annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling, 0470 78 88 12
annons Saxerna Omsorg
annons Nordica Assistans, Har du rätt beslut?
annons Alma Assistans AB
annons Vivida Assistans
annons JAG Personlig assistans
annons Rehab Station Assistans
annons Maxia Care, tel 010 516 44 77
annons STIL, Alla har rätt att bestämma i sitt liv
annons Assistans Kompetens i Sverige AB
annons Arbetsgivarföreningen KFO
stöd assistanskoll, donera pengar med swish till nummer 123 191 01 40


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Guy Lööv, Socialdepartementet – ”Utredningen görs delvis på grund av kritiken mot assistansbedömningarna”

Guy Lööv
Guy Lööv Foto: Saga Berlin

Den planerade utredningen om personlig assistans kommer troligen att starta i början på nästa år, 2016. Den kommer isåfall att innebära en översyn av hela LSS-lagstiftningen enligt Guy Lööv på Socialdepartementet.
– Om förändringar av § 9a i LSS behöver göras bör det vara utifrån en bred majoritet i riksdagen.

Brukarrörelsen ska vara med

Den planerade utredningen kommer enligt Guy Lööv, sakkunnig hos Barn, Äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, att få ett brett uppdrag att se över hela LSS.
– Syftet är att se hur de som får LSS-insatser ska få ett så bra stöd som möjligt utifrån de resurser som finns. Det formella beslutet om utredningen är inte taget ännu och direktiven är inte klara.
När kan direktiven vara klara?
– Det kan jag inte svara på nu.
Hur lång blir utredningen?
– Svårt att säga, men vill helst ha färdiga förslag innan valet september 2018.
Blir det en parlamentarisk utredning?
– Det kan jag inte heller svara på nu, det kan även bli en enmansutredning med parlamentariskt utsedda referensgrupper. Det är viktigt att förslagen får brett parlamentariskt stöd, så att de håller oavsett vilket block som bildar regering.
Ska brukarrörelsen vara delaktig?
– Deras kompetens behövs i arbetet och förslagen från utredningen behöver ha förankring hos brukarrörelsen.
Stefan Nilsson från er regeringspartner Miljöpartiet vill se en förändring av § 9a, personkrets tre och en ny modell för schablonbeloppet…
– Så detaljrik törs jag inte vara, men lagstiftingen ska beröras och där ingår § 9a om hur de grundläggande behov som ligger till grund för bedömningen av assistansersättning ska definieras.
Hur assistansen finansieras planeras också att tas upp. Guy Lööv vill att anordnare som ger assistans med hög kvalitet gynnas och anordnare som i första hand är ute efter pengar missgynnas.
– Kvaliteten måste vara bärande för hur ersättningen utformas. Dagens schablon gör att en utförare utan kvalitetsambitioner kan göra en stor vinst medan de som satsar på kvalitet knappt får det att gå runt.

Många frågor kan tas upp i utredningen

Om utredningen ser över hela LSS-lagstiftingen kan allt i lagstiftningen tas upp enligt Guy Lööv, tex tvåårsomprövningarna.
– De kan ses över i utredningen, de nämns i lagstiftningen.
Hur är det med minuträkningen av grundläggande behov, många tycker det är integritetskränkande att toabesöket tidsbestäms…
– Jag kan förstå att det är känns kränkande att ta tid när man duschar. Det kan också diskuteras i utredningen.
Vad är alternativet till minuträkning?
– Det kan vara schablontid för varje enskilt moment eller för längre tidsperioder.
LSS-kommitten som verkade mellan 2004 och 2008 föreslog ett förstatligande av assistansen så att kommunerna inte längre är huvudman, detta genomfördes inte men kan nu komma upp igen säger Guy Lööv. Lars U Granberg som tidigare var Socialdemokratisk talesperson för socialpolitiska frågor sade tidigare på Assistanskoll att Försäkringskassan borde ha hand även om den assistans som kommunerna beviljar idag.
– Den frågan är inte aktuell
Kan utökad rätt till assistans vid assistansberättigads sjukhusvistelse tas upp?
– Ja det är viktigt att det fungerar för den enskilde.
Kan kontrollåtgärder som hembesök och anordnares rapporteringsskyldighet om sina kunder tas upp?
– Jag hoppas inte att utredningen ska handla om mer kontroll. Vi har accepterat den kontroll som finns, men kommer att se över om den fortfarande är nödvändig.

Kritik mot assistansbedömningarna orsak till utredningen

Utredningen planeras delvis på grund av den starka kritiken mot bedömningarna av assistansersättning, säger Guy Lööv.
– Vi måste se till att assistansen fungerar bra, att rätt målgrupp får den och att man inte förlorar den och får sämre alternativ.
Hur anser regeringen att bedömningarna fungerar idag?
– Vi kan inte säga om Försäkringskassan gör fel eller rätt. Vi kan däremot säga att frågan behöver ses över.
Europarådets fd människorättskommissarie Thomas Hammarberg säger i en intervju att de förändrade bedömningarna av assistansersättning är ett brott mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, eftersom han menar att konventionen inte tillåter försämringar. Guy Lööv vill inte uttala sig om det.
– Det är hans tolkning, han kan ha rätt, vi kommer att titta på detta nu.
Många upplever att det tillsätts en massa utredningar bara för att skjuta en förändring av bedömningarna på framtiden…
– Jag förstår det, jag beklagar att det varit många utredningar med dåligt förankrade förslag.
Är detta den slutliga utredningen?
– Jag hoppas det, vår ambition är att inte utreda gång på gång. Nu gör vi en helhetsutredning av hela LSS.
Under många år sade många politiker att ISF: s rapport om assistansbedömningarna skulle svara på om det behövs förändringar av tex § 9a i LSS. Guy Lööv säger att den gav vissa svar men inte tillräckligt.
– Den gav information om att de flesta behåller sin assistans och att de flesta som förlorat den får nya insatser från kommunen. Men den kunde inte visa tex storleken på kommunernas insatser. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att titta på detta fram till september i år.

Vilka partier behövs för att förändra § 9a?

Bengt Eliasson säger att Folkpartiet vill förändra assistansbedömningarna genom att ändra § 9a i LSS. Samma sak säger Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet.
Hur ser regeringen på det?
– Vi planerar att se över lagstiftningen i utredningen, det är möjligt att § 9a behöver ändras liksom andra paragrafer.
Om regeringen skulle vilja se en förändring av tex § 9a skulle då en majoritet av S+MP+V+FP räcka för en förändring, eller behövs det fler partier?
– Ju bredare majoritet desto bättre, om vi föreslår förändringar vill vi ha så många som möjligt för att få en bestående förändring.
Räcker ett borgerligt parti då?
– Om vår majoritet håller efter nästa val och blir ännu större räcker det med FP. Om vi däremot förlorar makten är det tveksamt om det räcker.
Hur mycket kan ni kompromissa för att få med fler allianspartier?
– Om vi måste kompromissa bort kvalitet och viktiga principer får vi driva på själva, men om vi kan komma överens om en hög kvalitetsnivå är det bra att få med så många som möjligt.
Även Sverigedemokraternas Vice Ordförande Carina Herrstedt har krävt ändrade bedömningar, hur ser du på det?
– Vi kommer inte att kontakta dem, vi vill hålla de utanför, men om de väljer att rösta med oss får de förstås göra det.

Hur förändrades kassans bedömningar?

Både Maj Karlsson i Vänsterpartiet och Stefan Nilsson i Miljöpartiet tror att talet om kostnadsdämpande åtgärder i LSS-kommitten kan har verkat som en signal till Försäkringskassan att införa förändrade bedömningar 2007/2008. Guy Lööv säger att det inte ska kunna fungera på det sättet.
– Försäkringskassan ska följa lagar, förordningar och förvaltningsrättsdomar, inte påverkas av allmänna uttalanden i en utredning.
Men kan det ha skett i alla fall?
– Jag kan tänka mig att handläggare ibland kan påverkas av det som diskuteras i samhället runtomkring, men en myndighet ska inte påverkas av detta. Man ska akta sig för att påstå sådana här saker lite svepande, då ska man ha belägg för det. Det är så lätt att slå på en myndighet, politiker kan ändra lagen, då får de verka för det.

Finns det en gräns för kostnaderna?

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har sagt att lagstiftaren bör utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.
Hur ser regeringen på det uttalandet?
– Det är egentligen omöjligt att föra ett resonemang om att balansera kostnader och rättigheter.
Finns det en gräns för kostnaderna för personlig assistans?
– Ingen riksdag eller regering kan säga att resurserna är obegränsade. Någonstans finns det en gräns, men jag kan inte svara på var den ligger. Det måste vara en nivå där allmänheten kan förstå att vi måste ha de här kostnaderna. Men vi har inte talat om en absolut gräns här, vi har sagt att de här behoven finns och att kostnaderna ska tillgodoses, oavsett vad det kostar. Den principen har varit viktig när vi byggt upp assistansen, säger Guy Lööv.

Guy Lööv intervjuades av Kenneth Westberg 2015-03-24

Skicka sidan till: