Om personlig assistans

Vad innebär personlig assistans och vem är berättigad att söka? Hur stor är ersättningen och hur betalas pengarna ut. Assistanskoll förklarar kort vad personlig assistans innebär.

Vad innebär personlig assistans?

Syftet är att du som har en omfattande funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt med hjälp av personliga assistenter. Assistenterna hjälper dig dels med grundläggande behov som att tvätta och klä dig, andas, äta och kommunicera, dels med andra personliga behov vilket kan vara fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete eller vara delaktig i samhället.
Målet är att du ska kunna leva som andra. Stödet ska vara personligt utformat och du har rätt att välja vem som ska arbeta som personlig assistent. Du väljer när du får stödet, hur det ska utföras och vem som ska vara arbetsgivare för assistenterna.
Detta beskrivs i Den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 (sid 63ff)

Personlig assistans infördes i Sverige 1 januari 1994 och regleras av Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)(där personlig assistans är en av nio LSS-insatser) och 51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken.
Personlig assistans kan beviljas av kommunen eller Försäkringskassan, kommunen finansierar dock alltid de 20 första timmarna.

Vem kan få personlig assistans?

Om du är under 66 år och har stora och varaktiga funktionshinder som gör att du behöver hjälp med dina så kallade grundläggande behov kan du ansöka om personlig assistans. Det görs först en bedömning om du tillhör personkretsarna i LSS, de tre personkretsarna är:

  • Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (Bygger på medicinskt underlag/diagnos)
  • Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (Bygger på medicinskt underlag/diagnos)
  • Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personlig assistans är kostnadsfri, inkomst/förmögenhet påverkar inte

Du betalar aldrig något för den personliga assistans du beviljas. Nivån på din inkomst eller förmögenhet påverkar inte heller hur många assistanstimmar du beviljas.

Grundläggande behov

Om du bedöms tillhöra en personkrets, bedöms därefter dina grundläggande behov. De sju grundläggande behov som berättigar till personlig assistans är:

  • Andning
  • Måltider
  • Personlig hygien
  • Av-påklädning
  • Kommunikation med andra
  • Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom (Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning)
  • Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa. (Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd)

20-timmarsgräns

För att få assistansersättning från Försäkringskassan ska du behöva hjälp med mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka. Läs mer i vår guide Förbered dig inför din assistansbedömning om hur Försäkringskassan beräknar de grundläggande behov som ger rätt till assistansersättning. Om du bedöms ha 20 timmar eller mer beviljas du assistansersättning och prövas därefter även för andra personliga behov vilket kan vara fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete eller vara delaktig i samhället.
Du kan även beviljas assistans för väntetid, (tid under dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att du behöver hjälp) eller beredskap (tid under dygnsvila när en assistent behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att du behöver hjälp)

Om du tillhör en av de tre personkretsarna i LSS men inte har 20 timmars grundläggande behov per vecka kan du söka personlig assistans vid biståndsenheten i din kommun.

Dubbelassistans

I vissa fall kan du även få tid för dubbel assistans, vilket innebär att du har två assistenter samtidigt under ett antal timmar per vecka.

Föräldraavdrag

Vid bedömning av personlig assistans till barn (0-18 år) görs det avdrag från assistansbehovet för vad som anses var normalt föräldraansvar, dvs hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken. Tidsavdraget är schabloniserat och utgår från barnets ålder. Föräldravdrag görs inte vid de grundläggande behoven Andning, Löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd och Måltider i form av sondmatning samt åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i
samband med sådana måltider. Se Försäkringskassans vägledning sid 65-67

66-årsgräns

Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning, däremot finns det en övre gräns på 66 år. Du får dock behålla den assistans du beviljats innan du fyllt 66 år.

Tillfälligt utökad assistans

Alla som har personlig assistans kan söka tillfälligt utökad assistans från kommunen. Detta kan vara fallet vid en tillfällig sjukdom eller om du har behov av extra assistanstid. Hos kommunen kan man även söka medel för omkostnader i assistansen, exempelvis logi och resekostnader för assistenter. Vid bestående förändringar av assistansbehovet ska du begära en omprövning på Försäkringskassan.

