Lyssna

Arbeta som personlig assistent

Det finns runt 80 000 personliga assistenter. Arbetsgivare kan vara kommun, företag eller assistansanvändaren själv. Arbetsvillkor, löner, kollektivavtal och anställningsformer varierar. Det finns krav på vem som kan vara assistent.

Läs även våra guider vad har assistenter i lön? och jämför kollektivavtal

Innehåll
  1. Kort om arbetet
  2. Vilka är assistenterna
  3. Lönenivåer
  4. Fackförening och Kollektivavtal
  5. Övertid och Mertid
  6. Kolla din OB-ersättning
  7. Arbetstider, Försäkringskassans arbetstidskontroll
  8. Anställningsformer
  9. Tystnadsplikt, anmälningsplikt och registerkontroll
  10. Arbetsgivarformer
  11. Se upp för oseriösa arbetsgivare eller orimliga krav
  12. Hur hittar assistenter arbete
  13. Sök bland Arbetsförmedlingens platsannonser
  14. Arbetsuppgifter
  15. Medarbetsledare, arbetsledare, garantiperson
  16. Arbetsmiljö
  17. Vidare läsning

Kort om arbetet

Krav på vem som får vara assistent

En assistent ska ha fyllt 18 år och inte vara oförmögen att arbeta pga hög ålder eller sjukdom. Assistenten ska vara bosatt i EES-området. (Undantag kan ges om den assistansberättigade arbetar/studerar i ett land utanför EES, om hen har en förälder där som är assistent eller vid en akut situation) Läs mer i intervjun: Tomas Sundberg, Försäkringskassan: "Assistenterna behöver inte svara på våra frågor"

31 januari 2020 kom ett rättsligt ställningstagande om att Försäkringskassan kräver redovisade identitetshandlingar från anställda personliga assistenter som inte har ett svenskt personnummer.

Socialstyrelsens Allmänna råd för kunskaper hos personliga assistenter (OBS! rekommendationer)

I allmänna råd för personal i LSS och SoL rekommenderas bland annat kunskap om LSS-lagstiftningen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dokumentation och rapporterings/anmälningsskyldighet av missförhållanden. Anordnaren ska förvissa sig om att assistenterna har dessa kunskaper. Det är dock rekommendationer och det finns inga sanktioner om de inte följs. Se intervju: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen – ”Anordnaren ansvarar för att assistenterna har rätt kunskaper”


Några intervjuer med personliga assistenter:

Vilka är assistenterna

Antal: År 2021 fanns det enligt uppgifter från SCB 77 500 anställda i kategorin personliga assistenter. Av dessa är 14 200 kommunalt anställda och 63 300 privat anställda.
Enligt den statliga utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (2020) arbetar runt 100 000 personer mer eller mindre som personliga assistenter. Ca 80 000 av dessa arbetar minst fyra timmar i veckan.

Kön: Enligt uppgifter från SCB var (2021) andelen kvinnor 70,5 %. Bland kommunalt anställda var andelen kvinnor 76,2 % och bland privat anställda 68,8 % .

Olika typer av assistenter: Utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (2020) pekar ut fyra huvudtyper av assistenter:

Invandrarbakgrund: Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 29 (2004) var ca 19 procent av assistenterna födda i ett annat land än Sverige. Detta antogs dels bero på att det inte krävs formell utbildning, dels att många assistansanvändare har utländsk bakgrund.

Utbildning: Utbildningar med inriktning att arbeta specifikt som personlig assistent finns på folkhögskolor och vissa privata utbildningar, många assistansföretag/kooperativ utbildar själva sina assistenter.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 (2004) var utbildningsgraden varierande, vissa har enbart folkskola/grundskola, andra gymnasieutbildning, främst inom vård. 29 % hade högskoleutbildning.

Anhörigassistenter: Det kan vara föräldrar till barn med funktionshinder eller en make/maka som assisterar sin partner. I kommunerna anställs anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade på särskilda arbetstids- och lönevillkor i kollektivavtalet PAN 24.
Vårdföretagarnas kollektivavtal ger särskilda villkor för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan schemaläggas till 48 tim/vecka.

Lönenivåer för assistenter

Vår guide Vad har personliga assistenter i lön? visar medellöner och löneskillnader mellan privata och kommunala utförare, män/kvinnor och olika delar av landet.

Medellönen är dock inte allt. Det finns flera skillnader i de kollektivavtal som finns i branschen. Vad har personliga assistenter i lön? visar skillnader i veckoarbetstid, semesterdagar, semestertillägg, lägstalön, OB, jour och beredskapsersättningar.

Individuell lönesättning

De flesta assistansanordnare tillämpar individuell lönesättning. Din lön sätts då utifrån dina arbetsuppgifter och arbetsresultat. Du och dina kollegor kan ha olika lön om ni har olika arbetsinnehåll, ansvar, resultat, utbildning, kompetens och utveckling - även om alla har samma yrkestitel.

Läs mer om individuell lönesättning och frågor/svar från Kommunal, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO

Fackförening och Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och arbetsgivarorganisation. Det reglerar tex anställningsvillkor, löner, arbetstid, semester, OB, övertid med mera. Kommunal är den fackförening som företräder personliga assistenter i alla kollektivavtal.

Hur många assistenter är med i Kommunal?

Andelen assistenter som är medlemmar i Kommunal var 2004 enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation drygt 60 procent bland kommunalt anställda i kollektivavtalet HÖK. Andelen i det kommunala PAN-avtalet var 30 procent och i privata företag, (Fremia och Vårdföretagarna) 25 procent. Bland företag utan kollektivavtal var ännu färre medlemmar i Kommunal.

Kollkollen: I kollkollen som drivs av fackföreningen Kommunal kan du se om ett företag har kollektivavtal

Vilka kollektivavtal finns?

Inom personlig assistans finns kollektivavtal mellan Kommunal och följande arbetsgivarorganisationer:

Jämför skillnaderna

Jämför alla kollektivavtal sida vid sida

Kolla noga vad som gäller om kollektivavtal saknas

En arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal kan sätta vilken timlön som helst, (eftersom Sverige inte har lagstadgade minimilöner). Arbetsgivaren behöver då inte heller betala OB-ersättning, övertidsersättning eller tjänstepension. Det är däremot lag på att betala semesterlön på 12 procent av timlönen. Alla arbetsgivare måste dock följa Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljölagen. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.

Övertid och mertid

Övertidsersättning betalas ut då en assistent beordras att jobba utöver ordinarie heltidsarbete. Mertid betalas ut när deltidsanställda beordras in på motsvarande sätt tills de uppnår heltid. Om en assistent tar extrapass frivilligt utöver sitt eget schema ger det ingen övertid/mertidsersättning utan bara grundlön.
Läs Intervju om övertid/mertidsersättning med Kommunal och Arbetsgivarföreningen KFO

Du kan bli beordrad att arbeta: Om du har en tillsvidare eller visstidsanställning kan arbetsgivaren beordra dig att arbeta om ordinarie personal är sjuk och ingen vikarie eller annan i arbetsgruppen frivilligt vill ta arbetspasset.

Ersättning för övertid/mertid i kollektivavtalen

Fremia: Övertid: De två första timmarna Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1, 83 därefter Ordinarie timlön × 2,39
Mertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1,2
Vårdföretagarna: Övertid: Heltidmånadslön/94 de två första timmarna, därefter månadslön/72
Mertid: Månadslön/3,5 × arbetstid/vecka
HÖK 24: Övertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1, 8 de två första tim därefter × 2,40
Mertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1,2
PAN 24-anhörigvårdare: Övertid och Mertid: Ordinarie timlön
PAN 24-personlig assistent: Övertid: Ordinarie timlön × 2 (semesterersättning inkluderat)
Mertid: Ordinarie timlön.

Vilka företag har respektive kollektivavtal?

Nedan kan du se vilka kollektivavtal företagen i Assistanskolls jämförelsetjänst har.

Kolla din OB-ersättning

I vår guide OB-ersättning för personliga assistenter kan du som assistent se vilken OB-ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag. Du kan även jämföra OB-ersättning alla kollektivavtal i personlig assistans.

Arbetstider

Assistenters arbetstid kan vara förlagd till alla tider på dygnet, dag, kväll, natt och helger. Schemat kan vara allt från att man arbetar ett dygn i taget till att man arbetar omväxlande kväll, dag eller natt eller bara dagtid. Kollektivavtalen kräver att arbetsgivaren ska lägga ett schema där ändringar ska ges till assistenten minst två veckor i förväg. I praktiken kan det vara så att antingen assistansanvändaren, arbetsgivaren eller assistenterna tillsammans lägger ett schema alternativt att det hela tiden finns ett rullande grundschema.

Arbetstidslagen

För assistenter anställda av en assistansanordnare eller egna arbetsgivare som tecknat kollektivavtal gäller Arbetstidslagen och bestämmelserna i kollektivavtalet. Då får arbetstiden inte överstiga ett genomsnitt på 48 tim/vecka, inklusive övertid och jourtid/väntetid. Det är samtidigt tillåtet att fördela arbetstiden inom en beräkningsperiod på upp till 12 månader. Det går att göra undantag i kollektivavtal så att man tex arbetar mer intensivt vissa perioder. För kollektivavtalen gäller tex en begränsningsperiod på sex månader.

Undantag för dygnspass med inkluderad jourtid

Personliga assistenter har fram till 1 okt 2023 kunnat jobba max 26 timmar i sträck genom att två 13 -timmarspass läggs intill varandra med dygnsvila före och efter. 1 okt kom en skärpt tillämpning av dygnsvila som i SKR/Sobona innebar max 20 timmarspass inkl jourtid.

Undantag har dock gjorts i i kollektivavtalen, Sobona/SKR har undantag för personliga assistenter från 1 feb 2024 vilket innebär att de kan arbeta 24 timmarspass med inkluderad jourtid om arbetsgivaren tar beslut om detta. Se sid 3-4 i Bilaga J till AB 20 - Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal. Läs även intervju med SKR: Från 1 feb 2024 kan arbetsgivare i personlig assistans besluta om 24-timmarspass

Assistenter i Vårdföretagarna och Fremia kan arbeta max 26 timmar till åtminstone 1 jan 2025

Vårdföretagarna och Fremia förhandlar om avtal med liknande undantag. Detta beräknas bli klart under 2024, och till 1 jan 2025 kan personliga assistenter i Vårdföretagarna och Fremia arbeta 26 timmar i sträck genom att två 13 -timmarspass läggs intill varandra.

Lagen om arbetstid i husligt arbete

För assistenter som är anställda hos egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete, med en arbetstid på 40 tim/vecka inklusive jourtid/väntetid. Försäkringskassan godkänner utöver detta övertid upp till 12 tim/vecka fördelat inom en beräkningsperiod på fyra veckor och ett maxtak för övertid på 300 timmar/år. Utöver detta kan övertid beviljas för olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan omständighet, som inte kunnat förutses. Det går inte att göra undantag från Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete.Läs mer: intervju med Försäkringskassan.

Läs mer: Arbetstidslagstiftning i personlig assistans

Försäkringskassans arbetstidskontroll

Sedan augusti 2014 kontrollerar Försäkringskassan hur mycket assistenterna arbetar. Om en personlig assistent arbetar mer tid än tillåtet i arbetstidslagstiftning och gällande kollektivavtal betalar Försäkringskassan inte ut assistansersättning för den tiden. Se Försäkringskassans vägledning (sid 178-182).

Anställningsformer

Intentionen i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, är att assistansanvändaren avgör vem hen vill ha som assistent. I den ursprungliga LSS-propositionen som skrevs av dåvarande socialministern Bengt Westerberg sägs det på sid 174 att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent".

Varierande grad av otrygghet i anställningarna

Utifrån detta ger kollektivavtalen stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp visstidsanställda assistenter, uppsägningstiden kan vara så kort som två veckor. Assistentens anställning kan också upphöra om assistansanvändaren hamnar på sjukhus eller avlider. Detta innebär att det finns en varierande grad av otrygghet i assistenters anställningsförhållanden. Assistanskoll har intervjuat olika personer om detta i TEMA-serien "Personliga assistenters anställningsförhållanden"

Sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning

Vid sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna, därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Den anställde ska meddela arbetsgivaren första sjukdagen och lämna ett läkarintyg från åttonde sjukdagen. Sjuklönen de första 14 dagarna är 80 procent av din lön. Efter 14 dagar är sjukpenningen 75 % av din lön. Läs mer på Försäkringskassan

Du kan få smittbärarpenning om du inte kan arbeta pga att en läkare beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Du kan då få sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Läs mer om smittbärarpenning

Sysselsättningsgrad och personalomsättning

SCB: s statistik visar att sysselsättningsgraden (sep 2020) i kommunal sektor i genomsnitt är 71 %, av en heltid (72 % för kvinnor och 69 % för män). SCB har inte motsvarande siffror för privat sektor.

Den relativt låga sysselsättningsgraden i personlig assistans antas bero dels på att arbetspassen är oregelbundna vilket kan göra det svårt att skapa heltidstjänster. En annan orsak kan vara att många har det som ett extraarbete.

Tystnadsplikt

Som personlig assistent har du tystnadsplikt, enligt Offentlighets och sekretesslag (2009:400) och § 29 i LSS i enskild verksamhet. När du anställs skriver du på en försäkran om att respektera tystnadsplikt som förtydligar att du inte får lämna ut uppgifter eller berätta om assistansanvändarens eller dennes närståendes personliga förhållanden till obehöriga personer eller en myndighet. Till personliga förhållanden räknas bland annat hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och social situation. Även adresser, telefonnummer omfattas. Det är assistansanvän­darens egen, personliga uppfattning om vad som får röjas som gäller och inte din uppfattning. Om assistansanvändaren ger sitt samtycke att berätta om något kan det dock vara möjligt.

Undantag: Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får däremot i vissa fall lämnas till berörd myndighet, t.ex. vid vittnesplikt eller vid anmälningsskyldighet av allvarliga missförhållanden. (se nästa avsnitt)
Om Försäkringskassan kontaktar dig som assistent för att utreda vad den assistansberättigade kan göra och inte göra och andra frågor om dennas levnadsförhållanden, rekommenderar både arbetsgivarorganisationer som KFO(Fremia) och Kommunal att du inte ska svara på frågor utan hänvisa till din arbetsgivare. Även Försäkringskassan själva säger att en assistent inte är skyldig att svara på deras frågor.

Läs mer: Arbetsgivarföreningen KFO:s lilla lathund om sekretess och tystnadsplikt

Anmälningsplikt vid missförhållanden

Om du som assistent uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller ett allvarligt missförhållande som gäller assistansanvändaren, är du skyldig enligt § 24 i LSS (s.k. Lex Sarah) att rapportera detta. Här upphävs tystnadsplikten. Ett allvarligt missförhållande kan t.ex. vara fysiska eller psykiska övergrepp, sexuella övergrepp, ekonomiskt tillgrepp eller brister i tillsyn.
Är du anställd i kommunen ska du rapportera till den kommunala nämnden eller den som den kommunala nämnden har delegerat detta till, hos en privat arbetsgivare till verksamhetschefen. Din privata arbetsgivare måste sedan utreda missförhållandet samt rapportera det vidare till berörd kommunal nämnd. Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska det anmälas till IVO.

Barns behov av skydd

Dessutom finns i Socialtjänstlagen 14:1 en anmälningsplikt till socialnämnden när du får kännedom om något som innebär att socialnämnden kan behöva inleda en utredning om ett barns behov av skydd. Den bestämmelsen gäller inte bara den assistansanvändare som är barn utan även andra barn som du som assistent kommer i kontakt med i ditt arbete.
Läs mer: intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet samt intervju med Socialstyrelsen.

Meddelarskydd

Personliga assistenter som är anställda i kommunen och privata företag inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd i form av efterforskningsförbud och repressalieförbud. Den 1 juli 2017 ändrades lagen så att detta gäller även privata arbetsgivare. Efterforskningsförbud innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som lämnat uppgifter. Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte kan sänka lönen, eller säga upp en person efter att denna lämnat ut uppgifter till media, det är ett brott. Personliga assistenter i kommunen kan därför lämna ut uppgifter om sin arbetsplats till media, undantaget uppgifter som omfattas av tystnadsplikt.

Läs mer: Intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet och Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet

Visselblåsarlagen

Den 17 december 2021 trädde visselblåsarlagen i kraft – Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden – . Lagen bottnar i EU:s visselblåsardirektiv som gällt sedan oktober 2019. För verksamheter med 250 eller fler anställda börjar den tillämpas 17 juli 2022. För mindre verksamheter, med 50–249 anställda, börjar den tillämpas 17 december 2023.

Visselblåsarlagen ger möjlighet att slå larm om missförhållanden som har allmänintresse, och som behöver rättas till. Lagens förarbeten proposition 2020/21:193 om Genomförande av visselblåsardirektivet, nämner penningtvätt, produktsäkerhet, finansiering av terrorism, miljöskydd, ”misshushåll med allmänna medel” och skydd av privatliv och personuppgifter. Verksamhetsutövaren ska utse oberoende och självständiga personer eller enheter som tar emot rapporterna, har kontakt med rapporterande personer, följer upp det rapporterade och lämnar återkoppling till rapporterande personer.

Registerkontroll

Sedan 1 januari 2011 krävs det registerkontroll av all personal som söker arbete som assistent till minderåriga enligt den nya Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Registerkontroll innebär att ditt brottsregister kontrolleras och att du behöver skaffa ett utdrag ur brottsregistret. Vissa arbetsgivare kräver registerkontroll av alla som söker arbete som personlig assistent. Här kan du själv beställa utdrag från Polisens belastningsregister.

Arbetsgivarformer

Den assistansberättigade kan välja mellan att anställa sina assistenter själv som egen arbetsgivare eller köpa assistans från en kommun, ett företag eller ett kooperativ han/hon är medlem i.

Vad efterfrågar assistansanvändare av sina assistenter

Eftersom assistansanvändaren har rätt att själv välja vem som ska vara assistent, krävs ingen utbildning, ofta är personliga egenskaper viktigare. Kompetensen som efterfrågas varierar starkt. En del vill ha en assistent som de själva kan lära upp, andra vill ha assistenter från servicesektorn, med sjukvårdserfarenhet eller språkkunskaper. Andra kan efterfråga kunskaper i teckenspråk, körkort, vana vid husdjur, intresse för sport, musik eller data.

Sjukvård i form av egenvård

Många assistansanvänadre har behov av sjukvård i form av egenvård som assistenten behöver ha kunskap om. Det kan vara allt från sondmatning, sårvård, till skötsel av respirator eller hostmaskin. Assistenterna kan ibland behöva utbildning inom sjukvård tex som undersköterska. Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.

Hur hittar assistenter arbete

På Arbetsförmedlingens platsbank ligger assistentjobb under yrkesområdet Socialt arbete – personliga assistenter.
Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 18 anger annonser i dagspress och arbetsförmedlingen. Kontakter via bekanta och vänner till assistenter eller assistansanvändare anges som en särskilt vanlig rekryteringsväg.

Sök bland Arbetsförmedlingens platsannonser

I vår tjänst "Platsannonser" kan du som söker assistentjobb välja bland Arbetsförmedlingens annonser från olika län/kommuner och kommunala och privata arbetsgivare. Du kan se vilka som söker manliga eller kvinnliga sökande, kräver körkort, har ålderskrav, erbjuder heltid/deltid osv.

Arbetsuppgifter

LSS-lagstiftningen reglerar inte vad en assistent ska göra utan pekar mot en målsättning dvs att den assistansberättigade ska kunna leva som andra och ha goda levnadsvillkor. Det är omöjligt att precisera exakt vilka arbetsuppgifter som kan komma eftersom assistansvändare lever totalt olika liv. Du är dock viktigt att du får en arbetsbeskrivning som i möjligaste mån beskriver vilka typer av arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Arbetsuppgifterna beror helt på assistansanvändarens personliga behov och önskemål. Det kan vara hjälp att gå upp ur sängen, äta frukost, tvätta sig och klä sig. Du kan vara med assistansanvändaren under hans/hennes arbetsdag, fritidsaktiviteter, föräldramöte eller på middag hos vänner. Det kan finnas medicinska arbetsuppgifter som att ge medicin eller att sköta olika typer av teknisk utrustning, fixa datorn eller sköta om katten. Ofta har olika assistenter i en arbetsgrupp lite olika arbetsuppgifter beroende på deras personliga kunskaper.
Det är nästan lättare att tala om vad assistenter inte får göra. Du ska inte göra arbetsuppgifter som är olagliga eller där du kan skadas fysiskt eller psykiskt. Alla arbetsuppgifter ska ha riskbedömts av arbetsgivaren. Representanter för Arbetsmiljöverket säger i en intervju att man inte värderar assistenternas arbetsuppgifter förutsatt att det görs riskbedömningar och att arbetsuppgiften inte är olaglig. Gränsen för assistenters arbetsuppgifter avgörs istället av att assistenten har kunskaper, resurser och befogenheter, förutsättningar som behövs i alla yrkessituationer. Läs intervjun Personliga assistenters arbetsuppgifter där assistansanvändare, Fremia och Kommunal intervjuas.

Delegering av sjukvårdande uppgifter

En assistent kan delegeras sjukvårdande uppgifter, som att ge medicin, lägga om sår, ge injektioner eller sköta en respirator eller hostmaskin. Den sjukvårdande behandlingen bedöms då som egenvård och kan delegeras ner till assistenten. Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.

Arbetsledare, Medarbetsledare, Garantiperson

Ibland kan eller vill assistansanvändare av olika orsaker inte vara arbetsledare. Det kan bero på intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar eller att personen helt enkelt vill lägga över sådana uppgifter på någon annan. Då kan du som assistent anställas som så kallad medarbetsledare (kan även kallas servicegarant eller garantiperson). Assistansanvändaren kan även ha en God man eller förvaltare som företräder honom/henne i att ta beslut.
Arbetsuppgifterna som medarbetsledare kan variera beroende på vad assistansanvändaren kan eller vill sköta själv, men det kan vara att lägga arbetsscheman, ta in tidrapporter, leda arbetet med dagliga arbetsuppgifter för assistenterna, rekrytera assistenter och ringa in vikarier när en assistent är sjuk. Ofta innebär det att själv gå in och arbeta när det inte går att hitta en vikarie. Det ges normalt ett extra lönepåslag per månad till den som tar på sig denna arbetsuppgift.

Arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla anställda assistenter, även egna arbetsgivare. Detta innebär bland annat en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men assistenterna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till sin arbetsgivare.
Ibland kan arbetsmiljön vara psykiskt krävande om exempelvis assistansanvändaren har svårt att hantera aggressivitet eller blir snabbt försämrad i sin funktionsnedsättning. Läs mer om Arbetsmiljöverkets broschyr Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö och intervju med projektledaren Alen Fazlic "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"

Om den psykiska arbetsmiljön är krävande kan arbetsgivaren ge handledning vilket innebär att assistenterna kan kan behöva professionell handledning enskilt eller i grupp. Arbetsgivaren kan avsätta medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning, träning på gym eller konditionsanläggning. Se intervju med Stefan Pelc, egen arbetsgivare "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"

Kommunal arbetar för personliga assistenters arbetsmiljö, du kan vända dig dit om du upplever problem i ditt arbete. Läs intervju med Felix Finnveden, ombud på Kommunal – ”Assistenters och brukares rättigheter krockar om arbetsmiljöarbetet inte görs”

Vart du kan vända dig

Du bör i första hand ta upp ett problem med den assistansanvändare du är assistent till eller med din arbetsgivare. Om du anser att din arbetsgivare brister i sitt ansvar kan du vända dig till Kommunal, den fackförening som företräder personliga assistenter. Du behöver dock vara medlem i Kommunal för att du ska få stöd vid en eventuell tvist med din arbetsgivare.

Vidare läsning

Skicka sidan till: