annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Backup
annons JAG
annons Nordica Assistans
annons STIL
annons Maxia Care
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons Rehab Sation Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Pelle Kölhed, Handikappförbunden - ” Det förekommer en hel del ’alternativa fakta’ från både ministrar och utredare”

Pelle KölhedAvsikten med att starta en parallell LSS-utredning är främst att samla de olika förbundens synpunkter och leverera de till regeringens utredningssekretariat. Pelle Kölhed, som representerar Handikappförbunden i utredningen, säger att deras viktigaste uppgift är att bidra med faktabaserade uppgifter.
– Det förekommer ju en hel del ”alternativa fakta” som det så fint heter.

Artiklar med samma tema: (34)

LSS-utredningen 2016 - 2018

Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen" en total översyn av LSS och assistansersättning. Kostnaderna, bedömningarna, privata anordnare, personkretsarna, huvudmannaskapet m.m ska analyseras. Tonvikt ligger på besparingar och ekonomiskt hållbar utveckling. Klart 1 oktober 2018.

Handikappförbunden har startat en parallell LSS-utredning för att samla de 39 medlemsförbundens olika synpunkter. Pelle Kölhed, som sitter i Handikappförbundens styrelse, är även en av två experter från funktionshinderrörelsen i den statliga utredningen.
– Underlagen vi tar fram ligger till grund för det som vi för fram i regeringens utredning. När det gäller LSS så har de olika förbunden olika ingångsvärden. FUBs medlemmar, till exempel, är ”storförbrukare” av alla de tio insatserna medan andra medlemsförbund kanske ”bara” använder personlig assistans. Vi vill ha med synpunkter från alla förbunden.

Grupp mot grupp

I direktiven till regeringens utredning står det att man ska höja kvalitén i övriga LSS-insatser genom att spara in på den personliga assistansen. Pelle Kölhed ser dock ingen splittring inom rörelsen och inte heller några enskilda grupper som försöker dra nytta av att grupper ställs mot varandra i direktiven.
– Om man tar synskadade och ledsagning så är det självklart att de måste prata för det. Ledsagningen är i princip ”sönderdömd”; ett antal domar har gjort att den insatsen urholkats och inte längre fungerar som det var avsett. Men jag ser inte att de använder en retorik att man ska skära ner på personlig assistans för att få ledsagning.

Ska motarbeta ”Alternativa fakta”

En viktig sak för Handikappförbunden, som i maj byter namn till Funktionsrätt Sverige, är att bidra med faktabaserade uppgifter så långt det går.
– Det förekommer ju en hel del ”alternativa fakta” som det så fint heter nuförtiden, från både ministrar och utredare. Det är en teknik man använder, att spetsa till fakta och göra det till sanningar. Vår sak är då att slå hål på de där ”sanningarna”.
Ett sådant exempel gäller de ”skenande kostnaderna”, som regeringen uttrycker det. Enligt Pelle Kölhed är det ett sätt man väljer att uttrycka sig på för att påverka opinionen för att legitimera besparingar.
– Det finns inga skenande kostnader. Bengt Westerberg, bland andra, har visat att om man räknat upp penningvärdet, räknar på inflationen och annat som påverkar över åren, så ska kostnaderna ligga ungefär där de gör i dag.
Men det tycks som att regeringen har fått en del debattörer och ledarskribenter på sin sida, så att bilden av den skenande kostnaden slagit igenom…
– Det finns en del korkade ledarskribenter som inte faktagranskar utan tar för givet att ministrar talar sanning och det är egentligen ett renlighetskrav att de ska göra det. Om de inte bara har dåliga rådgivare och talar i okunskap.
Tror ni att ni kan bryta regeringens momentum?
– Ja det tror och hoppas vi. Vår ambition är att plocka fram faktabaserat material, där det finns sådant, och bygga under ordentligt med det vi vill ha sagt. Så tror jag att vi kan komma igenom. Vi måste göra allt vi kan för att rädda en nödvändig och bra frihets- och rättighetsreform.

150 miljarder för alkoholskador

Precis som det framkom vid Assistanskolls förra intervju med Pelle Kölhed döljer han och Handikappförbunden inte att de är kritiska till regeringens utredningsdirektiv.
– Kostnadsperspektivet är en sak, att det ”lyser besparing över hela dokumentet”. Pelle Kölhed säger att regeringens representanter pratar som om man ”inte får någonting för pengarna” det är bara en stor kostnad. Förutom den livsavgörande betydelse pengarna har för personer med funktionsnedsättning så pekar han på att de dessutom ger uppemot hundratusen personliga assistenter och administratörer arbete och att samhället därigenom får tillbaka stora delar i skatteintäkter.
– Huruvida kostnaden är ”hög eller inte” kan man ju diskutera. Samhällets kostnader för alkoholskador kostar 150 miljarder om året enligt uppgifter på Kristdemokraternas hemsida, det är mycket mer än assistansens 30 miljarder. Är det bättre att ”kasta ut pengar” på självförvållade skador kan man fråga sig? Vi har inte förvållat oss vår funktionsnedsättning själva utan har hamnat i den här situationen av olika orsaker som vi inte har kunnat påverka.

Små kommuner klarar inte kostnaden

Pelle Kölhed tycker det är en stor brist att det inte görs en samhällsekonomisk analys, som Socialstyrelsen gjorde 2008, med tanke på de resurser som finns i departementen.
– Om man pratar om att något kostar för mycket så måste man ta reda på vad alternativen är och kostar, men det har man inte gjort. Handikappförbunden har inte resurser att göra sådana analyser men det borde staten ha när de ifrågasätter kostnaden.
Att spara på just personlig assistans är enligt Pelle Kölhed anmärkningsvärt av ett helt annat skäl:
– Det är en statlig utredning och personlig assistans är den enda insatsen som staten bekostar. Det finns en risk att de kostnaderna kommer att vältras över på kommunerna. Små kommuner kommer aldrig att kunna bära de här kostnaderna konstaterade LSS-kommittén (SOU 2008:77). Eftersom kommunpolitikerna inte protesterar högljutt tycks de inte förstå vad som är på gång. Budgeten spräcktes i många kommuner redan 2016, när många fick sin assistans indragen.

Tyckande har gjorts till sanning

Ytterligare ett ämne där man från regeringen inte utgår från fakta menar Pelle Kölhed är fusket i assistansbranschen.
– De pratar om att det kan vara upp till 10 procent fusk, vilket bygger på ett antal statliga utredningar som ofta är dåliga och saknar evidens. Det är en massa tyckande som gjorts till sanningar. Under 2014 beslutade Försäkringskassan om återkrav och skadestånd på 0,16 procent av all utbetald assistansersättning. Försäkringskassans siffror, som är fakta, visar alltså på 1,6 promille. Men regeringen framhärdar att hålla kvar gamla siffror, vilket slår tillbaka på dom själva. Försäkringskassan har gjort massor för att stävja kriminaliteten sedan Billums fuskutredning 2011 men regeringen pratar som att ingenting är gjort.
Värst, menar Pelle Kölhed är retoriken, att begreppen inte hålls isär.
– De får det att se ut som om det är vi som har assistans som fuskar, trots att det är kriminella företag som i akt och mening startats för att plundra systemet.

Inget annat land har något som LSS

Pelle Kölhed säger att det egentligen är för tidigt att uttala sig om hur det går med regeringens utredning men det finns en hel del som oroar honom, bland annat att utredningen ska titta på hur det är i andra länder.
– Det är olyckligt om man fångar upp för mycket av länder med ”sämre” system. Man måste ha i åtanke att det inte finns något annat land som har en rättighetsreform som LSS. Det finns kanske detaljer i andra system, som inte bygger på individuella rättigheter, som ser attraktivt ut utifrån ett kostnadsbesparingsperspektiv. Det kan vara lätt att fångas av det, utan att förstå konsekvenserna om det införs här. Vi ska veta att i vår nära omvärld så är institutionerna på stark frammarsch och dit vill vi inte tillbaka.

Finansdepartementet bakom direktiven

Även på frågan om funktionshinderrörelsens medverkan i utredningen svarar han kritiskt:
– Vi tolkar det som att vår erfarenhet inte är så efterfrågad. Ska jag vara lite konspiratorisk så handlar utredningen inte om att förbättra LSS utan om att skära ner på den personliga assistansen och därmed de statliga kostnaderna. Och det är inte Åsa Regner som bestämt utan Magdalena Andersson, det vill säga finansdepartementet. ”Den här budgetposten ska ner, bär er åt hur fan ni vill”. Så vi tvivlar på att utredningen har utrymme att bry sig särskilt mycket om brukarperspektivet. Men – man ska vara optimist och hoppas på att vi kan få gehör och ha ett positivt inflytande.

Socialdemokraterna river ner välfärden

Pelle Kölhed har svårt att förstå det politiska motståndet till LSS, en lag som han kallar unik och ”revolutionerande”. Han tar särskilt upp socialdemokraterna, som kallar sig välfärdsbyggare men som han menar ”med sitt baktalande av assistansen inte bygger välfärd utan river den”.
– Deras motto nu är ju ”Trygghet i en ny tid”. Vad man nu menar med det? Just nu känns tryggheten och värderingarna från 1994 som betydligt tryggare! Jag hade aldrig förväntat mig att en socialdemokratisk regering skulle komma med ett utredningsdirektiv som ser ut på det här sättet. Man tycks inte ha förstått grundintentionen om varför LSS kom till och hur lagen framhåller de individuella rättigheterna för att stärka den enskilde. Personlig assistans och kontantstödsprincipen är en viktig förutsättning för att uppnå självbestämmande och valfrihet för att finansiera anställning av egna assistenter eller inköp av assistanstjänster från anordnare i sin personliga assistans. Det är en social innovation att personer med funktionsnedsättning själv kan vara arbetsgivare och anställa sina assistenter. Att regeringen inte förstått den här Independent Living-idén är en gåta för mig.

Vill ge utredningen en chans

Ändå säger sig Pelle Kölhed vara en positiv människa som ”i grund och botten är optimistisk” och han vill gärna ge utredningen en chans.
– Nu är sekretariatet i ett insamlingsskede där de försöker samla på sig så mycket information och fakta som möjligt, och det är bra. Hur de värderar informationen ser vi först när de börjar producera texter, det är först då man kan se vartåt det barkar hän. En ensamutredare, som Desirée Petrus är, har stora möjligheter att tolka direktiven och forma resultatet och förslagen i utredningen som hon vill.

Pelle Kölhed intervjuades av Erik Tillander 2017-03-24

Skicka sidan till: