Faktabas med information som rör personlig assistans

Lagar, nyhetssajter, myndighetsinformation, domar, avhandlingar, facklitteratur, mediareportage med mera. Här har vi samlat all sorts information som berör personlig assistans.

Hör gärna av dig till Assistanskoll om du har något som du tycker borde läggas till i Faktabasen

Lagar

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)LSS lagtexten innehåller bestämmelser om de nio LSS-insatserna för vissa funktionshindrade, en av dessa insatser är personlig assistans.
• 51 kap. Assistansersättning i Socialförsäkringsbalken
  Beskriver bestämmelser för den statliga assistansersättningen från Försäkringskassan. LASS (Lagen om assistansersättning) ersattes 2011-01-01 av 51 kap. i Socialförsäkringsbalken. Här anges att allt i LSS-lagen även gäller för assistansersättning.
• Arbetstidslagen (1982:673)
  Reglerar maximal arbetstid, arbetstidens förläggning, dygnsvila och veckovila. Lagen är dispositv, dvs kan ändras av kollektivavtal.
• Lag (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete
  Gäller för personliga assistenter som är anställda av assistansberättigade som är egna arbetsgivare och då arbetar i sin arbetsgivares hushåll. innehåller särskilda regler för arbetstid och anställningar/uppsägningar.
• Arbetsmiljölagen (1977:1160)
  Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla personliga assistenter, även de som är anställda hos assistansberättigade som är egna arbetsgivare.
• Lag (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder
  Innehåller bestämmelser om hur personal som arbetar med barn ska registerprövas.
• Offentlighets och sekretesslag (2009:400)
  Ersatte sekretesslagen den 30 juni 2009. Innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar.
• Lagen om egenvård (2022:1250)
  I lagen om egenvård definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal som har legitimation eller särskilt förordnande har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan.
• Bidragsbrottslagen (2007:612)
  En lag för att kunna straffa dem som lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden och då erhåller offentliga bidrag eller bidrag med för stort belopp. Omfattar personlig assistans beviljad av kommuner och Försäkringskassan.

Förordningar

• Förordning (1993:1091) om assistansersättning
  Innehåller föreskrifter om assistansersättningen.
• Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade
  Innehåller föreskrifter för LSS-insatserna, varav en är personlig assistans.

Internationella avtal

• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  Konventionen tillsammans med det frivilliga protokollet ratificerades av Sverige den 4 dec 2008.
  
  Artikel 19 i FN-konventionen nämner personlig assistans:
  (a) Persons with disabilities have the opportunity to choose their place of residence and where and with whom they live on an equal basis with others and are not obliged to live in a particular living arrangement;
  (b) Persons with disabilities have access to a range of in-home, residential and other community support services, including personal assistance necessary to support living and inclusion in the community, and to prevent isolation or segregation from the community;
• General Comment on article 19: Living independently and being included in the community
  Text från Committee of the Rights of persons with Disabilities. Texten kommenterar Artikel 19 och beskriver bland annat hur "personal assistance" ska vara utformad, (sid 5)
• The right of people with disabilities to live independently and be included in the community
  Innehåller 15 rekommenderade steg för EU:s länder för att förverkliga Artikel 19 i FN-konventionen, steg 8 nämner personlig assistans.

Informations/Nyhetssajter om personlig assistans

• IfA - Intressegruppen för assistansberättigade
  IfA arbetar intressepolitiskt och ger stöd till enskilda assistansberättigade samt utfärdar IfA-godkännande av assistansanordnare.
• Funktionshinderpolitik
  Tidskrift som ges ut av DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Har nyheter om assistans.
• Heja Olika
  Nätsajt som inriktar sig på barn och unga i behov av särskilt stöd, bevakar nyheter om personlig assistans, ger även ut tidskriften Föräldrakraft.
• Assistansbarometern, Analys från Vårdföretagarna
  Analyser av och nyheter om personlig assistans från Vårdföretagarna
• Facebook: Uppgradera personlig assistans till 2000-talet Startad 2013 av Mikael Andersson för att förändra lagstiftningen kring personlig assistans till 2000-talet.
• Facebook: Debattgrupp för diskussion om LSS och mänskliga rättigheter
  Startad 2018 av Kim E Lindberg för att diskutera LSS, personlig assistans och mänskliga rättigheter. Målsättningen är att gemensamt med andra kämpa för LSS, personlig assistans och mänskliga rättigheter och att Sverige ska följa CRPD avtalet.
• Facebook: Tack vare assistansen
  Assistansanvändare kan berätta vad de kan göra med hjälp av sin personliga assistans. Gruppen vill lyfta fram hur nödvändig assistansen är och vilken skillnad den gör i livet för personer med funktionsnedsättning. Startades 2016.
• Kommunalarbetaren (artiklar om personlig assistans)
  Tidskrift för Kommunals medlemmar
  
• Personlig Assistans tips
  PA-tips samlar, dokumenterar och delar assistansanvändares tips och lösningar om hur man får ut det bästa av sin assistans.
  
• Föreningen JAG
  Ideell organisation som arbetar för personer med omfattande, ofta intellektuella, funktionsnedsättningar.
• STIL
  STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige är ideell förening av personer med funktionsnedsättning. Föreningen är del av den internationella Independent Living-rörelsen.
  
• Fremia
  Arbetsgivarorganisation för assistanskooperativ och egna arbetsgivare.
• Vårdföretagarna Bransch Personlig assistans
  Arbetsgivarorganisation för assistansföretag.

Funktionshinderorganisationer/förbund

• Funktionsrätt Sverige
• Neuroförbundet
• DHR, Delaktighet, Handlingsfrihet, Rörelsefrihet
• Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU)
• Personskadeförbundet, RTP
• Förbundet FÖR Delaktighet och Jämlikhet
• Stroke-Riksförbundet
• Förbundet unga rörelsehindrade
• FUB - För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
• Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
• Riksförbundet Attention
  
• Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH)
• Synskadades Riksförbund, SRF

Försäkringskassan

• Generell information om assistansersättning
  
• Information till assistansanordnare om assistansersättning
• Statistik från Försäkringskassan om assistansersättning
  Statistik om vilka som får assistansersättning fördelat på kön, ålder, personkrets, typ av anordnare assistansberättigade valt mm.

Försäkringskassans vägledning för assistansersättning

• Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning 2003:6 version 34 (beslutad 2024-05-13)
  Vägledningen är ett stöd för handläggarna på Försäkringskassan och innehåller en samlad information om vad som gäller för assistansersättning. Vägledningen innehåller beskrivningar av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten i lagstiftning och rättspraxis. Vägledningen innehåller även beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas.

Blanketter från Försäkringskassan

• Ansökan om assistansersättning (FK 3062)
• Ansökan om assistansersättning med högre timbelopp (FK 3051)
• Räkning för hur assistansersättning använts (FK 3057) (Du kan behöva spara dokumentet på din dator och öppna det via Adobe Acrobat Reader)
  Information om hur blankett 3057 fylls i
• Tidsredovisning för assistansersättning (FK 3059) (Du kan behöva spara dokumentet på din dator och öppna det via Adobe Acrobat Reader)
  
  Information om hur blankett 3059 fylls i
• Redovisning av utbetald assistansersättning (FK3095)
• Läkarutlåtande för assistansersättning (FK 7805)
  Information om hur blankett 7805 fylls i
• Begäran om betalningsmottagare och anordnare för assistansersättning (FK 3079)
• Anmälan från arbetsgivare med uppgifter om personlig assistent (FK 3066)
  (Assistenternas bostadsort, personnummer och om de är närstående till den assistansberättigade)

Rapporter från Försäkringskassan

• Analys av utfallet av schabloniserat föräldraavdrag inom assistansersättningen
  Svar på regeringsuppdrag 2024-08-26. Rapporten följer upp och analyserar hur regeländringen om ett schabloniserat föräldraavdrag, och tillämpningen av den, har påverkat utfallet av rätten till assistansersättning.
• Vilka får avslag på ansökan om assistansersättning? Socialförsäkringsrapport 2024:1
  Rapport gjord på initiativ av Försäkringskassan som undersöker vilka som ansöker och får avslag. Data från Socialstyrelsen beskriver stöd som ges före och efter ansökningarna.
• Uppföljning av reformen Stärkt rätt till personlig assistans - slutredovisning
  Svar på regeringsuppdrag 2023-10-23
• Analys av utvecklingen egna arbetsgivare inom assistansersättningen
  Svar på regeringsuppdrag till Försäkringskassan 2023-09-04
• Uppdrag om kunskapsstöd gällande assistansersättningen S2021/07149
  Uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för handläggare för att göra bedömningar och beslut mer begripliga och minska integritetsintrånget. Svar på regeringsuppdrag 2022-06-30
• Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen
  svar på regeringsuppdrag 2022-05-20
• Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen
  svar på regeringsuppdrag 2021-05-21
• Rapport – Uppföljning av lagändring om andning som
  grundläggande behov
  svar på regeringsuppdrag 2020-12-14
• Analys av minskat antal mottagare av assistansersättning
  svar på regeringsuppdrag 202o-05-25
• Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen
  svar på regeringsuppdrag 202o-05-25
• Anhöriga till personer med statlig assistansersättning 2018:5
  En beskrivning av anhöriga som personliga assistenter, mottagare av personlig assistans och assistansersättningen
  

• Assistansersättning - Inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis (2017:14)
  Analys av inflöde och utflöde i assistansersättningen, samt konsekvenser av två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD 2012 ref. 41 och HFD 2015 ref. 46). Visar att 38 av 188 avslag under 2016 beror på förändrad rättspraxis pga de två domarna.
• Avslag inom assistansersättningen - hur ska vi förstå den senaste tidens ökning (2017:8)
  Rapporten försöker svara på varför avslagen på ansökningar om assistansersättning ökat mellan 2012-2016.
  
• Analys av behov av införande av vissa skyldigheter för Försäkringskassan och kommuner i samband med att assistansersättning har dragits in
  Svar på ett regeringsuppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen
• Försäkringskassans administration av assistansersättningen (2017:2)
  Rapport där man via en enkätundersökning studerat handläggarnas syn på beviljande av timmar, de privata anordnarnas roll och missbruk/kriminalitet.
• Assistansersättningens utveckling (2017:4)
  Slutrapport om orsaken till ökningen av antalet assistansberättigade och antalet assistanstimmar. Rapporten visar att ökningen kan ha vänt i slutet av 2016.
  
• Assistansersättningens utveckling - orsaker till ökningen av antalet assistansmottagare och genomsnittligt antal timmar (2015:13)
  Ett svar på ett regeringsuppdrag. Analyserar orsakerna till att antalet assistansberättigade och assistanstimmarna per person ökat sedan 1994. Utökad sammanfattning till rapporten (2015:13)
• Assistansersättning - rättslig kvalitetsuppföljning (2015:7)
  Undersöker kvaliteten i bedömningar av dubbelassistans, assistans för fritids/samhällsaktiviteter, tillsyn och assistans då den assistansberättigade deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet.
• Statlig assistans - resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade
  Svar på en Totalundersökning bland alla assistansberättigade i Sverige 2011.
• Upplevd kvalitet av personlig assistans (2014:8)
  En litteraturöversikt över upplevd kvalitet i personlig assistans enligt studier över utfall under LSS reformens 20 år
  
• Försäkringskassans föreskrifter om assistansersättning, (FKFS 2016:4)
  Förtydligar och tolkar LSS-lagen.
• Försäkringskassans allmänna råd om assistansersättning (RAR 2002:6)
  Förtydligar och tolkar LSS-lagstiftningen
  

Rättsliga ställningstaganden och rättsöversikter från Försäkringskassan

• Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov (2017:05)
• Hjälp med det grundläggande behovet personlig hygien inom assistansersättning (2017:02)
• Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov (2016:09)
• Psykisk funktionsnedsättning vid bedömning av grundläggande behov (2015:07)
• Föräldraansvarets omfattning vid hjälp med kommunikation i vanliga sociala situationer inom assistansersättning (2015:05)
• Sambor likställs med makar inom assistansersättningen (2006:14)
• Regelbundet återkommande behov inom assistansersättningen (2006:04)
• Rättsöversikt - personlig assistans (Anser 2012:2)
  Samlad översikt över Regeringsrätts och Kammarrättsdomar mellan 1997 - 2011 som berör personlig assistans.
• Rättsfallsöversikt - personlig assistans (Anser 2011:1)Rättslägesbeskrivning om Försäkringskassans tolkning och efterföljande kammarättsdomar efter Regeringsrättens dom 2009 som befäste att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska räknas vid ansökan om assistansersättning.
• Rättsfallsöversikt - personlig assistans - föräldraansvar (2015:1)
  Rättsöversikt med förtydliganden om hur långt föräldrarnas ansvar sträcker sig när ett barn har assistansersättning. Ställningstagandena gäller personlig hygien, kommunikation och tillsyn.
• Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
  Det internmeddelande som startade den nya behovsbedömning där grundläggande behov delades in i integritetskänsliga delar.
• Assistansersättning - ändrad tolkning av 6 § förordningen om assistansersättning (2008-06-11)
  Det internmeddelande från försäkringskassan som fastställde reglerna för rätten till assistansersättning vid uppsägningstid och sjukhusvistelse.

Försäkringskassans årsredovisningar

Årsredovisning 2015, Årsredovisning, 2016, Årsredovisning 2017, Årsredovisning 2018, Årsredovisning 2019, Årsredovisning 2020, Årsredovisning 2021, Årsredovisning 2022 Årsredovisning 2023

Rapporter från Riksförsäkringsverket, RFV (Blev en del av Försäkringskassan 2005)

• Assistansersättning Domar t.o.m. juni 2000 - Rättslägesöversikt
• Provisoriska beslut om assistansersättning - en kartläggning och utvärdering av nya regler från 1 jan 2001 (2004:6)
• Resurser för att leva som andra en analys av kostnadsutvecklingen i assistansersättningen (2001:3)
• Barns rätt till assistans & assistansersättning - en kartläggning och analys av utvecklingen 1996 - 2002 (200:09)
• Assistansersättning efter 65, en utvärdering av de nya reglerna, (2004:10)
• Assistans för kvinnor och män - en genderanalys av assistansersättningen (2004:11)
  

Försäkringskassans kontroll/Polisutredningar av fusk

• Lägesbild - Försäkringskassans allvarligaste risker för felaktiga utbetalningar och bidragsbrott 2023 (PMi 2024:4)
  Rapporten ska fördjupa kunskapen om och bidra med nya perspektiv inom området och Försäkringskassans arbete med att motverka fbidragsbrott. Rapporten beskriver vilka grupper i samhället som är över och underrepresenterade i bidragsbrott.
  
• Felaktiga utbetalningar av assistansersättning - Vad kan vi säga om omfattningen av felaktiga utbetalningar av assistansersättning? 2019:4
  Rapport som sade att det inte går tydligt bedöma omfattningen av fusk i assistansersättning.
• Utvecklingen av risken för felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen 2019:6
  Underlag till Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen
• Felaktiga utbetalningar och brott mot Socialförsäkringen - svar på regeringsuppdrag (2010-02-19)
  Försäkringskassans bedömning av omfattningen av fusk inom personlig assistansersättning och andra socialförsäkringar

• Särskild redovisning av felaktiga utbetalningar - svar på regeringsuppdrag (2016-02)

Statistik över kontrollutredningar i Assistansersättning

• Kontrollutredningar 2014, Kontrollutredningar 2013, Kontrollutredningar 2012, Kontrollutredningar 2011, Kontrollutredningar 2010

Inspektionen för socialförsäkringen, (ISF)

• Försäkringskassans återbetalningsverksamhet - En granskning av hur lagändringen om direkt verkställbara
  beslut om återkrav har påverkat tillämpning och styrning (2024:2)
• Förändringar inom assistansersättningen - En första granskning av 2023 års lagändringar för stärkt rätt till personlig assistans (2024:1)
• Timschablonen inom assistansersättningen - en analys av förutsättningarna att prissätta den personliga assistansen (2021:11)
• Åtgärder för att begränsa fusk och felaktigheter i assistansersättningen (2018:4)
• Assistansmarknaden - lönsamhet och konkurrensförhållanden (2017:16)
• Sjukvårdande insatser och personlig assistans (2016:16)
• Assistansersättningen - Brister i lagstiftning och tillämpning (2015:9)
• Kommunernas kostnader för assistansverksamhet (2014:23)
• Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning (rapport 2014:19)
• Vad är normalt? - föräldraansvaret i assistansersättningen (rapport 2014:6)
• Assistansmarknaden - en analys av timschablonen (rapport 2012:12)
• Tvåårsomprövningar av assistansersättning (rapport 2012:13)
• Utfall av statlig assistansersättning (rapport 2012:18 delredovisning )
• Bidragsbrott och skattebrott - Välfärdens dubbla kriminalitet (2011:12)
  
  

Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Blanketter och information för tillstånd

• Information från IVO om personlig assistans och tillståndsansökan
• Blankett ansökan för att bedriva personlig assistans
  
• Bedömningsstöd för tillståndsprövning i personlig assistans

Egenanordnad personlig assistans

• Information om egenanordnad assistans
• Blankett anmälan av egenanordnad personlig assistans, LSS
• Blankett avanmälan av egenanordnad personlig assistans, LSS

Tillsynsrapporter

• Lämplighetsprövning av assistansanordnare 2017 (april 2018)
  Av 200 granskade anordnare förlorade 16 sitt tillstånd.
• Lämplig eller inte – det är prövningen (2016)
  Lämplighetsprövning av tillståndspliktiga verksamheter som bedriver assistans. Av 55 prövade verksamheter förlorade sju sitt tillstånd.
  
• Personlig assistans för barn - Tillsyn av enskilda assistansanordnare (2013)
  
• Personlig assistans - en insats med kvalitet? okt 2014
• Personlig assistans under luppen
  Sammanställning av lex Sarah-anmälningar och klagomål inom personlig assistans mellan 1 juli 2011 och 31 december 2014

Övriga rapporter

• Förslag till åtgärder gällande oseriösa assistansanordnare, oktober 2020
  IVO föreslår författningsändringar som skulle ge myndigheten bättre förutsättningar att identifiera oseriösa verksamheter

Socialstyrelsen/Länsstyrelserna

Bedömningsinstrument för personlig assistans

• Bedömningsinstrument från 2011
  OBS! Detta är en version som överlämnades av Socialstyrelsen till Försäkringskassan 2011. Vi vet inte hur det formulär som används idag ser ut.
  
  WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)
  (är grund för frågorna i bedömningsinstrumentet/stödet)

Socialstyrelsens rapporter

• Covid-19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS
  Kartläggning och analys av hur Covid 19 pandemin påverkat möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till och delta i kommunala LSS- insatser.
• Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid tillämpning av LSS (Socialstyrelsen februari 2019)
  Uppföljning av hur principen om barnets bästa tillvaratas i bedömningar, beslut och planering av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen analyserar vilka hinder som finns för att uppfylla barnperspektivet.
  
• Konsekvenser av domar om det femte grundläggande behovet - En analys av hur kommuner och brukare påverkas
  (Socialstyrelsen dec 2017) Analyserar hur domar från Högsta förvaltningsdomstolen som rör det femte grundläggande behovet påverkat kommunernas beviljanden samt vilka konsekvenser domarna haft för brukare med personlig assistans.
• Socialstyrelsen - Kommunernas stöd vid genomförande av egenvård (Socialstyrelsen dec 2017)
  Kartläggning av kommunernas stöd frö egenvård. Visar att alla kommuner inte sger töd med egenvårdsinsatser som tex sondmatning. Istället ger många föräldrar själva egenvårdsinsatserna till sina barn.
• Kartläggning och analys av vissa insatser i LSS - Tilläggsuppdrag avseende insatsen personlig assistans (Socialstyrelsen 2 sep 2015)
  Svar på regeringsuppdrag där Socialstyrelsen bland annat föreslår en mer enhetlig tillämpning av LSS i kommunerna för att minska förekomsten av lokala riktlinjer.
• Personlig assistent och god man - är rollerna förenliga? (Socialstyrelsen 15 jan 2014)
  Svar på regeringsuppdrag där Socialstyrelsen föreslår att en assistent samtidigt kan vara god man, förvaltare eller ombud för den assistansberättigade.
• Barn med personlig assistans - Möjligheter till utveckling, självständighet och delaktighet (Socialstyrelsen 15 jan 2014)
  Svar på regeringsuppdrag där Socialstyrelsen säger att ungdomars självständighet kan hämmas av att ha enbart anhöriga som assistenter.
• Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Socialstyrelsen 2008)
  Rapport som belyser att en del av kostnadsökningen beror på att kvaliteten har ökat. Personlig assistans visas också vara mer kostnadseffektivt än hemtjänst.
  
• Personlig assistans som yrke (Socialstyrelsen 2007)
  Rapporten sammanställer och analyserar de yrkesmässiga problem som personliga assistenter möter i sitt arbete och pekar på områden där mer forskning behövs.
• Kommunala riktlinjer - till hjälp eller stjälp?2007
  Länsstyrelserna redovisar i en undersökning att kommunala riktlinjer för LSS-bedömningar ofta begränsar insatsen på ett oacceptabelt sätt. Enligt länsstyrelsernas slutsatser har nio av tio kommuner "skapat begränsningar som skiftar från kommun till kommun. Många kommuner begränsar ditt självbestämmande genom att till exempel bestämma vad du kan få assistans med.
• Personlig assistans - En inventering av forskningsläget (Socialstyrelsen 2005)
  Rapporten sammanställer och analyserar den svenska forskningen inom området personlig assistans utifrån assistansanvändarens och den personliga assistentens perspektiv samt det socialpolitiska sammanhanget.
  
• Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
  Information om hur dokumentation bör ske, bland annat inom personlig assistans. Det ska finnas dokumentation om assistansen utförs av en anordnare (privat företag, kooperativ, kommun). Egna arbetsgivare behöver inte ha dokumentation.

Föreskrifter och Allmänna råd från Socialstyrelsen

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentationen i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).
  Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningar.
  
• Socialstyrelsens information om egenvård
  Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård upphör att gälla vid utgången av februari 2023. Lagen (2022:1250) om egenvård trädde i kraft den 1 januari 2023.
  
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (SOSFS 2011:5)
  Handbok för Socialtjänsten om tillämpningen av Lex Sarah
• Allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2)
  Allmänna råd för kunskaper och utbildning hos personal i SoL och LSS. Särskilda rekommendationer gäller för personliga assistenter som valts av den assistansberättigade.
  

Statistik för LSS-insatser beviljade av kommunerna

Statistik LSS-insatser år 2000, Statistik LSS- insatser år 2003, Statistik LSS-insatser år 2007, Statistik LSS-insatser år 2008, Statistik LSS-insatser år 2009, Statistik LSS-insatser år 2010, Statistik LSS-insatser år 2011, Statistik LSS-insatser år 2012, Statistik LSS-insatser år 2013, Statistik LSS-insatser år 2014, Kartläggning och analys LSS-insatser 2015, Statistik LSS-insatser 2016, Insatser - Lägesrapport 2017, Statistik om LSS-insatser 2017, Insatser - Lägesrapport 2019, Statistik om LSS-insatser 2018, Statistik om LSS-insatser 2019, Statistik om LSS-insatser 2020 Lägesrapport 2020 Statistik om LSS-insatser 2021 Statistik om LSS-insatser i kommunerna 2022 Statistik för LSS-insatser 2023

Arbetsmiljöverket

• Information om personlig assistans på Arbetsmiljöverkets hemsida

Publikationer från Arbetsmiljöverket

• Arbetstidslagen, dess förordning med kommentarer
  Information om Arbetstidslagen, med kommentarer från jurister på Arbetsmiljöverket.
• Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö
  Information från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljöarbete i personlig assistans.
  
• Personlig assistans - ett arbetsfält med brukare, ansvar och variation
  Riksövergripande tillsynsprojekt av personlig assistans 2002.
• Personliga assistenters arbetsmiljö, ett riksövergripande projekt
  Utvärdering av ett regionalt tillsynsprojekt av personlig assistans i Dalarna 2001.
• Vård och omsorg i ordinärt boende - särskilt tillsynsområde
  Riksövergripande tillsynsprojekt av personlig assistans och hemtjänst 2009.
• Våld och hot i arbetsmiljön
  Föreskrifterna om våld och hot tar bland annat upp utformning av arbetsplatser, utbildning, stöd och handledning, ensamarbete och värdetransporter.

Övriga myndigheter

Riksrevisionen

• Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? (RiR 2011:20)
  Rapport som ifrågasätter de höga siffrorna för medvetet bidragsfusk och som kritiserar hanteringen av bidragsbrott.
• "Personlig assistans till funktionshindrade" (RiR 2004:7)
  Riksrevisionen har granskat hur assistansreformen fungerar utifrån: Stämmer praktiken överens med riksdagens intentioner, vilka hinder finns för en effektiv administration, vilka hinder finns för en väl fungerande tillsyn, vad har regeringen gjort för att styra och följa upp reformen och dess effekter?

Ekonomistyrningsverket

• Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen 2010
  Tar upp myndighetsgemensamma risker, gemensam statistik och indikatorer, modeller för kostnadseffektivitet, elektroniskt informationsutbyte med mera..

Brottsförebyggande Rådet, Brå

• Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet - En rapport om välfärdsbrott med felaktiga intyg. mars 2015
  Rapport som tar upp hur det gått till när vissa personer skaffat sig felaktiga intyg vid bedömningar av assistansersättning eller fuskat med tidrapporter för utförd assistans.

Nationellt Underrättelsecentrum, NUC

OLLE - Strategisk rapport om hur personlig assistans och arbetstillstånd otillbörligt och systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet 2020-09-23
Rapport om brottslighet där assistansersättning utnyttjas i kombination med regler kring arbetskraftsinvandring

FUT-Delegationen mot felaktiga utbetalningar

FUT-Delegationens rapporter om bidragsfusk ligger till stor del bakom de åtgärder i form av kontroll av assistansersättningen som skett efter 2010...

• Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, nov 2007
• Varför blir det fel? Orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, maj 2007
• Slutrapport: Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74)

Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

• Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59)

Skatteverket

• Information från Skatteverket om assistansersättning
• Slutrapport - Skatteplanering i företag inom välfärdssektorn
  Om vilka typer av skattefusk som finns på olika områden, på sid 19-20 tas assistans upp.
  

Åklagarmyndigheten

• Bedrägeri och Bidragsbrott med Assistansersättning - Probleminventering och rekommendationer (Pm 2015:5)
  Rätts-pm från åklagarmyndigheten om fusk och kriminalitet inom assistansersättning
  
  

Propositioner samt de lagändringar dessa lett till i LSS

• 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade
  Den ursprungliga LSS-propositionen författad av Bengt Westerberg och Carl Bildt. LSS-Lagstiftningen trädde i kraft 1 januari 1994. Detta är de förarbeten som visar lagstiftarens intentioner med personlig assistans.
• PM från riksdagens utredningstjänst om hur partierna röstade 1993 inför införandet av LSS
  
• 1994/95:77 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
  Ledde till att assistansberättigade som är egna arbetsgivare inte får anställa assistenter som han/hon lever i hushållsgemenskap med. Dessa måste anställas av en annan arbetsgivare. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 1995.
• 1995/96:146 Vissa frågor om personlig assistans
  Ledde till definiering av de grundläggande behoven som berättigar till personlig assistans. Dessa måste också uppgå till minst 20 timmar per vecka och är hjälp med måltider, klä av och på sig, personlig hygien, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Personlig assistans ska inte längre beviljas i skola, barnomsorg eller daglig verksamhet utan särskilda skäl. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 1996.
• 1996/97:146 Vissa frågor om personlig assistans
  Assistansersättningens timbelopp schabloniseras till ett belopp som fastställs varje år. Möjlighet till utökat schablonbelopp införs också. Lagändringen trädde i kraft 1 september 1997. Stat och kommun får ett gemensamt finansieringsansvar där kommunen alltid ska ersätta de 20 första assistanstimmarna varje vecka. Lagändringen trädde i kraft 1 november 1997.
• 2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65 år
  Assistansberättigade får behålla beviljade assistanstimmar efter 65 års ålder. Nya timmar beviljas dock inte. Lagändringen trädde i kraft 1 januari 2001
• 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade
  Ett system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna införs. För varje kommun skall en standardkostnad per invånare beräknas. Beroende på hur den enskilda kommunens standardkostnad avviker från den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare lämnas ett bidrag från staten eller betalas en avgift till staten. Lagändringen trädde i kraft 1 mars 2004.
• 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans
  Assistansersättningen får bara användas för köp av personlig assistans eller för att avlöna egna personliga ssistenter. Assistansersättningen blir en inkomst i assistansordnarens näringsverksamhet och ska beskattas. Den assistansberättigade som inte använt all ersättning ska återbetala det som blir över var sjätte månad (avräkningsperioden). Egna arbetsgivare kan inte ha sparade medel utöver sexmånadersperioden. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2008.
• 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet
  LASS upphör som lag och blir 51 kap i Socialförsäkringsbalken. Alla assistansanordnare ska tillståndsprövas av Socialstyrelsen och Egna arbetsgivare ska anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Personal som arbetar med barn med assistans ska prövas i belastningsregistret och LSS får ett barnperspektiv. Bostadsanpassningsbidrag och behov av hjälpmedel ska utredas innan ansökan om dubbelassistans kan göras. Den som söker eller vars assistans omprövas har rätt att muntligen framföra sina åsikter inför kommun och Försäkringskassan. Den enskilde ska informeras om och har rätt att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Godkändes av riksdagen den 27 maj 2010, Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2011.
• 2012/13:1 Förslag om ökad säkerhet säkerhet om och utbetalning av assistansersättning (Förslagen ligger från sida 213 i budgetpropositionens avdelning för Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
  Förslagen innebär mer kontroll av assistansberättigade och anordnare. Tex oanmälda hembesök av myndigheter om anhöriga är anställda som assistenter och anordnare att anordnare ska vara skyldiga att anmäla om assistansersättningen används felaktigt. Lades 20 september 2012. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2013.
  
  
• 2017/18:178 Vissa förslag om personlig assistans
  Tvåårsomprövningarna avskaffas tillfälligt. Assistans ska kunna ges för väntetid, beredskap och tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför hemmet. Lagändringarna börjar gälla 1 april 2018.
  
  
• 2017/18:175 Vissa förslag på assistansområdet
  Föreslår att kommunerna ska vara skyldiga att informera om rättigheter i LSS till de som får avslag eller indrag av assistansersättning av Försäkringskassan. Ersättningen till personer med högre timbelopp ska kunna fördelas över en längre tidsperiod. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018.
  
  
• 2018/19:145 Personlig assistans för hjälp med andning
  Andning blir ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Lagändringarna börjar gälla 1 november 2019.
  
  
• 2019/20:92 - Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning
  Andning och Sondmatning ska räknas i sin helhet som grundläggande behov, utan avdrag för integritetsnära delar eller föräldraansvar. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
  
  
• 2020/21:205 Utbetalning av ersättning för personlig assistans endast vid tillstånd
  Försäkringskassan och kommunerna kan neka utbetalning för personlig assistans som utförts av en anordnare som saknar tillstånd från IVO. Försäkringskassan och kommunerna blir skyldiga att informera IVO när en enskild kan antas bedriva assistansverksamhet utan tillstånd. Lagändringarna börjar gälla 1 november 2021.
• 2021/22:214 Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn
  Införande av ett schablonavdrag för tid som räknas av för föräldraansvar. Införande av det nya grundläggande behovet "Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom". Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, ska räknas in i de grundläggande behoven. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.
• 2021/22: Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård
  Införande av ett nytt grundläggande behov ”Stöd som den enskilde behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”. Dagens egenvårdsförskrifter ersätts av en egenvårdslag.

Statliga utredningar

• Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37)
  Utredning som gett förslag till stärkt rätt till assistans för egenvård, tillsyn och föräldraansvar. Utredare: Fredrik Malmberg.
• Översyn av yrket personlig assistent - ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1)Utredning av utreda personliga assistenters villkor, möjligheter till introduktion, information och fortbildningsinsatser samt förslag till förbättringar. Utredare: Lars Lööw
• Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) (LSS-utredningen)
  Har utrett delar av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och assistansersättningen. Utredningen har haft två syften, dels att insatserna ska bli bättre anpassade för de som behöver dem och dels att statens kostnader inte får stiga. Utredare: Gunilla Malmborg
• Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet (Promemoria 2018-01-16)
  Analys av marknaden för personlig assistans och sambandet mellan utvecklingen av antalet timmar samt brottslighet knuten till arbetet med den personliga assistansen Utredare: Stig Svensson
• Kvalificerad välfärdsbrottslighet– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (2017:37)
  Har utrett kriminalitet inom välfärden och gett förslag till åtgärder. Utredare: Lars Erik Lövdén
• Förändrad assistansersättning – en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)
  Har analyserat assistansersättningens timbelopp och konstruktion. Utredare: Agneta Rönn.
• Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)
  Har analyserat omfattning av fusk och felaktiga utbetalningar i assistansersättningen, en analys av kostnadsutvecklingen görs också. Utredare: Susanne Billum
• LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. (SOU 2008:77)
  En bred översyn av lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) och personlig assistans. Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar.
  
• LSS-kommitténs Delbetänkande "Kostnader för personlig assistans, Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning" (SOU 2007:73)
  Delbetänkande som ledde fram till propositionen Kostnader för personlig assistans 2007/08:61
• LSS-kommitténs delbetänkande "På den assistansberättigades uppdrag, God kvalitet i personlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning" (SOU 2005:100)
  LSS-kommitténs första delbetänkande som inte ledde någon proposition.
• Hjälpmedel - Betänkande av LSS och Hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83
  I Hjälpmedelsutredningen (sid 23) föreslås det: "I HSL införs ett förtydligande om att landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Det omfattar de hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon skall kunna tillgodose sina grundläggande personliga behov." Detta ledde inte till någon proposition.
• Assistansutredningen - Kostnader för den statliga assistansersättningen SOU 1995:26
  Utredning som föreslog kraftiga besparingar på assistansersättningen som inte genomfördes, tex slopad assistans för barn under 16 år, rätt till assistans först vid behov på 40 timmar/vecka. Flera förslag genomfördes tex schablonisering av timbeloppet, införandet av grundläggande behov och en 20-timmarsgräns samt borttagen rätt till assistans i daglig verksamhet, skola och barnomsorg. Utredare: Karin Wigzell
• Handikapp, välfärd, rättvisa, delbetänkande av Handikapputredningen SOU 1991:46
  Utredning som föreslog införandet av insatsen personlig assistans och assistansersättning från Försäkringskassan.
  Utredningen leddes av en kommitté med företrädare för alla riksdagspartier, handikapprörelsen, landstings- och kommunförbunden och statliga myndigheter m.fl.

Domar i Förvaltningsdomstolarna

Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD (fd Regeringsrätten) På Domstol.se kan du söka på tex assistansersättning

• Högsta Förvaltningsdomstolens, Mål nr 2060-22, den 13 februari 2024. Domen säger att Försäkringskassan vid prövning av ansökan om fler assistanstimmar ska göra en ny bedömning av om den sökande har rätt till assistansersättning. Myndigheten är då inte bunden av en tidigare bedömning.
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 1959-19 den 2 december 2019. Domen sade att sminkning inte är ett grundläggande behov. Säger att sminkning inte ska räknas som personlig hygien och då inte är ett grundläggande behov.
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 6518-17 den 21 februari 2019. Dom om att en assistansberättigad som får assistansersättning utbetald till sig själv kan anlita även anordnare som saknar tillstånd.
  En begäran om utbetalning av assistansersättning till den försäkrade får inte avslås på den grunden att den anordnare som den försäkrade anlitat inte har tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans.
  
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 682-17 den 13 april 2018. Dom om att sondmatning är ett grundläggande behov.
  Säger att sondmatning och egenvårdsinsatser kan räknas som grundläggande behov.
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 1206-16 den 13 juni 2017. Dom om transporter till fritidsaktiviteter vid andra personliga behov.
  Säger att det måste finnas behov av kvalificerad hjälp om transporter till fritidsaktiviteter ska ge rätt till assistans (andra personliga behov).
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 3527-14 den 25 juni 2015. Dom om det femte grundläggande behovet
  Fastslog att det femte grundläggande behovet "Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap" ska beviljas enbart vid psykiska funktionsnedsättningar.
• Högsta Förvaltningsdomstolen, Mål nr 2012:41. Dom om att varma bad och massage inte är grundläggande behov
  Försäkringskassan tolkade domen som att egenvård inte längre räknas som grundläggande behov. Började tillämpas i maj 2016 i samband med att Försäkringskassan tog fram en ny blankett för läkarutlåtanden.
• Regeringsrätten, Mål nr 5321-07 den 17 juni 2009. Dom om integritetsnära delar av grundläggande behov
  Ledde till att enbart integritetsnära delar av de grundläggande behoven måltider, av/påklädning och personlig hygien ger rätt till assistansersättning när man ska nå över 20-timmarsgränsen.
• Regeringsrätten, Mål nr 6688-95 den 4 juni 1997. Dom om stöd och motivationsinsatser som grund för assistans
  Fastslog att behov av stöd, uppmuntran och motivation inte var grund för att få assistansersättning.

Kammarrätter

• Kammarrätten i Stockholm, Mål nr 8431-19 den 16 oktober 2020. Dom om personlig assistans vid arbete.
  Fastslog rätt till assistans under hela arbetstiden för den assistansberättigade.

Rättsöversikter - Försäkringskassan

• Försäkringskassan: Rättsöversikt - personlig assistans (Anser 2012:2)
  Samlad översikt över Regeringsrätts och Kammarrättsdomar mellan 1997 - 2011 som berör personlig assistans.
• Försäkringskassan: Rättsfallsöversikt - personlig assistans (Anser 2011:1)
  Rättslägesbeskrivning om Försäkringskassans tolkning och efterföljande kammarrättsdomar efter Regeringsrättens dom 2009 som befäste att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska räknas vid ansökan om assistansersättning.
• Försäkringskassan: Rättsfallsöversikt - personlig assistans - föräldraansvar (2015:1)
  Rättsöversikt med förtydliganden om hur långt föräldrarnas ansvar sträcker sig när ett barn har assistansersättning. Ställningstagandena gäller personlig hygien, kommunikation och tillsyn.

Domar i Arbetsdomstolen (AD)

• Dom om visstidsanställningar i personlig assistans Dom nr 33/23, Mål nr A 94 (31 maj 2023)
  AD säger att visstidsanställningar i personlig assistans är förenliga med Lagen om anställningsskydd, LAS. De går emot Kommunal som velat förbjuda anställniungsformen.

Rapporter från organisationer mm

Bengt Westerberg (skrev den ursprungliga LSS-propositionen 1993)

• ”Personlig assistans – en kritisk granskning av regeringens direktiv till LSS-utredningen”
  Bengt Westerberg, juni 2017. Bengt Westerberg gör en beräkning av alternativkostnader till personlig assistans.
• Personlig assistans - hotad frihetsreform?
  Bengt Westerberg, april 2016. Bengt Westerberg hävdar att det pågår en smygavveckling av personlig assistans.

STIL, Stiftarna av Independentliving i Sverige

• Konsekvenser av indragen Assistansersättning
  En studie om medikalisering och hur kostnader skiftar från samhället till brukaren och dess anhöriga. Författare: Mattias Näsman, Umeå universitet, 2016.
• "Innan levde jag, nu existerar jag"
  Effekter av bristande personlig assistans på livsföring och medborgarskap. Författare Christine Bylund. 2015.

Föreningen JAG

• Tio år med personlig assistans
  Föreningen JAG, 2006. Rapport tre från Kunskapsprojektet. Presentation av två intervjuundersökningar med assistansberättigade.

Handikappförbunden

• LSS - Målsättningen som försvann
  Handikappförbunden och Akademikerförbundet sep 2014. Om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

• Svenska staten sviker de svagaste
  Rapport där chefer i kommunerna svarat på en enkät om hur de lever upp till intentionerna i LSS samt hur Försäkringskassans hårdare bedömningar påverkat kommunerna.

Independent Living Institute

• Personlig assistans - en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet
  ILI 2008

Kommunal

• Arbete på samma villkor som andra - Dags att styra upp den personliga assistansen
  Kommunal, 2016. Föreslår en rad åtgärder, tex krav på utbildning för assistenter, begränsning av anhörigassistans m.m.
• Personliga assistenters arbetssituation
  Kommunal, 2004. Kommunal kritiserar anställningsförhållandena i kommunerna för personliga assistenter.
• Personliga assistenters anställningsvillkor
  Kommunal, 2003. Kommunal kritiserar personliga assistenters arbetssituation med avseende på arbetsmiljö och arbetstider.
  

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner

• Vad kostar verksamheten i din kommun
  På sid 31-34 beskriv statistik och kostnader för personer med kommunalt beviljad assistans.
• Koll på assistansen - En handledning för kommunens analys (2015)
  En analys om varför kommunernas kostnader för personlig assistans är ca 12 % högre jämfört med vad som ges via schablonersättningen.
  

Vårdföretagarna (Almega)

• Rapport ”Den personliga assistansens samhällskostnader - är personlig assistans för dyrt”
  Grant Thornton har på Vårdföretagarnas uppdrag granskat den personliga assistansens samhällskostnader. Vad kostar den egentligen? Vad kostar alternativen? Och vad händer om de seriösa privata och ideella utförarna lämnar branschen för att assistansen under många år underfinansierats? I studien ingår bland annat en jämförelse mellan privat/ideellt respektive kommunalt utförd assistans.
• Grant Thornton "Cost of Alternative Interventions to personal Assistance"
  On behalf of Vårdföretagarna, Grant Thornton has reviewed the societal costs of personal assistance. What does it actually cost? How much do the options cost? And what happens if the serious private and non-profit providers leave the market because the assistance has been underfunded for many years? The study includes, among other things, a comparison between private/non-profit and municipal assistance.
• Rapport "Branschfakta personlig assistans”, BPA
  Rapport som utifrån bolagsrapporter och enkätfrågor visar hur mycket i assistansföretagen som går till vinst, löner för assistenter, med mera

Fremia

• Återbetalningskrav och utbetalningsstopp - Bakgrund, följdeffekter och förslag till förändring
  Rapport som hävdar att Försäkringskassan gör orimliga återbetalningskrav på assistansanordnare och rättsosäkra utbetalningsstopp

Rapporter av forskare på Universitet/högskolor

• Forskning om personlig assistans
  En sammanfattning av forskning som finns om personlig assistans. Antologi hösten 2018.
• ”Det handlar om miljarder” - En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter
  Rapport som hävdar att expertmetoden, Expert Elicitation använts på ett felaktigt sätt för att mäta omfattningen av assistansfusk i Sverige. Niklas Altermark och Hampus Nilsson, statsvetenskapliga Institutionen, Lund Universitet. 2017
• "Den personliga assistansens alternativkostnader"
  Rapport som hävdar att det blir en dyrare kostnad för samhället om assistans ersätts av hemtjänst eller anhörigarbete.
  Hans Knutsson, lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 2017
  

Akademiska avhandlingar och uppsatser, samt FoU-rapporter

Avhandlingar

• Enabling disability rights in practise - Understanding how the governance of state-funded personal assistance is fulfilling the Swedish LSS Act
  Doktorsavhandling, Helene von Granitz, Uppsala Universitet, 2022
• ANAKRONA LIVSVILLKOR - En studie av funktionalitet, möjligheter och begär i den föränderliga svenska välfärdsstaten
  Doktorsavhandling, Christine Bylund, Umeå Universitet. 2022
• Egenmakt och välfärdens praktik - En jämförande studie av brukarens inflytande inom olika organisationer som anordnar personlig assistans i Finland och Sverige
  Doktorsavhandling, Emma M. Westin, Åbo Akademi. 2021
  
• Responsibilisering - En studie av assistanssektorns kvasimarknad
  Doktorsavhandling, Robin Bankel, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. 2021
• Life in the hands of welfare bureaucracy: the impact of austerity on disabled people in Sweden
  Doktorsavhandling PhD thesis, Ida Norberg, University of Glasgow. 2019
• Live life! Young peoples’ experience of living with personal assistance and social workers’ experiences of handling LSS assessments from a Child perspective
  Doktorsavhandling, Lill Hultman, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet. 2018
• "Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans
  Doktorsavhandling, Julia Bahnér, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 2016
• Familjeliv med personlig assistans
  Licentiatavhandling, Viveca Selander, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. 2015
• Rätt, Norm och Tillämpning- en studie av normativa mönster vid beslut enligt LSS tre arenor
  Doktorsavhandling, Lennart Erlandsson, Lunds Universitet. 2014
• Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom SoL och LSS Doktorsavhandling, Therese Bäckman, Göteborgs Universitet. 2013. Avhandlingen kan beställas från Jure Bokhandel
• Personlig assistans i praktiken - Beredskap, initiativ och vänskaplighet
  Doktorsavhandling, Hanna Egard, Lunds universitet, 2011.
• Quality of personal assistance- shaped by goverments, markets and corporation
  Doktorsavhandling, John Magnus Roos, Psykologiska Institutionen, Göteborgs universitet, 2009.
• Att förverkliga rättigheter genom personlig assistans
  Doktorsavhandling, Monica Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2008.
• Ideal och vardag - inflytande och självbestämmande med personlig assistan
  Licentiatavhandling, Lottie Giertz, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet, 2008.

Övriga akademiska uppsatser

• Forskning om personlig assistans - en Antologi
  21 olika forskare presenterar sin forskning om personlig assistans. Redaktion: Niklas Altermark, Hans Knutsson och Matilda Svensson Chowdhury. Utgiven av KFO personlig assistans 2018
• Det komplexa medborgarskapet - om myndighetsföreträdarens makt och individens frihet i tillämpningen av LSS-lagen
  Mastersuppsats, Niklas Altermark, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet, 2009
• Intentionerna som glömdes bort - Personlig assistans, en livsviktig men urholkad reform
  Examensarbete, Juristprogrammet, Amalia Elmersson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2017
• Funktionshindrad sexualitet? - En kvalitativ studie om personer med fysisk funktionsnedsättning och sexualitetsfrågor i vardagen med personlig assistans
  Mastersuppsats, Julia Bahner, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2010
• Personlig assistans i olika former - mål, resurser och organisatoriska gränser
  FoU-rapport 2002:4, Agneta Hugemark och Karin Wahlström, Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet, 2002. ISBN 9188738868
• Ledarskap inom personlig assistans, assistansanvändarens erfarenhet av arbetsledarrollen
  Masters of science, Suzanne Elmqvist, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, 2009.
• På tal om funktionshinder - En kritisk diskursanalys av utvecklingen och kampen om personlig assistans
  Examensarbete 15 hp, Erika Pettersson & Erik Rudin, Socionomprogrammet, Karlstad Universitet, 2021
  
• Inflytande med personlig assistans - på egna eller andras villkor? - En jämförande studie av brukarens inflytande mellan en kommun, ett assistansbolag och ett brukarkooperativ
  D-uppsats, Anna Westin, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, 2010.
• Personlig assistans - ett "krets"-lopp? - en intervjustudie om personlig assistans för personkretsarna 1 och 2 enligt LSS och LASS
  D-uppsats, Annicka Kabell-Kjaer, Handikappvetenskap, Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2007
  
• Personlig assistans Förutsättningar för förverkligandet av de handikappolitiska principerna inflytande och självbestämmande
  Examensarbete, Socionomprogrammet, Åsa Gustafsson och Charlotte Larsson, Linneuniversitetet (Kalmar/Växjö) 2009
• Bedömning av behov hos personer med kognitiva hjärnskador - En analys av intervjuer med handläggare från försäkringskassor och kommuner i Norrbottens län
  D-uppsats, Ann-Kristin Andersson, Social omsorg, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2005
• Goda levnadsvillkor eller skälig levnadsnivå...efter 65 år en jämförelse av omsorgsmodeller enligt LSS och SoL
  D-uppsats, Greger Nyberg, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2004
• Vilken yrkesroll formas på handledningen? - Personlig assistans ur ett dramaturgiskt perspektiv
  D-uppsats, Hanna Egard, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2003
• En diskussion om den funktionshindrades svårigheter att begära assistans med hushållsnära tjänster - Problem och möjligheter med personlig assistans
  Påbyggnadsutbildning i Systemisk psykoterapi 2008-2010, Helena Karnström, Ersta Sköndal Högskola, 2010
• Assistansfusk - En mediekonstruktion
  C-uppsats, Malin Hall, Lunds Universitet, 2015
• Bemötande och kommunikation inom personlig assistans - en studie av hur Martin Bubers filosofi kan relateras till personliga assistenters vardagserfarenheter på jobbet
  C-uppsats, Anna Einebrant, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2009.
• Den starke svage - en analys av maktrelationen mellan personlig assistent och assistansmottagare
  C-uppsats, Maria Wallin, Socialhögskolan i Lund, 2009.
• Förändringar av en rättighetslag
  C-uppsats, Kristina andersson och Annah Hasselgren, Hälsa och samhälle, Malmö högskola, 2009
• Anmälningsplikt vs. Tystnadsplikt -, en studie om personliga assistenters möjligheter och hinder att agera om de möter våld i sitt arbete
  C-uppsats Sociologi, Camilla Södersten, Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2009
• Personlig assistent - en beskrivning och analys av yrket
  C-uppsats, Johan Larsson, Socialhögskolan, Lunds universitet, 2009
• Självbestämmande hos brukare - utifrån personliga assistenters upplevelser
  C-uppsats, Cecilia Söderman och Susanne Wikström, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Högskolan i Gävle, 2008
• Personliga assistenters arbetssituation och möjligheter till handledning - En studie ur personal perspektiv
  C-uppsats, Catarina Hultmo och Nina Huotari, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
• Att vara en räckande hand - Personliga assistenters förhållande till den andres självbestämmanderätt
  C-uppsats, Agnieszka Gustafsson och Marie Wennerstrand, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2008.
• LSS - "Luddig, suddig och svår" - En kvalitativstudie om LSS-handläggare
  C-uppsats Sociologi, Linett Ståhl, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, 2008.
• Skälig levnadsnivå eller goda levnadsvillkor? - en vinjettstudie om bedömningar av bistånd enligt SoL och insatser enligt LSS i Göteborg
  C-uppsats, Andrea Mårtensson och Micael Marcusson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2008.
• Vanmakt och motmakt - i personliga assistenters relationer till brukare
  C-uppsats, Stina Bergström, Socialhögskolan vid Lunds universitet, 2008
• Upplevelser av att arbeta i någons hem - En intervjustudie med personliga assistenter
  C-uppsats, Johanna Haapaniemi och Ann Lyhamn, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
• Behovet av socialt stöd hos personliga assistenter
  C-uppsats, Erica Olausson, psykologi, Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 2008
• Personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet utifrån ett personalperspektiv
  C-uppsats, Anna Strömberg och Charlotte Simonsson, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
• Att sätta gränser - En studie om personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukarens rätt till självbestämmande och inflytande i den egna vardagen
  C-uppsats, Monica Lindgren, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2007
• Mitt jobb som personlig assistent - En kvalitativ studie om anställdas upplevelse av sin arbetssituation
  C-uppstas, Anne Uppman, Sociologi, Mälardalens högskola, 2007
• Osynlighet, otydlighet och osäkerhet - en fokusgruppsstudie om personliga assistenters yrkesroll
  C-uppsats, Anne-Catrin Nilsson och Erica Olausson, Socionomprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2007
• En jämförelse mellan kommunal omsorg vid personlig assistans och ett privat alternativ ur ett personalperspektiv
  C-uppsats, Anette Eklund och Charlotte Nordvall, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2006
• Mamma, pappa, barn och personlig assistent - En undersökning om fyra föräldrars upplevelser av att leva med personlig assistent till sina barn
  C-uppsats, Ann-Sofie Hult, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, 2006
• LSS-handläggares uppfattning om LSS-lagstiftning och dess tillämpning
  C-uppsats, Christina Peterson och Sabina Tuvesson, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad, aug 2006
• Vad påverkar personliga assistenters benägenhet att säga upp sig?
  C-uppsats, Annika Florin, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
• Personlig assistans - En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen
  C-uppsats, Monica Karlsson och Karin Åhlund, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, 2004
  
  
  

Facklitteratur

• Jämlikhet och värdighet – 30 år med personlig assistans
  Boken är skriven av kända assistansanvändare som har erfarenheter av tiden innan den personliga assistansen såväl som av tiden med den personliga assistansen. Vissa texter handlar om personer som mer eller mindre fötts in i assistansen och ser den personliga assistansen som en självklarhet. I boken finns även några texter skrivna av politiker med koppling till den personliga assistansen, såsom Bengt Westerberg och Lena Hallengren.
  
• Leva med personlig assistans, vårdtagare till arbetsledare
  Ritva Gough och Maria Modig, Liber, 1995. ISBN 9163413108. Boken ger inblick i hur arbetssättet med personlig assistans och samarbetet mellan assistenter och brukare fungerar. Bygger på Goughs erfarenheter från svenska Independentlivingkooperativ.
• Personlig assistans: en social bemästringsstrategi för människor med omfattande funktionshinder: en undersökning av hur pionjärerna för Independent Livingrörelsen i Sverige organiserar sin personliga assistans
  Ritva Gough, Göteborg GIL-förlaget, 1994. Boken tar upp det intrikata samspelet mellan två människor där den ene är både arbetsledare och starkt hjälpberoende och den andre är både anställd och medmänniska i livets allra mest personliga situationer. Ritva Gough sätter in den nya lagstiftningen i ett perspektiv som får läsaren att tänka över frihet att bestämma över sitt eget liv, jämlikhet oavsett handikappande svårigheter och ett broderskap som inte är förtryckande.
  
• Handbok i brukarstyrd assistans Lars Hagström, IfA-Intressegruppen för assistansberättigade, 2005. Boken förmedlar erfarenheter och ger lärddomar om brukarstyrd assistans. Vänder sig till assistansanvändare och/eller företrädare till personer med behov av personlig assistans.
• LSS och LASS 2010
  Bengt Olof Bergstrand, Kommunlitteratur, 2010. Denna upplaga innehåller lagtexten som gäller från 1 januari 2010 samt fördjupade kommentarer. Även Socialstyrelsens föreskrifter har påverkat innehållet.
• Jobba som personlig assistent
  Carola Lindström, Gothia förlag, 2011. Boken vänder sig till den som är eller vill bli personliga assistent, den beskriver yrket och vad det kan innebära.
• Älskade assistent
  Jan Blomström, Prolead, 2012. En inspirationsbok om coachande personlig assistans
• Personlig assistent - som en blomma i tapeten
  Yvonne Ojala och Inger von Zweigbergk. 2011. Boken är skriven av två personliga assistenter och handlar om assistenters yrkesroll.
• Stolt assistent
  Anna Andersson och Susanne Saxvold. 2022.Bok skriven av två personlig assistenter.
  
• Personlig assistans och medborgarskap
  Kerstin Gynnerstedt (red), Studentlitteratur, 2004. Utgångspunkten är teorier kring socialt medborgarskap och de rättigheter som följer med detta som en väg till välfärd, självbestämmande och delaktighet.
• LSS i praktiken : sekretess, rapporterings- och anmälningsplikt
  Staffan Olsson, Studentlitteratur, 2020. Behandlar frågor om sekretess, rapporterings- och anmälningsplikter i LSS, Lex Sarah, lex Maria och anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa.
• Personlig assistans - en rättighet, ett yrke
  Ann-Marie Dehlin, Studentlitteratur, 1997. Boken består av tre delar där del I beskriver Historik - Lagar kring personlig assistans. Del II tar upp den personliga assistentens arbetssituation och beskriver hur det kan vara att arbeta som personlig assistent. Sista delen speglar brukarens situation, beskriver hur det kan upplevas att ta emot personlig assistans, arbetsgivaransvar samt hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsansvar.
• Hemligheter kända av många
  Veronica Svensk, TPB, 2012. Om hur det är att leva med personlig assistans och därtill hörande frågor som berör kärlek, relationer och sex. En metod- och handbok som syftar till att ge verktyg för att våga prata om frågor som i många fall är tabu.
• Ett liv som andra
  Peter Brusén/L-C Hydén (red), Studentlitteratur, 2000. Ett genomgående tema i boken är att lyfta fram och belysa handikappolitikens konsekvenser ur de funktionshindrade personernas eget perspektiv.
• Politik, lag och praktik: Implementeringen av LSS-reformen
  Hans Bengtsson (red), Studentlitteratur, 1998. Denna bok följer en policyprocess under reformens första tio år från utredning via beslut och implementering till utvärdering. Därvid redovisas hur olika aktörer på central och lokal nivå förhåller sig till och tillämpar nya lagar och regler.
• Perspektiv på personlig assistans
  Peter Brusén och Karin Flyckt. Gothia, 2012. Författarna ger en samlad bild av personlig assistans, bland annat vad som möjliggjorde insatsen, en beskrivning av yrkets möjligheter och svårigheter samt en analys av insatsen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
• LSS, regelsystem, implementering och realitet
  Maria Wolmesjö och Lars Zanderin (red), Studentlitteratur, 2009. Rättigheter och rättsliga aspekter i praktiken belyses här med empiriska studier inom området och diskuteras med utgångspunkt i de etiska dilemman som chefer och biståndshandläggare ställs inför.
• Personlig assistans
  Gerd Andén, Inger Claesson Wästberg och Vilhelm Ekensteen, Bokförlaget Robert Larson AB, 1995. Boken beskriver och förklarar i detalj hur du ska kunna ta till vara dina rättigheter. Den ger en grundlig insikt i assistansreformens möjligheter att göra dig delaktig av ett rikare och bättre liv.
• Motstridiga tendenser i handikappomsorgen - professionalism versus personlig assistans
  Agneta Hugemark, del i antologin Organisation och välfärdsstat, Studentlitteratur, 1998.
• Assistans med glans, Handbok för personliga assistenter
  Bengt Elmén, Kommunlitteratur, 2007. Bengt Elmen är själv assistansberättigad och arbetsleder sina assistenter. Han ger konkreta råd både till den som får och den som ger assistans.
• Utan dig kan jag inte smaka på snön
  Novellsamling med 25 författare, JAG-förlaget, 2005. Boken ger en mångfasetterad bild av assistentyrket och vad det kan innebära att leva med personlig assistans. De 25 novellerna berättar om de vardagliga arbetsuppgifterna och den djupa relationen mellan assistansanvändare och assistent, men också om de glimrande ögonblick som gör yrket till något alldeles särskilt.
• Att arbeta som personlig assistent
  Brittmarie Fagerlund och Katharina Frisk, Liber, 2003. Boken tar upp temana yrkesrollen, människa i samhället, människa i utveckling, anhöriga och nätverk, fritid samt internationalisering. Beskriver även vad som krävs av assistenten vid olika typer av funktionsnedsättningar.
• Handikapplagen LSS
  Karl Grünewald, Norstedts juridik, 2005. Vägledning främst för anställda inom kommuner och landsting, men även för handikapporganisationer och anhöriga. Boken tar upp lagar med specialmotiveringar, handikapputredningen och förarbeten, allmänna råd och föreskrifter från Socialstyrelsen samt allmänna råd från Riksförsäkringsverket.
• LSS-boken - Stöd till beslutsfattare och yrkesverksamma
  Ellinor Englund, Ylva Lindblom, Norstedts Juridik, 2018. Två förbundsjurister på SKL, Sveriges kommuner och Landsting. "LSS-boken" är tänkt som ett stöd åt handläggare och förtroendevalda inom kommuner och landsting som ska fatta beslut enligt LSS eller hantera frågor med anknytning till lagen. Domar från Högsta förvaltningsdomstolen, uttalanden av Justitieombudsmannen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär m.m. vävs in och förklaras i texten.
• LSS 2018 - stöd och service till vissa funktionshindrade
  Monica Larsson, Lars G Larsson, Komlitt 2018. Uppslagsbok för alla som arbetar med frågor som berör personer med funktionsnedsättning.

Mediarapportering om personlig assistans

• Kaliber i P1 "LSS - frihetsreformen där funktionsnedsatta blivit Svarte Petter" 2015-04-26
  Reportage om hur assistansbedömningarna blivit hårdare. Jonas Franksson, assistansberättigad intervjuas, forskaren Lennart Erlandsson vid Högskolan i Halmstad intervjuas.
• Big business i omsorg
  Artikel av frilansjournalisten Kent Werne, publicerad i tidskriften Intra nr 3 2010. Granskar riskkapitalföretag i assistansbranschen.
• Kaliber SR P1, "Husarrest eller frihet med assistans?" 2010-01-17
  Nedskärningarna av personlig assistans granskas av reportern Kaliber i Sveriges Radio P1 i programserien "Välviljans apartheid". Dels debatteras Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, dels det nya lagförslag som väntas i mars 2010.
• Kaliber SR P1 "Gäller mänskliga rättigheter för alla" 2010-01-24 och 2010-02-07
  Gäller mänskliga rättigheter för alla? Försäkringskassans hårdare krav och minuträknandet i bedömningarna för att få personlig assistans granskas vidare i del två i programserien "Välviljans apartheid" i Sveriges Radio P1.
• Kaliber i P1 "Pengar att tjäna på funktionshinder"
  Undersökande reportage i P1 om hur assistansföretag kunnat tjäna pengar på tvivelaktiga metoder (november 2004)
• Stiletten, "Rättigheten som blev för dyr"
  Artikelserie om LSS-reformens utveckling sedan 1994 Assistansberättigade, Ledamöter i LSS-kommittén och Bengt Westerberg intervjuas. (Stiletten nr 3 2008)
• Stiletten, "Tillbaka till hemtjänsten"
  Artikelserie om den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" Assistansberättigade, ledamöter i LSS-kommittén samt företrädare för Kommunal och DHR intervjuas. (Stiletten nr 1 2009)
• DN-debatt - "Kommunerna är sämst på att ge personlig assistans"
  DN-debattartikel den 18 juni 2005 av Jan Andersson, ordförande i Assistanskommittén(blev senare LSS-kommittén) som sammanfattar resultatet av kommitténs enkät.
• SR -P4 Karlavagnen - LSS-frihet eller ständig kamp?
  Personer ringer in till programmet och berättar om sina erfarenheter av tex indragen assistans
• Assistansersättningen - ett slukhål i statsbudgeten, juli 2018
  Reportage som ifrågasätter dagens system med assistansersättning, Micael Kallin, nationalekonom och journalist, diskuterar bland annat om det är rimligt att det inte finns ett tak för antalet assistanstimmar som kan beviljas.
• Micael Kallin, SVT: Minska skillnaderna i stöd till funktionshindrade, 28 juli 2018
• Micael Kallin, SVT: Med modern funktionshinderersättning kan majoriteten få mer hjälp, 3 aug 2018
• Bengt Westerberg, SVT: Det ska självklart finnas skillnader i stöd till funktionshindrade, 1 aug 2018

Artikelserie i DN om Åsa, assistansberättigad
Hennes familj hävdade att assistansbolaget tog över hennes liv, medan bolaget hävdar att de kunde kommunicera med henne och följa hennes vilja..

• Familjen: Assistenterna tog över Åsas liv
• Ledningen för assistansbolaget: Vi har alltid lyssnat på Åsa

Artikelreportage i HD-Sydsvenskan om det sk Hässleholmsförsöket (maj 2015)
Reportage om hur Försäkringskassan i Skåne, för att avslöja fusk, observerar pe.rsoner som utreds för assistansersättning under inläggning på Hässleholms sjukhus.

• HD-Sydsvenskan "Hemligt vårdprojekt ska avslöja simulanter"
• CP-skadad fuskutreddes i Hässleholmsförsöket

Artikelreportage i Hallandsposten om Skatteverkets riktade granskning av assistansanordnare (mars 2009)

• Skatteverket börjar kolla upp assistansföretag
  
• Charkas ägare tog ut 22 miljoner
• "Jag var naiv då jag tog jobbet"
• Företaget vägrar teckna avtal
  
• "Vi hade tänkt skärpa kraven"
• Branschorganisationen tar avstånd
• Företrädare vill sanera assistansbranschen
• Utan Charkas - ingen hjälp

Artikelserie i LT-Södertälje om brottsutredningen av ELMA Assistans (2013/14)

• Kopplingar till kriminella fick företaget på fall
• Handikappad öldrickare frias från miljonsvindel
  
• Alla 35- åtalade har styrts av girighet
• Elma härvan varken vanvård eller bedrägeri
  
• 34 av de 35 åtalade döms för grova brott

Artikelserie i Ottar om sexualitet och personlig assistans

• Sex osynliggörs inom personlig assistans
• Min sexualitet är omöjlig i samhällets ögon
• En assistent ska inte vara moralpolis
• TEMA-nummer funkis, 2005

Ledarskribenter, krönikörer/debattörer som problematiserat dagens assistanslagstiftning och kostnadsutveckling

• ”Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen: Varför låter regeringen brukarimporten fortgå?” sep 2020

• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen: Så möjliggjorde alliansen "brukarimport" till Sverige 28 sep 2019
• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen Assistansen är den nya migrationsfrågan i debatten 1 sep 2018
• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen: Ställ in valrörelsen, vi har inte råd med stolligheterna, 5 maj 2018
• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen: Freda assistansen från organiserad brottslighet, 16 jan 2018
• Micael Kallin, assistansersättningen - ett slukhål i statsbudgeten, juli 2018
  Reportage som ifrågasätter dagens system med assistansersättning, Micael Kallin, nationalekonom och journalist, diskuterar bland annat om det är rimligt att det inte finns ett tak för antalet assistanstimmar som kan beviljas.
• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen: Jan Björklund är populist i assistansfrågan 16 oktober 2016
• Anna Dahlberg, politisk redaktör, Expressen, varningslamporna blinkar för assistansersättningen, 6 jan 2013
• Gunnar Wetterberg, krönikör, Expressen: Passning dygnet runt blir för dyrt, 3 dec 2012
  

• Widar Andersson, chefredaktör, Folkbladet: Frihet för många miljarder, 26 juli 2018
• Widar andersson, Corren: Rättighet utan gränser, 4 aug 2018
• Gunnar Johansson, fd Försäkringsdirektör SVD Debatt - "Assistans – en orimligt bra socialförsäkring?" 14 oktober 2016

Intervjuer, satir, skämt...

• CP-assistenten av Bengt Elmén
  Bengt Elmén, assistansanvändare, gör intervjuer med politiker, satir där han driver med makthavare med mera.

Utbildningar för assistenter

Independent Livings filosofi går ut på att personen med funktionsnedsättning är den bästa experten på sina behov och därför själv bör välja och utbilda sina assistenter för att få bästa kvalitet på assistansen.
En fördel med en generell utbildning är dock att assistenten blir insatt i lagar och de rättigheter och skyldigheter assistenten och den assistansberättigade har. Utbildning kan också vara nödvändig när den assistansberättigade är i behov av sjukvårdande uppgifter eller på grund av kognitiva eller psykiska funktionsnedsättningar inte kan utöva arbetsledning.

• Folkhögskoleutbildningar för personliga assistenter
  

Utbildningar och rådgivning till assistansberättigade

Många anordnare, både kooperativ och företag, ger sina kunder/medlemmar utbildning exempelvis i att arbetsleda sin assistenter.

• IfA - Intressegruppen för assistansberättigade
  Ger utbildningar och kurser både för assistansberättigade och assistenter.
• BOSSE råd och stöd
  Arbetskooperativ som erbjuder utbildningar och rådgivning till personer med funktionsnedsättningar i Stockholms län.
• LASSE brukarstödcenter
  Erbjuder rådgivning och kurser personer med fysiska funktionsnedsättning och flerfunktionsnedsättningar i Västra Götalandsregionen.