annonser
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons Maxia Care
annons Assistansförmedling
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Innehåll

Temaserier med artiklar om personlig assistans

Assistanskoll 10 år

2017 har Assistanskoll funnits i 10 år sedan starten 1 januari 2007. Vi uppmärksammar detta med att intervjua personer som varit med under dessa tio och längre.

Debatt

  • Bengt WesterbergBengt Westerberg beräknar alternativkostnad till assistansersättning , 2017-06-13
    23 miljarder istället för 30 miljarder plus enorma standardsänkningar och obetalt anhörigarbete. Det är enligt Bengt Westerberg den verkliga alternativkostnaden för stat och kommun om all assistansersättning idag tas bort. Dessutom tillkommer ökad sjukfrånvaro och förtidspensionering för anhöriga.
  • Bengt WesterbergBengt Westerberg ger ut ny rapport, 2017-06-07
    Bengt Westerberg kommer den 13 juni att presentera alternativa direktiv till LSS utredningen och en beräkning av de alternativa kostnaderna till personlig assistans.
  • Bengt WesterbergBengt Westerberg - "Inte självklart att ökad träffsäkerhet är bra", 2016-11-09
    Bengt Westerberg utvecklar i en krönika sin syn på begreppet "träffsäkra insatser". Det används bland annat i LSS-utredningen och av ansvarige minister Åsa Regnér i debatten om alternativa insatser till personlig assistans.
  • Debatt mellan Åsa Regnér och Bengt Westerberg, 2016-06-06
    I kvällens Agenda i SVT sade Bengt Westerberg att regeringen vill göra stora nedskärningar inom assistansersättning. Ansvarige minister Åsa Regnér svarade att det är fel att assistansersättning går till jurister och marknadsföring.
  • Rapport från Bengt Westerberg, 2016-05-31
    Det pågår en smygavveckling av personlig assistans. Det säger Bengt Westerberg i rapporten Personlig assistans - hotad frihetsreform?
  • Bengt WesterbergBengt Westerberg - "Dags för ny funktionshinderreform", 2016-02-29
    I en krönika berättar Bengt Westerberg hur han tycker att personlig assistans utvecklats och vad han ångrar i den ursprungliga lagtexten. Han var som dåvarande socialminister drivande i införandet av LSS 1994.
  • Christine BylundChristine Bylund, STIL - ”Inte behovet som styr”, 2014-11-01
    STIL’s alternativa rapport om följden av Försäkringskassans förändrade bedömningar vittnar om ett svårt liv för de som helt eller delvis förlorat sin assistans. Christine Bylund, som gjorde intervjuerna, använder sig av ordet misär när hon beskriver vad hon mött. Dessutom anser hon att bedömningarna är mycket godtyckliga. – Antalet beviljade assistanstimmar har väldigt lite att göra med det personen har behov av, säger hon.
  • LSS har blivit en medial spottkopp, 2013-12-18
    "LSS har blivit en medial spottkopp" är en rapport från Assistansanordnarna om hur personlig assistans framställs i medierna. Se också deras paneldebatt om samma ämne.
  • Humorserie om assistans på SVT, 2013-02-07
    I TV-serien Brukaren och assistenten spelar Simon och Lovisa sig själva i korta sketcher där de hamnar i skruvade situationer. Tyck till om programserien på Assistanskoll...
  • Protester mot ny ledarartikel i Expressen, 2013-01-08
    I december reagerade många mot att Gunnar Wetterberg hävdade att "goda institutioner" borde vara ett alternativ till personlig assistans. Nu kommer protester från brukarrörelsen mot en ny ledarartikel.
  • Karl GrunewaldKarl Grunewald - "Gunnar Wetterberg har inte accepterat rättighetslagstiftningen", 2012-12-12
    De tankar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO, för fram i artikeln Passning dygnet runt blir för dyrt visar enligt Karl Grunewald på en stor okunnighet och oförståelse för självbestämmande hos personer med funktionsnedsättningar.
  • Vilhelm EkensteenVilhelm Ekensteen reagerar mot Gunnar Wetterberg, 2012-12-06
    Det har varit starka reaktioner mot Gunnar Wetterbergs (samhällspolitisk chef på SACO) debattartikel i Expressen om att passning dygnet runt i form av personlig assistans är för dyrt. En av dessa är IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen.
  • Adolf RatzkaAssistansersättningen var tänkt som ett redskap för att leva - inte bara överleva!, 2012-11-23
    Ett sjätte grundläggande behov bör införas som grund för assistansersättning säger Adolf Ratzka.
  • Bengt ElménGör inte våra assistenter till angivare (Debatt), 2012-11-06
    I det forna Östtyskland var nästan den ena hälften av befolkningen sysselsatt med att spionera på den andra. Den svenska Regeringen är nu på väg att i all tysthet införa ett liknande system här i Sverige. Detta anser Bengt Elmén, socionom och en av grundarna av kooperativet STIL.
  • Adolf RatzkaAdolf Ratzka: "När bör man fuska?", 2012-05-17
    En fundering från Adolf Ratzka, Independent Living Institutes verksamhetschef, om utredningen "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen".
  • Adolf RatzkaAdolf Ratzka: "Märkliga underliggande värderingar i en statlig utredning" , 2012-04-23
    Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute, kommenterar här förslaget i Billums betänkande att enbart personer bosatta inom EU eller EES-området ska kunna anställas som assistenter.
  • Bengt ElménBengt Elmén, assistansberättigad och författare - "Kassan stramar åt ännu mer", 2011-07-15
    Försäkringskassan stramar nu åt assistansen än mer genom ytterligare detaljreglering av behov och planer på att definiera vad "goda levnadsvillkor innebär. Detta hävdas i en debattartikel av Bengt Elmén, assistansberättigad, förvaltningssocionom och författare till boken "Assistans med glans".
  • Adolf RatzkaAdolf Ratzka - Socialstyrelsen ödelägger valfriheten i personlig assistans , 2011-05-16
    Om kravet på direkt kontakt för att få tillstånd i varje län för en assistansanordnare blir verklighet skulle det dramatiskt försämra valfriheten och konkurrensen i assistansbranschen, säger Adolf Ratzka, verksamhetschef på Independent Living Institute.
  • Adolf RatzkaAdolf Ratzka - Personlig assistans enligt behov oavsett ålder, personkrets eller minimibehov! , 2010-08-05
    Som en lösning på framtidens välfärd föreslår Adolf Ratzka rätt till assistansersättning får alla som behöver insatsen oavsett ålder, diagnos, personkrets eller minimibehov. Finansieringen skulle kunna delas av Försäkringskassan, kommunen och en ny obligatorisk premiefinansierad försäkring för äldre som redan finns i exempelvis Tyskland och Japan.
  • Adolf Ratzka - Var går gränsen för att få assistansersättning? , 2010-07-21
    I ett räkneexempel visas hur en fiktiv rörelsehindrad person hamnar under 20-timmarsgränsen och inte får assistansersättning från Försäkringskassan. I exemplet har aktiv tid och "integritetskänsliga delar" i de grundläggande behoven räknats.
  • Adolf Ratzka - Pigg och frisk med personlig assistans, 2010-05-27
    Assistanskoll planerar att skapa en lista med tips på vad man bör komma ihåg att ta upp vid behovsbedömningen på Försäkringskassan. Det finns många behov man kan ta för givet och som man inser först när andra beskriver dem. Det är det viktigt att du går igenom dina behov noga före mötet med handläggaren, och bedömer hur många minuter du behöver per dag. Varje minut kan vara viktig!
  • Öppet brev till Rapport-redaktionen, 2008-07-24

Demokrati och personlig assistans

Är personlig assistans nödvändig för att demokratiska rättigheter ska kunna utövas?

LSS-utredningen 2016 - 2018

Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen" en total översyn av LSS och assistansersättning. Kostnaderna, bedömningarna, privata anordnare, personkretsarna, huvudmannaskapet m.m ska analyseras. Tonvikt ligger på besparingar och ekonomiskt hållbar utveckling. Klart 1 oktober 2018.

TEMA - "aktiv tid" och "tid där assistenten är till förfogande"

I behovsbedömningar av personlig assistans förs det sedan ca 2007 en debatt om ”aktiv” och ”passiv tid”. Försäkringskassan och kommunen som beviljar personlig assistans har i allt större grad börjat räkna ”aktiv tid” som grund för assistanstid. Den ”aktiva tiden” är när assistenten gör en direkt insats eller handling. ”Passiv tid” eller tid där ”assistenten är till förfogande” är tid mellan aktiva

  • Tomas SundbergTomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär", 2011-07-05
    Förutom mer resurser till läkar- och teamutredningar ger Försäkringskassan inte så många konkreta förslag i sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet att skapa enhetlighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Däremot berättar Tomas Sundberg vad Försäkringskassan gjort och vill göra. Efter att ha definierat grundläggande behov vill man nu definiera vad andra personliga behov är, om enbart aktivitetstid ska räknas och vad goda levnadsvillkor innebär i praktiken.
  • Anita Fink KnudsenAnita Fink Knudsen, KFO - "Att enbart räkna aktivitetstid är förödande för kvaliteten i personlig assistans" , 2010-07-08
    Besparingsivern i Försäkringskassans bedömningar av personlig assistans har spårat ur och hotar kvaliteten enligt Anita Fink Knudsen på Arbetsgivarföreningen KFO. Viktiga kvalitetsbitar i assistans är även att den assistansberättigade är delaktig i hur assistansersättningen används och har möjlighet att sköta arbetsledande uppgifter.
  • Hans Andersson, assistansanvändare - "Enligt kommunen ska min hustru sköta hela hushållet" , 2010-04-01
    Hans Andersson har beviljats 15,2 timmar personlig assistans per vecka av sin kommun, av dessa avser 11,2 timmar grundläggande behov. Hans hustru förutsätts dock sköta hela hushållet och han beviljas inga timmar för att laga mat och diska eftersom han kan äta själv. Emil Ekström som är juridiskt ombud för Hans Andersson anser att många kommuner blandar ihop sina regler med Försäkringskassans bedömning huruvida en person har mer än 20-timmar grundläggande behov.
  • Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet , 2010-02-01
    DHR, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade, STIL, Föreningen JAG, Handikappförbunden och Hjärnkraft lämnar samarbetet i referensgruppen. De uttalar i ett pressmeddelande att det instrument som ska pröva behov av personlig assistans är grovt integritetskränkande och kräver att testningen av instrumentet stoppas.
  • Kaliber SR P1 del två , 2010-01-24
    Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1. I debatten försvarar Magnus Lievfendahl, verksamhetsansvarig Försäkringskassan, deras hållning.
  • Kaliber P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" , 2010-01-18
    Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
  • Elina LinnaElina Linna, (V), Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet riskerar ta bort syftet med assistansreformen" , 2009-12-16
    Tid där assistenten "är till förfogande" är enligt Elina Linna, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, något som gör assistansen till vad den är, till skillnad från exempelvis hemtjänst. Hon anser att sådan tid är nödvändig för att den assistansberättigade ska kunna leva ett liv som andra, kunna arbeta och vara förälder.
  • Maria Lundqvist BrömsterMaria Lundqvist Brömster, Folkpartiet - "Jag har redan mött enskilda som drabbats av minuttänkandet" , 2009-12-15
    Försäkringskassans hållning att räkna minutrar och bara godkänna aktivitetstid som grund för assistans håller inte enligt Maria Lundqvist Brömster, folkpartistisk ledamot i Socialutskottet. Hon hoppas även att folkpartiets motion lagt grunden för att den kommande LSS-propositionen förtydligar arbete och föräldraansvar som en grund för assistans.
  • Vilhelm EkensteenVilhelm Ekensteen, IfA - Intressegruppen för assistansberättigade - "Assistansreformen riskerar att slitas i trasor" , 2009-11-09
    Försäkringskassans hållning att tid där "assistenten är till förfogande" inte längre ska berättiga till assistanstimmar kommer att leda till att välfungerande assistans slås sönder enligt Vilhelm Ekensteen. Han är även starkt kritisk till att Försäkringskassan enbart räknar integritetskänsliga delar i grundläggande behov vid assistansbedömningar. Vilhelm Ekensteen uppmanar politikerna att stoppa utvecklingen, om nödvändigt genom en blocköverskridande uppgörelse.
  • Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Instrumentet kan komma att leda till ett minuttänkande" , 2009-10-23
    Tid när assistenten är till förfogande ska enligt gällande lagstiftning inte berättiga till assistanstid. Bedömningen av detta kan idag skilja sig åt mellan lokala försäkringscenter. Detta hävdar Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan som även säger att det instrument som nu gått ut för prövning kan komma att leda till ett minuttänkande vid bedömning av assistansbehov.
  • Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst", 2009-09-11
    Om endast den aktiva tid behovsbedömningsinstrumentet levererar räknas som grund för assistans innebär det en återgång till hemtjänst vilket vore förödande enligt Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske på Kommunal. De kräver även att konsekvenserna för assistenternas arbetsmiljö utreds vid eventuella nedskärningar i assistansen.

TEMA - 1 april

Läs och begrunda våra aprilskämt. De återkommer varje år sedan 2012 och kanske ger de en glimt in i framtiden ;-)

  • Nyheter 1 April, 2017-04-01
    Eftersom det är 1 april idag så ger vi en sammanfattning av vad som skulle kunna hända inom personlig assistans.
  • Nyheter 1 April, 2016-04-01
    Eftersom det är 1 april idag så ger vi en sammanfattning av vad som skulle kunna hända inom personlig assistans.
  • Extra Nyheter 1 April, 2015-04-01
    Eftersom det är 1 april idag så ger vi en sammanfattning av vad som kan hända inom personlig assistans.
  • 1 april - obs! dessa var aprilskämt.., 2014-04-01
    Eftersom det var 1 april 2014 så gav vi en sammanfattning av vad som kan hända inom personlig assistans.
  • 1 april 2013 OBS detta var aprilskämt, 2013-04-01
    (OBS! aprilskämt) Eftersom det händer oerhört mycket just nu sammanfattar Assistanskoll idag de senaste nyheterna om personlig assistans .
  • 1 april aprilskämt, 2012-04-01
    (OBS aprilskämt) Eftersom det händer oerhört mycket just nu sammanfattar Assistanskoll idag de senaste nyheterna om personlig assistans.

TEMA - Anhöriga som assistenter

En totalundersökning av alla assistansberättigade 2011 visade att 20 procent enbart har anhörigassistenter och 63,5 procent har anhörigassistenter någon gång. I de privata arbetsgivar-organisationerna har anhöriga bättre arbetsvillkor men det skiljer sig en del om hur mycket arbetstid de får ha.

TEMA - Anställa assistenter i eller från andra länder

  • Tomas SundbergTomas Sundberg, Försäkringskassan: "Assistenterna behöver inte svara på våra frågor", 2013-08-14
    Tomas Sundberg är en av personerna bakom Försäkringskassans nya vägledning. Han säger att de lagt ned mycket tid på att tolka lagändringarna som trädde i kraft 1 juli och på frågan om anordnarnas rapportskyldighet önskar han att varje anordnare har en kontaktperson som kan svara på frågorna, så att de slipper att ringa till assistenterna.
  • Att vistas i och anställa assistenter i andra länder, 2010-10-05
    Det går att behålla assistansersättningen i ett år vid vistelse i ett EES-land, men inte om man arbetar där. Vid vistelse i ett land utanför EES får man däremot behålla sin assistansersättning i sex månader oavsett om man arbetar i landet eller inte. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, går det även att anställa assistenter i det land man tillfälligt vistas, genom att köpa assistans via lokala företag eller anställa personer lokalt via sin svenska assistansanordnare eller själv som egen arbetsgivare.
  • Att anställa någon från ett annat land som personlig assistent, 2010-09-24
    Hur går det till om man vill anställa en person från ett annat land som personlig assistent och den personen ska arbeta i Sverige? Assistanskoll har intervjuat Susan Lindh på Migrationsverket som berättar att reglerna är olika beroende på om personen kommer från ett EES-land eller ett annat land. Villkoren är dock lika oavsett om assistenten anställs av ett privat företag/kooperativ, kommunen eller direkt av den assistansberättigade.

TEMA - Arbeta och utöva föräldraansvar som assistansanvändare

Ger assistansersättningen tillräckliga möjligheter att arbeta och vara förälder? Assistansanvändare beskriver vilka möjligheter de har och politiker vad de vill i frågan.

TEMA - Arbeta som personlig assistent

TEMA - Arbetsmiljölagen, AML

Personliga assistenters arbetsmiljö och arbetsuppgifter synas. Intervjuer med assistansberättigade, assistenter, Kommunal, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

TEMA - Arbetstidslagen, ATL

EG-direktivet om ”arbetstidens förläggning i vissa avseenden” började gälla i Sverige 2007. De nya reglerna kom i hög grad att påverka assistansverksamheten och det fanns flera farhågor, exemplevis att direktivet skulle inskränka möjligheterna för brukarna att resa. Arbetsgivarorganisationerna skapade dock efter en tid undantag i sina kollektivavtal.

TEMA - Assistans eller frånvaro av assistans i andra länder

Intervjuer med personer med större funktionsnedsättningar i ett antal europeiska länder. De intervjuade berättar om sin egen situation och vilket stöd som finns i deras hemland.

TEMA - Assistans i egen regi eller köpa assistans av en anordnare?

Du kan driva din assistans i egen regi antingen genom att vara egen arbetsgivare för dina assistenter eller starta ett bolag/ekonomisk förening enbart för din egen assistans. Om du vill lämna över arbetsgivaransvaret kan du köpa assistans av kommunen, ett privat företag eller ett brukarkooperativ. Assistanskoll beskriver alla alternativ.

  • Att rekrytera personliga assistenter, 2016-06-09
    Hur hittar du en assistent som passar dig? Vad ska du skriva i en platsannons? Assistanskolls senaste guide vänder sig till dig som själv rekryterar dina assistenter.
  • Anordna din egen assistans, 2016-02-22
    Denna guide beskriver hur du driver din assistans i egen regi via en anordnare enbart för dig själv. Det kan du göra via aktiebolag, handelsbolag, eller ekonomisk förening. Du kan däremot inte köpa assistans av din enskilda firma.
  • Jessica SmalaandJessica Smalaand, assistansberättigad – ”Jag vill ha största möjliga självbestämmande i min assistans” , 2014-10-02
    Jessica Smalaand är sedan hösten 2010 ensam ägare till ett aktiebolag som är anordnare för hennes personliga assistans. Hon gör det för att få största möjliga självbestämmande och möjlighet att kunna lägga undan pengar för utgiftstoppar.
  • Att välja assistansanordnare , 2009-11-30
    Vill du lämna över arbetsgivaransvaret och funderar du över vilken anordnare som passar dig bäst? Du kan köpa assistans av din kommun, ett företag eller ett brukarkooperativ. Assistanskoll beskriver de olika alternativen.
  • Att vara egen arbetsgivare, 2009-11-30
    Denna guide beskriver vad det innebär att driva sin assistans i egen regi som så kallad egen arbetsgivare. Cirka 2,3 procent av de assistansberättigade är egna arbetsgivare(aug 2015), vilket innebär cirka 360 personer.

TEMA - Assistansanvändares egna erfarenheter

TEMA - Avräkningsperiodens effekter för egna arbetsgivare

TEMA - Behovsbedömning av personlig assistans i kommunerna

TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans

I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

TEMA - Boende och assistans

Innan assistansen kom 1994 bodde personer med större funktionsnedsättningar ofta i boendeservice där boendet och stödet var sammanvävt med gemensamma personalgrupper. Idag finns det också särskilda boenden för assistansberättigade, vad är fördelarna och nackdelarna med det och finns det risker?

  • Karl GrunewaldKarl Grunewald - "Detta är statligt finansierade gruppbostäder", 2011-11-01
    Tidigare i år anmälde Karl Grunewald Vividas assistansboende till Socialstyrelsen som nu svarat att de inte är olagliga. Karl Grunewald går nu vidare till regeringen och får i en gemensam skrivelse stöd av IfA, DHR, STIL, JAG och RBU.
  • Karl GrunewaldKarl Grunewald anmäler assistansboenden till Socialstyrelsen , 2011-02-21
    Det assistansboende som byggts i Örebro av Vivida Assistans är att betrakta som en gruppbostad enligt Karl Grunewald som nu anmält detta till Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Personlig assistans infördes med syftet att befrämja individuellt boende menar han.
  • Patrik AnselmPatrik Anselm, Vivida Assistans, svarar på frågor och kritik om assistansboenden , 2010-11-03
    I april 2010 flyttade de första personerna in i Vivida Assistans första boende specifikt för assistansanvändare. Assistansboendet i Örebro innehåller totalt sex tvårumslägenheter med kök. I varje lägenhet finns en sovalkov för assistenterna, huset innehåller dessutom gemensamma utrymmen för samvaro och omklädningsrum för assistenterna. IfA och DHR har kritiserat lösningar där assistansberättigade bor tillsammans och menar att det skapar segregering och riskerar leda till institutioner med gemensamma personalgrupper.
  • Wenche WillumsenWenche Willumsen, DHR - "särskilda boenden för assistansberättigade är ett steg tillbaka" , 2010-10-13
    Det är mycket oroande - och i grunden fel - att det byggs särskilda boenden för assistansberättigade anser Wenche Willumsen, ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. En gång i tiden förespråkade hon möjligheten att behålla boendeservicen som ett frivilligt val för enskilda personer, men anser idag att ett återinförande av särskilda boenden är ett steg tillbaka.
  • Vilhelm Ekensteen, IfAVilhelm Ekensteen, IfA - "Jag kan inte generellt se varför assistansanvändare frivilligt skulle "klumpa ihop" sina bostäder", 2010-10-12
    De som vill bo kollektivt ska kunna göra det, men en spridd utveckling över landet med särskilda boenden för assistansberättigade kan tyda på att assistansreformen är på väg att krascha enligt Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
  • Karin Hellström, Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantör - "Boendeservicen återuppstår om nedskärningarna i assistansen fortsätter", 2010-10-06
    Någon typ av boendeservice kommer att återuppstå om nedskärningarna i assistansen fortsätter tror Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms stad. Hon ser även tecken på detta när privata företag bygger särskilda boenden för assistansberättigade. Om timmarna blir alltför få och utspridda över dygnet blir det omöjligt att upprätthålla personlig assistans. Den assistans som kommunerna ger de som förlorat sin assistansersättning kan ofta liknas vid

TEMA - Debatt om LSS-kommitténs slutbetänkande och personlig assistans

TEMA - Domar i Förvaltningsdomstolarna

  • Mathias BlombergFrågan om egenvård på väg till Högsta Förvaltningsdomstolen, 2017-03-06
    Försäkringskassan har överklagat den kammarrättsdom i Göteborg som säger att sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Om prövningstillstånd beviljas kommer frågan åter upp i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Assistanskoll har intervjuat advokaterna Mathias Blomberg och Sofia Tedsjö.
  • Lagens klubbaHFD-dom ger kommuner rätt att sätta lägre timbelopp, 2016-12-31
    Högsta Förvaltningsdomstolen har beslutat att kommunen kan kräva ett underlag för kostnader för assistans den beviljat. Ersättning ska ges för de verkliga kostnaderna efter att de bedömts som skäliga.
  • Lagens klubbaDom i Högsta Förvaltningsdomstolen väcker oro , 2015-08-13
    I en dom den 25 juni säger HFD att assistanstid för det femte grundläggande behovet "Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade" bara kan beviljas vid psykiska funktionshinder.
  • Dom i Högsta Förvaltningsdomstolen: kommunerna behöver inte betala ledsagares omkostnader, 2011-08-10
    Kommunerna behöver inte står för LSS-ledsagares omkostnader enligt Högsta Förvaltningsdomstolen. I Mål nr 2746-09 sägs det att LSS - Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade inte ger stöd för ersättning. Flera kommuner har redan slutat ersätta omkostnader, samtidigt som domen kritiseras av Socialstyrelsen.
  • Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Jag bedömer att kammarrättens dom inte är prejudicerande" , 2010-12-21
    Nyligen vidgade en ny kammarrättsdom vad som kan räknas som integritetskänsliga delar i det grundläggande behovet måltider. Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan svarar nu att han inte ser domen som prejudicerande utan att den enbart ska ses som ett enskilt avgörande. Senast den 8 januari 2011 kommer Försäkringskassan att besluta om domen ska överklagas.
  • Hanna ErikssonKammarrättsdom klassar fler behov i matsituationen som integritetskänsliga , 2010-12-06
    I en ny dom från Kammarrätten i Stockholm den 8 november, mål nr 3909-10, sägs det att Försäkringskassans tolkning av grundläggande behov vid måltider är för snäv. Hanna Eriksson, jurist på STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, anser att domen gör att fler åter kan få matsituationen räknad som ett grundläggande behov när man söker assistansersättning.
  • Regeringsrättsdom - Tid för dubbelassistans ska räknas när Försäkringskassan beräknar grundläggande behov, 2010-07-01
    Om det behövs två assistenter för att tillgodose ett grundläggande behov ska den tiden räknas när Försäkringskassan bedömer om en person har minst 20 timmar grundläggande behov/vecka. Det meddelar Regeringsrätten i domen 3143-09 som offentliggjordes den 17 juni 2010. Som motivering för beslutet hänvisar Regeringsrätten bland annat till förarbetena i LSS-propositionen från 1993 där det sägs att ett av syftena med LASS är att avlasta kommunerna från kostnader.
  • Mathias BlombergMathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans" , 2009-09-23
    Biståndshandläggare har börjat bedöma om hjälp som behövs vid måltider eller personlig hygien är integritetskänslig nog för att räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har återigen börjat mäta tidsåtgången för att exempelvis borsta tänderna. Detta är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, resultatet av en konsekvent linje, driven av Försäkringskassan och vissa kommuner. En linje som nu fått stöd i en dom i regeringsrätten den 17 juni.

TEMA - Efterskottsbetalning av assistansersättning

Den 1 oktober 2016 började assistansersättning att betalas ut i efterskott efter redovisad tid. Tidigare betalades den ut den 20:e i samma månad. Detta innebar bland annat att anordnarna fick betala en extra månads assistentlöner.

TEMA - Enbart grundläggande behov föreslås utesluta assistans enligt LSS-kommitténs slutbetänkande

TEMA - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

TEMA - Fuskutredningen, Åtgärder mot fusk och felaktigheter av Susanne Billum 2012

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

TEMA - Försäkringskassans vägledning

TEMA - Föräldraansvar när ett barn har personlig assistans

Hur mycket förväntas föräldern respektive assistenten göra när barnet har funktionsnedsättning.

  • Viveca SelanderViveca Selander, doktorand, Stockholms Universitet - ”Skillnad på emotionell och praktisk omsorg”, 2015-12-13
    Föräldrar som är assistansanvändare gör skillnad mellan emotionell och praktisk omsorg där föräldern står för den emotionella omsorgen medan assistenten står för den praktiska. Det menar Viveca Selander som skrivit en avhandling på området. Synsätten skiljer bland de intervjuade och något som förvånar henne är den stora roll familjen spelar.
  • Ny avhandling om att vara förälder och assistansanvändare, 2015-11-03
    I Licentiatavhandlingen "Familjeliv med personlig assistans" har Viveca Selander på Institutionen för socialt arbete, vid Stockholms universitet, intervjuat åtta assistansanvändare och deras familjer om situationen att vara förälder och ha personlig assistans.
  • Försäkringskassan förtydligar gränserna för föräldraansvaret, 2015-01-29
    I en ny rättsfallsöversikt görs en rad förtydliganden om hur långt föräldrarnas ansvar sträcker sig när ett barn har assistansersättning. Ställningstagandena gäller personlig hygien, kommunikation och tillsyn.
  • Mirjam WentzelISF intervjuas om brister i bedömningen av föräldraansvar, 2014-05-13
    Det är för stora skillnader i Försäkringskassans bedömning av föräldraansvar när minderåriga prövas för assistansersättning. Enligt ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, styr handläggarnas egna erfarenheter ofta bedömningen.
  • ISF vill definiera vad föräldraansvar innebär, 2014-05-06
    Det behöver definieras vad barn normalt behöver hjälp med i olika åldrar i samband med att assistansersättning beviljas anser ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, i en ny rapport.

TEMA - Goda levnadsvillkor

Vad innebär begreppet "goda levnadsvillkor" som ska sätta nivån för det liv som personlig assistans ska möjliggöra?

TEMA - Historik kring LSS-reformen

TEMA - Hjälpmedel, individuella eller arbetstekniska?

TEMA - Kollektivavtal

TEMA - Kommuner som anordnare

Assistansanvändaren kan anlita sin hemkommun som assistansanordnare. Vissa kommuner anlitar privata företag, andra sköter det i egen regi. Kommuner har ibland kritiserats för att inte vara flexibla och inte låta assistansanvändaren ha sp mycket inflytande. Kommunerna själva säger ibland att de missgynnas gentemot privata företag.

TEMA - Kostnadseffektivitet i personlig assistans jämfört med andra stödformer

Personlig assistans är mer kostnadseffektiv än hemtjänst enligt Socialstyrelsen. Assistanskoll intervjuar ekonomer om personlig assistans påverkan på samhällsekonomin och hur man kan se på dess kostnader.

TEMA - Kvalitet i personlig assistans

TEMA - Lagstiftningen 1 juli 2008, effekter och analys

Den 1 juli 2008 ändrades assistanslagstiftningen, skattereglerna för assistansanordnare är nu likadana som för alla andra företag. Assistansberättigade som är egna arbetsgivare kan inte spara medel längre än sex månader. Nya regler gäller för hur oanvända medel kan användas vid byte av assistansanordnare.

TEMA - Lagstiftningen 1 juli 2013, effekter och analys

TEMA - LSS-handläggarens roll

TEMA - LSS-kommittens slutbetänkande 2008

TEMA - Maktperspektiv i assistans

TEMA - Marknadsföring hos assistansanordnare

TEMA - Nyanlända med funktionsnedsättning

Vilket stöd ges till nyanlända som har en funktionsnedsättning. Vilket stöd ges innan och efter att uppehållstillstånd beviljats?

TEMA - Propositioner utifrån LSS-kommitténs slutbetänkande 2008

TEMA - Riksdag och val

TEMA - Riskkapitalföretag i assistansbranschen.

Sedan december 2007 har tre av Sveriges större assistansanordnare köpts upp av riskkapitalföretag. Frösunda LSS såldes i december 2007 till Polaris Equity av Praktikertjänst. Majoritetsägandet i Olivia Assistans såldes i februari 2008 av ägaren Karsten Inde till Procuritas. I augusti 2008 köptes Humana Group av Argan Capital. Assistanskoll har följt vad detta innebär för branschen.

TEMA - Schablonbeloppet

  • Tobias Baudin, ordförande i KommunalAlmedalen 2017 – ”Knyt assistansersättningen till löneökningarna”, 2017-07-15
    Tobias Baudin, ordförande i kommunal tror att regeringens avsikt med att hålla nere nivån på assistansersättningen är att få bort ”skurkarna” från branschen. Han varnar dock för att seriösa hoppar av den svenska modellen vilket hotar kvalitén på assistansen.
  • Liberalerna ger mest, Sverigedemokraterna minst, 2016-10-06
    För budgetåret 2017 ger regeringen med stöd av Vänsterpartiet lika mycket till assistansersättning som Moderaterna, Centern och KD ger i sina skuggbudgetar. Liberalerna ger 1 miljard mer medan Sverigedemokraterna ger 111 miljoner mindre.
  • Tobias BaudinTobias Baudin, Ordförande Kommunal – ”Det minsta man kan kräva är att uppräkningen följer löneökningarna”, 2016-10-05
    Det duger inte med en uppräkning på 1,05 % av assistansersättningen menar Kommunals Ordförande Tobias Baudin. Det försvårar avtalsrörelsen och förhindrar förbättringar av personliga assistenters arbetsvillkor.
  • Wenche WillumsenWenche Willumsen – ”Jag sörjer att vår kamp aldrig tar slut”, 2016-09-28
    Både Vilhelm Ekensteen, IfA, och Wenche Willumsen, DHR, anser att den låga schablonhöjningen på 1,05 % utarmar assistansen. Och även om regeringen dragit tillbaka förslaget att schablonbeloppet inte ska gälla ett år i taget och kunna ändras vid tex en ”kris” känner sig Wenche Willumsen inte trygg.
  • Schablonbeloppet höjs med enbart 1,05 %, 2016-09-20
    I budgeten för 2017 framgår det att schablonbeloppet för 2017 blir 291 kr, vilket innebär en höjning med 1,05 %. Dessutom innehåller budgeten lagändringar i Socialförsäkringsbalken som ger regeringen möjlighet att sätta olika schablonbelopp.
  • "Valfriheten i assistansen är hotad", 2016-05-12
    En större utslagning av assistansanordnare är nära förestående enligt Arbetsgivarföreningen KFO. I en debattartikel hänvisar de till en egen undersökning där drygt 30 % av anordnarna säger att de inte klarar övergången till efterskottsbetalning.
  • Magdalena AnderssonFinansministern svarar på kritiken, 2015-12-21
    I en debattartikel i Aftonbladet bemöter Finansminister Magdalena Andersson kritiken mot att hon sagt att besparingar i assistansersättning ska bekosta en del av flyktingmottagandet. Finansministern står dock fast vid att något är fel i systemet med assistansersättning.
  • Regeringen uttalar sig om kommande LSS-utredning, 2015-11-11
    Den kommande LSS-utredningen görs, dels för att det inte går att se på när kostnaderna för personlig assistans ökar, dels för att många oroas för att mista sin assistans. Det säger Barn, Äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér på SVD Debatt.
  • Magdalena AnderssonFinansministern vill spara på assistansersättning, 2015-10-23
    I en intervju i Ekot säger finansminister Magdalena Andersson att assistansersättning är ett område där det blir aktuellt att spara pengar för att klara ökade kostnader för flyktingmottagandet. Detta har väckt stark kritik inom brukarrörelsen.
  • Cecilia BlanckKFO:s seminarium - ”Fel i beräkningsmodellen för assistansersättningen”, 2015-10-15
    En missad post i beräkningsmodellen för assistansersättningen, kan vara orsaken till den låga uppräkningen av schablonbeloppet. Det menade Cecilia Blanck på KFO.s seminarium om assistansanordnarnas bekymmersamma ekonomiska situation. Ingen från regeringen fanns dock på plats och lyssnade.
  • Guy LöövSocialdepartementet, Guy Lööv – ”Vi måste få kontroll på kostnadsutvecklingen”, 2015-10-01
    Den fasta ökningen på 1,4 % per år av schablonbeloppet har införts för att få kontroll på kostnadsutvecklingen säger Guy Lööv på Socialdepartementet. Den står fast oberoende av avtalsrörelsen och gäller tills ett nytt ersättningssystem för assistansersättning införs.
  • Hanna KauppiArbetsgivarföreningen KFO, Hanna Kauppi – ”Vi går mot ett kritiskt läge för mindre assistansanordnare”, 2015-09-24
    För små assistansföretag och kooperativ riskerar den närmaste tiden bli en process mot avveckling eller försäljning. Det säger Hanna Kauppi efter regeringens besked att schablonbeloppet ska räknas upp med 1,4 % varje år oavsett.
  • "Regeringen stryper den personliga assistansen", 2015-09-23
    Regeringsdeklarationen om delaktighet i samhället framstår som tomma ord när man samtidigt höjer schablonbeloppet med bara 1,4 %. Det säger tretton brukarorganisationer i en debattartikel i Dagens samhälle.
  • öppen bokÅrlig höjning med 1,4 % skrivs in i förordningen, 2015-09-23
    Från 1 januari 2016 är det inskrivet i Förordningen om assistansersättning att timbeloppet ska räknas upp med 1,4 % varje år oavsett. Beslutet togs på Socialdepartementet den 10 september.
  • mynthögSchablonbeloppet för 2016 fastställt, 2015-09-21
    Assistansersättningens timbelopp för år 2016 blir enligt beslut från regeringen 288 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 4 kr eller 1,4 procent, vilket är samma historiskt låga höjning som förra året.
  • "Smärtgränsen är nådd", 2015-06-13
    I en debattartikel i Svenska Dagbladet säger IfA, STIL och JAG att smärtgränsen nu är nådd. Assistansersättningen räcker inte längre för att ge en assistans med godtagbar kvalitet.
  • Guy LöövGuy Lööv, Socialdepartementet - ”Alliansbudgeten ger samma schablonhöjning för 2015”, 2014-12-05
    Det blir fortfarande en höjning av schablonbeloppet med 4 kr till 284 kr den 1 januari 2015. Alliansens budget och regeringens budget skiljer sig i det fallet inte åt. Socialdepartementet varnar dock för de besparingar som alliansen har i sina prognoser för 2016-2018.
  • Tomas AgdalenTomas Agdalen, ISF – ”Schablonbeloppet fungerade innan det blev business i assistansen”, 2014-12-04
    De flesta kommuner saknar tydlig redovisning för hur de använder assistansersättningen. Det är svårt att dra några slutsatser om kommunerna generellt går med överskott eller underskott. Det säger Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en ny rapport där de även är kritiska till schablonbeloppet.
  • Bild på ISF-rapportISF vill se olika timbelopp för olika typer av anordnare, 2014-11-20
    Enligt en ny ISF-rapport saknar de flesta kommuner tydlig redovisning av vad de använder assistansersättningen till och ibland räknar de in kostnader som inte ska täckas av timbeloppet. Rapportens författare, Tomas Agdalen, menar att olika undersökningar visar att timbeloppet generellt ligger för högt och föreslår olika timbelopp för olika typer anordnare.
  • Schablonbelopp för 2015 fastställt, 2014-10-23
    Assistansersättningens timbelopp för år 2015 blir enligt beslut från regeringen 284 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 1,4 procent, vilket är den lägsta någonsin. Regeringens motivering är i princip samma som den förra regeringens.
  • Fredric KällFredric Käll, Vårdföretagarna – ”Assistansens framtid hotas under 2015”, 2014-10-16
    En låg uppräkning av schablonbeloppet, slopandet av ungdomsrabatten och införande av efterskottsbetalning är tillsammans ett akut hot mot assistansen enligt Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna.
  • mynthögFöreningen JAG vädjar till regeringen om schablonbeloppet, 2014-10-09
    I den kommande budgeten tar regeringen beslut om hur mycket assistansersättningens schablonbelopp ska räknas upp. Föreningen JAG vädjar nu till Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér om en höjning som kan framtidssäkra personlig assistans.
  • Brukarorganisationer kräver att schablonutredningen skrotas, 2014-04-07
    I en skrivelse till Socialdepartementet och Socialutskottet kräver en rad brukarorganisationer att förslagen i utredningen om schablonbeloppet inte ska genomföras.
  • Pelle KölhedPelle Kölhed, expert i schablonutredningen – ”Att personer över 65 år inte kan få tilläggsschablonen är åldersdiskriminering”, 2014-03-30
    Att schablonbeloppet sägs kunna sänkas med 22 kr hotar assistansens kvalitet. Det riskerar leda till sänkta löner för assistenterna och ett sämre liv för assistansanvändarna säger Pelle Kölhed. Han hade velat se en timersättning som beviljar mer efter personens behov och där man kontrollerar att anordnarna ger det som beviljats.
  • Agneta RönnAgneta Rönn, utredare – ”Vi föreslår inte att assistansersättningen ska sänkas”, 2014-03-14
    Utredningen föreslår inte att assistansersättningen ska sänkas säger Agneta Rönn. Hon anser däremot att schablonen höjts för mycket jämfört med löneökningarna och vill lämna över frågan till politikerna.
  • Agneta RönnAgneta Rönn intervjuas om schablonutredningen, 2014-03-14
    Utredningen föreslår en tilläggsschablon för assistansberättigade med mycket assistans på kvällar och helger, men personer över 65 år undantas från detta. Assistenters sjuklöner bör betalas via assistansersättningen men följderna för egna arbetsgivare behöver följas upp säger Agneta Rönn.
  • Schablonutredningen debatteras, 2014-03-05
    Se Agneta Rönn presentera schablonutredningen och efterföljande panelsamtal arrangerat av Assistansanordnarna och KFO.
  • Kritik mot utredningen om timbeloppet, 2014-02-24
    Det riktas stark kritik från brukarrörelsen, privata assistansanordnare och SKL mot utredningen om assistansersättningens timbelopp.
  • mynthögUtredning om assistansersättningens timbelopp klar, 2014-02-21
    Huvudbudskapet i Agneta Rönns utredning är att assistansersättningen är för hög och att dagens schablon bör ersättas med två nivåer. Assistenters sjuklöner bör bekostas via assistansersättningen och det bör vara krav på skriftligt avtal.
  • Hanna KauppiHanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Problematiskt om ersättnings- och kontrollsystem inte utgår från verkligheten”, 2014-01-08
    Hanna Kauppi vill ha kontrollsystem som utgår från den verklighet som assistansanordnare lever i. Hon anser att begreppet överutnyttjande bör definieras om det ska tillämpas och vill nyansera bilden av fusk och kriminalitet – och låta de goda exemplen få sin rättmätiga plats.
  • Björn JidéusBjörn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Anordnare som satsar på kvalitet är förlorarna vid besparingar på timbeloppet”, 2013-12-04
    Björn Jidéus är till skillnad från Vårdföretagarna positiv till målet att 87 % ska gå till assistenters lönekostnader. Samtidigt beklagar han att det inte funnits mer självkritik bland anordnare och assistansberättigade mot att pengar ibland kantrat ner i enskildas fickor.
  • Fredric KällFredric Käll, Vårdföretagarna - ”Målet att 87 % ska gå till assistentens lönekostnader bör avskaffas”, 2013-11-19
    Att timbeloppet räknas upp med enbart 1,8 % för 2014 kommer att leda till lägre ingångslöner för assistenter enligt Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna. Han vill att målet på att 87 % ska gå till assistenternas lön ska överges eftersom det inte stämmer med verkligheten.
  • Tomas SundbergTomas Sundberg, Försäkringskassan - "Det finns ingen direkt koppling till verkligheten", 2013-10-17
    Det system Försäkringskassan använder för att beräkna storleken på assistansersättningens timschablon stämmer inte med hur det ser ut i verkligheten. Tros detta använder regeringen uppgifterna för att motivera besparingar på assistansersättningen.
  • Henrik KjellbergRegeringen minskar anslaget till timschablonen, 2013-09-30
    Den historiskt låga ökningen av assistansersättningens timschablon på 1,8 % eller 5 kr/timme för 2014 beror på att regeringen minskar anslaget till timschablonen, enligt Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson.
  • Schablonbelopp för 2014 fastställt, 2013-09-12
    Assistansersättningens timbelopp för år 2014 blir 280 kr/timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 1,8 procent, den lägsta någonsin, vilket får stark kritik...
  • Christer Ryder, PARO: "Saknas debatt om de kommunala verksamheternas förluster", 2013-06-27
    PARO, Privata Assistentanordnares Riksorganisation, är positiva till utredningen om timschablonen men de är kritiska till ISF:s utredning som ligger bakom beslutet att tillsätta den. Christer Ryder, ordförande i PARO, anser också att debatten om vinster för de privata bolagen är snedvriden och att man glömmer den kommunala hanteringen av timbeloppet.
  • Fredric KällFredric Käll, Vårdföretagarna: "Svårt att hitta en bra modell för timschablonen", 2013-06-26
    Fredric Käll välkomnar utredningen om en ny timschablon men han tror att det kommer att bli svårt att hitta en bra modell. Han menar även att vinsterna i branschen inte är särskilt höga men fördömer de företag som bara vill berika sig och inte tar ansvar.
  • Cecilia BlanckCecilia Blanck, Föreningen JAG - "Timbeloppet bör sättas efter behovet", 2013-05-24
    Timbeloppet bör sättas efter den assistansberättigades behov av tex utbildning av assistenter, behov av personlig arbetsledning eller att assistans används under OB-tid. Enligt Cecilia Blanck ger dagens schablonersättning alltför stora vinster till vissa företag eftersom många assistansberättigade inte använder hela timbeloppet.
  • Agneta RönnAgneta Rönn ska utreda assistansersättningens timbelopp, 2013-05-07
    Agneta Rönn har tidigare varit departementsråd på finansdepartementet och sektionschef på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Hon arbetar idag som expert på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.
  • Maria JohanssonMaria Johansson, DHR - "Timbeloppet ska bättre motsvara de verkliga kostnaderna", 2013-04-29
    Timbeloppet behöver ändras så att det bättre täcker lönekostnader, men flexibiliteten med medel för assistansomkostnader måste finnas kvar säger Maria Johansson, förbundsordförande för DHR. Hon är kritisk till att alltför höga vinster hos företag i assistansbranschen och tror att detta delvis ligger bakom de nedskärningar av assistansen som pågår sedan en tid.
  • Henrik KjellbergHenrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Utredningen kan leda till högre krav på kvalitet inom assistans" , 2013-04-11
    Regeringen har just tillsatt en utredning med syftet att begränsa alltför stora vinster i assistansbranschen. Vad är egentligen skillnaden mellan regeringen och krav från vänster på ett vinstförbud? Assistanskoll intervjuar Henrik Kjellberg, sakkunnig hos Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson.
  • Regeringen startar utredning om timbeloppet, 2013-03-21
    En utredning om assistansersättningens schablonbelopp har startats. Orsaken är enligt Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson att vinsterna i assistansbranschen är för stora och att antalet assistanstimmar ökat för mycket. Vårdföretagarna anklagar nu regeringen för att smutskasta branschen.
  • Årsredovisningar från assistansbranschen kommenteras av Tomas Hjelström, ekonomie doktor på Handelshögskolan, 2012-11-14
    En assistansberättigad ger sett från rörelseresultatet vanligtvis 50 000 eller mer i vinst varje år för ett assistansföretag. Det gör att varje kund blir viktig säger Tomas Hjelström. Han tror att vinstnivåerna i branschen på sikt kan leda till att staten sänker nivån på assistansersättningen. Därför borde storleken på den assistansersättning som betalas ut även styras av assistansens kvalitet.
  • Schablonbelopp för 2013 fastställt, 2012-08-08
    Assistansersättningen för år 2013 ska vara 275 kronor per timme har regeringen beslutat. Timbeloppet för 2012 är 267 kronor per timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 3 procent.
  • KFO: "Vi motsätter oss att privata anordnare klumpas ihop i ett kollektiv", 2012-06-21
    Arbetsgivarföreningen KFO ifrågasätter hur ISF gjort sina beräkningar i analysen av timschablonen för personlig assistans.
  • SKL anser att analysen av timschablonen är bristfällig, 2012-06-20
    SKL skriver i ett pressmeddelande att ISF:s rapport om timschablonen har stora svagheter. SKL anser att den inte bör ligga till grund för hur ersättningen ska beräknas.
  • Tomas AgdalenTomas Agdalen, ISF, "Företagens effektiviseringar kommer inte skattebetalarna till del", 2012-06-19
    Schablonersättningen ger assistansföretagen 54 kronor i vinstmarginal per timme enligt en rapport från ISF, Inspektionen för Socialförsäkring. Att timschablonen ökat varje år trots att många företag kunnat effektivisera och gör stora vinster är konstigt, tycker Tomas Agdalen som skrivit rapporten.
  • Bild på ISF-rapportISF: "Timschablonen har tvärtemot avsikten varit kostnadsdrivande", 2012-06-07
    Dagens system med timschablon till assistansanordnare bör reformeras anser ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. Problemet är att timschablonen inte tar hänsyn till skillnader i assistansanordnares kostnader. Vissa privata företag kan ta ut höga vinster, medan kommunens kostnader inte täcks.
  • Eva Olofsson (V) kräver svar från Äldre- och Folkhälsominister Maria Larsson om inlåsningseffekten av ett differentierat schablonbelopp, 2010-12-06
    Enligt Eva Olofsson, vänsterpartistisk ledamot i Socialutskottet, leder Försäkringskassans förslag om ett differentierat schablonbelopp till integritetskränkande frågor och att den assistansberättigades liv detaljplaneras. Försäkringskassans förslag har fått stark kritik i flera remissyttranden, allt från brukar och handikapporganisationer som kritiserar effekter för assistansanvändare till Kommunal som kritiserar effekter för assistenters löneutveckling. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar kort och gott att arbetet pågår på Socialdepartementet.
  • Katarina Storm ÅsellVårdföretagarna - "En höjning av schablonbeloppet med 2,3 procent hotar mångfalden av assistansutförare", 2010-07-02
    Regeringen har fattat beslut om storleken på assistansersättningens schablonbelopp för 2011. Enligt uppgift från Socialdepartementet blir den nya timersättningen 258 kronor vilket motsvarar en ökning på 2,3 procent. Vårdföretagarnas branschorganisation för företag inom personlig assistans är mycket kritiska och menar att kvaliteten i assistansen blir lidande och att assistansberättigade med allvarliga sjukdomar missgynnas.
  • Försäkringskassan, Tomas Sundberg - "Tre schabloner kan minska flexibiliteten men ger bättre kostnadstäckning", 2009-11-26
    Som svar på ett regeringsuppdrag föreslår Försäkringskassan att den assistansberättigade ska kunna beviljas tre olika schablonbelopp beroende på när på dygnet assistansen förväntas användas. Försäkringskassan medger att det kan begränsa flexibiliteten för den assistansberättigade men anser det nödvändigt för att få bättre kostnadstäckning. Besparingen beräknas bli 230 miljoner, vilket motsvarar 1.1 procent på utgifterna för den statliga assistansersättningen.
  • Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Vi har inte genomfört besparingsförslag från slutbetänkandet" , 2009-10-28
    Den låga uppräkningen av schablonbeloppet beror enligt socialdepartementet på en förväntad låg löneutveckling. Det av Kommunal/Vårdföretagarna nämnda besparingsförslaget från slutbetänkandet bereds just nu på departementet. Socialdepartementet öppnar däremot för en översyn av frågan om assistansberättigade som köper assistans ska få ersättning vid sjukhusvistelse och till assistenters uppsägningslöner när brukaren avlider. Ledande folkpartister uttalar redan idag stöd för en sådan förändring.
  • Kommunal och Vårdföretagarna - "Regeringen har genomfört en av besparingarna i slutbetänkandet", 2009-10-12
    Vårdföretagarna begärde den 2 oktober omförhandling av kollektivavtalet för personliga assistenter eftersom de anser att kostnaderna inte täcks. Kommunal anser däremot att Vårdföretagarna borde kunna klara det sista året. Båda är dock överens om att den låga uppräkningen av schablonbeloppet innebär att regeringen genomfört ett av LSS-kommitténs besparingsförslag samt att regeringen snarast bör ändra Förordningen för assistansersättning så att ersättning betalas ut när en brukare hamnar på sjukh

TEMA - Sekretess och integritet för den assistansberättigade

Vilken rätt till integritet och sekretess har den assistansberättigade i sin vardag. Vilken rätt till ett privatliv har den assistansberättigade. Hur påverkas privatlivet av Försäkringskassans och kommunens assistansbedömningar och av kontroll av hur assistansersättningen används?

TEMA - Sexualitet och personlig assistans

Var går gränsen för vad en assistent kan och bör göra när assistansanvändaren behöver praktisk hjälp för att kunna utöva sin sexualitet.

TEMA - Sjuklöner för assistenter

TEMA - Skatteverket granskar personlig assistans

TEMA - Statistik om personlig assistans

  • Försäkringskasserapport pekar ut domar som orsak till rekordmånga avslag, 2017-06-15
    Att rekordmånga inte beviljas assistansersättning beror enligt Försäkringskassan på förändrad rättspraxis, tex egenvårdsdomen. Och det är kommunernas uppgift att ge stöd till alla som nu inte får assistansersättning.
  • Nästan 9 av 10 får avslag på nyansökan av assistansersättning , 2017-04-25
    Ökningen av antalet avslag accelererar. Rekordhöga 88 % av de som sökte assistansersättning fick avslag under januari 2017. Socialutskottets KD-Ordförande Emma Henriksson säger att systemet faller sönder och regeringen inte verkar förstå vidden eller allvaret.
  • Stefan LöfvenStefan Löfven - "majoriteten av dem som söker på nytt får det beviljat" , 2017-03-31
    "majoriteten av dem som söker på nytt får det beviljat" sade statsminister Stefan Löfven när han fick en fråga om hur han ser på att 80 % av de som söker assistansersättning får avslag. Emma Henriksson (KD), hade tidigare frågat statsministern om utvecklingen inom personlig assistans är rimlig.
  • 8 av 10 får avslag på nyansökan av assistansersättning , 2017-03-22
    Det blir allt svårare att få assistansersättning. Rekordhöga 79,9% av de som sökte assistansersättning fick avslag under 2016. Detta framgår av nya siffror från Försäkringskassan.
  • Antalet assistansberättigade och assistanstimmar minskar stadigt, 2017-03-18
    I februari 2017 hade 15 562 personer assistansersättning enligt nya siffror från Försäkringskassan. Det innebär en minskning med 617 personer eller 3,8% jämfört med den högsta noteringen i oktober 2015.
  • Rapport från Försäkringskassan tyder på vändning, 2017-02-03
    2016 kan vara året då utvecklingen inom assistansersättningen vände enligt rapporten "Assistansersättningens utveckling". Från att i flera år ha legat runt 16 000 minskade antalet assistansanvändare med ungefär 400 personer. Samtidigt avtog tillväxten i antalet timmar.
  • Färre assistansberättigade sänker utgiftsprognoserna , 2017-01-20
    Kostnaden för statlig assistansersättning tros de kommande åren bli ca 300 miljoner kronor lägre per år än vad Försäkringskassan tidigare antagit.
  • Antal personer med funktionsnedsättning jan 2015 till feb 2017Färre har assistansersättning , 2016-12-05
    I november 2016 hade 15 738 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Det är en minskning med 441 personer jämfört med den högsta noteringen i oktober 2015.
  • Försäkringskassan analyserar... , 2016-06-01
    I en ny rapport analyserar Försäkringskassan bland annat nybeviljanden av assistansersättning och varför antalet timmar per person ökat.
  • assistansersättningsblankettAntalet assistanstimmar per person ökar inte längre , 2016-04-11
    Det genomsnittliga antalet assistanstimmar per person och vecka, beviljat av Försäkringskassan, ökar inte längre. Efter att ha stigit till en topp på 127,1 tim i december 2015 ligger det på 126.7 tim i mars 2015.
  • Senaste statistik om tvåårsomprövningarna , 2016-04-05
    Något färre blev av med sin assistansersättning vid Försäkringskassans tvåårsomprövning under 2015. Andelen som fick färre timmar halverades. Detta sker dock samtidigt som nästan 70 % av alla som söker assistansersättning får avslag.
  • avslag och nybeviljandeNästan 70 % får avslag på nyansökan av assistansersättning , 2016-02-08
    Så mycket som 69 % av de som sökte assistansersättning för första gången fick avslag under 2015. Detta framgår av nya siffror från Försäkringskassan.
  • Gudinnan JustitiaFler får avslag vid nyansökan , 2015-03-14
    61,7 % av de som sökte assistansersättning fick avslag under 2014. Det är en ökning med knappt 3 % mot året innan. Av de som tvåårsomprövades förlorade 10 % sin assistansersättning.
  • Statistik över större assistansanordnare 2008 - mars 2017 , 2015-03-01
    Ökningen för de tre största ägargrupperna, Humana Group, Frösundakoncernen och Team Olivia har sedan 2007 skett både genom organisk tillväxt och genom företagsförvärv efter att de köpts av riskkapitalföretag. Assistanskoll visar hur utvecklingen skett sedan 2008 och vilka företag som ingår i de olika koncernerna fram till 2017.
  • 11 % fick assistansersättningen indragen vid tvåårsomprövning , 2012-09-25
    Under perioden 1 jan till 31 juli 2012 fick 11 % av de som tvåårsomprövades sin assistansersättning indragen. Detta kan jämföras med 10 % under 2011. Samtidigt har antalet nybeviljanden minskat kraftigt sedan 2009.
  • Lägsta procentuella kostnadsökningen någonsin , 2012-03-19
    Assistansersättningens kostnadsökning var 4,7 procent år 2011. Om höjningen av schablonbeloppet dras av är kostnadsökningen enbart 2,3 procent. Detta är den lägsta kostnadsökningen i procent någonsin för assistansersättningen.
  • Fler hos privata än hos kommunala assistansutförare, 2011-10-25
    För första gången är antalet assistansberättigade som valt privata företag fler än de som valt kommunen. I september 2011 hade 44,1 % valt privata företag jämfört med 42,7 % som valt kommunen. Utöver detta var 10,5 % medlemmar i ett brukarkooperativ och 2,6 % egna arbetsgivare för sina assistenter
  • Personer med assistans beviljad av kommunerna - var ska de hamna? , 2011-03-11
    En grupp vid sidan om de assistansberättigade är de som får assistans beviljad av sin kommun. 1996 var antalet 3 400, antalet var som högst 2003 med 4 600 personer och har sedan dess minskat med 28 % till 3 300 år 2009. LSS-kommitten föreslog att denna grupp istället skulle få en ny mer hemtjänstlik LSS-insats - "personlig service med boendestöd", men idag går meningarna isär om vad som ska ske med denna grupp.
  • Könsdiskriminering i assistansersättning?, 2011-02-17
    I december 2010 fanns det 16 019 personer med assistansersättning från Försäkringskassan. 46,5 % var kvinnor och 53,5 % var män. Kvinnorna hade i genomsnitt 112,0 assistanstimmar/vecka, medan männen hade 114,4 assistanstimmar/vecka. I en regeringsuppdrag 2008 "Regionala skillnader i assistansersättningen" konstateras det att inga omfattande insatser gjorts för att motverka att osakliga skillnader ska uppstå i bedömningen av kvinnors respektive mäns behov.
  • Antalet assistansberättigade minskar något , 2010-11-22
    Enligt siffror från Försäkringskassan har antalet assistansberättigade med LASS minskat något under 2010 för första gången sedan assistansen infördes 1994. Toppen nåddes under mars 2010 med 16 171 personer, varefter en långsam minskning skett. Däremot ökar det genomsnittliga antalet timmar per assistansberättigad.
  • Statistik över kommuner som upphandlat sina assistansenheter, 2010-10-26
    Sedan 2008 har allt fler kommuner valt att låta privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. Assistanskoll listar de kommuner som gjort detta, vilket företag som vunnit upphandlingen och tiden de fått i uppdrag att vara kommunala utförare.
  • Statistik om personlig assistans, 2010-10-10

TEMA - Tillståndsplikt och tillsyn inom assistans

TEMA - Tystnadsplikt, sekretess och anmälningsplikt i personlig assistans

TEMA - Upphandling av personlig assistans i kommunerna

TEMA - Vinst i personlig assistans

Är det ok att privata assistansföretag går med med vinst, och hur mycket vinst är isåfall ok. Är vinster nödvändiga för att få högre kvalitet och självbestämmande eller är de tvärtom ett hot mot kvalitet och självbestämmande

TEMA - Välja anordnare och jämförelsetjänsten i Assistanskoll

TEMA - Åldersgräns för personlig assistans

Den som fått personlig assistans före 65 års ålder får behålla den även efter han/hon fyllt 65. Den som fyllt 65 år kan däremot inte ansöka om personlig assistans. Är det rätt att ha en sådan åldergräns?

Skicka sidan till: