läs skrivbordsversionen istället

RBU ordnade seminarium för att få politikerna att agera

Politiker från socialutskottet lovade att stå upp för intentionerna i LSS när personlig assistans debatterades vid ett seminarium i riksdagen 23 maj. Paneldebatten som leddes av Bengt Westerberg arrangerades av RBU tillsammans med Riksdagens Handikappforum.

Som inledning på seminariet berättar Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, om sin personlig erfarenhet av när assistansreformen kom för snart tjugo år sedan:
- Jag minns glädjen när assistansreformen kom. Det var som att vinna högsta vinsten. Jag tänkte att nu kommer det att bli bra för min son och även för min dotter. Han skulle få leva som andra tonåringar. Det var helt otroligt.

Tuffare assistansbedömningar på senare år

Agneta Mbuyamba konstaterar att situationen för de barn som är beroende av personlig assistans försämrats på senare år. Hon hoppas att dagens seminarium kan bidra till att det är barnens behov och inget annat som ska styra.
Henrik Petrén, RBU:s förbundsjurist, ger sedan en kort sammanfattning av de senaste årens utvecklingen inom personlig assistans som gett upphov till diskussioner och utredningar. Han delar in dem i tre områden: 1) kostnadsutvecklingen, 2) fusk, överutnyttjande och oegentligheter (fusk vill han egentligen kalla för kriminalitet istället) och 3) behovsbedömningar.
När det gäller behovsbedömningarna berättar Henrik Petrén att Försäkringskassan sedan 2007 tolkar vad som är grundläggande behov på ett nytt och hårdare sätt. Numera är det enbart de integritetskänsliga behov som ligger till grund för de grundläggande behoven. Regeringsrätten har sedan prövat Försäkringskassans bedömningar och gett dem rätt i sin tolkning av lagen. Henrik Petrén anser att politikerna nu måste sluta skjuta denna fråga framför sig.
- Antingen anser man att utvecklingen är okej, annars måste man agera. Vi tycker det varit brist på agerande här. Under tiden har många förlorat sin assistansersättning eller fått timmarna neddragna, säger Henrik Petrén.

Individer drabbas

Nyligen fick Henrik Petrén ett samtal från en förtvivlad mamma som berättade att hennes 13-årig son fått avslag från Försäkringskassan och gick från att ha haft 66 timmar assistans per vecka till 0 timmar. Ungefär fyra månader sedan beviljade kommunen pojken 48 timmar assistans per vecka. I glappet däremellan fick han klara sig utan assistans.

Assistansreformens "pappa" leder debatten

Seminariets avslutande paneldebatt leds av Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Fp och socialminister. Han presenteras som "assistansreformens pappa", en beskrivning som han inte värjde sig helt emot.
- Det ligger väl någonting i det, men reformen är 18 år nu och därmed myndig. Den står på egna ben, säger Bengt Westerberg.
Panelen får frågor av Bengt Westerberg utifrån de tre områden Henrik Petrén nämnde ovan.
Deltagare i panelen är Kenneth Johansson, (C), ordförande i socialutskottet, Lennart Axelsson, (S), socialutskottet, Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare Försäkringskassan, Ellinor Englund, förbundsjurist SKL, Peter Sjöquist, ekonom SKL och Anna Barsk Holmbom, konsult och tidigare verksamhetsledare vid IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade.

Regeringens inställning till minuträknande

Efter paneldebatten ställer en åhörare en fråga till Kenneth Johansson apropå Försäkringskassans minuträknande vid bedömning av grundläggande behov:
- Står ni i regeringen bakom Försäkringskassans minuträknande vid tex toalettbesök? När de frågar hur länge och ofta man går på toaletten. Ska det gå till på det sättet, det är väldigt kränkande.
- Jag kan inte svara för regeringen, men min personliga åsikt är att det inte ska vara mer integritetskränkande än vad det behöver vara. Sedan bygger beslutet på en individuell bedömning och kommer att behöva vara det. När sedan Försäkringskassan som myndighet fattar beslut ska jag inte lägga mig i det, säger Kenneth Johansson.
Tomas Sundberg från Försäkringskassan får sedan bemöta frågan och säger:
- Vi har tagit till oss kritiken mot minutberäknande och funderar just nu på om vi kan göra behovsbedömningen på annat sätt. Vi har lyssnat på kritiken.

Politikerna värnar intentionerna med LSS

En annan fråga från publiken är om vi kan förvänta oss en lagändring i § 9a LSS om Inspektionen för socialförsäkring, ISF, i slutet av året kommer med en rapport som tydligt visar att levnadsvillkoren för de som förlorat assistansen försämras. Finns en så pass stor politisk enighet i frågan?
Kenneth Johansson: - Jag kan lova att vi menar allvar med att LSS-intentionerna ska stå fast. Det kan komma ett förslag redan innan december 2012. Nu handlar det om att vi ska följa den här verksamhet, för tyvärr har vi ännu inte tillräckligt med kunskap och underlag, men så fort det finns det är jag övertygad om att vi kommer att agera så att intentionerna i LSS ska stå fast.
Lennart Axelsson: Vi kommer naturligtvis se till att det som behövs göras med lagstiftningen görs så snabbt som möjligt när det finns tillräckligt med underlag. Det som vi är kritiska mot är att inte ansvarig minister kan komma till oss och säga om hon tycker att det behövs lagändring eller inte.
I publiken fanns även Agneta Luttropp, Mp, som sitter i socialutskottet. Hon sa att även Mp kommer att agera för att det blir en lagändring om det visar sig att intentionerna i LSS-lagstiftningen inte följs.

2012-05-23 Minna Nyman Sabbadini

Skicka sidan till: