen sov när FN-konventionen översattes" , 2009-11-23
  Debattartikel av adolf Ratzka om den svenska översättningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

• Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "Finansdepartementets budget visar regeringens ambitioner med assistansersättningen", 2013-04-25
  Enligt regeringens ekonomiska vårproposition beräknas antalet assistansberättigade ligga konstant på 15 900 personer ända fram till 2017. Detta visar enligt Eva Olofsson att regeringen är nöjd med de förändringar Försäkringskassan gjort och att de inte planerar att ändra de hårdare bedömningarna av assistansersättning.
• Nyheter P4 Väst rapporterar om Kerstins minskade assistans, 2013-04-18
  Kerstin fick sin dubbelassistans nersatt till tre timmar per dygn. Dubbelassistansen ges nu via punktinsatser. Assistanskooperativet GIL säger att de inte längre kan verkställa insatsen.
• Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - " Regeringen förhalar frågan om Lss och behovsbedömningarna", 2013-03-19
  Det är enligt Lennart Axelsson bara regeringen som i praktiken har resurser att ta fram ett förslag till en lagändring för att förändra bedömningen av grundläggande behov. Han är tveksam till värdet av att Socialutskottet, genom ytterligare ett så kallat tillkännagivande, skulle ge regeringen i uppdrag att ta fram ett sådant förslag om lagändring.
• Interpellationsdebatt mellan Vänsterpartiet och regeringen, 2013-03-15
  Eva Olofsson, Vänsterpartiet krävde åtgärder från Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson för att stärka rätten till personlig assistans. Se debatten i riksdagen.
• Stefan Käll, riksdagsledamot, Folkpartiet - "Dags att fullfölja Bengt Westerbergs idéer", 2013-03-08
  Stefan Käll är besviken på att regeringen inte stoppar Försäkringskassans behovsprövningar som gör att många förlorar sin assistans idag. Men han tror ändå på det borgerliga samarbetet och han ser som sitt främsta uppdrag att reformera LSS.
• Sofia Tedsjö, CJ Advokatbyrå - "Kravet på ingående kunskap vid kommunikation gör att fler förlorar sin assistansersättning", 2013-02-19
  Krav på "ingående kunskaper" för att bevilja det grundläggande behovet kommunikation verkar vara ytterligare en åtgärd för att minska antalet assistansberättigade enligt Sofia Tedsjö, advokat på CJ advokatbyrå.
• Vänsterpartiet och Miljöpartiet - "En förväntad besvikelse", 2013-02-15
  Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mycket besvikna på att regeringen inte agerar mot Försäkringskassans bedömningar av grundläggande behov, båda vill se en lagändring i § 9a i LSS.
• Väntat besked från regeringen om assistansbedömningarna, 2013-02-13
  Det blir inga förändringar före oktober 2014 av Försäkringskassans bedömningar av grundläggande behov. Det beskedet fick Riksdagens Socialutskott igår.
• Oklart vilket stöd som ges till de som förlorat sin assistans, 2013-02-05
  En lägesrapport från Socialstyrelsen visar att antalet assistansberättigade inte längre ökar och att alltfler förlorar sin assistans. Det är oklart vilket stöd som ges till de som förlorat sin assistans, detta behöver följas upp enligt Socialstyrelsen.
• Maria Johansson, DHR - "Angreppen på assistansen börjar likna debatten på främlingsfientliga sajter", 2013-01-29
  Visioner om vilket samhälle man vill ha har ersatts av en debatt om kostnader. Maria Johansson, förbundsordförande i DHR tror att den förändrade synen på personlig assistans är en del av en större samhällsförändring.
• Jonas Franksson, assistansanvändare - "En prislapp har satts på assistansen", 2013-01-17
  Begreppet överutnyttjande har enligt Jonas Franksson blivit alibi för nedskärningar av assistansen samtidigt som funktionshindrades rättigheter attackeras i pressen liknande den främlingsfientliga sajten Avpixlat.
• Helena Höög, ISF - "Det har skett en historisk förändring av assistansbedömningarna sedan 2008", 2013-01-16
  Under 2011 fick majoritet av de som sökte assistansersättning avslag. Alltfler förlorar samtidigt sin assistansersättning vid omprövning. Enligt Helena Höög på ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen är den troliga orsaken Försäkringskassans förändrade bedömningar av grundläggande behov.
• Nybeviljandena minskar och avslagen ökar , 2012-12-17
  Enligt ISF, inspektionen för Socialförsäkringen, minskar nybeviljanden av assistansersättning samtidigt som avslagen ökar. Detta beror enligt ISF troligen på att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov numera är grund för assistansersättning.
• Helen Rikardsson, Socialchef i Bergs kommun - "Kostnadsövervältringen urholkar LSS och ger sämre service i kommunen", 2012-12-13
  Bergs kommun i Jämtland får allt större kostnader för personlig assistans I takt med att Försäkringskassan tar bort assistansersättningen för alltfler. Detta gör att exempelvis hemtjänsten nu skärs ner. Det pågår en kostnadsövervältring från stat till kommun som enligt Helen Rikardsson även leder till en urholkning av goda levnadsvillkor i LSS
• SVT-Rapport - "Försäkringskassan nobbar personlig assistans", 2012-11-21
  I ett reportage av Bo Öhlen beskrivs följderna av Försäkringskassans hårdare bedömningar dels för Bergs kommun i Jämtlands län, dels för Lisbeth Johansson som idag får sin assistans från kommunen istället för från Försäkringskassan.
• Carina Herrstedt, Sverigedemokraterna - "Regeringen skjuter medvetet frågan om assistansbedömningarna på framtiden", 2012-10-25
  Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov har blivit för strikt, hela det grundläggande behovet ska räknas som grund för assistansersättning enligt Carina Herrstedt. Hon är däremot positiv till mer kontroll genom exempelvis hembesök hos assistansberättigade som har anhöriga som assistenter.
• Tobias Holmberg: "Assistansen är grundläggande för att utöva mina demokratiska rättigheter", 2012-10-14
  Sedan Tobias Holmberg, 19, fått sina assistanstimmar minskade är det ett ständigt pusslande för att få assistenternas schema att gå ihop. Ändå räcker inte timmarna för att delta i allt som förväntas av honom som ordförande i ett ungdomsförbund och som politiskt aktiv.
• Carina Herrstedt, Sverigedemokraterna, motionerar för att stoppa Försäkringskassans hårda bedömningar av grundläggande behov, 2012-10-08
  Riksdagsledamoten Carina Herrstedt är kritisk till att Försäkringskassans alltför hårda bedömningar av grundläggande behov leder till att alltfler förlorar sin assistansersättning.
• Åtta Socialdemokratiska riksdagsledamöter motionerar om att sondmatning ska ses som grundläggande behov, 2012-10-08
  Bland annat Morgan Johansson, Kent Härstedt och Hillevi Larsson anser att sondmatning ska ses som ett grundläggande behov som berättigar till assistansersättning. De försvarar även anhörigas möjlighet att vara assistenter till sina barn.
• Bessam Saleh: "Alla måste bli behandlade enligt samma grunder oavsett var man bor.", 2012-08-23
  Hur många assistanstimmar man får beror delvis på var man bor, konstaterar Bessam Saleh vid ISF som granskat tvåårsomprövningar av assistansersättningen. En av orsakerna är att Regeringsrättens dom 2009 nått ut olika snabbt till Försäkringskassans assistanshandläggare.
• Försäkringskassan klarar inte tvåårsgräns , 2012-06-29
  Försäkringskassan klarar inte av tvåårsgränsen när det gäller omprövning av assistansbeslut, enligt en färsk rapport från ISF. Det finns också betydande skillnader i handläggningen mellan olika lokala försäkringskontor.
• Humana: "Försäkringskassan och kommuner brister i sina bedömningar av rätten till personlig assistans", 2012-06-01
  Brister i bedömningar av personlig assistans gäller framförallt barn med särskilda behov, skriver assistansbolaget Humana i ett pressmeddelande. Humana drar slutsatsen från de domstolsprocesser kring föräldraansvar som de själva var ombud i under 2011.
• RBU ordnade seminarium för att få politikerna att agera, 2012-05-23
  Politiker från socialutskottet lovade att stå upp för intentionerna i LSS när personlig assistans debatterades vid ett seminarium i riksdagen 23 maj. Paneldebatten som leddes av Bengt Westerberg arrangerades av RBU tillsammans med Riksdagens Handikappforum.
• Bengt Westerberg citerad i riksdagsdebatt , 2012-05-20
  I riksdagsdebatten 2 maj om funktionshinder lyftes Bengt Westerbergs uttalande på Assistanskoll om intentionerna med personlig assistans fram av Agneta Luttropp, Mp.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet, - "Det är en stor besvikelse att frågan nu skjuts ytterligare framåt", 2012-05-02
  Idag 2 maj ska riksdagen debattera motionerna om personlig assistans. Assistanskoll har intervjuat Maria Lundqvist Brömster, Fp, och Eva Olofsson, V, om varför socialutskottet i dagsläget inte föreslår någon lagändring för att stoppa Försäkringskassans hårdare bedömning av grundläggande behov och vad som händer nu.
• Socialutskottet föreslår ingen lagändring om grundläggande behov, 2012-04-20
  Vänsterpartiet och Folkpartiet bl.a.har motionerat om en lagändring i § 9a i LSS, för att stoppa Försäkringskassans skärpta bedömningar om grundläggande behov. I går justerade Socialutskottet sitt betänkande om Funktionshindersfrågor som bland annat innehåller ovan nämnda motioner. Några förslag om lagändringar ges inte nu. Däremot vill Socialutskottet skynda på en utredning om konsekvenserna av Försäkringskassans beslut.
• SKL kritiserar både Försäkringskassans hårdare bedömningar och uppskattningarna av fusk i Billums betänkande, 2012-04-17
  SKL, Sveriges kommuner och landsting, är kritiska till Försäkringskassans hårdare behovsbedömningar och vill förstatliga all assistans inklusive assistenters sjuklöner, tillfälligt utökad assistans och de som har kommunala assistansbeslut. SKL är också mycket kritiskt till uppskattningarna i Susanne Billums betänkande av överutnyttjande och fusk/felaktigheter i assistansersättningen.
• Artikelserie i Fria Tidningen om hårdare assistansbedömningar, 2012-04-10
  Fria tidningen intervjuar bland annat personer som fått avslag på assistansansökningar och en fd handläggare på Förskringskassan som berättar om en extrem arbetssituation.
• Debattartikel kritiserar neddragningar i assistansen, 2012-04-10
  I en debattartikel i Aftonbladet beskrivs hur enskilda individer med behov av personlig assistans drabbats av neddragningar efter den vägledande domen i Regeringsrätten.
• Susanne Billum, justitieråd, HFD - "Man ska kunna lita på det första beslutet om assistansersättning", 2012-03-07
  Susanne Billum var med och tog beslut om den regeringsrättsdom som i praktiken fastställt att enbart integritetsnära delar ska räknas som grundläggande behov när det avgörs om en person ska få assistansersättning. Hon står fast vid domen men är tveksam till att personer med oförändrad funktionsnedsättning nu förlorar sin assistansersättning på grund av domen.
• 10 % får assistansersättningen indragen vid tvåårsomprövning, 2012-02-27
  Det gjordes 6 807 tvåårsomprövningar av assistansersättning 2010 - 2011. Var tionde fick assistansen indragen, var femte fick färre timmar, var fjärde fler timmar och cirka hälften oförändrat enligt Christine Liljendahl, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
• Alltfler förlorar sin assistansersättning, 2012-02-14
  Enligt Försäkringskassan förlorade 293 assistansberättigade sin assistansersättning vid omprövning år 2011. Antalet personer har ökat år för år sedan Försäkringskassan förändrade bedömningarna 2007.
• Gustav Fridolin vill återupprätta assistansen, 2012-01-18
  Den revolutionerande assistansrätten håller på att urholkas bakvägen säger Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin i en intervju i SHT, Sveriges Handikapptidskrift.
• Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Socialdepartementet ger sin syn på grundläggande behov under första kvartalet 2012", 2011-12-20
  Kenneth Johansson vill avvakta Socialdepartementet före ett beslut om eventuell lagändring i § 9a. När det gäller "andra personliga behov" föredrar han B-modellen i LSS-Kommitténs slutbetänkande med en mer generös bedömning. Han ser för övrigt inget problem i sin roll som C-Ordförande i Socialutskottet efter att hans fru nyligen varit med och startat ett assistansföretag.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "Det brådskar med en lagändring i § 9a", 2011-12-12
  Vänsterpartiet fortsätter att driva frågan om en lagändring som tydliggör att hela det grundläggande behovet ska vara grund för assistansersättning. Eva Olofsson säger sig har stöd av Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Socialutskottet och hoppas även på att regeringspartierna ska ansluta.
• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Lagstiftaren avsåg att grundläggande behov har integritetsnära delar", 2011-12-02
  Försäkringskassan för nu in sin tillämpning av integritetsnära delar av grundläggande behov i vägledningen för Assistansersättning. Enligt Tomas Sundberg borde lagstiftningen ha tolkats på detta sätt från början. Bedömningsinstrumentet som enligt Tomas Sundberg beräknas införas under våren 2012 kan komma att fastställa hur den aktiva tiden ska räknas i andra personliga behov.
• Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - "Jag är besviken på Försäkringskassans rapport", 2011-12-01
  Lennart Axelsson, socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor kommer att verka för en lagändring med definiering av grundläggande behov i § 9a i LSS. Han hoppas på en bred uppgörelse i Socialutskottet men det bästa vore om regeringen agerade säger han.
• Reportage i SVT- Rapport om att alltfler förlorar sin assistansersättning, 2011-11-22
  I ett reportage av Bo Öhlen beskrivs följderna av Försäkringskassans hårdare bedömningar dels i siffror, dels för Marie Rothzén som nyligen förlorat sin assistansersättning.
• Anordnare och brukarorganisationer kräver lagändring i LSS, 2011-11-10
  Tillsammans med IfA, STIL och Föreningen JAG protesterar Arbetsgivar- och branschorganisationer inom assistans i en gemensam skrivelse till Socialutskottet och regeringen mot Försäkringskassans förändrade behovsbedömningar.
• Agneta Luttropp, Miljöpartiet - "Vi stöder Folkpartiets krav på lagändring i LSS", 2011-11-09
  Grundläggande behov som berättigar till assistansersättning måste definieras tydligare i § 9a i LSS, enligt Agneta Luttropp, ledamot i Socialutskottet och miljöpartiets talesperson i funktionshinderfrågor. Hon är även kritisk till Försäkringskassans planer på att utreda begreppet goda levnadsvillkor och om enbart aktiv tid ska räknas i assistans.
• Margaretha Johansson, ombudsman, Kommunal - "Indragning av assistansersättning ger sämre arbetsmiljö för assistenter", 2011-10-13
  Att alltfler förlorar sin assistansersättning och istället får stöd från kommunerna leder till att assistenterna får mindre arbetstid och uppsplittrade arbetspass enligt Kommunals ombudsman Margaretha Johansson.
• Moderat riksdagsledamot motionerar om statligt huvudmannaskap, 2011-10-10
  Den moderate riksdagsledamoten Finn Bengtsson är kritisk till att alltfler förlorar sin assistansersättning och istället hänvisas till kommunerna. Ett statligt huvudmannskap för assistansen skulle göra ansvaret tydligare menar han.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet - "Om lagens intentioner riskerar att urholkas kommer vi att arbeta för en lagändring i § 9a i LSS", 2011-10-10
  Folkpartiet fortsätter att arbeta för en lagändring i § 9a i LSS, med definiering av grundläggande behov. Maria Lundqvist Brömster hoppas på att få med sig sina alliansvänner, men under tiden förlorar allt fler sin assistansersättning, och Försäkringskassan planerar fler förändringar av assistansen.
• Socialdemokratisk riksdagsledamot motionerar för att stoppa Försäkringskassan, 2011-10-06
  Den soicialdemokratiske riksdagsledamoten Billy Gustafsson kräver åtgärder mot Försäkringskassans behovsbedömning. I motionen beskriver han ett konkret fall med en person fick sin assistans helt indragen.
• Centerpartister motionerar om översyn av LSS , 2011-10-06
  Centerpartisterna Helena Lindahl och Staffan Danielsson är kritiska till att alltfler förlorar sin assistansersättning och hänvisas till kommunerna. En lösning kan vara att staten ges större ansvar menar de.
• Vänsterpartiet motionerar om lagändring för att stoppa Försäkringskassan , 2011-10-05
  Vänsterpartiet kräver en skyndsam ändring av § 9a i LSS för stoppa att alltfler förlorar sin assistansersättning, De kräver även utredningar för att undanröja hinder för att kunna arbeta och vara förälder med hjälp av personlig assistans.
• Moderat riksdagsledamot motionerar om ökad rätt till personlig assistans i skolan , 2011-10-04
  Den moderate riksdagsledamoten Lars Beckman vill se en ökad rätt till personlig assistans i skolan. Det är fel att behöva ha olika assistenter i och utanför skolan enligt Lars Beckman.
• Folkpartiet motionerar om att stoppa Försäkringskassans hårdare bedömningar , 2011-10-04
  Folkpartiet anser att Försäkringskassans hårdare bedömningar av grundläggande behov går emot FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personlig assistans är en kostnadsdseffektiv åtgärd som istället borde utökas till fler personer.
• Socialdemokrater motionerar om att stoppa Försäkringskassans hårdare bedömningar , 2011-10-04
  En grupp socialdemokrater i Värmland motionerar om att grundläggande behov ska räknas i sin helhet och kritiserar att enbart aktiv tid räknas av Försäkringskassan.
• Linnea Darell, Folkpartiet liberalerna - "Linköpings kommun följer inte Regeringsrättsdomen vid beviljande av personlig assistans" , 2011-09-26
  Som Ordförande i omsorgsnämnden i Linköpings kommun möter Linnea Darell ett ökande antal personer som förlorat sin assistansersättning. Därför har hon nu varit med och tagit beslutet att kommunen avvaktar med att införa riktlinjer i enlighet med regeringsrättsdomen från 2009. Linnea Darell hoppas på en ändring av lagstiftningen.
• Antalet som förlorar sin assistansersättning ökar nu snabbt, 2011-09-09
  Enligt siffror från Försäkringskassan hamnade 269 assistansberättigade under 20-timmarsgränsen vid omprövningar år 2010 och under första halvåret 2011 var antalet 159. Detta innebär att alltfler nu förlorar sin assistans vid omprövningar. Siffrorna kan jämföras med 146 personer 2009, 100 personer 2008 och 57 personer 2007.
• Stefan de Vylder, nationalekonom - "En klassisk kostnadsövervältring på kommunerna, 2011-08-25
  Stefan de Vylder, nationalekonom, ser Försäkringskassans förändrade assistansbedömningar som typisk kostnadsövervältring på kommunerna där man gör det klassiska misstaget att inte se helheten av statens och kommunernas utgifter.
• Vilhelm Ekensteen, Ordförande, IfA - "Försäkringskassan verkar vilja forma om assistansersättningen efter eget omdöme" , 2011-08-10
  I en rapport till regeringen den 30 juni försvarar Försäkringskassan sin hållning att räkna enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov och vill nugå vidare och omdefiniera "andra personliga behov" och begreppet "goda levnadsvillkor". Enligt Vilhelm Ekensteen, Ordf i Intressegruppen för Assistansberättigade, verkar Försäkringskassan ha gett sig själv mandat att forma om assistansersättningen.
• Nejra Milisic, projektledare på Statskontoret, svarar på frågor , 2011-07-25
  Nejra Milisic, Statskontoret, svarar på frågor om innehållet i rapporten "Försäkringskassans handläggning av assistansersättning" som hon var projektledare för.
• Bengt Elmén, assistansberättigad och författare - "Kassan stramar åt ännu mer", 2011-07-15
  Försäkringskassan stramar nu åt assistansen än mer genom ytterligare detaljreglering av behov och planer på att definiera vad "goda levnadsvillkor innebär. Detta hävdas i en debattartikel av Bengt Elmén, assistansberättigad, förvaltningssocionom och författare till boken "Assistans med glans".
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär", 2011-07-05
  Förutom mer resurser till läkar- och teamutredningar ger Försäkringskassan inte så många konkreta förslag i sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet att skapa enhetlighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Däremot berättar Tomas Sundberg vad Försäkringskassan gjort och vill göra. Efter att ha definierat grundläggande behov vill man nu definiera vad andra personliga behov är, om enbart aktivitetstid ska räknas och vad goda levnadsvillkor innebär i praktiken.
• Statskontoret publicerar rapporten "Försäkringskassans handläggning av assistansersättning", 2011-06-30
  I rapporten Försäkringskassans handläggning av assistansersättning ger Statskontoret en mängd förslag för att motverka felaktiga utbetalningar av assistansersättning. Exempel på förslag är att undantaget att lämna in tidsredovisningar ska avskaffas, att läkarintyg bör skrivas i en av Försäkringskassan utarbetad mall, mer tid bör läggas på kontroll av tidsredovisningar och ett nära samarbete med polisen bör upprättas, eventuellt liknande den sk Hallandsmodellen.
• Försäkringskassan svarar på regeringsuppdrag om behovsbedömningar i personlig assistans, 2011-06-30
  Försäkringskassans har lämnat sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet med att skapa enhetlighet i bedömningar av grundläggande och andra personliga behov. Försäkringskassan kräver mer resurser till specialiserade läkarutredningar och en vill se en utredning som syftar till ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Utöver detta beskrivs det pågående arbetet med att utveckla likformighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Assistanskoll återkommer med en längre intervju med Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
• Sofia Tedsjö, CJ Advokatbyrå - "Försäkringskassan har börjat räkna enbart aktiv tid vid grundläggande behov", 2011-06-28
  Försäkringskassan håller på att gå över till att räkna enbart aktiv tid vid grundläggande behov när rätten till assistansersättning utreds. Detta hävdar Sofia Tedsjö, advokat specialiserad på LSS, som ser detta som en medveten hållning för att minska antalet assistansberättigade. Hon menar att detta är en fortsättning på den utveckling som påbörjades 2007 då enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov skulle räknas vid bedömning av rätten till assistansersättning.
• Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "en del kommer att tvingas flytta till gruppboenden och servicebostäder", 2011-04-29
  Sandvikens kommun bedömer att ett tjugotal personer kommer att förlora sin assistansersättning under våren 2011. Assistansersättning till ett värde av ca 20 miljoner beräknas bli ersatt av kommunalt stöd enligt Patrik Häljeryd, Socialdemokratisk Ordförande i Handikappomsorgsnämnden. Vissa kommer att få betydligt färre timmar i form av hemtjänstliknande insatser, andra tvingas flytta till gruppboenden eller servicebostad.
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Bedömningsinstrumentet kan inte ändra tillämpningen av grundläggande behov" , 2011-03-08
  Moderaternas talesperson i funktionshinderfrågor uttalade nyligen en förhoppning om att införandet av bedömningsinstrumentet skulle kunna ändra på Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov. Mathias Blomberg, advokat specialiserad på LSS-frågor, anser att detta inte är möjligt, det krävs en lagändring i § 9a menar han.
• Margareta Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet bör kunna leda till en omtolkning av grundläggande behov utan att § 9a behöver ändras" , 2011-02-28
  Margareta Kjellin vill att hela matsituationen ska räknas som ett grundläggande behov när bedömningsinstrumentet börjar tillämpas i behovsbedömningarna. Hon anser tid där assistenten är till förfogande kan vara en viktig del av personlig assistans, men anser också att "personlig service med boendestöd" bör vara utgångspunkten vid en utredning av stödet till de som idag har kommunala LSS-beslut på assistans.
• Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar på krav på definiering av § 9a i LSS , 2011-02-23
  Regeringen kommer i nuläget inte att agera för en ändring av 9 a § LSS med definiering av grundläggande behov. Det är Äldre och Folkhälsominister Maria Larssons svar på en interpellationsfråga från Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet. Regeringen kommer istället att invänta Försäkringskassans rapport om utvecklingen av grundläggande/andra personliga behov och bedömningsinstrumentet för personlig assistans.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet, ställer interpellationsfråga om § 9a till Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson , 2011-02-03
  I en interpellationsfråga kräver Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, svar från Maria Larsson om regeringen avser att göra förändringar i § 9a i LSS. Bakgrunden är de sedan 2007 förändrade behovsbedömningarna av grundläggande behov som gjort att allt fler förlorar sin personliga assistans. Assistanskoll kommer att följa upp svaret från Maria Larsson.
• Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Det behövs ett underlag innan vi kan ta ställning till en lagändring i § 9a" , 2011-01-26
  Det kan vara så att LSS intentioner tappats i tillämpningen av grundläggande behov, och att enskilda personer därför förlorat sin assistans enligt Kenneth Johansson. Men innan en lagändring i § 9a i LSS eventuellt kan göras behövs det ett underlag menar han, och underlaget kommer att finnas i höst. Han säger också att åtgärder mot fusk med assistansersättning är centralt om legitimiteten för assistansen ska kunna behållas.
• Wenche Willumsen - "Förödmjukelsens ansikte" , 2011-01-20
  I ett inlägg på bloggen Fulldelaktighet.nu beskriver Wenche Willumsen, ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, sin upplevelse av en omprövning på Försäkringskassan av den assistansersättning hon haft i elva år.
• Socialdemokraterna, Lennart Axelsson - "Vi stödjer en lagändring i § 9a i LSS", 2010-12-21
  Lennart Axelsson, ny talesperson i funktionshinderfrågor, anser att grundtankarna i LSS dribblas bort genom att grundläggande behov delats in i integritetskänsliga delar, därför stödjer han en lagändring i § 9a i LSS. Han anser även att personer med kommunala assistansbeslut borde ingå i en framtida statlig huvudman för assistansen, bedömningarna skiljer sig alltför mycket i kommunerna menar han.
• Agneta Luttropp, Miljöpartiet de gröna, - "Jag stödjer en lagändring i § 9a LSS som definierar grundläggande behov" , 2010-12-20
  Agneta Luttropp, Miljöpartistisk ledamot i Socialutskottet, stödjer en lagändring för att definiera grundläggande behov med syftet att Försäkringskassan ska återgå till de bedömningar som gällde före 2007 när hela det grundläggande behovet räknades. I en riksdagsmotion har Agneta Luttropp tillsammans med Gustav Fridolin även kritiserat ett alltför detaljreglerande bedömningsinstrument för assistans och krävt assistans för alla assistansberättigade vid sjukhusvistelse.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras" , 2010-11-24
  Folkpartiet motionerade nyligen om att grundläggande behov ska definieras tydligare i § 9a i LSS. Detta för att stoppa Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov i integritetskänsliga delar. Enligt Maria Lundqvist Brömster kommer Folkpartiet att fortsätta att arbeta med frågan inom alliansen.
• Eva Olofsson, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet - "§ 9a i LSS måste ändras", 2010-11-15
  Regeringen måste agera säger Eva Olofsson, som fördömer en utveckling där alltfler personer förlorar sin assistansersättning på grund av att grundläggande behov sedan 2007 delas in i integritetskänsliga delar.
• Vänsterpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov, 2010-10-28
  Vänsterpartiet kräver en lagändring i § 9a i LSS för att stoppa Försäkringskassans alltmer restriktiva bedömning av grundläggande behov som lett till att alltfler förlorar sin assistansersättning.
• Folkpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov, 2010-10-27
  I motionen "Assistansersättning och FN" kräver Folkpartiet att grundläggande behov definieras i § 9a i LSS-lagen för att stoppa Försäkringskassans alltmer restriktiva bedömningar. Krav ställs även på att rätten till arbete och att bilda familj förtydligas i LSS. Detta menar man krävs om Sverige ska leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Karin Hellström, Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantör - "Boendeservicen återuppstår om nedskärningarna i assistansen fortsätter", 2010-10-06
  Någon typ av boendeservice kommer att återuppstå om nedskärningarna i assistansen fortsätter tror Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms stad. Hon ser även tecken på detta när privata företag bygger särskilda boenden för assistansberättigade. Om timmarna blir alltför få och utspridda över dygnet blir det omöjligt att upprätthålla personlig assistans. Den assistans som kommunerna ger de som förlorat sin assistansersättning kan ofta liknas vid
• Adolf Ratzka - Försäkringskassan ökar takten - allt fler förlorar sin assistansersättning, 2010-09-14
  Antalet personer som förlorar sin assistansersättning kommer att fortsätta öka enligt Försäkringskassan som säger att enbart en lagändring som definierar grundläggande behov kan stoppa utvecklingen. Adolf Ratzka uppmanar därför alla att i riksdagsvalet rösta på politiska partier som säger sig vilja ändra lagstiftningen.
• SVT-Rapport: Arne förlorar sin assistans - Kan ju äta själv ibland, 2010-09-13
  Inslag i SVT Rapport där Arne Ivarsson berättar om hur han förlorade sin assistansersättning från Försäkringskassan efter att ha hamnat under 20-timmarsgränsen vid en omprövning. I inslaget säger även Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan att han vill att Försäkringskassan ska ta ansvar även för de som har mindre än 20 timmar grundläggande behov per vecka och som idag får personlig assistans beviljat i kommunerna.
• Magnus Liefvendahl, Försäkringskassan - "antalet personer som förlorar sin assistansersättning kommer att fortsätta öka", 2010-09-02
  Det första halvåret 2010 förlorade 143 personer sin assistansersättning från Försäkringskassan, när de vid omprövningar hamnade under 20-timmarsgränsen för grundläggande behov/vecka, vilket kan jämföras med 146 personer under hela 2009. Magnus Liefvendahl, verksamhetsansvarig på enheten för sjukförsäkring och funktionshinder förutspår att ökningen kommer att fortsätta under 2010 och 2011. Orsaken är främst den ändrade rättspraxisen för grundläggande behov vilket det krävs en lagändring i riksdagen för ändra enligt Magnus Liefvendahl.
• SR Ekot - Allt fler funktionshindrade förlorar sin assistansersättning , 2010-08-30
  Enligt Sveriges Radio Ekot förlorade 143 personer sin assistansersättning under det första halvåret 2010, vilket innebär att utvecklingen accelererar. Försäkringskassan hävdar att endast en lagändring kan ändra utvecklingen, flera politiker säger sig vilja ändra lagen men det återstå att se om så sker.
• Adolf Ratzka - Var går gränsen för att få assistansersättning? , 2010-07-21
  I ett räkneexempel visas hur en fiktiv rörelsehindrad person hamnar under 20-timmarsgränsen och inte får assistansersättning från Försäkringskassan. I exemplet har aktiv tid och "integritetskänsliga delar" i de grundläggande behoven räknats.
• Regeringsrätten: Kritik mot rådande rättstillämpning ska lämnas till regeringen , 2010-07-14
  Regeringsrätten vill inte bemöta kritik mot de domar som rör assistansersättning och LSS utan hänvisar till regering och riksdag som den instans som ska ta emot kritik mot gällande rättstillämpning. Se Regeringsrättens svar i sin helhet.
• DN-reportage om skärpta regler för assistansersättning, 2010-07-02
  Artikelreportage i Dagens Nyheter om hur Försäkringskassan skärpt reglerna för att få assistansersättning och hur rättspraxis fastställt de hårdare reglerna. Intervjuer med Leif Axelsson som riskerar få sin assistansersättning indragen, Veronica Hedenmark som startat Assistansuppropet och Försäkringskassan som försvarar sin hållning.Socialutskottets C-Ordförande Kenneth Johansson säger att bedömningarna ska ses över, men att eventuella åtgärder kan komma först under nästa år.
• Carinas assistans halverades efter omprövningen, 2010-04-29
  Vid en omprövning hamnade Carina först under 20-timmarsgränsen, men det stannade vid en halverad assistans efter att Försäkringskassan backat inför sin egen omprövningsenhet. I det nya beslutet beviljas assistanstid, förutom för fritidsaktiviteter, efter minuträknande och aktiv tid. I beslutet räknas exempelvis inte tiden medan lavemanget verkar eftersom det inte anses vara aktiv tid.
• P1-morgon "Personlig assistans dras in", 2010-04-26
  Reportage i P1-morgon 2010-04-26 med intervjuer av personer som förlorat sin assistansersättning. Sedan Försäkringskassan skärpte sina bedömningar 2007 har 250 personer förlorat sin assistansersättning. Debatt mellan Kenneth Johansson, Centerpartistisk ordförande i socialutskottet och Mathias Blomberg, advokat som hjälper personer som har blivit av med den personliga assistansen.
• Anne Marie Brodén, M-ledamot i LSS-kommittén samt kultur och finansutskottet - "tid där assistenten är till förfogande är en viktig del av personlig assistans" , 2010-04-22
  Försäkringskassan har inget riksdagsbeslut som grund för sin förändrade tolkning av vad som är ett grundläggande behov. Hela assistansen bör finansieras av staten och i samband med detta bör eventuellt Försäkringskassans 20-timmarsgräns för grundläggande behov ses över. Detta anser Anne Marie Brodén, riksdagsledamot och moderaternas representant i LSS kommittén, som även säger att tid där assistenten är till förfogande är en viktig del av personlig assistans.
• Regeringen lägger fram propositionen "Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet", 2010-03-23
  Regeringen under Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson lade den 23 mars 2010 fram den första propositionen utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande.
• Vilhelm Ekensteen, IfA- Intressegruppen för Assistansberättigade - "Vill regeringen att Försäkringskassan ska presentera nya nedskärningsförslag?" , 2010-02-25
  Enligt Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson finns det idag ett adekvat lagstöd vad gäller beslut om grundläggande behov. Med tanke på Försäkringskassans tolkning av vad som är ett grundläggande behov är detta oroande enligt Vilhelm Ekensteen, Ordförande i Intressegruppen för Assistansberättigade. Han frågar sig också om uppdraget till försäkringskassan att utreda enhetligheten vid andra personliga behov innebär att försäkringskassan ska presentera ytterligare nedskärningsförslag.
• Kopia på fråga ställd av Elina Linna (V) samt svar från äldre- och folkhälsominister Maria Larsson , 2009-11-13
  Maria Larsson svarar Elina Linna, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet. Elina Linna kritiserar Försäkringskassans hårdare hållning vid bedömning av personlig assistans och att Regeringsrätten fastställt Försäkringskassans hållning. Elina Linna anser att regeringen bör agera eftersom utvecklingen inte är i överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Elina Linna (V) - "Jag stödjer Folkpartiets motion" , 2009-11-13
  Elina Linna, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, håller med Lars U Granberg, (S) om att den nya LSS-insatsen
• Vilhelm Ekensteen, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade - "Assistansreformen riskerar att slitas i trasor" , 2009-11-09
  Försäkringskassans hållning att tid där "assistenten är till förfogande" inte längre ska berättiga till assistanstimmar kommer att leda till att välfungerande assistans slås sönder enligt Vilhelm Ekensteen. Han är även starkt kritisk till att Försäkringskassan enbart räknar integritetskänsliga delar i grundläggande behov vid assistansbedömningar. Vilhelm Ekensteen uppmanar politikerna att stoppa utvecklingen, om nödvändigt genom en blocköverskridande uppgörelse.
• Jonas Franksson - "Assistansens struktur ifrågasätts" , 2009-10-29
  Det började med en debatt om trivselpengar och assistenters arbetsvillkor. Idag ifrågasätts assistansen struktur enligt Jonas Franksson, debattör och assistansberättigad sedan 1996. Försäkringskassans nya riktlinjer, ifrågasättandet av att en assistent kan vara till förfogande och slutbetänkandets förslag om "personlig service med boendestöd" riskerar att förvandla assistansen till hemtjänst.
• Folkpartister lämnar motion till riksdagen med krav att rätt till arbete, bilda familj och att kunna leva jämlikt lyfts in i LSS., 2009-10-09
  Fyra folkpartister har lämnat en motion till riksdagen där de protesterar mot Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, de anser att detta strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De kräver att rätten till arbete, att bilda familj och i övrigt kunna leva jämlikt lyfts in i LSS.
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi kan komma att definiera integritetskänsliga delar i fler grundläggande behov än måltider", 2009-10-08
  Det går inte längre att söka assistansersättning för enstaka veckor, istället ska genomsnittet för grundläggande behov beräknas under upp till ett års tid, där tiden räknas endast när en person inte har någon annan stödinsats. Detta framgår av Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning som kom den 3 september 2009. Vägledningen lyfter även fram en regeringsrättsdom som fastställer att inte alla delmoment i de grundläggande behoven berättigar till tid. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, kan man även komma att definiera integritetskänsliga delmomen
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans" , 2009-09-23
  Biståndshandläggare har börjat bedöma om hjälp som behövs vid måltider eller personlig hygien är integritetskänslig nog för att räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har återigen börjat mäta tidsåtgången för att exempelvis borsta tänderna. Detta är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, resultatet av en konsekvent linje, driven av Försäkringskassan och vissa kommuner. En linje som nu fått stöd i en dom i regeringsrätten den 17 juni.
• Hanna Eriksson, STIL - "Det är inte rimligt att du tvingas välja bort din assistans om du börjar i skola eller daglig verksamhet ", 2009-09-01
  En person med en omfattande funktionsnedsättning ska inte behöva välja bort sin assistans om han/hon tillfälligt vistas i daglig verksamhet eller skola en del av sin tid. Just detta blir fallet med Försäkringskassans nya hållning menar Hanna Eriksson, jurist på STIL, stiftarna av independentliving i Sverige, samtidigt som hon välkomnar att beräkning av grundläggande behov görs för en längre period än en vecka.
• "assistansen minskades från 24 timmar per dygn till noll", 2008-09-15
  
• Sofia Tedsjö - "LSS-Kommitténs förslag till besparingar har till viss del redan påbörjats av Försäkringskassan", 2008-09-08
  
• Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft - "Personer med kognitiva funktionsnedsättningar diskrimineras av Försäkringskassan", 2008-09-03
  
• Stefan Käll - "De nya reglerna stämmer inte med lagens intentioner", 2008-08-12
  
• Försäkringskassan - "Endast egna arbetsgivare kan få assistansersättning utbetald vid sjukhusvistelse", 2008-07-10
  
• Försäkringskassan - "Grundläggande behov ska vara av en speciell karaktär", 2008-07-10
  

TEMA - Försäkringskassans vägledning

• Sofia Tedsjö, CJ Advokatbyrå - "Positivt att aktiviteter utanför hemmet inte delas upp i passiv och aktiv tid", 2013-02-21
  Sofia Tedsjö välkomnar förtydliganden om makars gemensamma ansvar och vad som anses som normalt föräldraansvar i Försäkringskassans senaste vägledning för Assistansersättning. Ytterligare steg borde dock tas säger hon.
• Försäkringskassan intervjuas om den nya vägledningen, 2013-01-28
  Begreppet jour ersätts med väntetid. De grundläggande behoven kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap förtydligas. Försäkringskassan gör ett ställningstagande om hur tidsberäkning ska ske vid aktiviteter utanför hemmet.
• Ny vägledning om assistansersättning, 2012-12-18
  Jourtid ersätts med begreppet väntetid. Det krävs mer för att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande behov. Det är några nyheter i den nya vägledningen för assistansersättning.
• Radikala förslag i Försäkringskassans antikrångelkatalog, 2012-04-17
  Den assistansberättigade ska kunna fördela assistanstimmarna fritt under ett år istället för sex månader och kunna behålla assistansen i sex månader vid sjukhusvistelse. Försäkringskassan ska kunna styra om assistansen till kommunen om de får vetskap om att den håller dålig kvalitet och åtgärder bör vidtas så att 87 % av assistansersättningen verkligen går till assistenternas lönekostnader.
• Ny vägledning för assistansersättning, 2011-11-21
  Försäkringskassan ger ut en ny vägledning för bedömning av assistansersättning. Nytt är bland annat förtydliganden i hur handläggarna ska bedöma integritetsnära delar av grundläggande behov vid bedömningar av assistansersättning.
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi kan komma att definiera integritetskänsliga delar i fler grundläggande behov än måltider", 2009-10-08
  Det går inte längre att söka assistansersättning för enstaka veckor, istället ska genomsnittet för grundläggande behov beräknas under upp till ett års tid, där tiden räknas endast när en person inte har någon annan stödinsats. Detta framgår av Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning som kom den 3 september 2009. Vägledningen lyfter även fram en regeringsrättsdom som fastställer att inte alla delmoment i de grundläggande behoven berättigar till tid. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, kan man även komma att definiera integritetskänsliga delmomen
• Försäkringskassans nya vägledning: sammanfattning av flera viktiga förändringar, 2009-03-05
  
• Försäkringskassans nya Vägledning, del 2 - "Vi har haft ett nära samarbete med Skatteverket om skrivningarna", 2009-02-27
  
• Försäkringskassans nya Vägledning, del 1 - "Vi backar något om grundläggande behov i matsituationen", 2009-02-27
  

TEMA - Historik kring LSS-reformen

• Lagändringar i LSS/LASS från 1 januari 2011 , 2010-12-29
  Vid nyåret träder en rad lagändringar ikraft, vi har listat dessa tillsammans med länkar till aktuella intervjuer på assistanskoll.
• /assistanskoll/Rattigheten-som-blev-dyr.pdf, 2008-06-01
  

TEMA - Hjälpmedel, individuella eller arbetstekniska?

• Förordningsändring ska tvinga landstingen bekosta arbetstekniska hjälpmedel till assistansberättigade , 2011-03-18
  Vissa landsting, exempelvis Gävleborg, bekostar enbart arbetstekniska hjälpmedel som kan hanteras fysiskt av assistansanvändaren. Hjälpmedel som assistenterna hanterar, vilket kan vara rullstolar och liftar, anser de ska bekostas via assistansersättningen. Detta har mött stark kritik och den 15 april ändrar regeringen Förordningen för Assistansersättning.
• Maria Larsson, Äldre och Folkhälsominister - "Förordningen för assistansersättning ska preciseras vad gäller hjälpmedel" , 2010-02-19
  Assistansersättningen ska inte bekosta annat än enklare arbetstekniska hjälpmedel som exempelvis handskar och förkläden enligt Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson. Regeringen planerar därför att ändra förordningen för assistansersättning så att landstingen inte kan klassa exempelvis rullstolar och liftar som arbetstekniska hjälpmedel.
• Roger O Nilsson, Landstinget Gävleborg - "Ett individuellt hjälpmedel måste kunna hanteras fysiskt av individen", 2009-12-10
  För att ett hjälpmedel ska räknas som individuellt och bekostas av landstinget måste personen med funktionsnedsättning själv kunna hantera det, i annat fall anses det var till för de anställda och ska bekostas av arbetsgivaren. Landstingets hållning grundas på Arbetsmiljölagen enligt Roger O Nilsson, divisionschef för barn- kvinnosjukvård, psykiatri och habilitering, (BKPH) i Landstinget Gävleborg som nu bemöter kritik.
• Gun Nilsson, mamma till Annica Nilsson - "Hade vi haft råd med takliftar hade vi köpt det för länge sedan" , 2009-11-25
  Annica Nilsson bor hos sin mamma Gun några kilometer utanför Gävle. Hon hyr sin portabla lift av landstinget, köper sina lyftselar och takliftar är något hon hittills inte haft råd med. Hennes assistansanordnare OP assistans administrerar hyran av liften via assistansersättningen eftersom landstinget betraktar den som ett arbetstekniskt hjälpmedel i assistenternas arbetsmiljö.
• Kenneth Johansson, Ordförande i Socialutskottet - "rätten till hjälpmedel behöver tydliggöras i lagstiftning", 2009-11-24
  Att vissa landsting klassar exempelvis personliftar eller rullstolar som arbetstekniska hjälpmedel som ska betalas via assistansersättningen är oacceptabelt enligt Kenneth Johansson, Centerpartistisk Ordförande i Socialutskottet och LSS-kommittén. Kenneth Johansson vill nu agera för att detta regleras i lagstiftning. Denna förändring kan isåfall bli en del i en kommande proposition utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande.
• Pernilla Hålén, OP assistans - "vill man att assistansberättigade ska fly från Gävleborg?", 2009-11-24
  Gävleborgs län verkar vara en de sämre platserna att vara assistansberättigad i. Kommuner som Gävle och Hudiksvall betalar inte ut sjuklöner till assistansanordnare när vikarier behöver tas in. Landstinget Gävleborg anser att assistansersättningen ska bekosta arbetstekniska hjälpmedel, vilket i deras ögon kan vara personliftar och duschstolar.
• Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "Arbetsmiljön bli lidande av att vissa landsting inte beviljar hjälpmedel", 2009-07-13
  Vem som ska bekosta hjälpmedel till den assistansberättigade är ett problem som uppstår då och då enligt Göran Fredriksson, Ordförande i Bransch personlig assistans i Vårdföretagarna. Vissa landsting anser att arbetsgivaren via assistansersättningen ska bekosta exempelvis hissar, liftar eller duschstolar vilket leder till att arbetsmiljön blir lidande.

TEMA - Kollektivavtal

• Nytt kollektivtal mellan SKL/Pacta och Kommunal, 2013-04-29
  SKL/Pacta och Kommunal har kommit överens om ett treårigt avtal som gäller 1 april 2013 till 30 april 2016. Avtalet ger löneökningar på 6,8 % eller 1700 kr/månad under tre år. OB-ersättning och lägstalöner höjs.
• FAKTA, kollektivavtal för personliga assistenter, 2012-10-25
  
• Konflikt mellan Kommunal och Vårdföretagarna hävd , 2012-04-24
  Kommunal och Vårdföretagarna enades igår om ett nytt avtal för privatanställda personliga assistenter. Därmed avbryts Kommunals nyanställningsblockad och den varslade sympatikonflikten på flygbussarna ställs in.
• Kommunal utlyser nyanställningsblockad på privata företag, 2012-04-20
  Kommunal säger nej till medlarnas bud i konflikten med Vårdföretagarna. Därmed träder den tidigare varslade nyanställningsblockaden mot privata företag i kraft idag, 20 april.
• Kommunal varslar om konflikt med Vårdföretagarna, 2012-04-11
  I de pågående avtalsförhandlingarna kräver Kommunal en löneökning på 960 kr/månad med prioritering av de lägst avlönade, att lägstalönerna ska höjas med 860 kr/månad, högre semesterersättning, månadslön för anställda och att alla anställda ska ha en månads uppsägningstid. Vårdföretagarna svarar att kraven är orimliga.
• Margaretha Johansson, Kommunal - "Anhörigassistenter ska ha samma villkor men kan undantas från Arbetstidslagen", 2012-02-22
  PAN-avtalet i kommunerna bör ändras så att anhörigvårdare får lägstalön och OB-ersättning som alla andra assistenter säger Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal. Att det finns undantag från ATL beror på den speciella situationen för anhörigassistenter.
• Joakim Oscarsson, Kommunal - "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet", 2010-06-29
  Pacta-företag och företag/egna arbetsgivare som har privatavtalet PAN - P kan nu tillsvidareanställa assistenter i PAN. Anhörigvårdare i PAN har däremot fortfarande ingen rätt till OB- eller jourersättning och har en arbetstid på upp till 48 timmar per vecka. Joakim Oscarsson, förhandlingsansvarig inom personlig assistans i Kommunal vill även varna för att riskkapitalets inträde i assistansbranschen kan motverka tillsvidareanställningar och på sikt även hota assistansberättigades idag relativt stora utbud av assistansanordnare.
• IfA- "kollektivavtal är en del av vår kvalitetsstämpel", 2008-03-19
  
• Personligassistent.com - "kollektivavtal är en vanlig fråga på vårt diskussionsforum" , 2008-03-19
  
• Stefan Pelc - "Kollektivavtal ger mig och mina assistenter trygghet", 2008-03-19
  
• Kommunal - "kollektivavtal borde vara obligatoriskt", 2008-03-19
  
• KFO - "Kollektivavtal främjar seriös assistans", 2008-03-19
  
• Assistansia - "Därför har vi valt att teckna kollektivavtal", 2008-03-19
  
• Kollektivavtal hittills ingen fråga för LSS-kommittén, 2008-03-19
  

TEMA - Kommuner som assistansanordnare

Assistansanvändaren kan anlita sin hemkommun som assistansanordnare. Vissa kommuner anlitar privata företag, andra sköter det i egen regi. Kommuner har ibland kritiserats för att inte vara flexibla och inte låta assistansanvändaren ha sp mycket inflytande. Kommunerna själva säger ibland att de missgynnas gentemot privata företag.

• Patrik Häljeryd, Sandvikens kommun - "Vi tillåter inte att assistenter använder egen bil i arbetet", 2010-10-19
  För två år sedan beslöt Sandvikens kommun att assistenter inte fick köra vare sig den assistansberättigades eller sin egen bil i tjänsten. Efter protester tillät man dock att assistenten kör den assistansberättigades bil om ett avtal skrivs. Patrik Häljeryd, socialdemokratisk Ordförande i Handikappomsorgsnämnden i Sandvikens kommun medger att situationen kan bli problematisk om färdtjänsten fungerar dåligt eller kräver anmälan långt i förväg, men anser trots detta att reglerna är nödvändiga.
• Gustaf Hoffstedt, moderat Ordförande i Socialnämnden, Gotlands kommun svarar på kritik från Länsstyrelsen i Gotlands län. , 2009-10-19
  Länsstyrelsen i Gotlands län kritiserade i en intervju Gotlands kommun för att de har skriftliga begränsningar av vad assistans utförd av kommunen får innehålla. I kommunens skriftliga riktlinjer sägs det att ensamstående assistansberättigade inte kan få hjälp att sköta mer än två rum och kök och att trädgårdsskötsel och fastighetsskötsel inte kan utföras av assistenter. Gustav Hoffstedt svarar även på några frågor om upphandlingen av assistans för vuxna i Visbyområdet på Gotland, där Omsorgshuset AB är kommunal assistansutförare från den 1 januari 2010. Gustav Hoffstedt svarar även på några
• Brittmarie Fagerlund, Länsstyrelsen, Gotlands län - "Hjälp med trädgårdsskötsel ska avgöras i en individuell bedömning" , 2009-07-21
  Det är fel av Gotlands kommun att säga att ensamstående assistansberättigade inte kan få hjälp att sköta mer än två rum och kök och att trädgårdsskötsel och fastighetsskötsel aldrig får utföras av assistenter. Det säger Brittmarie Fagerlund, socialkonsulent på Länsstyrelsen Gotlands län, samtidigt som hon menar att det finns gränser för assistenters arbetsuppgifter.
• Zeinab Ghailan, VD, Din Assistans, - "Vi har avtal om att utföra assistans till personer som har SoL-insatser" , 2009-07-13
  Tre kunder på Din assistans får idag personlig assistans enligt målen i LSS, trots att de i grunden har beslut på insatser enligt SoL, Socialtjänstlagen. Dessa kunder saknar dock den lagstadgade rätt till insatsen som LSS garanterar.
• "goda levnadsvillkor och synen på assistenternas arbetsuppgifter hänger ihop", 2008-12-15
  
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "nivån för goda levnadsvillkor ska sättas utifrån människor som inte har funktionsnedsättningar", 2008-12-11
  
• Maria Knight, Länsstyrelsen i Uppsala län - "Tierps kommun har ändrat sina LSS-riktlinjer i en positiv riktning", 2008-11-07
  
• SKL, Sveriges kommuner och landsting - "Länsstyrelserna kritiserar kommunerna på ett orättvist sätt", 2008-11-04
  
• Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "kommunerna saknar ibland kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser", 2008-10-10
  
• Konkurrensverket - "Öppenhet i kommunernas ekonomiska redovisning gynnar konkurrens", 2008-08-27
  
• Länsstyrelsen - "Kommunala riktlinjer begränsar ofta den assistansberättigade", 2008-08-27
  
• Skillnad på stöd från LSS och från SoL, Socialtjänstlagen, 2008-01-17
  

TEMA - Kostnadseffektivitet i personlig assistans jämfört med andra stödformer

Personlig assistans är mer kostnadseffektiv än hemtjänst enligt Socialstyrelsen. Assistanskoll intervjuar ekonomer om personlig assistans påverkan på samhällsekonomin och hur man kan se på dess kostnader.

• "Assistansen ger fler jobb än nya krogmomsen" , 2012-02-14
  LSS-reformen borde även ses som en jobbreform som ger arbete för grupper med hög arbetslöshet som invandrare och unga. Det säger NHR:s Ordförande i en debattartikel i Göteborgsposten.
• Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv - "Assistansberättigade bör stödjas i att välja bort dåliga anordnare", 2011-11-15
  Assistansersättning är en del av välfärdens kärna och en rättighet som inte ska påverkas av om den gör nytta genom att exempelvis sätta folk i arbete enligt Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Fusk i assistans vill hon bemöta med mer valfrihet och föreslår att det införs offentliga valfrihetscoacher som ger stöd att välja bort assistansanordnare.
• Stefan de Vylder, nationalekonom - "Assistansersättningen skulle lindra effekterna av en lågkonjunktur" , 2011-08-25
  Stefan de Vylder, nationalekonom och högaktuell med boken, "Världens springnota: finanskrisen och vägen framåt" anser att assistansersättningen är en utmärkt ekonomisk stötdämpare i en lågkonjunktur genom att den upprätthåller konsumtion och sysselsättning. Den skiljer sig också från andra socialförsäkringar genom att över hälften av kostnaden återgår direkt i skatt till staten.
• Adolf Ratzka - Personlig assistans enligt behov oavsett ålder, personkrets eller minimibehov! , 2010-08-05
  Som en lösning på framtidens välfärd föreslår Adolf Ratzka rätt till assistansersättning får alla som behöver insatsen oavsett ålder, diagnos, personkrets eller minimibehov. Finansieringen skulle kunna delas av Försäkringskassan, kommunen och en ny obligatorisk premiefinansierad försäkring för äldre som redan finns i exempelvis Tyskland och Japan.
• Peter Brusén, Socialstyrelsen - "Assistans ska inte bara ses som en kostnad", 2008-08-15
  
• Independent Living Institute - Personlig assistans– en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet, 2008-05-01
  

TEMA - Kvalitet i personlig assistans

• Lottie Giertz, lektor i socialt arbete, "För att kunna påverka hur assistansen verkställs måste man som brukare vara väldigt stark", 2012-10-30
  Kommunernas regler och rutiner begränsar individers självbestämmande, säger Lottie Giertz som skrivit en avhandling om inflytande vid bla personlig assistans. Ett annat problem är att myndigheter och assistansanordnare inte helt inser att assistansen ser så olika ut för olika individer.
• Forskning om självbestämmande för individer med LSS, 2012-08-28
  I en avhandling undersöks individens inflytande och självbestämmande när man har personlig assistans.
• Bengt Westerberg intervjuas om intentionerna för personlig assistans i LSS , 2012-03-22
  Med hjälp av sin assistent ska assistansanvändaren kunna utföra det som en normal person utan funktionsnedsättning kan utföra. Tidsåtgången för arbetsuppgifterna bör också utgå från en person utan funktionsnedsättning. Assistansanvändaren bör delta efter förmåga i assistentens arbetsuppgifter och är assistansanvändaren uttröttad är det inte orimligt att assistenten handlar ensam på affären menar Bengt Westerberg.
• John Magnus Roos - "Assistansersättning borde beviljas utifrån aktiviteter en person vill och kan göra", 2012-02-13
  Assistansanvändarnas självbestämmande minskar av minuträkning och kontroll i vardagen. Det borde istället vara mer kontroll av hur anordnarna använder assistansersättningen anser John Magnus Roos, Fil Dr i psykologi och affilierad forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborg. Han ska nu studera fritidsaktiviteter hos assistansanvändare och anser att assistansbedömningar bör grundas på en persons aktiviteter istället för behov.
• Många nyheter från Försäkringskassans brukarenkät, 2011-12-05
  63 procent har någon gång en anhörig som assistent, fem av tio har någon gång dubbelassistans, 62 procent känner oro inför framtiden, 16 procent använder någon gång assistans för att arbeta. Det är några av nyheterna i Försäkringskassans första rapport utifrån totalundersökningen av landets assistansberättigade. Assistanskoll intervjuar Ieva Reine, analytiker och projektledare för brukarenkäten.
• Försäkringskassans enkätsvar visar en oro inför framtiden, 2011-11-23
  Svaren från en enkät som besvarats av 67 % av landets assistansberättigade visar att oron är stor inför framtida förändringar av assistansen. Den framgår även att assistansberättigade är nöjda med sitt val av anordnare, mest helt nöjda är de som har flera anordnare eller ett brukarkooperativ, minst helt nöjda var de som valt kommunen.
• Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information", 2011-08-31
  Kommunerna har en informationsskyldighet i att beskriva hur man kan anordna sin assistans och att informera om Socialstyrelsens register över anordnare som fått tillstånd. Ulla Clevnert, rekommenderar även att kommunerna hänvisar till den information som finns tillgänglig på Assistanskoll som hon menar kommer att ge kompletterande information till Socialstyrelsens register.
• Hanna Egard, Lunds Universitet - "Assistansanvändare behöver utbildning i arbetsledning" , 2011-05-12
  Tid där assistenten inte är aktiv är nödvändig för att assistans ska vara brukarstyrd enligt Hanna Egard, socionom och den första doktorand som studerat samspelet mellan assistansanvändare och assistenter. Hon säger också att assistansanvändare behöver träning för att kunna vara de arbetsledare som det är tänkt i lagstiftningen.
• Staffan Söderberg, Socialstyrelsen - "Vi har inte bestämt om personlig assistans ska ingå i öppna jämförelser" , 2011-02-01
  Socialstyrelsen har ännu inte bestämt om man ska jämföra assistansanordnare i en öppen jämförelse. Beslutet tas i början på 2012 och om det blir en jämförelse är den troligen klar först 2014, enligt Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen och ansvarig för jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Om det blir en jämförelse av assistansanordnare, kommer den troligen att likna Äldreguiden med huvudsyftet att ge stöd till assistansanvändare att välja.
• Anita Fink Knudsen, KFO - "Att enbart räkna aktivitetstid är förödande för kvaliteten i personlig assistans" , 2010-07-08
  Besparingsivern i Försäkringskassans bedömningar av personlig assistans har spårat ur och hotar kvaliteten enligt Anita Fink Knudsen på Arbetsgivarföreningen KFO. Viktiga kvalitetsbitar i assistans är även att den assistansberättigade är delaktig i hur assistansersättningen används och har möjlighet att sköta arbetsledande uppgifter.
• John Magnus Roos - "assistansanvändaren reduceras till ett objekt om enbart aktivitetstid räknas vid bedömningarna", 2010-05-25
  Assistansberättigade som valt privata anordnare har en bättre kvalitet i sin assistans än de som har kommunen, de har dessutom fler assistanstimmar. Detta framgår av en doktorsavhandling av John Magnus Roos som anser att det skapats ett b-lag av assistansberättigade. John Magnus Roos är samtidigt kritisk till Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov, han tar avstånd från minuträknande och att inte räkna tid där assistenten är till förfogande, vilket han anser reducerar den assistansberättigade till ett objekt.

TEMA - Lagstiftningen 1 juli 2008, effekter och analys

Den 1 juli 2008 ändrades assistanslagstiftningen, skattereglerna för assistansanordnare är nu likadana som för alla andra företag. Assistansberättigade som är egna arbetsgivare kan inte spara medel längre än sex månader. Nya regler gäller för hur oanvända medel kan användas vid byte av assistansanordnare.

• OK avtala att vissa assistansomkostnader används efter ett anordnarbyte, 2012-12-04
  Svante Borg, Försäkringsdirektör på Försäkringskassan ser inget hinder för att anordnare och kund avtalar om att undanlagda medel för vissa assistansomkostnader kan användas efter ett anordnarbyte. Han säger även att Försäkringskassan inte planerar någon jämförelsetjänst av assistansanordnare.
• Mikael Sindahl, Skatteverket - "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund om det är avtalat" , 2009-05-14
  Avsatta medel för assistansomkostnader kan inte flyttas från en anordnare till en annan när en kund byter assistansanordnare. Däremot kan det vara avtalat att anordnaren betalar omkostnader och timlöner för en före detta kunds assistenter av dennes avsatta medel, enligt Mikael Sindahl, rättslig expert på Skatteverket. Oanvända assistanstimmar kan däremot alltid övertas av en ny anordnare.
• Mikael Sindahl, Skatteverket - "det är möjligt för en assistansanordnare att reservera assistansomkostnader inför en planerad resa eller utbildning", 2008-12-16
  
• Hanna Kauppi, VD, Särnmark - "Egna arbetsgivare kommer inte att kunna fullfölja sitt arbetsgivaransvar", 2008-05-22
  
• Stefan Pelc, egen arbetsgivare - "Privata medel kan komma att bli lösningen", 2008-05-20
  
• Försäkringskassan - "Det blir en låsning till sexmånadersperioden för egna arbetsgivare", 2008-05-14
  
• Skatteverket - "Hela assistansersättningen räknas som inkomst i näringsverksamhet", 2008-05-05
  
• Beslut om propositionen taget i Socialutskottet, 2008-04-03
  

TEMA - LSS-handläggarens roll

• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "våra LASS-handläggare går en ettårig internutbildning" , 2010-03-25
  Sedan 2005 går alla nyanställda handläggare en ettårig internutbildning, där teori varvas med praktik. Personer med funktionsnedsättningar deltar dock inte längre i utbildningen av handläggare, enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare. När ett beslut om assistansersättning ska tas är tre tjänstemän delaktiga i beslutsprocessen, handläggaren, den föredragande och den beslutsfattande.
• Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material", 2010-02-17
  Biståndshandläggaren måste vara neutral i förhållande till privata assistansanordnare och får inte gynna någon enskild anordnare. Assistanskolls listning och jämförelse av anordnare kan därför vara en viktig källa till information för assistansberättigade enligt Helena Molarin, chefshandläggare i Östhammars kommun.
• Mikael - "varför jag sökte extern rättshjälp vid mitt överklagande", 2008-02-26
  
• LSS-handläggarens roll gentemot kommunala assistansutförare, 2008-02-26
  
• LSS-handläggarens roll vid överklagandet av ett LSS-beslut, 2008-02-26
  
• LSS-handläggarens roll vid valet av assistansanordnare, 2008-02-26
  

TEMA - LSS-kommittens slutbetänkande

• Socialstyrelsen - "Den som beviljats en LSS-insats bör få behålla den även om lagstiftningen förändras" , 2009-04-08
  Personer som har assistans via kommunala LSS-beslut bör enligt Socialstyrelsen få behålla sin assistans. Socialstyrelsen är även tveksam till införandet av nya åldersgränser i LSS samt till att slutbetänkandet verkar förutsätta besparingar från det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling.
• Cecilia Blanck, Föreningen JAG - Det grundläggande behovet "ingående kunskap" behövs för att undvika tvångsåtgärder, 2009-04-07
  
• Hans Eriksson, anhörig - "Osäkerheten är traumatisk för assistansberättigade och deras anhöriga", 2009-04-06
  
• Remissvar - möjlighet att leva som andra, ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning., 2009-03-03
  
• Gemensamt uttalande angående Betänkandet "Möjlighet att leva som andra" (SOU 2008:77), 2009-03-03
  DHR Maria Johansson Ordförande, Förbundet Rörelsehindrade Lars Hagström Ordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade Daniel Pollak Språkrör, Föreningen JAG Magnus Andén Ordförande, Göteborgskooperativet för Independent Living, GIL Lars Enqvist Ordförande, Handikappförbundens samarbetsorgan Ingemar Färm Ordförande, Hjärnkraft Marie-Jeanette Bergvall Förbundssekreterare, Independent Living Institute Adolf Ratzka Ordförande, Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA Vilhelm Ekensteen Ord
• Försäkringskassan - "brukaren bör ha en lagfäst rätt till insyn i hur assistansersättningen används", 2009-02-10
  
• Lena Retzius, Kommunal - "13 600 assistenter kommer att bli arbetslösa", 2009-01-27
  
• Sjuklön i schablon - ett orimligt förslag, 2009-01-23
  Jessica Smaaland analyserar och kritiserar LSS-kommitténs förslag om att sjuklönekostnader för personliga assistenter ska betalas via en höjning av assistansersättningens schablonbelopp
• "De som får LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" bör få vara kvar hos sina assistansanordnare" , 2008-12-10
  
• Sture Jonasson, STIL - "Extrema kommuner får inte normera beviljandet av assistansersättning", 2008-11-04
  
• SKL, Sveriges kommuner och landsting - "Slutbetänkandet är positivt, men det går inte hela vägen", 2008-11-04
  
• Konsekvenser för assistansanordnare, 2008-10-14
  
• Konsekvenser för assistansberättigade, 2008-10-14
  
• Peter Brusén, Socialstyrelsen - "personlig assistans kan få en jämförelsetjänst liknande äldreguiden", 2008-10-10
  
• Stefan Pelc - "en lång tid av osäkerhet väntar många assistansberättigade", 2008-09-17
  
• Kenneth Johansson, Ordförande i LSS-kommittén, svarar på frågor om LSS-kommitténs slutbetänkande, 2008-09-15
  
• Mona-Lisa Norrman - "Det genomsnittliga veckoantalet assistanstimmar ska sänkas från 106 till 100", 2008-08-12
  
• Tillbaka till hemtjansten, 2008-05-01
  

TEMA - Maktperspektiv i assistans

• Maria Johansson, DHR - "Barns assistans får inte bli business", 2013-04-29
  Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag bedöma hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de har personlig assistans. Detta är en av de svåraste frågorna man kan tala om inom assistans säger Maria Johansson, förbundsordförande för DHR.
• Självständighet hos barn med personlig assistans utreds, 2013-04-03
  Påverkas barns självständighet av att ha personlig assistans? Det har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utreda till den 15 januari 2014.
• Socialstyrelsen ska utreda assistans från god man, förvaltare och ombud, 2013-03-25
  Är den assistansberättigades god man, förvaltare eller ombud lämplig att utföra assistans? Det har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utreda till 15 januari 2014.
• Lo Holmberg, assistansanvändare - "Ibland kan jag låta assistenterna ta över", 2011-07-25
  Lo Holmberg tycker inte att det fungerar med anhöriga som assistenter och hon beskriver det som en kamp i vardagen för att assistansen ska skapa det liv hon vill ha. Hon menar att det är centralt att inte låta sina känslor gå ut över assistenterna men gränserna kan variera från assistent till assistent.
• Maral Galvani, assistansanvändare - "När mina anhöriga är assistenter kan jag säga ifrån och ta en konflikt", 2011-07-15
  Det är oerhört svårt att säga ifrån mot assistenter som inte är anhöriga tycker Maral Galvani, assistansanvändare sedan sjutton år. Hon tycker att hon behöver sin familj och ser en frihet i att ha sin mamma och syster som assistenter.
• Emelie Samberg, assistansanvändare - "Har lärt mig att säga ifrån genom att diskutera med andra assistansanvändare", 2011-06-22
  Om man är lite för snäll eller blir för mycket kompis med sina assistenter är det lätt att blir dominerad säger Emelie Samberg, som haft assistans sedan 1994. Hon kan ha anhöriga som assistenter ibland och hon tycker det är lagom när assistenterna arbetar 70 procent för att man inte ska tröttna på varandra.
• Stefan Balogh, konsulent på BOSSE - "Jag möter många assistansanvändare som känner sig dominerade", 2011-06-09
  Många assistansanvändare upplever att de anpassar sina liv efter assistenters eller anhörigas behov enligt Stefan Balogh, konsulent på BOSSE råd, stöd och kunskapscenter. Han berättar om en assistansanvändare som är tvungen att bo på en viss ort för att familjen krävt att hennes släktingar ska kunna arbeta som assistenter.
• Cecilia Blanck, Föreningen JAG - "Assistenters sociala behov får inte ta överhanden i assistansen", 2011-05-27
  Också en assistansanvändare med en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning ska i största möjliga utsträckning kunna styra sin assistans. Men hur kan en assistansanvändare med en svag vilja och som kanske gärna vill låta andra bestämma göra detta i praktiken? Föreningen JAG har sedan assistansens början utvecklat ett system med servicegaranter för assistansanvändare.

TEMA - Marknadsföring hos assistansanordnare

• Erika - "Assistansföretaget använde ett foto på mig och mitt barn i sin marknadsföring", 2011-09-26
  Erika fick en dag veta att hon tillsammans med sitt barn gjorde reklam för ett nystartat assistansföretag. En bild på de båda hade kopierats och lagts ut på företagets hemsida.
• Joel Westerlund, Konsumentverket - "Om inte särskilda skäl finns bedömer jag en uppsägningstid på mer än tre månader som omotiverad", 2011-04-19
  För lång uppsägnings- eller bindningstid för assistansanvändare kan skapa en inlåsningseffekt och hindra deras möjligheter att göra aktiva val enligt Joel Westerlund, jurist på Konsumentverket. Han kan inte säga en exakt siffra för vad som är oskäligt i ett enskilt fall, men om inga särskilda skäl finns anser han mer än tre månader som omotiverat. Om assistenterna har kort eller ingen uppsägningstid kan även tre månader vara för lång tid. Björn Jidéus, på Arbetsgivarföreningen KFO anser att assistansanvändares uppsägnings- och bindningstid ska vara maximalt tre månader.
• Joel Westerlund, Konsumentverket - "Jag bedömer det som oskäligt av ett assistansföretag att kräva att tvister med en konsument ska lösas i skiljeförfarande" , 2011-03-28
  En konsument har alltid rätt att ta en tvist till allmän domstol eller Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Vid ett skiljeförfarande blir den förlorande parten vanligtvis skyldig hundratusentals kronor enligt Joel Westerlund, jurist på Konsumentverket, som uppmanar assistansanvändare att anmäla avtal med krav på skiljeförfarande. Mathias Blomberg, advokat på CJ advokatbyrå, ser stora risker för assistansanvändare att lösa tvister i skiljeförfarande, exempel på tvisteområden inom assistans skulle kunna vara uppsägningstider eller medel för assistansomkostnader säger han.
• Göran Fredriksson, Vårdföretagarna - "marknadsföring bör hanteras med oerhört gott omdöme" , 2009-08-10
  Assistansföretag måste få marknadsföra sig, men att systematiskt ringa upp assistansberättigade är inte acceptabelt säger Göran Fredriksson, Ordförande i Bransch personlig assistans i Vårdföretagarna. Han tar även starkt avstånd från att ge pengar eller gåvor till assistansberättigade för att värva dessa som kunder.
• Staffan Olsson, - "Att lämna ut kontaktuppgifter är ett allvarligt sekretessbrott" , 2009-06-10
  Att kontaktuppgifter till assistansberättigade lämnas ut från en kommun eller från Försäkringskassan utan lagstöd, t.ex. ett samtycke, är ett allvarligt brott enligt Staffan Olsson som föreläser om sekretess och tystnadsplikt. Han anser att marknadsföring via telefon är klart olämpligt också om en anordnare på annat sätt fått tag i kontaktuppgifter till assistansberättigade.
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Kontaktuppgifter till assistansberättigade är sekretesskyddade" , 2009-06-10
  Om Försäkringskassan eller en kommun lämnar ut kontaktuppgifter till assistansberättigade avslöjas personens hälsotillstånd. Det är ett allvarligt sekretessbrott, enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
• Åsa, - "Min dotter kändes som en handelsvara" , 2009-06-10
  Åsa och hennes man har en minderårig assistansberättigad dotter som bor hemma. I maj 2009 blev familjen upprepade gånger kontaktad via telefon och brev av ett mindre assistansföretag som ville sälja sina tjänster och som sade att de fått familjens telefonnummer från kommunen. I en intervju svarar Åsa nu på frågor om detta. Efter frågorna finns en avidentifierad kopia på familjens polisanmälan.

TEMA - Propositioner utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande

• Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Endast en lagändring i LSS § 9a kan ändra vår tillämpning av grundläggande behov" , 2010-06-18
  Det krävs en lagändring i LSS § 9a för att Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov ska kunna ändras enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Han tolkar tillkännagivandet i Socialutskottets betänkande som att regeringen ska föreslå eventuella åtgärder först under andra halvåret 2011 efter att utredningarna om bedömningsinstrumentet och grundläggande/andra personliga behov är klara.
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Socialutskottets tillkännagivande kan betyda att man inte tänker göra något åt Försäkringskassans bedömningar", 2010-06-04
  Tillkännagivandet i Socialutskottets betänkande över regeringens LSS-proposition är inte tillräckligt för att Försäkringskassan ska backa, det hade krävts en lagändring i LSS § 9a enligt Mathias Blomberg, advokat specialiserad på LSS-frågor. Att vissa politiker hävdar att det inte finns tillräckligt kunskapsunderlag för en lagändring tolkar han som att man egentligen inte vill ändra Försäkringskassans bedömningar av grundläggande behov.
• Se riksdagsdebatten om personlig assistans, 2010-05-27
  Se riksdagsdebatten via riksdagens hemsida. Debatten rör regeringens LSS-proposition och berör bland annat bedömningsinstrumentet för personlig assistans och Försäkringskassans behovsbedömningar.
• Elina Linna, Vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet- "Tillkännagivandet innebär att regeringen brustit i omdöme", 2010-05-25
  Elina Linna anser att Socialutskottets tillkännagivande innebär att regeringen har brustit i omdöme. Hon anser att regeringen snabbt ska återkomma med ett underlag så att utredningarna om instrumentet och behovsbedömningarna kan påverkas av tankarna i Socialutskottets tillkännagivande. Hon anser också att tillkännagivandet är ett förtydligande av lagstiftningen som gör att Försäkringskassankan kan ändra sin tolkning av de grundläggande behoven.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartistisk ledamot i Socialutskottet - "Socialutskottets tillkännagivande är ett förtydligande av lagstiftningen", 2010-05-24
  Tillkännagivandet i Socialutskottet om behovsbedömningar är enligt Maria Lundqvist Brömster ett förtydligande av lagstiftningen som borde kunna göra att Försäkringskassan överger sin förändrade tolkning med uppdelning av grundläggande behov i integritetskänsliga delar. Hon anser också att man böra skifta fokus på bedömningsinstrumentet för personlig assistans och se det som ett verktyg för den enskilde snarare än för handläggaren.
• Lars U Granberg, Socialdemokratisk ledamot i Socialutskottet - "magstarkt av Försäkringskassan att tala om mytbildning kring behovsbedömningarna", 2010-05-24
  Socialdemokraterna står också bakom tillkännagivandet i Socialutskottet om behovsbedömningar i personlig assistans. Regeringen bör dock inte invänta utredningen av bedömningsinstrumentet innan de ger Socialutskottet underlag till förslag anser Lars U Granberg som är mycket kritisk till Försäkringskassans tolkningar och bedömningar av grundläggande behov. Om det inte kommer åtgärder innan valet blir detta en fråga i valrörelsen säger han.
• Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Socialutskottets ställningstagande är en stark markering", 2010-05-20
  Socialutskottet tillstyrker regeringens LSS-proposition och föreslår inga direkta lagändringar som stoppar Försäkringskassans förändrade bedömning av grundläggande behov. Däremot görs ett tillkännagivande om behovsbedömningar i personlig assistans som enligt Kenneth Johansson ger Socialutskottet möjlighet till uppföljning och kontroll av behovsbedömningarna så att LSS:s intentioner och syftet med assistansen ska garanteras. Det ska också garantera att bedömningsinstrumentet inte blir mer detaljerat än nödvändigt.
• Socialutskottets betänkande om LSS-propositionen klart, 2010-05-19
  Socialutskottet tillstyrkte den 18 maj 2010 regeringens proposition, dock med ett tillagt tilkännagivande. Debatt sker i riksdagens kammare den 26 maj och beslutet tas officiellt den 27 maj. Intervjuer med politiker i Socialutskottet följer inom kort på Assistanskoll
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi tolkar regeringens proposition som att de tycker vi är på rätt väg" , 2010-04-22
  Antalet personer som förlorar sin assistansersättning på grund av den nya bedömningen av grundläggande behov beräknas öka under 2010. Därför låter Försäkringskassan alla som förlorar sin assistansersättning få upp till två månader på sig innan beslutet verkställs, säger Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan. Han säger även att regeringens önskan att utreda enhetligheten av "andra personliga behov" kan leda till att aktivitetstid blir grund för assistanstiden även för dessa behov.
• Anne Marie Brodén, M-ledamot i LSS-kommittén samt kultur och finansutskottet - "tid där assistenten är till förfogande är en viktig del av personlig assistans" , 2010-04-22
  Försäkringskassan har inget riksdagsbeslut som grund för sin förändrade tolkning av vad som är ett grundläggande behov. Hela assistansen bör finansieras av staten och i samband med detta bör eventuellt Försäkringskassans 20-timmarsgräns för grundläggande behov ses över. Detta anser Anne Marie Brodén, riksdagsledamot och moderaternas representant i LSS kommittén, som även säger att tid där assistenten är till förfogande är en viktig del av personlig assistans.
• Zeinab Daugaard, PARO - "Vid tillsyn av assistans bör fokus ligga på kundens upplevelse av kvalitet" , 2010-04-20
  Det är positivt med tillståndsplikt för assistansanordnare, men det finns en risk att små anordnare saknar resurser för att klara kraven enligt Zeinab Daugaard, vice Ordförande i PARO, privata assistansanordnares riksorganisation. Hon anser också att det vore olyckligt om akademisk utbildning skulle bli ett krav för den som driver en assistansanordnare, erfarenhet bör också räknas som kunskapsgrund.
• Magnus Johansson, Miljöpartiet - "Regeringen tittar på medan Försäkringskassan gör det smutsiga jobbet" , 2010-03-25
  Regeringen står och tittar på medan Försäkringskassan gör det smutsiga jobbet. Ansvarig minister Maria Larsson och Socialutskottets Ordförande Kenneth Johansson talar vackert om integritet men i verkligheten är det cyniska moderater på finansdepartementet som dikterar villkoren. Magnus Johansson, Miljöpartiets talesperson i LSS-frågor skräder inte orden när det gäller regeringens politik kring LSS och personlig assistans. Samtidigt finns det ännu inget färdigt alternativ inför riksdagsvalet från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
• Regeringen lägger fram propositionen "Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet", 2010-03-23
  Regeringen under Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson lade den 23 mars 2010 fram den första propositionen utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande.
• Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "personlig service med boendestöd är i högsta grad en valfråga" , 2010-03-19
  LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" och vad som ska hända med de assistansanvändare som har mindre än 20 timmar grundläggande behov/vecka är i högsta grad en valfråga säger Lars U Granberg ledamot i Socialutskottet och socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor. Om det blir en rödgrön regering är Granbergs förhoppning att den kommunala assistansen ska kunna förstatligas och att det samtidigt regleras att en viss procent av assistansersättningen går till lönekostnader.
• Maria Lundqvist Brömster, Fp- ledamot, Socialutskottet - "Bedömningen av grundläggande behov behöver förtydligas i lagstiftningen" , 2010-03-09
  Maria Lundqvist Brömster kan på sikt se att det kan bli nödvändigt med en lagändring för att stoppa den bedömning som Försäkringskassan och regeringsrätten gör av de grundläggande behov som berättigar till personlig assistans. Hon stödjer även brukarorganisationernas kritik av behovsbedömningsinstrumentet och tar avstånd från minuträknande och att individens alla aktiviteter ska planeras in vid bedömningen.
• Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Funktionsnedsattas liv offras på ett altare av enhetlighet och exakthet" , 2010-02-25
  Att regeringen inte föreslår några lagändringar för bedömningen av grundläggande behov som berättigar till personlig assistans tolkar Mathias Blomberg som att man stödjer försäkringskassans hållning. Att skapa enhetlighet och exakthet också i andra personliga behov och i det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling anser han kommer att ta bort friheten för personer med funktionsnedsättning. Han säger också att försäkringskassan redan nu räknar minutrar och tar bort assistanstid där assistenten är till förfogande.
• Vilhelm Ekensteen, IfA- Intressegruppen för Assistansberättigade - "Vill regeringen att Försäkringskassan ska presentera nya nedskärningsförslag?" , 2010-02-25
  Enligt Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson finns det idag ett adekvat lagstöd vad gäller beslut om grundläggande behov. Med tanke på Försäkringskassans tolkning av vad som är ett grundläggande behov är detta oroande enligt Vilhelm Ekensteen, Ordförande i Intressegruppen för Assistansberättigade. Han frågar sig också om uppdraget till försäkringskassan att utreda enhetligheten vid andra personliga behov innebär att försäkringskassan ska presentera ytterligare nedskärningsförslag.
• Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister - " det finns idag ett adekvat lagstöd när det gäller beslut om grundläggande behov inom personlig assistans", 2010-02-25
  Det finns idag ett adekvat lagstöd när det gäller beslut om grundläggande behov i personlig assistans, enligt Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Hon ser inget behov av att förtydliga att assistans ska kunna ges för att kunna arbeta och utöva föräldraansvar. Dessutom bedöms mer enhetliga bedömningar av "andra personliga behov" kunna ge en kostnadsdämpande effekt. Detta framgår av lagrådsremissen Personlig assistans m.m. - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet som är underlag för den LSS-proposition som beräknas lämnas den 23 mars 2010 för behandling i riksdagens Socialutskott.
• Maria Larsson, Äldre och folkhälsominister - " Huvudsyftet med lagrådsremissen är att stärka kvalitet, tillsyn och kontroll av personlig assistans och LSS" , 2010-02-19
  Tillsyn och tillståndskrav av privata assistansanordnare. Dubbel assistans beviljas först efter utredning av hjälpmedelsbehovet. Differentierad schablonersättning bör införas men efter ytterligare remissbehandling. Detta framgår av regeringens lagrådsremiss Personlig assistans m.m. - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet. Några förändringar av huvudmannaskapet mellan stat och kommun eller införande av den föreslagna LSS-insatsen personlig service med boendestöd föreslås dock inte.
• Förslag till propositionstext för kommande LSS-proposition lämnat till lagrådet , 2010-02-07
  Regeringen har lämnat ett förslag till LSS-proposition som bland annat föreslår tillsyn och tillståndskrav för assistansanordnare
• Kenneth Johansson, C-Ordförande i Socialutskottet - "Jag bedömer att en första LSS-proposition kommer i mars 2010" , 2009-12-08
  Till våren kan det komma en LSS-proposition som innehåller bland annat förslag om tillsyn av anordnare och justeringar i schablonmodellen bedömer Kenneth Johansson. Den föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" och förändringar i huvudmannaskapet tror Kenneth Johansson däremot kan behöva ytterligare beredningstid.

TEMA - Riksdagsvalet 2010

• Riksdagsval 2010 - Vad säger politikerna om personlig assistans?, 2010-08-30
  Politiker från alla riksdagspartier säger att personlig assistans är viktig, men hur skiljer sig meningarna om hur den ska se ut? Assistanskoll har inför riksdagsvalet ställt tretton frågor till riksdagspartiernas företrädare.
• "Ljus framtid fordrar handling", 2010-08-24
  Vilhelm Ekensteen, Ordförande i Intressegruppen för assistansberättigade, kommenterar riksdagspartiernas svar på Assistanskolls frågor om personlig assistans.
• Valet är inte enbart mellan pest och kolera - det finns några skillnader mellan partierna, 2010-08-24
  Adolf Ratzka, verksamhetsledare på independent living Institute, kommenterar riksdagspartiernas svar på Assistanskolls frågor om personlig assistans.

TEMA - Riskkapitalföretag in i assistansbranschen.

Sedan december 2007 har tre av Sveriges större assistansanordnare köpts upp av riskkapitalföretag. Frösunda LSS såldes i december 2007 till Polaris Equity av Praktikertjänst. Majoritetsägandet i Olivia Assistans såldes i februari 2008 av ägaren Karsten Inde till Procuritas. I augusti 2008 köptes Humana Group av Argan Capital. Assistanskoll har följt vad detta innebär för branschen.

• Riskkapitalföretag i assistansbranschen granskas , 2013-03-08
  Dagens Arena har tillsammans med Tidningen Intra granskat riskkapitalföretag i assistansbranschen.
• Årsredovisningar från assistansbranschen kommenteras av Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan, 2012-11-14
  En assistansberättigad ger sett från rörelseresultatet vanligtvis 50 000 eller mer i vinst varje år för ett assistansföretag. Det gör att varje kund blir viktig säger Tomas Hjelström. Han tror att vinstnivåerna i branschen på sikt kan leda till att staten sänker nivån på assistansersättningen. Därför borde storleken på den assistansersättning som betalas ut även styras av assistansens kvalitet.
• Margareta B Kjellin, (M), "Om det inte finns några pengar att tjäna på en viss marknad kommer inga nya företag att etableras.", 2012-06-17
  Assistanskoll har intervjuat Margareta B Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet om vinster i assistansbranschen. Hon anser att riskkapital och vinster behövs, så länge lagar och regler följs. Margareta B Kjellin berättar också att en ny tillsynsmyndighet ska skapas för att följa upp kvalitet i privat och offentlig verksamhet.
• Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - "Vinster behöver regleras och kontroll av upphandlingar skärpas", 2012-06-13
  Det ska inte gå att ta ut hur höga vinster som helst inom assistans, anser Lennart Axelsson, Socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor. Han vill se en reglering av vinstuttag och att kontrollen skärps vid upphandlingar.
• Lars Pettersson, Famna: " För oss är vinsten medlet för att utveckla verksamheten" , 2012-05-07
  Att vinst behövs i privata verksamheter är självklart säger Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna, riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. Frågan är bara hur vinsten uppstår och hur den används. Han berättar om värdet av idéburet förtagande inom vård och omsorg och den tuffa konkurrensen för små aktörer.
• Per Strömberg, SIFR - "Att köpa ett mindre assistansföretag, förvärva fler och sedan sälja är en bra affär", 2012-04-23
  Det faktum att Frösunda såldes till ett nytt riskkapitalbolag efter bara tre år hos det första är antagligen ett tecken på att man gjorde en hög vinst enligt Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi och riskkapital på Handelshögskolan och chef på SIFR, Institutet för Finansforskning. Oavsett om det förekommer i assistansbranschen eller inte tycker han dock det är förkastligt att bolag kan slippa skatt på vinster genom att låna pengar av egna bolag i lågskatteländer.
• Svante Schriber, Stockholms universitet - "Det kan vara lönsamt att byta ut ett företagsnamn som haft dåligt rykte", 2011-11-25
  Det har skett en mängd företagsköp i assistansbranschen de senaste åren, där de uppköpta företagen antingen behåller eller byter namn. Ibland kan ett bytas ett namn ut om det har dåligt rykte, ibland trots att det hade varit mer lönsamt att behålla det, enligt Svante Schriber, ekonomie doktor och forskare på Företagsekonomiska institutionen på Stockholms Universitet.
• Ägarförhållanden i assistansbranschen - november 2011, 2011-11-22
  Andelen som väljer kommunen sjunker stadigt medan andelen som väljer privata företag ökar. De tre riskkapitalägda företagen Humana, Frösunda och Team Olivia ökar stadigt. Socialstyrelsen har börjat lägga in anordnare som beviljats tillstånd i ett offentligt register.
• Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv - "Assistansberättigade bör stödjas i att välja bort dåliga anordnare", 2011-11-15
  Assistansersättning är en del av välfärdens kärna och en rättighet som inte ska påverkas av om den gör nytta genom att exempelvis sätta folk i arbete enligt Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. Fusk i assistans vill hon bemöta med mer valfrihet och föreslår att det införs offentliga valfrihetscoacher som ger stöd att välja bort assistansanordnare.
• Ägarförhållanden i assistansbranschen - juni 2011, 2011-06-13
  Assistanskoll redovisar assistansanordnare med mer än 100 kunder/medlemmar, vilka ägargrupper som finns, vilka företag som ingår i respektive ägargrupp samt vilka företag som fått uppdrag som kommunala assistansutförare.
• Ägarförhållanden i assistansbranschen - juni 2010, 2010-06-11
  Assistanskoll redovisar alla assistansanordnare med mer än 100 kunder/medlemmar, vilka ägargrupper som finns, vilka företag som ingår i respektive ägargrupp samt vilka företag som fått uppdrag som kommunala assistansutförare.
• Ägarförhållanden i assistansbranschen - juni 2009, 2009-07-20
  Assistansföretag och assistanskooperativ listas i storlek efter antal kunder. Listningen visar också vilka företag som ingår i olika ägarkoncerner.
• Per Strömberg, SIFR - "Expansionsplanerna hos de riskkapitaluppköpta assistansföretagen kan påverkas av finanskrisen" , 2009-02-27
  
• Karsten Inde, VD för Olivia Holding, svarar på frågor om förvärvet av Nordström assistans och slutbetänkandet, 2008-09-15
  
• Ägarförhållanden i assistansbranschen, 2008-07-01
  
• Konkurrensverket - "Konkurrensen är god i assistansbranschen", 2008-06-15
  
• STIL - "hos oss går alla pengar till assistans", 2008-04-20
  
• IfA, - "Oligopolbildningar kan komma att hota valfriheten", 2008-04-12
  
• Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonomerna - "LO är försiktigt positiva till riskkapitalföretag", 2008-04-12
  Riskkapitalföretag har kritiserats starkt av fria fackföreningsinternationalen, FFI. Trots att Landsorganisationen, LO är medlem i FFI är de försiktigt positiva till riskkapitalföretag. Åsa-Pia Järliden Bergström på LO-ekonomerna menar att situationen i Sverige hittills varit annorlunda, och att riskkapitalföretag kan vara ett komplement till annat ägande.
• ME-assistans - "tio kunder är lagom för oss", 2008-04-10
  
• Per Granath, Humana Group - "Riskkapitalföretag har visat intresse för oss", 2008-04-08
  
• Karsten Inde, Olivia Holding - "Vi vill femdubbla omsättningen", 2008-04-07
  Sedan februari 2008 äger det svenska riskkapitalföretaget Procuritas 70 procent av det nya företaget Olivia Holding, där Olivia Assistans ingår. Karsten Inde som fortfarande är VD och äger 25 procent av företaget, planerar att förvärva ett antal assistansföretag och därefter börsnotera företaget.
• Per Strömberg - "personlig assistans är en idealisk riskkapitalbransch", 2008-03-28
  Flera stabila företag med stora kassaflöden, ett stort antal små assistansföretag och en stabil bransch som inte är konjunkturkänslig. Detta är faktorer som gör det gynnsamt för uppköp av riskkapitalföretag menar Per Strömberg, professor på Handelshögskolan och forskare på SIFR, Institutet för Finansforskning.
• Svenska Riskkapitalföreningen - "riskkapital ger starka företag", 2008-03-25
  Tom Berggren är VD för Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA. Han anser att riskkapitalföretagens aktiva ägande ger stora möjligheter att utveckla företag. Han vill även avliva fördomar som finns om riskkapitalföretag.

TEMA - Sekretess och integritet för den assistansberättigade

• Propositionen klubbad i riksdagen, 2012-12-18
  Den 13 december antog riksdagen den del av budgetpropositionen som berör assistansersättning. Se och läs debatten från riksdagen.
• Läkarna bör kontrolleras - inte funktionsnedsatta, 2012-11-04
  I en debattartikel på SVD Brännpunkt säger en rad debattörer att fusket inom assistans bör stoppas med mer kontroll av läkarna istället för av assistansanvändarna.
• Kajsa Dovstad, Liberala ungdomsförbundet, "Hade Folkpartiet utformat propositionen hade den sett annorlunda ut", 2012-10-26
  Kajsa Dovstad, Liberala ungdomsförbundet, tycker att det är märkligt att enbart föreslå hembesök hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter. Oanmälda hembesök som rutin hör inte hemma i vårt samhälle, menar hon. Hon anser även att propositionen om assistansersättning borde lagts separat istället för att bakas in i budgeten.
• Margareta B Kjellin, Moderaterna: "Förslagen inget problem för dem som inte fuskar" , 2012-10-21
  De som inte har något att dölja behöver inte oroa sig för förslagen i propositionen, säger Margareta B Kjellin, moderaternas talesperson i funktionshindersfrågor. Att hembesök ska göras tycker hon inte är något konstigt och jämför med andra verksamheter såsom socialtjänsten. Försäkringskassans förändrade bedömning av grundläggande behov bekymrar Margareta B Kjellin, men hon vågar inte lova lagändring.
• Miljöpartiet kritiserar regeringens proposition , 2012-10-12
  Miljöpartiet kritiserar i en riksdagsmotion både att myndigheter ska kunna göra hembesök hos assistansberättigade utan samtycke och att anordnarna ska vara skyldiga att anmäla felaktigheter i användningen av assistansersättningen.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Nyttan av uppgiftslämnandet överväger intrånget i integriteten" , 2012-10-11
  Kontroller i form av hembesök och att anordnare lämnar uppgifter om fel i sina kunders assistans behövs för att komma åt fusket enligt regeringen. Det intrång i integriteten detta innebär är nödvändig. Samtidigt hoppas regeringen att ISF till hösten 2014 kommer att skapa ett säkert underlag kring frågan om definiering av grundläggande behov.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Vi kommer att följa upp effekterna av propositionens förslag" , 2012-10-11
  Det vi kan konstatera är att skrivningarna i propositionen om hembesök och anordnarnas uppgiftslämnande blev mjukare skrivningar än i Billums utredning säger Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiets talesperson i funktionshinderfrågor. Hon hoppas även att ISF:s utvärdering av tvåårsomprövningar redan i december i år ska kunna ge underlag för ställningstagande till kommande lagändring om grundläggande behov.
• Miljöpartisten Bodil Ceballos motionerar mot att assistansanordnarna ska vara skyldiga att lämna uppgifter om assistansberättigade , 2012-10-08
  Riksdagsledamoten Bodil Ceballos anser att assistansberättigades självbestämmande hotas om regeringens förslag i den senaste LSS-propositionen genomförs.
• Anders W Jonsson, C, " ...jag kan acceptera åtgärder som kan upplevas som integritetskränkande för att skydda assistansreformen" , 2012-10-04
  Förslagen i propositionen om assistansersättningen är väl avvägda, anser Anders W Jonsson, C, ordförande i Socialutskottet. Han menar att det största hotet mot assistansreformen är att allmänhetens förtroende för systemet urholkas. Anders W Jonsson anser därför att det är okej att ta till åtgärder för att stävja fusk även om de kan uppfattas som integritetskränkande.
• Vänsterpartiet lämnar motion om LSS och assistansersättning , 2012-10-03
  Vänsterpartiet lämnar en omfattande motion med bland annat krav på att återställa assistansbedömningarna för grundläggande behov, ge utökad assistans vid sjukhusvistelse och stoppa vissa förslag i den aktuella regeringspropositionen.
• Socialdemokraten Hillevi Larsson motionerar om att bevara respekt för assistansberättigades integritet , 2012-10-02
  Riksdagsledamoten Hillevi Larsson vill stoppa regeringens förslag att assistansanordnare ska bli ersättningsskyldiga för assistansberättigades felanvändning av assistans. Förslaget hotar enligt henne assistansberättigades självständighet och gör assistenterna till informatörer.
• Ninnie Wallenborg: - "otroligt integritetskränkande att släppa in en främmande människa i mitt hem" , 2012-09-25
  Ninnie Wallenborg är en av de assistansberättigade som kommer att beröras av regeringens förslag på oanmälda hembesök om det klubbas igenom av riksdagen. Hon anser att regeringen väljer fel väg att minska fusk på eftersom det sker på bekostnad av människors valfrihet och integritet.
• Lennart Axelsson, Socialdemokraterna, "Det får inte bli en form av kollektiv bestraffning" , 2012-09-25
  Att regeringens proposition om assistans bakats in i budgetpropositionen förvånade även Lennart Axelsson, S, ledamot i socialutskottet. Men det viktigaste för utskottet nu är ta ställning till hur förslagen påverkar assistansanvändares integritet. Det får inte bli så att anordnare och assistenter ska vara de som bedömer assistansbehov eller tvingas agera som spioner, säger han.
• Anna Hollander, professor i rättsvetenskap - "Oanmälda hembesök ska inte vara en rutinåtgärd i LSS" , 2012-09-21
  Regeringen borde utreda fuskets verkliga omfattning bättre innan alltmer kontroll införs av assistansberättigade enligt Anna Hollander. Oanmälda hembesök anser hon är kränkande och hänvisar till att Justitieombudsmannen, JO, bedömt att myndigheter inom Socialtjänsten måste motivera i varje enskilt fall varför ett oanmält hembesök är nödvändigt.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "Att förslagen läggs i budgetpropositionen kan tyda på att regeringen har bråttom att få igenom dem" , 2012-09-20
  Regeringens proposition om assistans lades idag som en del av budgeten. Eva Olofsson, Vänsterpartiets talesperson i funktionshinderfrågor, är kritisk till att förslagen bakas in i budgetpropositionen istället för att läggas i en egen proposition.
• Regeringen lämnar proposition om assistansersättning , 2012-09-20
  Propositionen om assistansersättningen lämnas idag 20 september som en del av regeringens budgetproposition. Regeringen vill minska fusk och överutnyttjande med assistansersättningen genom skärpta krav.
• Agneta Luttropp, Miljöpartiet - "Fuskutredningen alibi för inskränkningar i integriteten", 2012-09-14
  Agneta Luttropp är mycket kritisk till regeringens lagförslag rörande assistansersättning. Assistansberättigades rätt till integritet skadas och rättighetslagstiftningen urholkas. En utveckling hon anser redan påbörjats med minuträkning och intima frågor i behovsbedömningarna.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "den assistansberättigades självständighet hotas", 2012-09-13
  Om anordnare tvingas lämna uppgifter om hur assistansberättigade använder assistansersättning blir assistenterna informatörer och assistansberättigade förlorar kontrollen över sin vardag. Hon ser däremot oanmälda hembesök där anhöriga är assistenter som en möjlighet att stoppa utnyttjande av assistansberättigade.
• Henrik Petrén, RBU - "Paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet", 2012-09-10
  Synen på assistansberättigades rätt till integritet förändras nu dramatiskt enligt Henrik Petrén, förbundsjurist på RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Regeringen föreslår oanmälda hembesök vilket tidigare var otänkbart. Ansvaret och makten över det dagliga livet flyttas samtidigt från assistansanvändare till myndigheter och anordnare.

TEMA - Sjuklöner för assistenter

• Hanna Eriksson, STIL, - "Trots dom i Regeringsrätten vägrar vissa kommuner betala ut sjuklöner " , 2009-11-25
  Hanna Eriksson, jurist på STIL - Stiftarna av independent Living i Sverige, drev det fall där Regeringsrätten fastställde att kommunerna är skyldiga att betala ut ersättning vid ordinarie assistents sjukdom. Hon är mycket besviken på att vissa kommuner, trots domen, fortfarande vägrar betala ut ersättning för sjuklöner.
• Pernilla Hålén, OP assistans - "vill man att assistansberättigade ska fly från Gävleborg?", 2009-11-24
  Gävleborgs län verkar vara en de sämre platserna att vara assistansberättigad i. Kommuner som Gävle och Hudiksvall betalar inte ut sjuklöner till assistansanordnare när vikarier behöver tas in. Landstinget Gävleborg anser att assistansersättningen ska bekosta arbetstekniska hjälpmedel, vilket i deras ögon kan vara personliftar och duschstolar.

TEMA - Skatteverket granskar personlig assistans

• Göran Fredriksson, Ordförande i Bransch personlig assistans i Vårdföretagarna svarar på frågor om Skatteverkets granskning , 2009-08-20
  En granskning av Skattekontoret i Ängelholm visade på tre branschspecifika skattefel i assistansbranschen: Oredovisade (Svarta) löner, avsättning av assistansomkostnadsmedel som inte tas upp till beskattning samt inköp som inte kan godkännas som kostnad i assistansverksamhet. Göran Fredriksson kommenterar kort dessa.
• Skatteverket, Alf Järhall - "vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel" , 2009-05-08
  Oredovisade (Svarta) löner, avsättning av pengar som inte tas upp till beskattning samt inköp som inte rör assistans. Det är tre branschspecifika skattefel i assistansbranschen enligt Alf Järhall, sektionschef vid skattekontoret i Ängelholm.

TEMA - Statistik om personlig assistans

• 11 % fick assistansersättningen indragen vid tvåårsomprövning , 2012-09-25
  Under perioden 1 jan till 31 juli 2012 fick 11 % av de som tvåårsomprövades sin assistansersättning indragen. Detta kan jämföras med 10 % under 2011. Samtidigt har antalet nybeviljanden minskat kraftigt sedan 2009.
• Lägsta procentuella kostnadsökningen någonsin , 2012-03-19
  Assistansersättningens kostnadsökning var 4,7 procent år 2011. Om höjningen av schablonbeloppet dras av är kostnadsökningen enbart 2,3 procent. Detta är den lägsta kostnadsökningen i procent någonsin för assistansersättningen.
• Statistik över större assistansanordnare 2008 - juni 2012 , 2011-11-22
  Nyligen slogs en rad företag samman till Humana Assistans AB. Assistanslotsen och BonZi personligt stöd förvärvades av Team Olivia. Det innebär att ägarkoncentrationen fortsätter i assistansbranschen. Assistanskoll visar statistiskt hur utvecklingen skett sedan 2008 och vilka företag som ingår i de olika koncernerna.
• Fler hos privata än hos kommunala assistansutförare, 2011-10-25
  För första gången är antalet assistansberättigade som valt privata företag fler än de som valt kommunen. I september 2011 hade 44,1 % valt privata företag jämfört med 42,7 % som valt kommunen. Utöver detta var 10,5 % medlemmar i ett brukarkooperativ och 2,6 % egna arbetsgivare för sina assistenter
• Personer med assistans beviljad av kommunerna - var ska de hamna? , 2011-03-11
  En grupp vid sidan om de assistansberättigade är de som får assistans beviljad av sin kommun. 1996 var antalet 3 400, antalet var som högst 2003 med 4 600 personer och har sedan dess minskat med 28 % till 3 300 år 2009. LSS-kommitten föreslog att denna grupp istället skulle få en ny mer hemtjänstlik LSS-insats - "personlig service med boendestöd", men idag går meningarna isär om vad som ska ske med denna grupp.
• Könsdiskriminering i assistansersättning?, 2011-02-17
  I december 2010 fanns det 16 019 personer med assistansersättning från Försäkringskassan. 46,5 % var kvinnor och 53,5 % var män. Kvinnorna hade i genomsnitt 112,0 assistanstimmar/vecka, medan männen hade 114,4 assistanstimmar/vecka. I en regeringsuppdrag 2008 "Regionala skillnader i assistansersättningen" konstateras det att inga omfattande insatser gjorts för att motverka att osakliga skillnader ska uppstå i bedömningen av kvinnors respektive mäns behov.
• Antalet assistansberättigade minskar något , 2010-11-22
  Enligt siffror från Försäkringskassan har antalet assistansberättigade med LASS minskat något under 2010 för första gången sedan assistansen infördes 1994. Toppen nåddes under mars 2010 med 16 171 personer, varefter en långsam minskning skett. Däremot ökar det genomsnittliga antalet timmar per assistansberättigad.
• Statistik över kommuner som upphandlat sina assistansenheter, 2010-10-26
  Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. Assistanskoll listar de kommuner som gjort detta, vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara kommunala utförare.
• Statistik om personlig assistans, 2010-10-10
  

TEMA - Tillståndsplikt och tillsyn inom assistans

• Brittmarie Fagerlund, samordnare för tillsynen av personlig assistans - "Hembesök aktuellt främst vid misstanke om svåra missförhållanden", 2013-04-18
  Under sina två första år har tillsynen hanterat ärenden där assistansberättigade levt i ren misär i samband med att assistansföretag blivit polisanmälda, enligt Brittmarie Fagerlund. Hon anser dock att det vore mycket olyckligt om assistenter skulle tvingas rapportera till kassan om assistansberättigade använder ersättningen felaktigt.
• Socialstyrelsen har nu tillståndsprövat alla med pågående verksamhet, 2012-12-20
  Av de ärenden som avgjorts har 63,9 % bifallits, 35,5 % har inte fått tillstånd. Cirka hälften av ansökningarna kan vara assistansberättigade med egen assistans i ett bolag, det ska nu analyseras hur utfallet blivit.
• Kristina Söderborg, Socialstyrelsen: "Många tackar för den verksamhet vi bedriver", 2012-10-18
  62 procent av ansökningarna om tillståndsplikt har hittills beviljats, enligt nya siffror från Socialstyrelsen. 38 procent har inte fått tillstånd av olika skäl. Målsättningen är att alla ärenden ska vara klara i slutet av november i år, enligt Kristina Söderborg vid Socialstyrelsens enhet för socialtjänsttillstånd.
• 44 % av ansökningarna om att bedriva assistans har inte fått tillstånd, 2012-06-04
  Socialstyrelsen har hittills beviljat tillstånd till 545 assistansanordnare. Det är 56 procent av alla 975 beslut som tagits. 44 procent, 430 ansökningar, har inte fått tillstånd av olika skäl.
• Wenche Willumsen, DHR, om tillståndsplikten och små assistansföretag, 2012-04-03
  Socialstyrelsen ställer orimliga krav på assistansanvändare som vill driva sin egen assistans som juridisk person, tycker Wenche Willumsen. Det är ett steg tillbaka i historien, då experter bestämde vad som var bäst för personer med funktionsnedsättning. Själv drog Wenche Willumsen tillbaka sin ansökan istället för att uppfinna rutiner som hon anser aldrig kommer att följas.
• Drygt 41 % av alla ansökningar om att bedriva assistans leder inte till tillstånd , 2012-03-14
  Av 691 avgjorda ärenden har 382 assistansanordnare fått bifall och 184 fått avslag, 27 har avvisats och 75 avskrivits. Det framgår även att 83 beslut överklagats och att 16 omprövats.
• Björn Jidéus, KFO - "Kopiering av tillståndsansökningar är tecken på desperation", 2012-01-20
  Tillståndsprövningen är för hård mot de som har sin assistans i ett eget bolag anser Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO. Han beklagar att ansökningar kopieras men ser det samtidigt som ett tecken på att kraven är otydliga och att vissa blir desperata. Samtidigt är det mycket positivt att Försäkringskassan nu skruvat ner siffrorna på omfattningen av kriminalitet inom assistans.
• Kristina Söderborg, Socialstyrelsens tillståndsenhet - "Nio av tio avslag beror på brist på kompetens och kunskap" , 2011-12-13
  Nästan 40 % av alla ansökningar om att bedriva assistans leder inte till tillstånd. Av 379 avgjorda ärenden har 228 assistansanordnare fått bifall och 72 fått avslag, 23 har avvisats och 53 avskrivits. Enligt Kristina Söderborg beror de flesta avslag på brister i kompetens. Avvisningarna beror på ofullständiga ansökningar och avskrivningarna på att den sökande helt enkelt gett upp.
• Brittmarie Fagerlund, Socialstyrelsens tillsynsavdelning, - "Kvaliteten på anhörigassistans kommer att granskas särskilt noga" , 2011-10-20
  Tillsynen av assistansanordnare ska komma igång under 2012 och vara fullt utbyggd 2013. Enligt Brittmarie Fagerlund är prioriterade frågor assistenters kompetensutveckling och kvaliteten på anhörigassistans. Hon är samtidigt kritisk till att kommunerna inte behöver gå igenom samma tillståndsprövning.
• Socialstyrelsen backar om tillståndskrav i varje län , 2011-09-14
  Det finns inte lagstöd för att kräva tillstånd av assistansanordnare i varje enskilt län. Anders Printz, chef för avdelningen regler och tillstånd på Socialstyrelsen säger att de tillstånd som hittills getts länsvis kommer att ändras. Socialstyrelsen står däremot fast vid att assistansberättigade som anordnar sin egen assistans i ett bolag ska söka tillstånd.
• Assistansanordnare med tillstånd hos Socialstyrelsen, 2011-09-01
  Anordnare som beviljats tillstånd att bedriva personlig assistans har nu börjat föras in i Socialstyrelsens offentliga register. Enligt Kristina Söderborg, ansvarig för tillståndsprövningen, är målsättningen att ha prövat de över 1100 ansökningarna före årsskiftet.
• Assistansanordnare som sökt tillstånd försent får fortsätta med verksamheten, 2011-06-16
  Även om en anordnare med pågående verksamhet ansökt om tillstånd försent hos Socialstyrelsen, kan de få assistansersättning utbetald om de snabbt inleder en prövningsprocess enligt Tomas Sundberg på Försäkringskassan. Enligt Kristina Söderborg på Socialstyrelsens tillståndsenhet kommer anordnare med pågående verksamhet som söker försent att behandlas som nyansökningar. Deras verksamhet betraktas som olaglig, men det är upp till Försäkringskassan om och hur länge assistansersättning betalas ut.
• Socialstyrelsen publicerar lista på assistansanordnare som sökt tillstånd , 2011-06-08
  I en lista på Socialstyrelsens hemsida publiceras namnen på de knappt 1000 anordnare med pågående verksamhet som mellan 1 januari och 1 april 2011 ansökte om tillstånd att bedriva personlig assistans. Assistansanordnare som sökt tillstånd efter den 1 april 2011 eller assistansanordnare som sökt om tillstånd men som inte har pågående verksamhet är inte med på listan.
• Protester mot tillståndsplikt i varje enskilt län, 2011-05-25
  Samtliga arbetsgivarorganisationer i assistansbranschen har ställt sig bakom en skrivelse mot Socialstyrelsens planer på att införa tillstånd för att bedriva personlig assistans i varje enskilt län. De anser att detta saknar rättslig grund och skulle begränsa valfriheten för assistansanvändare.
• Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg - "Drygt 1100 har sökt tillstånd att bedriva personlig assistans" , 2011-05-18
  Många fler än beräknat, drygt 1100, har sökt tillstånd att bedriva personlig assistans. Inom kort kommer Socialstyrelsen att publicera en lista på alla som ansökt, men det kommer att ta hela 2011 att behandla alla ansökningar säger Kristina Söderborg, ansvarig för tillståndsprövningen.
• Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg - "Jag möter en allmän känsla av att man tror man ska kunna fortsätta som förut" , 2011-05-16
  Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO har kritiserat att anordnare som bara har en kund måste söka tillstånd, liksom att anordnare bara får tillstånd i län där de kan ge så kallad direkt kontakt till assistansanvändaren. Kristina Söderberg, ansvarig för tillståndsprövningen, säger nu att tillståndsplikten innebär en skärpning och att saker inte kommer att fortsätta som tidigare.
• Adolf Ratzka - Socialstyrelsen ödelägger valfriheten i personlig assistans , 2011-05-16
  Om kravet på direkt kontakt för att få tillstånd i varje län för en assistansanordnare blir verklighet skulle det dramatiskt försämra valfriheten och konkurrensen i assistansbranschen, säger Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute.
• Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO - "Maktpyramiden som vändes upp och ner 1994 vrids nu delvis tillbaka" , 2011-04-20
  Den 1 april var sista dagen som redan verksamma assistansanordnare kunde söka tillstånd på Socialstyrelsen. Enligt Björn Jidéus på KFO har små anordnare haft problem att beskriva sin verksamhet i Socialstyrelsens mall och han anser att de som enbart har sin egen assistans i ett bolag borde sluppit tillståndsplikt. Han anser vidare att utbildningskrav och krav på planer innebär att makten över assistansen nu på gott och ont förskjuts från assistansanvändarna till experter.
• Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Den assistansberättigade får två månader på sig att byta om anordnaren inte får tillstånd" , 2011-04-20
  Försäkringskassan kommer att stoppa utbetalning av assistansersättning till assistansanordnare som inte ansökt om tillstånd hos Socialstyrelsen. Assistansberättigade som valt en anordnare som saknar tillstånd ska få högst två månader på sig att byta anordnare innan assistansersättningen stoppas. Assistansersättningen kommer också att dras in om den assistansberättigade flyttar till ett län där anordnaren saknar tillstånd.
• Blanketter för tillstånds- och anmälningsplikt klara , 2010-12-29
  På Socialstyrelsens webplats finns det nu ansökningsblanketter och information om hur assistansanordnare ska söka tillstånd för att bedriva personlig assistans och hur egna arbetsgivare som ska anmäla sin verksamhet. Ansökningstiden är från 1 januari - 1 april 2011. Läs också assistanskolls intervju med Kristina Söderborg på Socialstyrelsen.
• Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg - "Enbart egna arbetsgivare undantas från tillståndsplikten" , 2010-12-22
  Mellan 1 januari och 1 april 2011 ska alla assistansanordnare ha ansökt om att få tillstånd för sin verksamhet. Enligt Kristina Söderborg, kommer det att visa sig efterhand exakt hur tillämpningen av kraven kommer att se ut. Assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina egna assistenter undantas från tillståndsplikten, om de har anställt assistenterna utan att bilda bolag. Assistansberättigade som bildat aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar för sin egen assistans blir däremot tillståndspliktiga.
• Socialstyrelsen, Kristina Söderborg - "Information om tillståndskraven i personlig assistans kommer i slutet av november" , 2010-11-08
  Från första januari 2011 ska enskilda näringsidkare söka tillstånd för att bedriva verksamhet med personlig assistans och egna assistansanordnare ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Anmälningstiden kommer att vara från 1 januari till 1 april, det är dock ännu inte helt klart vilka tillståndskraven ska vara och vad som ska räknas som egna assistansanordnare.
• Zeinab Daugaard, PARO - "Vid tillsyn av assistans bör fokus ligga på kundens upplevelse av kvalitet" , 2010-04-20
  Det är positivt med tillståndsplikt för assistansanordnare, men det finns en risk att små anordnare saknar resurser för att klara kraven enligt Zeinab Daugaard, vice Ordförande i PARO, privata assistansanordnares riksorganisation. Hon anser också att det vore olyckligt om akademisk utbildning skulle bli ett krav för den som driver en assistansanordnare, erfarenhet bör också räknas som kunskapsgrund.
• Socialstyrelsen, Katarina Pihl - "vi tog över länsstyrelsernas tillsynsroll vid årsskiftet" , 2010-02-03
  Socialstyrelsen utövar nu tillsyn över verksamhet enligt LSS vilket bland annat kan innebära granskning av kommunernas riktlinjer för personlig assistans, att utredningar av LSS sker på ett formellt korrekt sätt och att fattade beslut verkställs. Om det blir tillståndskrav för LSS-insatsen personlig assistans i den kommande LSS-propositionen kommer tillsynen av assistansen att bli mer omfattande.

TEMA - Tystnadsplikt, sekretess och anmälningsplikt i personlig assistans

• Staffan Olsson, - "Lex Sarah gäller inte för assistansberättigade som är egna arbetsgivare" , 2011-06-20
  Från 1 juli 2011 måste en assistansanordnare utreda alla missförhållanden enligt lex Sarah och informera dessa till berörd kommunal nämnd och anmäla till Socialstyrelsen om missförhållandet eller incidenten bedöms som allvarlig. Staffan Olsson, författare och föreläsare om anmälningsplikt, ser en risk i att privata företag nu drar sig för att ta upp ett missförhållande när det därmed kommer till kommunens kännedom.
• Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Glädjande att regeringen vill tydliggöra att lex Sarah och tystnadsplikt gäller i all assistans" , 2010-05-10
  Lex Sarah gäller sedan 2005 för personlig assistans som beviljats enligt LSS. Enligt Socialstyrelsen gäller den däremot inte för assistans som beviljats enligt LASS, eftersom det är en självständig lagstiftning där lex Sarah inte nämns. Samma sak gäller för anställdas tystnadsplikt och dokumentation. I LSS-propositionen föreslår regeringen ett tillägg i 51 kap. i Socialförsäkringsbalken, vilket innebär att alla bestämmelser i LSS som avser utförande av personlig assistans också ska tillämpas på personlig assistans som utförs med assistansersättning, LASS.
• Staffan Olsson - "Det råder stor oklarhet om anställdas tystnadsplikt i LASS" , 2010-05-07
  Socialstyrelsen anser att bestämmelserna om lex Sarah i LSS inte gäller i LASS, Lagen om assistansersättning. Enligt Staffan Olsson, författare och föreläsare i frågor om tystnadsplikt och sekretess, innebär detta att samma sak bör gälla för bestämmelserna för tystnadsplikt. Regeringens förslag att LASS blir en del av Socialförsäkringsbalken skulle dock leda till att tystnadsplikt gäller i all assistans.

TEMA - Upphandling av personlig assistans i kommunerna

• Alltfler kommuner lägger ut assistans på entreprenad, 2011-08-17
  Alltfler kommuner låter privata utförare sköta assistansen till den som väljer kommunen. Totalt har nu 12 kommuner upphandlat personlig assistans. Under 2011 har Assistansia blivit kommunal utförare i Vaggeryd och Västerås, Kompis Assistans i Nordanstig och VH Assistans i Ystad. Uppsala har infört ett system där flera privata anordnare kan bli godkända utförare i samma kommun enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem).
• Vellinge kommun, Charlotte Unosson, - "I Vellinge kan alla assistansanordnare ansöka om att bli assistansutförare", 2010-11-03
  I Vellinge kan alla privata assistansanordnare bli assistansutförare åt kommunen förutsatt att de godkänns. En assistansanvändare som väljer kommunen tilldelas den privata utförare som står i tur på en framlottad turordningslista.
• Statistik över kommuner som upphandlat sina assistansenheter, 2010-10-26
  Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. Assistanskoll listar de kommuner som gjort detta, vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara kommunala utförare.
• Karin Hellström, Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantör - " Åtta assistansberättigade från Södermalm har valt oss som assistansutförare", 2010-07-22
  I samband med att Frösunda den 1 maj tog över som assistansutförare på Södermalm bytte åtta assistansberättigade, boende på Södermalm, till den kommunala Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantör. Ytterligare tre står på kö, men de har stoppats tillsvidare. Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantör menar att man inte raggar kunder utan att man blivit uppringd av assistansberättigade som vill byta.
• Göran Fredriksson, VD Frösunda LSS AB svarar på frågor om upphandlingen av assistans i Södermalms stadsdelsförvaltning, 2010-03-29
  Frösunda LSS blir från 1 maj 2010 och fyra år framåt kommunal utförare av Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. Göran Fredriksson svarar på frågor om hur han ser på uppdraget och vad det innebär för assistansberättigade och assistenter.
• Frösunda LSS AB ny assistansutförare till Södermalms stadsdelsförvaltning , 2010-02-19
  Efter konkurrens med fem företag valdes Frösunda LSS till kommunal utförare av Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad. Uppdraget gäller från 1 maj 2010 och fyra år framåt, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
• Kjell Carlsson, Södermalms stadsdelsförvaltning - " assistansberättigade bör ha stort inflytande hos den nye utföraren" , 2009-11-23
  En ensam assistansanordnare kommer att få uppdraget som kommunal utförare till de assistansberättigade på Södermalm som väljer kommunen. Kjell Carlsson, ansvarig tjänsteman för upphandlingen, säger att den assistansberättigades inflytande över hur assistansersättningen används och rekrytering av assistenter kommer att väga tungt vid valet av utförare.
• Besim Akdogan, VD för Omsorgshuset AB, svarar på frågor om uppdraget som assistansutförare för vuxna i Visbyområdet i Gotlands kommun , 2009-10-19
  Omsorgshuset AB har från 1 januari 2010 - 31 december 2013 uppdraget som kommunal utförare för vuxna assistansberättigade i Visbyområdet på Gotlands kommun.
• Lena Lager, Socialdirektör i Gotlands kommun, svarar på frågor om upphandlingen av personlig assistans i Visbyområdet , 2009-06-11
  Omsorgshuset i Stockholm AB vann upphandlingen av personlig assistans i Visbyområdet på Gotland. De assistansberättigade som berörs är vuxna med postadress i Visby. Avtalet gäller 4 år med möjligheter till förlängning 2 + 1 år.
• Sture Jonasson, STIL - "Ett alternativ utan vinstintresse bör finnas med vid kommunala upphandlingar", 2008-11-06
  
• Vårdföretagarna - "upphandling av assistans ökar kvaliteten", 2008-07-15
  
• IfA- Intressegruppen för Assistansberättigade - "Valfrihet är enda garantin för självbestämmande" , 2008-07-14
  
• Per Granath, VD för Assistansia AB, svarar på frågor om uppdraget som assistansutförare i Staffanstorps kommun, 2008-07-10
  
• Genomförd upphandling i Staffanstorp - "Nio assistansbrukare tas över av Assistansia AB", 2008-07-04
  
• Planerad upphandling i Visby - "Vi vill få in fler privata aktörer", 2008-07-04
  
• Konkurrensverket - "Anbudskarteller kan förekomma vid offentlig upphandling", 2008-07-04
  
• Kommunal - "Upphandling kan begränsa valfriheten", 2008-06-05
  

TEMA - Utredning av kostnadsökning i personlig assistans

• Socialstyrelsen ska utreda hur barns självständighet påverkas av att ha personlig assistans, 2013-04-03
  Påverkas barns självständighet av att ha personlig assistans? Det har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utreda till den 15 januari 2014.
• Propositionen klubbad i riksdagen, 2012-12-18
  Den 13 december antog riksdagen den del av budgetpropositionen som berör assistansersättning. Se och läs debatten från riksdagen.
• Läkarna bör kontrolleras - inte funktionsnedsatta, 2012-11-04
  I en debattartikel på SVD Brännpunkt säger en rad debattörer att fusket inom assistans bör stoppas med mer kontroll av läkarna istället för av assistansanvändarna.
• Kajsa Dovstad, Liberala ungdomsförbundet, "Hade Folkpartiet utformat propositionen hade den sett annorlunda ut", 2012-10-26
  Kajsa Dovstad, Liberala ungdomsförbundet, tycker att det är märkligt att enbart föreslå hembesök hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter. Oanmälda hembesök som rutin hör inte hemma i vårt samhälle, menar hon. Hon anser även att propositionen om assistansersättning borde lagts separat istället för att bakas in i budgeten.
• Margareta B Kjellin, Moderaterna: "Förslagen inget problem för dem som inte fuskar" , 2012-10-21
  De som inte har något att dölja behöver inte oroa sig för förslagen i propositionen, säger Margareta B Kjellin, moderaternas talesperson i funktionshindersfrågor. Att hembesök ska göras tycker hon inte är något konstigt och jämför med andra verksamheter såsom socialtjänsten. Försäkringskassans förändrade bedömning av grundläggande behov bekymrar Margareta B Kjellin, men hon vågar inte lova lagändring.
• Miljöpartiet kritiserar regeringens proposition , 2012-10-12
  Miljöpartiet kritiserar i en riksdagsmotion både att myndigheter ska kunna göra hembesök hos assistansberättigade utan samtycke och att anordnarna ska vara skyldiga att anmäla felaktigheter i användningen av assistansersättningen.
• Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Vi kommer att följa upp effekterna av propositionens förslag" , 2012-10-11
  Det vi kan konstatera är att skrivningarna i propositionen om hembesök och anordnarnas uppgiftslämnande blev mjukare skrivningar än i Billums utredning säger Maria Lundqvist Brömster, Folkpartiets talesperson i funktionshinderfrågor. Hon hoppas även att ISF:s utvärdering av tvåårsomprövningar redan i december i år ska kunna ge underlag för ställningstagande till kommande lagändring om grundläggande behov.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Nyttan av uppgiftslämnandet överväger intrånget i integriteten" , 2012-10-11
  Kontroller i form av hembesök och att anordnare lämnar uppgifter om fel i sina kunders assistans behövs för att komma åt fusket enligt regeringen. Det intrång i integriteten detta innebär är nödvändig. Samtidigt hoppas regeringen att ISF till hösten 2014 kommer att skapa ett säkert underlag kring frågan om definiering av grundläggande behov.
• Miljöpartisten Bodil Ceballos motionerar mot att assistansanordnarna ska vara skyldiga att lämna uppgifter om assistansberättigade , 2012-10-08
  Riksdagsledamoten Bodil Ceballos anser att assistansberättigades självbestämmande hotas om regeringens förslag i den senaste LSS-propositionen genomförs.
• Anders W Jonsson, C, " ...jag kan acceptera åtgärder som kan upplevas som integritetskränkande för att skydda assistansreformen" , 2012-10-04
  Förslagen i propositionen om assistansersättningen är väl avvägda, anser Anders W Jonsson, C, ordförande i Socialutskottet. Han menar att det största hotet mot assistansreformen är att allmänhetens förtroende för systemet urholkas. Anders W Jonsson anser därför att det är okej att ta till åtgärder för att stävja fusk även om de kan uppfattas som integritetskränkande.
• Lennart Axelsson, Socialdemokraterna, "Det får inte bli en form av kollektiv bestraffning" , 2012-09-25
  Att regeringens proposition om assistans bakats in i budgetpropositionen förvånade även Lennart Axelsson, S, ledamot i socialutskottet. Men det viktigaste för utskottet nu är ta ställning till hur förslagen påverkar assistansanvändares integritet. Det får inte bli så att anordnare och assistenter ska vara de som bedömer assistansbehov eller tvingas agera som spioner, säger han.
• Ninnie Wallenborg: - "otroligt integritetskränkande att släppa in en främmande människa i mitt hem" , 2012-09-25
  Ninnie Wallenborg är en av de assistansberättigade som kommer att beröras av regeringens förslag på oanmälda hembesök om det klubbas igenom av riksdagen. Hon anser att regeringen väljer fel väg att minska fusk på eftersom det sker på bekostnad av människors valfrihet och integritet.
• Anna Hollander, professor i rättsvetenskap - "Oanmälda hembesök ska inte vara en rutinåtgärd i LSS" , 2012-09-21
  Regeringen borde utreda fuskets verkliga omfattning bättre innan alltmer kontroll införs av assistansberättigade enligt Anna Hollander. Oanmälda hembesök anser hon är kränkande och hänvisar till att Justitieombudsmannen, JO, bedömt att myndigheter inom Socialtjänsten måste motivera i varje enskilt fall varför ett oanmält hembesök är nödvändigt.
• Regeringen lämnar proposition om assistansersättning , 2012-09-20
  Propositionen om assistansersättningen lämnas idag 20 september som en del av regeringens budgetproposition. Regeringen vill minska fusk och överutnyttjande med assistansersättningen genom skärpta krav.
• Eva Olofsson, Vänsterpartiet - "Att förslagen läggs i budgetpropositionen kan tyda på att regeringen har bråttom att få igenom dem" , 2012-09-20
  Regeringens proposition om assistans lades idag som en del av budgeten. Eva Olofsson, Vänsterpartiets talesperson i funktionshinderfrågor, är kritisk till att förslagen bakas in i budgetpropositionen istället för att läggas i en egen proposition.
• Vilhelm Ekensteen: "Riksdagens reaktion kommer att visa hur inkluderade i samhället vi är" , 2012-08-20
  Assistanskoll har intervjuat Vilhelm Ekensteen, IfA, som är mycket kritisk till ett förslag i regeringens lagrådremiss som han anser indirekt uppmanar assistansanordnare att övervaka den assistansberättigades livsföring.
• Minister försvarar lagrådsremiss, 2012-08-17
  I en replik i SvD försvarar Maria Larsson, barn- och äldreomsorgsminister, regeringens lagrådsremiss. Hon menar att förslagen krävs för att komma åt missbruk med assistansersättningen.
• Debattartikel kritiserar lagrådsremiss om assistans, 2012-08-13
  Assistansanvändares integritet och självbestämmande hotas av regeringens lagrådsremiss, skriver Wilhelm Ekensteen, ordförande för IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade), i Svenska Dagbladet.
• Heléna Karnström "Jag reagerar på det försåtliga sättet att angripa LSS-reformen", 2012-06-24
  Assistanskoll har intervjuat Heléna Karnström som upprörts av en ledare i Expressen om assistansreformen. Hon upplever att artikeln skapar falska samband och det är fel att ställa behovet av personlig assistans mot äldres hjälpbehov.
• Regeringen föreslår inspektioner i hemmet för att stävja fusk, 2012-06-08
  Regeringen beslutade igår, 7 juni, om olika åtgärder för att minska fusk och överutnyttjande med assistansersättningen. Förslaget innebär bland annat att Socialstyrelsen ska få göra tillsynsinspektion i bostaden. Förslaget går nu på remiss till lagrådet för godkännande.
• SKL: Behovsbedömningar bör kunna göras i vardagen, 2012-06-04
  Även kommuner bör kunna göra inspektioner i hemmet när en närstående är anställd som assistent, skriver SKL i sitt remissvar till Billums utredning. Även behovsbedömningarna bör kunna göras på platser i vardagslivet där assistansen utförs, anser de.
• Glimtar ur remissvaren till fuskutredningen, 2012-05-21
  Assistanskoll lyfter fram kommentarer från ett urval av remissvar till betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning.
• Adolf Ratzka: "När bör man fuska?", 2012-05-17
  En fundering från Adolf Ratzka, Independent Living Institutes verksamhetschef, om utredningen "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen".
• SKL:s styrelse går emot expertförslag om avskaffad dubbelassistans, 2012-04-30
  Assistanskoll intervjuade nyligen SKL:s ekonom Peter Sjöquist om hans förslag att bevilja maximalt 24 timmars assistans per dygn. Nu skriver politikerna i SKL att de är emot förslaget i sitt remissvar till Billums betänkande.
• Adolf Ratzka: "Märkliga underliggande värderingar i en statlig utredning" , 2012-04-23
  Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute, kommenterar här förslaget i Billums betänkande att enbart personer bosatta inom EU eller EES-området ska kunna anställas som assistenter.
• SKL om varför man vill avskaffa dubbelassistans, 2012-04-16
  I betänkandet om fusk och felaktigheter föreslog Peter Sjöquist, ekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting, att maximalt 24 timmar assistans per dygn ska beviljas. Assistanskoll intervjuar om bakgrunden och oron för att detta skulle leda till en återgång till gruppboenden. SKL intervjuas även om vad de anser att en assistent ska kunna göra och inte göra, och varför man inte accepterar Socialstyrelsens och Bengt Westerbergs syn på detta.
• Wenche Willumsen, DHR - "De flesta av oss vill inte ha mer timmar än vi behöver", 2012-03-27
  Angiveri och en ökad misstänksamhet mot assistansanvändare kan bli följden av Susanne Billums betänkande tror Wenche Willumsen. Dessutom känner hon en oro för vem som ska definiera hur delaktig assistansanvändaren ska vara i de sysslor assistenten utför. Att Billum tycker att man ska kunna lita på Försäkringskassans första beslut tycker hon däremot låter bra.
• Susanne Billum intervjuas om överutnyttjande i assistans och om utkastet till nytt schablonbelopp , 2012-03-05
  Susanne Billum anser att 13-18 procent av all utbetald assistansersättning är överutnyttjande. Bland annat anser hon att det kan vara överutnyttjande om det finns alltför stora vinstmarginaler hos anordnarna, om brukaren inte deltar aktivt när assistenten utför en arbetsuppgift eller när antalet assistanstimmar ökar utan känd orsak.
• Susanne Billum intervjuas om betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning", 2012-03-05
  Susanne Billum hävdar att 9-15 procent av all assistansersättning beror på fusk och felaktiga utbetalningar trots att Försäkringskassan och Riksrevisionen nyligen ifrågasatt så höga siffror. Hon vill se oanmälda hembesök av när den assistansberättigade har anhöriga som assistenter, vilket brukarrörelsen protesterat mot.
• Reaktioner på betänkandet om fusk och kostnadsutveckling i assistans, 2012-02-21
  Assistanskoll har samlat reaktioner mot betänkandet. Samtidigt som åtgärder mot fusk välkomnas, kritiseras exempelvis krav på inspektioner i hemmet av anhörigassistenter och hur överutnyttjande av assistans definieras. Säg vad du tycker om betänkandet under "kommentarer"
• Jonas Franksson, assistansberättigad - "En mediabild av assistans som fusk håller på att permanentas", 2012-02-18
  I betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning säger Susanne Billum upp till 15 procent av assistansersättningen troligen beror på fusk och felaktiga utbetalningar. I motsats till detta tonade Försäkringskassan nyligen ner omfattningen av fusk, Riksrevisionen har också ifrågasatt de höga siffrorna. Jonas Franksson, assistansberättigad från STIL demonstrerade på Mynttorget mot en ökad kontroll av enskildas privatliv.
• Statlig utredning om fusk och kostnadsutveckling i assistans klar, 2012-02-16
  Idag överlämnade utredaren Susanne Billum betänkandet "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning" (SOU 2012:6) till statsrådet Maria Larsson. Flera olika kontrollåtgärder föreslås.
• Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Det behövs fler åtgärder innan vi har en bekväm kostnadsutveckling" , 2011-04-05
  Förutom att komma tillrätta med fusk och missbruk är syftet med den nya statliga utredningen även att hitta åtgärder för att "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen för assistansersättningen. Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson säger dock att åtgärder mot kostnadsutvecklingen ska göras samtidigt som rättighetslagstiftningen bibehålls.
• Minskad ökningstakt för assistansersättningens kostnader , 2011-04-04
  Enligt siffror från Försäkringskassan ökade kostnaderna för assistansersättningen för stat och kommuner med 6,6 % under 2010, jämfört med året innan. Det är den lägsta ökningstakten sedan assistansersättningen infördes 1994.
• Ny offentlig utredning om assistansens kostnader , 2011-03-30
  Den 28 mars annonserade regeringen tillsättandet av utredningen "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen" som ska ledas av Susanne Billum, justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen. Utredningen ska vara klar den 15 februari 2012. Förutom fusket vill regeringen även utreda den generella kostnadsutvecklingen och se åtgärder med syfte att "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen"
• Är jakten på fuskare en täckmantel för besparingar i den personliga assistansen? , 2011-03-30
  I en artikel på SVT-debatt frågar Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA- Intressegruppen för assistansberättigade, om den nya utredningen som ska undersöka omfattningen av och föreslå åtgärder mot fusk är ett sätt för regeringen att genomföra besparingar i den personliga assistansen. Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson svarar honom på SVT-debatt.

TEMA - Välj assistansform med hjälp av Assistanskolls guider

• Att vara egen arbetsgivare, 2012-10-25
  Cirka 3 procent av de assistansberättigade är egna arbetsgivare för sina personliga assistenter. I denna guide beskriver vi vad det innebär att vara egen arbetsgivare med tillhörande arbetsgivaransvar.
• Att välja assistansanordnare , 2012-10-25
  Funderar du över vilken assistansanordnare som passar dig bäst: din kommun, ett företag eller ett brukarkooperativ? Assistanskoll beskriver de olika alternativen.

TEMA - Åldersgräns för personlig assistans

• Tre socialdemokrater motionerar om att slopa åldersgräns för personlig assistans, 2012-10-08
  Socialdemokraterna i Västra Götalands län södra vill att det ska bli möjligt att söka assistansersättning efter att man fyllt 65 år.
• Socialdemokrater motionerar till riksdagen med krav på att personer över 65 år ska kunna ansöka om personlig assistans, 2010-10-28
  I motionen ”Personlig assistans efter 65 års ålder” vill Socialdemokraterna i Västra Götalands län södra att det ska bli möjligt att söka assistansersättning efter att man fyllt 65 år. Dagens lagstiftning med en gräns vid 65 år är föråldrad menar man.
• Adolf Ratzka - Personlig assistans enligt behov oavsett ålder, personkrets eller minimibehov! , 2010-08-05
  Som en lösning på framtidens välfärd föreslår Adolf Ratzka rätt till assistansersättning får alla som behöver insatsen oavsett ålder, diagnos, personkrets eller minimibehov. Finansieringen skulle kunna delas av Försäkringskassan, kommunen och en ny obligatorisk premiefinansierad försäkring för äldre som redan finns i exempelvis Tyskland och Japan.