Hur ansöker jag?

Du kan dels söka assistansersättning på Försäkringskassan. Där behandlas din ansökan av en handläggare som intervjuar dig om ditt behov av hjälp.

  • Du kan även ansöka om personlig assistans i din hemkommun. Om kommunen anser att du har stora behov kan de begära att Försäkringskassan ska pröva din rätt till assistansersättning, vilket du då inte kan neka till. Försäkringskassans vägledning (sid 31)

Förbered dig inför din assistansbedömning

Inför en ansökan eller omprövning av assistansersättning på Försäkringskassan är det bra att vara så förberedd som möjligt, läs vår guide: Förbered dig inför din assistansbedömning

Du kan överklaga beslutet

Om du inte är nöjd kan du dels begära omprövning och dels överklaga beslutet från Försäkringskassan eller kommunen.

Du begär först en omprövning hos Försäkringskassan eller kommunen, då går de igenom beslutet igen.

Om du inte är nöjd med beslutet efter myndighetens omprövning kan du överklaga till Förvaltningsrätten. Tänk på att detta måste göras inom en viss tid efter beslutet. Om du inte är nöjd med Förvaltningsrättens beslut kan du överklaga till Kammarrätten. Kammarrättens beslut kan i sin tur överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, men det är bara i vissa fall de tar upp ett ärende.

Om du överklagar att du fått din assistans minskad eller borttagen kan du även begära inhibition, vilket innebär att du kan få behålla dina assistanstimmar tills din överklagan behandlats. Inhibition beviljas bara i vissa fall.

Du har rätt att anlita ett juridiskt ombud vid en överklagan, via en juristfirma, din anordnare eller funktionshinderorganisation. En överklagan kostar dig ingenting men du måste själv betala ersättning till det juridiska ombud du eventuellt anlitar.

Läs mer om att överklaga: Funktionsrättsguiden - hur du ansöker om stöd och överklagar beslut

Hur stor är ersättningen?

Regler för assistansersättning finns i 51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan betalar ut assistansersättning enligt ett schablonbelopp per assistanstimme, 332,60 kr (2024). Schablonbeloppet räknas inte som inkomst och är inte heller beroende av din inkomst eller förmögenhet. Schablonbeloppet ska täcka hela kostnaden för den assistans du beviljats.

Högre timbelopp

Om du har särskilda skäl kan du söka högre timbelopp som är upp till 12 procent högre än schablonbeloppet, 372,50 kr (2024). Särskilda skäl kan tex vara att du har en stor del av din assistans på obekväm arbetstid vilket ger högre lönekostnader eller att du behöver assistenter med särskild utbildning som kräver mer betalt. Se Försäkringskassans vägledning (sid 148-152)

Vissa kommuner betalar samma timersättning som Försäkringskassan medan andra kommuner betalar ett lägre belopp. Se intervju med Leksands kommun som betalar ett lägre belopp.

Väntetid och beredskap

Väntetid betalas ut med en fjärdedel av timbeloppet och beredskap med en åttondel av timbeloppet.

Hur betalas ersättningen ut?

Du kan få assistansersättningen utbetald till dig själv eller direkt till en anordnare. Se blanketten: Begäran om betalningsmottagare och anordnare för assistansersättning.

Anordnaren måste alltid har tillstånd från IVO

Den anordnare du anger som betalningsmottagare måste ha tillstånd från IVO att bedriva personlig assistans. Om du får utbetalningen till dig själv måste du använda pengarna för köp av personlig assistans och det måste finnas ett avtal med den anordnare du anlitar. Sedan 1 nov 2021 måste anordnaren du anlitar ha tillstånd från IVO även om du själv är betalningsmottagare.

När du beviljats assistans får du ett visst antal assistanstimmar för en period på sex månader, den sk avräkningsperioden. Assistanstimmarna ska användas inom sexmånadersperioden, om de inte använts ska de återbetalas. För den som köper assistans betalas assistansersättningen ut i efterskott när assistansen redovisats av anordnaren till Försäkringskassan.
Assistansberättigade som är egna arbetsgivare får däremot assistansersättningen utbetald i förskott månaden innan assistansen utförs. Läs mer om efterskottsbetalning.

Assistansberättigade som är egna arbetsgivare eller har förhöjd assistansersättning är skyldiga att redovisa till Försäkringskassan hur pengarna använts. Om du är egen arbetsgivare ska det du inte förbrukat inom sexmånadersperioden från redan använda timmar återbetalas till Försäkringskassan. Du som har förhöjd ersättning ska redovisa varje månad, utgifterna får då vara högst assistansersättningen + 12 % varje månad.
Om du köper assistans blir assistansersättningen inkomst i assistansanordnarens näringsverksamhet och assistansanordnaren ansvarar mot Skatteverket för hur assistansersättningen används.

Hur kan assistansen utföras?

Du kan antingen bli egen arbetsgivare eller köpa assistans av en anordnare. Som egen arbetsgivare tar du det fulla arbetsgivaransvaret och anställer dina assistenter själv. Om du köper assistans kan göra du detta från kommunen, ett företag eller bli medlem i ett brukarkooperativ, som då har det formella arbetsgivaransvaret.

Sjuklöner: Om du har assistansersättning och ordinarie assistent är sjuk ska kommunen betala skäliga kostnader för en vikarie till den anordnare som anlitats. Om du är egen arbetsgivare betalar Försäkringskassan ut ersättning för sjuklöner.

Klaga på/anmäla en anordnare

Klaga till IVO

Vem som helst kan lämna uppgifter om brister och missförhållanden, eller synpunkter i övrigt, på assistansanordnare (kommunala eller privata) till IVO. Det gäller oavsett om man själv är berörd, är närstående eller på annat sätt känner till brister i en verksamhet.

Det går att lämna information till IVO om missförhållanden och du kan då välja att vara anonym. Efter en anmälan får man återkoppling med besked om hur IVO kommer hantera de lämnade uppgifterna.

Klaga till berörd verksamhet

Du kan även lämna dina synpunkter till berörd kommun och verksamhet. De är skyldiga att ta emot klagomål och synpunkter som en del i sitt kvalitetsarbete.

Assistanskoll hjälper dig att välja

Det är viktigt att välja den assistansform och anordnare som passar dig. På Assistanskoll finns en Jämförelsetjänst av assistansanordnare och guider som hjälper dig att välja.
"Välja assistansanordnare"
"Vara egen arbetsgivare"
"Anordna din egen assistans"

Omprövning av rätt till assistansersättning

1 april 2018 avskaffades Försäkringskassans tvåårsomprövningar. Sedan dess omprövas inte tagna efter dagens rättspraxis. När någon nyansöker om assistans eller söker fler assistanstimmar gäller dock dagens rättspraxis.

Alla beslut kan dock omprövas vid så kallade "väsentligt ändrade förhållanden".Vad som räknas som detta beskrivs i Försäkringskassans vägledning (sid 34-41). Där nämns bosättning i Sverige eller utlandsvistelse, bostadsförhållanden, civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn, hälsotillstånd, förvärvsarbete i Sverige eller utomlands, arbetsförmåga, inkomstförhållanden, förmögenhetsförhållanden och utländsk socialförsäkringsförmån. Det finns stark kritik från funktionsrättsrörelsen om att omprövningar sker alltför lätt. Se intervju: Sophie Karlsson, ordförande IfA – ”Man ska inte behöva be om statens godkännande för att byta hobby”.

Både assistansanordnaren och assistansanvändaren kan bli återbetalningsskyldiga om de inte rapporterat förändringar de känt till. Assistansberättigade kan bli återbetalningsskyldiga om de de lämnat felaktiga uppgifter eller inte anmält "väsentligt ändrade förhållanden".

Återkrav av assistansersättning utgör sedan den 1 sep 2022 exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § 6 i utsökningsbalken (UB), vilket innebär att de hanteras som allmänna mål hos Kronofogden. De kan inte överklagas i allmän domstol utan enbart i förvaltningsdomstol. Se intervju: Försäkringskassan, Fredrik Falk – ”Återkrav behandlas nu som allmänna mål hos Kronofogden”

Assistans under sjukhusvistelse

Assistans kan ges under kortare sjukhusvistelse, upp till fyra veckor om det finns särskilda skäl som beskrivs i Försäkringskassans vägledning (sid 56-57)

  • Om det krävs att en eller ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den funktionshindrade finns till hands, och det beror på funktionshindret eller en kombination av funktionshinder, hälsotillstånd eller möjligheter att kommunicera.
  • Om hjälpbehovet kan tillgodoses av sjukvårdshuvudmannen. Bristande resurser hos denne ska inte påverka bedömningen.
  • Om ett barns behov av hjälp ska tillgodoses genom normalt föräldraansvar.

Den assistansberättigade måste begära en prövning om det finns särskilda skäl, det är inget Försäkringskassan gör automatiskt.

Alternativ till personlig assistans

Om du inte beviljas personlig assistans av Försäkringskassan eller kommunen är hemtjänst via SoL, socialtjänstlagen den vanligaste stödinsatsen. Vad är skillnaden? Kortfattat så är LSS-insatsen personlig assistans bättre än insatser i socialtjänstlagen, LSS-insatser kostar inte något och ska ge individen goda levnadsvillkor. SoL-insatser ska ge en skälig levnadsnivå och är normalt avgiftsbelagda. I personlig assistans har du en rätt att välja vem som ska ge stödet, hur och när det ska utföras, i hemtjänst finns inte denna rätta på samma sätt.

En annan LSS-insats som kan ges är ledsagning vilket innebär att en person hjälper dig att ta dig till och från olika aktiviteter. Ytterligare en LSS-insats är Bostad med särskild service som kan vara en gruppbostad eller servicebostad där de boende delar samma personal.

Statistik

Assistanskoll har sammanställt statistik över antalet assistansberättigade, genomsnittligt antal assistanstimmar, könsfördelning och hur assistansberättigade valt assistansanordnare, kostnader för assistansersättning mm.
Försäkringskassan för statistik om vilka som får assistansersättning fördelat på kön, ålder, personkretsar och val av assistansanordnare.

Statistik i korthet

  • Assistansberättigade: December 2023 fanns det 13 253 personer med assistansersättning från Försäkringskassan. 5905 var kvinnor och 7 348 var män. De assistansberättigade hade i genomsnitt 133,9 assistanstimmar/vecka. Kvinnor hade i genomsnitt 131,1 och män 136,2 assistanstimmar/vecka. Källa: Försäkringskassan
  • Val av anordnare Försäkringskassan: Av de med assistansersättning från Försäkringskassan hade (okt 2023) 16,6 % sin assistans i kommunal regi, 70,7 % anlitade ett assistansföretag, 5,9 % ett assistanskooperativ och cirka 4,9 % var egna arbetsgivare för sina assistenter. Källa: Försäkringskassan
  • Kommunalt beviljad assistans: Okt 2022 fanns 4 811 med personlig assistans beviljat av kommunerna. I okt 2022 hade personer med kommunalt beviljad assistans i genomsnitt 60,3 timmar/vecka. Källa: Avdelningen för register och statistik på Socialstyrelelsen.
  • Val av anordnare Kommun: Av de med kommunalt beviljad assistans hade (okt 2015) 43 % sin assistans i kommunal regi, 50 % anlitade ett assistansföretag, sex % ett assistanskooperativ och 1 % var egna arbetsgivare för sina assistenter (Källa: Socialstyrelsen sid 28)

Skicka sidan till: