Arbeta som personlig assistent

Uppåt 100 000 personer arbetar mer eller mindre som personliga assistenter. Arbetsgivare kan vara kommun, företag eller assistansanvändaren själv. Arbetsvillkor, löner, kollektivavtal och anställningsformer varierar stort. Det finns krav på vem som kan vara assistent.

Läs även våra guider vad har assistenter i lön? och jämför kollektivavtal

Kort om arbetet

  • Som personlig assistent är du med i assistansanvändarens vardag och stödjer personen att leva det liv hen själv vill leva.
  • Arbetsuppgifterna är allt från hjälp vid måltider, hygien, klä av/på sig och sköta hemmet till att göra det möjligt för assistansanvändaren att vara förälder, arbeta, studera, ägna sig åt fritidsintressen, umgås med vänner eller följa med på resor.
  • Assistansanvändares ålder, livssituation och familjeförhållanden är mycket olika. Ibland utför du arbetsuppgifter efter assistansanvändarens anvisningar, ibland behöver du vara drivande i att utföra arbetsuppgifter. Du kan behöva utbildas i medicinska uppgifter eller hantera psykiskt krävande miljöer.
  • Du kan behöva relatera till familj, anhöriga och vänner. Ibland är du med i den sociala samvaron, hos andra kan familjen vilja vara för sig själv och kalla på dig vid behov. Du behöver hitta och sätta en gräns mellan yrke och privatliv.
  • Ibland beskrivs assistentyrket som ett ensamt genomgångsyrke, men det beskrivs även som ett meningsfyllt yrke där trivseln beror på relationen till och gemensamma intressen med den person du är assistent till.

Krav på vem som får vara assistent

En assistent ska ha fyllt 18 år och inte vara oförmögen att arbeta pga hög ålder eller sjukdom. Assistenten ska vara bosatt i EES-området. (Undantag kan ges om den assistansberättigade arbetar/studerar i ett land utanför EES, om hen har en förälder där som är assistent eller vid en akut situation) Läs mer i intervjun: Tomas Sundberg, Försäkringskassan: "Assistenterna behöver inte svara på våra frågor"

31 januari 2020 kom ett rättsligt ställningstagande om att Försäkringskassan kräver redovisade identitetshandlingar från anställda personliga assistenter som inte har ett svenskt personnummer.

Socialstyrelsens Allmänna råd för kunskaper hos personliga assistenter (OBS! rekommendationer)

I allmänna råd för personal i LSS och SoL rekommenderas bland annat kunskap om LSS-lagstiftningen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dokumentation och rapporterings/anmälningsskyldighet av missförhållanden. Anordnaren ska förvissa sig om att assistenterna har dessa kunskaper. Det är dock rekommendationer och det finns inga sanktioner om detta inte följs. Se intervju: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen – ”Anordnaren ansvarar för att assistenterna har rätt kunskaper”


Några intervjuer med personliga assistenter:

Vilka är assistenterna

Antal: År 2020 fanns det enligt uppgifter från SCB 78 800 anställda i kategorin personliga assistenter. Av dessa är 15 100 kommunalt anställda och 63 700 privat anställda.
Enligt den statliga utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (2020) arbetar runt 100 000 personer mer eller mindre som personliga assistenter. Ca 80 000 av dessa arbetar minst fyra timmar i veckan.

Kön: Enligt uppgifter från SCB var (2020) andelen kvinnor 70,2 % (eller 55 300 av 78 800). Bland kommunalt anställda var andelen kvinnor 76,2 % (11 500 av 15 100) och bland privat anställda 68,8 % (43 800 av 63 700).

Olika typer av assistenter: Enligt utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (2020) fanns det fyra huvudtyper av assistenter:

  • De som ser det som sitt ”målyrke”, som ser framför sig att de kommer att jobba länge.
  • De som ser det som ett mer tillfälligt arbete eller ett sätt att komma in på arbetsmarknaden, för yngre personer ibland i kombination med studier.
  • De som har det som ett mer långsiktigt arbete, för att det är flexibelt och passar bra med livet i övrigt, till exempel
    familjesituationen eller tidskrävande intressen.
  • Närstående, som kan ha det som sitt huvudsakliga arbete under en längre tid eller arbeta bara få timmar.

Invandrarbakgrund: Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 29 (2004) var ca 19 procent av assistenterna födda i ett annat land än Sverige. Detta antas dels bero på att det inte krävs formell utbildning, dels att många assistansanvändare har utländsk bakgrund.

Utbildning: Utbildningar med inriktning att arbeta specifikt som personlig assistent finns på folkhögskolor och vissa privata utbildningar, många assistansföretag/kooperativ utbildar själva sina assistenter.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 13 (2004) var utbildningsgraden varierande, vissa har enbart folkskola/grundskola, andra gymnasieutbildning, främst inom vård. 29 % hade högskoleutbildning, vilket antas bero på att många arbetar extra under studietiden eller vid sidan om en annan sysselsättning. Enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation (2004) har två av fem vårdutbildningar där de vanligaste är vårdbiträde, vårdare och undersköterska.

Anhörigassistenter: Det kan vara föräldrar till barn med funktionshinder eller en make/maka som assisterar sin partner. I kommunerna anställs anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade på särskilda arbetstids- och lönevillkor i kollektivavtalet PAN 20. (Läs mer under rubriken Kommunen som arbetsgivare)
Vårdföretagarnas kollektivavtal ger särskilda villkor för anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Arbetstidslagen med dygns och veckovila gäller inte och ordinarie arbetstid kan schemaläggas till 48 tim/vecka.
Sobonas KFS kollektivavtal ger anhöriga som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade upp till 50 timmar anhörigberedskap/månad utöver ordinarie arbetstid. Anhörigberedskapen ersätts som jourersättning, och om man går in och arbetar räknas tiden in i ordinarie arbetstid. Fremia har inga skillnader mellan anhöriga eller ickeanhöriga assistenter.

Lönenivåer för assistenter

I vår guide Vad har personliga assistenter i lön? kan du se medellöner och löneskillnader mellan privata och kommunala utförare, män/kvinnor och olika delar av landet.

Medellönen är dock inte allt. Det finns flera skillnader i de olika kollektivavtal som finns i branschen. I Vad har personliga assistenter i lön? kan du se skillnader i veckoarbetstid, semesterdagar, semestertillägg, lägstalön, OB, jour och beredskapsersättningar.

Individuell lönesättning

De flesta assistansanordnare tillämpar individuell lönesättning. Din lön sätts då utifrån dina arbetsuppgifter och arbetsresultat. Du och dina kollegor kan ha olika lön om ni har olika arbetsinnehåll, ansvar, resultat, utbildning, kompetens och utveckling - även om alla har samma yrkestitel. Om lönen sätts individuellt finns ingen individgaranti, dvs det finns ingen minsta möjliga summa som du får i löneökning. I stället är det dina arbetsresultat som ska styra.

Läs mer om individuell lönesättning och frågor/svar från Kommunal, Vårdföretagarna och Arbetsgivarföreningen KFO

Fackförening och Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och arbetsgivarorganisation. Det reglerar anställningsvillkor, löner, regler för arbetstid/tjänstledighet, ersättning vid semester/obekväm arbetstid/övertid, pensionsavtal, försäkringar, traktamenten vid resor med mera. Kommunal är den fackliga organisation som företräder personliga assistenter i samtliga kollektivavtal.
Andelen assistenter som är medlemmar i Kommunal är mycket varierande. År 2004 var anslutningsgraden enligt Kommunals rapport Personliga assistenters arbetssituation drygt 60 procent bland kommunalt anställda i kollektivavtalet HÖK. Andelen anslutna i det kommunala PAN-avtalet var 30 procent och i privata företag, (Fremia, KFS och Vårdföretagarna) 25 procent. Bland företag utan kollektivavtal var ännu färre medlemmar i Kommunal.

Kollkollen: I kollkollen som drivs av fackföreningen Kommunal kan du se om ett företag har kollektivavtal

Vilka kollektivavtal finns?

Inom personlig assistans finns kollektivavtal mellan Kommunal och följande arbetsgivarorganisationer:

Jämför skillnaderna

Jämför alla kollektivavtal sida vid sida

Kolla noga vad som gäller om kollektivavtal saknas

En arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal kan sätta vilken timlön som helst, (eftersom Sverige inte har lagstadgade minimilöner). Arbetsgivaren behöver då inte heller betala OB-ersättning, övertidsersättning eller tjänste/avtalspension. Det är däremot lag på att arbetsgivaren måste betala semesterlön på 12 procent av timlönen. När kollektivavtal saknas måste arbetsgivaren dock följa Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Arbetsmiljölagen. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.

Övertid och mertid

Övertidsersättning betalas ut då en assistent beordras att jobba utöver ordinarie heltidsarbete. Mertid betalas ut när deltidsanställda beordras in på motsvarande sätt tills de uppnår heltid. Om en assistent tar extrapass frivilligt utöver sitt eget schema ger det ingen övertid/mertidsersättning utan bara grundlön.
Läs Intervju om övertid/mertidsersättning med Kommunal och Arbetsgivarföreningen KFO

Du kan bli beordrad att arbeta: Om du har en tillsvidare eller visstidsanställning kan arbetsgivaren beordrna dig att arbeta om ordinarie personal är sjuk och ingen vikarie eller annan i arbetsgruppen frivilligt vill ta arbetspasset.

Ersättning för övertid/mertid i kollektivavtalen

Fremia: Övertid: De två första timmarna Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1, 83 därefter Ordinarie timlön × 2,39
Mertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1,2
Vårdföretagarna : Övertid: Heltidmånadslön/94 de två första timmarna, därefter månadslön/72
Mertid: Månadslön/3,5 × arbetstid/vecka
KFS: Övertid: Heltidmånadslön/94 de två första timmarna, därefter månadslön/72
Mertid: Ordinarie timlön
HÖK 20: Övertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1, 8 de två första tim därefter × 2,40
Mertid: Ordinarie timlön exklusive semesterlön × 1,2
PAN 20-anhörigvårdare: Övertid och Mertid: Ordinarie timlön
PAN 20-personlig assistent: Övertid: Ordinarie timlön × 2 (semesterersättning inkluderat)
Mertid: Ordinarie timlön.

Vilka företag har respektive kollektivavtal?

Nedan kan du se vilka kollektivavtal företagen i Assistanskolls jämförelsetjänst har.

Kolla din OB-ersättning

I vår guide OB-ersättning för personliga assistenter kan du som assistent kolla vilken OB-ersättning du har en viss dag eller en viss timme på en dag. Du kan även jämföra OB-ersättningen i de olika kollektivavtal som finns i personlig assistans. Det kan vara praktiskt när du tex planerar hur och när du ska arbeta eller ska välja mellan olika anställningar.

Arbetstider

Assistenters arbetstid kan vara förlagd till alla tider på dygnet, dag, kväll, natt och helger. Schemat kan vara allt från att man arbetar ett dygn i taget till att man arbetar omväxlande kväll, dag eller natt eller bara dagtid. Kollektivavtalen kräver att arbetsgivaren ska lägga ett schema där ändringar ska ges till assistenten minst två veckor i förväg. I praktiken kan det vara så att antingen assistansanvändaren, arbetsgivaren eller assistenter/assistansanvändare tillsammans lägger ett schema för exempelvis sex veckor alternativt att det hela tiden finns ett rullande grundschema.

Arbetstidslagen gäller för assistenter som är anställda av en anordnare eller hos egna arbetsgivare som har kollektivavtal. För assistenter som är anställda av egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete.
Det går att göra undantag från Arbetstidslagen i kollektivavtal så att man tex arbetar mer intensivt vissa perioder. Det går inte att göra undantag från Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete. Läs mer: Arbetstidslagstiftning i personlig assistans
Se intervjuer med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunal om undantag från ATL.

Försäkringskassans arbetstidskontroll

Sedan augusti 2014 kontrollerar Försäkringskassan hur mycket assistenterna arbetar. Om en personlig assistent arbetar mer tid än tillåtet i arbetstidslagstiftning och gällande kollektivavtal betalar Försäkringskassan inte ut assistansersättning för den tiden. Se Försäkringskassans vägledning (sid 173-174). Detta styrs av Socialförsäkringsbalkens 51 kap, 16 §.

För assistenter anställda av en assistansanordnare eller egna arbetsgivare som tecknat kollektivavtal gäller Arbetstidslagen och bestämmelserna i kollektivavtalet. Då får arbetstiden inte överstiga ett genomsnitt på 48 tim/vecka, inklusive övertid och jourtid/väntetid. Det är samtidigt tillåtet att fördela arbetstiden inom en beräkningsperiod på upp till 12 månader. (För kollektivavtalen gäller dock en begränsningsperiod på högst sex månader)

För assistenter som är anställda hos egna arbetsgivare som inte har kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete, med en arbetstid på 40 tim/vecka inklusive jourtid/väntetid. Försäkringskassan godkänner utöver detta övertid upp till 12 tim/vecka fördelat inom en beräkningsperiod på fyra veckor och ett maxtak för övertid på 300 timmar/år. Utöver detta kan övertid beviljas för olyckshändelse eller akut sjukdomsfall eller annan omständighet, som inte kunnat förutses. Läs mer: intervju med Försäkringskassan.

Anställningsformer

Intentionen i LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, är att assistansanvändaren avgör vem hen vill ha som assistent. I den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 som skrevs av dåvarande socialministern Bengt Westerberg och som ligger till grund för lagtillämpningen sägs det på sid 174 att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent".
Utifrån detta ger kollektivavtalen stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp visstidsanställda assistenter, uppsägningstiden kan variera från några månader till två veckor. Assistentens anställning kan också upphöra om assistansanvändaren hamnar på sjukhus eller avlider. Detta innebär att det finns en varierande grad av otrygghet i assistenters anställningsförhållanden. Assistanskoll har intervjuat olika personer om detta i TEMA-serien "Personliga assistenters anställningsförhållanden"

  • Tillsvidareanställningar (fasta tjänster): Finns i kollektivavtalen HÖK 20, PAN 20, Fremia, Vårdföretagarna . Uppsägningstiden är minst en månad, och stiger med ökat antal tjänsteår (utom i PAN då den alltid är en månad). Uppsägning får ske endast om det finns "saklig grund" vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • Visstidsanställningar (så länge uppdraget varar): Finns i kollektivavtalen med Fremia, Vårdföretagarna , Sobona - KFS och PAN 20. Du har ett schema och är garanterad ett visst antal timmar per månad. Uppsägning vid visstidsanställningar (så länge uppdraget varar) kan ske om den assistansberättigade inte längre anlitar anordnaren eller avlider eller på grund av "särskilda skäl". Särskilda skäl kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Här är uppsägningstiden mellan 14 dagar och en månad.
  • Provanställning: Tillsvidare och visstidsanställningar kan inledas med en provanställning på upp till sex månader, därefter avgör båda parter om den ska övergå i en tillsvidare eller visstidsanställning.
  • Timanställningar: Förekommer då arbetet är tillfälligt pga att ordinarie assistent är sjuk eller ledig. Då betalas timlön normalt ut tillsammans med semesterersättning direkt.
  • För arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om anställningsskydd, (LAS). Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" är då inte tillåtna, anställningar ska istället gälla till ett visst datum. Uppsägningstiden vid en tillsvidareanställning är minst en månad och stiger med antal tjänsteår till maximalt sex månader vid tio års anställning. En tillsvidareanställd kan inte sägas upp utan saklig grund, vilket föreligger antingen vid arbetsbrist eller av personliga skäl, om arbetstagaren missköter sitt arbete. Det finns även regler om i vilken turordning de anställda får gå och om lön under uppsägningstid.
  • För assistansberättigade som är egna arbetsgivare gäller anställnings- och uppsägningsvillkor enligt det kollektivavtal den egna arbetsgivaren tecknat, exempelvis Fremia. Om den egna arbetsgivaren inte tecknat kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om arbetstid mm i husligt arbete om assistenterna arbetar i sin arbetsgivares hushåll. Då kan arbetsgivaren/arbetstagaren utan orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är minst en månad, om assistenten arbetat i minst fem respektive tio år är uppsägningstiden två respektive tre månader.

Sjuklön, sjukpenning, smittbärarpenning

Vid sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna, därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Den anställde ska meddela arbetsgivaren första sjukdagen och lämna ett läkarintyg från åttonde sjukdagen. Sjuklönen de första 14 dagarna är 80 procent av din lön, men högst 804 kronor per dag. Efter 14 dagar är sjukpenningen 75 % av din lön. Läs mer på Försäkringskassan

Karens tillfälligt borttaget: I början av sjukskrivningen gjordes tidigare ett karensavdrag då ingen ersättning ges. Karensavdraget är sedan den 11 mars 2020 borttaget pga spridningen av Coronaviruset Covid 19. Läs om tillfälliga coronaregler på Försäkringskassan

Du kan få smittbärarpenning om du inte kan arbeta pga att en läkare beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom. Du kan då få sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Du kan också ha rätt till ersättning för resor som du behöver göra, till exempel i samband med läkarundersökningar. Läs mer om smittbärarpenning

Sysselsättningsgrad och personalomsättning

SCB: s statistik visar att sysselsättningsgraden (sep 2020) i kommunal sektor i genomsnitt är 71 %, av en heltid (72 % för kvinnor och 69 % för män). SCB har inte publicerat motsvarande siffror för privat sektor.

Den relativt låga sysselsättningsgraden i personlig assistans antas bero dels på att arbetspassen är oregelbundna vilket kan göra det svårt att skapa heltidstjänster. En annan orsak sägs vara att många väljer att arbeta extra under studier eller vid sidan om en annan sysselsättning.
Enligt Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke (sid 13, 18) är personalomsättningen inom personlig assistans stor, med en genomsnittlig omsättning på 40 procent/år. Detta anses till stor del bero på arbets- och anställningsformerna. Rapporten säger samtidigt att det finns en stor grupp som fortsätter att arbeta som assistenter under lång tid.

Tystnadsplikt

Som personlig assistent har du tystnadsplikt, enligt Offentlighets och sekretesslag (2009:400) och § 29 i LSS i enskild verksamhet. När du anställs skriver du på en försäkran om att respektera tystnadsplikt som förtydligar att du inte får lämna ut uppgifter eller berätta om assistansanvändarens eller dennes närståendes personliga förhållanden till obehöriga personer eller en myndighet. Till personliga förhållanden räknas bland annat hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi och social situation. Även adresser, telefonnummer, datalistor, tal- och videoband samt bilder omfattas. Det är assistansanvän­darens egen, personliga uppfattning om vad som får röjas som gäller och inte din uppfattning. Om assistansanvändaren ger sitt samtycke att berätta om något kan det dock vara möjligt.

Undantag: Uppgifter som är belagda med tystnadsplikt får däremot i vissa fall lämnas till berörd myndighet, t.ex. vid vittnesplikt eller vid anmälningsskyldighet av allvarliga missförhållanden. (se nästa avsnitt)
Om Försäkringskassan kontaktar dig som assistent för att utreda vad den assistansberättigade kan göra och inte göra och andra frågor om dennas levnadsförhållanden, rekommenderar både arbetsgivarorganisationer som KFO(Fremia) och Kommunal att du inte ska svara på frågor utan hänvisa till din arbetsgivare. Även Försäkringskassan själva säger att en assistent inte är skyldig att svara på deras frågor.

Läs mer: Arbetsgivarföreningen KFO:s lilla lathund om sekretess och tystnadsplikt

Anmälningsplikt vid missförhållanden

Om du som assistent uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller ett allvarligt missförhållande som gäller den som får LSS - insatsen, i ditt fall assistansanvändaren, är du skyldig enligt § 24 i LSS (s.k. Lex Sarah) att rapportera detta. Här upphävs tystnadsplikten. Ett allvarligt missförhållande kan t.ex. vara fysiska eller psykiska övergrepp, sexuella övergrepp, ekonomiskt tillgrepp eller brister i tillsyn.
Är du anställd i kommunen ska du rapportera till den kommunala nämnden eller den som den kommunala nämnden har delegerat detta till, hos en privat arbetsgivare till verksamhetschefen. Din privata arbetsgivare måste sedan utreda missförhållandet samt rapportera det vidare till berörd kommunal nämnd. Om missförhållandet bedöms som allvarligt ska det anmälas till Socialstyrelsen.
Dessutom finns i Socialtjänstlagen 14:1 en anmälningsplikt till socialnämnden när du får kännedom om något som innebär att socialnämnden kan behöva inleda en utredning om ett barns behov av skydd. Den bestämmelsen gäller inte bara den assistansanvändare som är barn utan även andra barn som du som assistent kommer i kontakt med i ditt arbete.
Läs mer: intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet samt intervju med Socialstyrelsen.

Meddelarskydd

Personliga assistenter som är anställda i kommunen och privata företag inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd i form av efterforskningsförbud och repressalieförbud. Den 1 juli 2017 ändrades lagen så att detta gäller även privata arbetsgivare. Efterforskningsförbud innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som lämnat uppgifter. Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte kan sänka lönen, eller säga upp en person efter att denna lämnat ut uppgifter till media, det är ett brott. Personliga assistenter i kommunen kan därför lämna ut uppgifter om sin arbetsplats till media, undantaget uppgifter som omfattas av tystnadsplikt.

Läs mer: Intervju med Staffan Olsson, författare och föreläsare i ämnet och Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet

Registerkontroll

Sedan 1 januari 2011 krävs det registerkontroll av all personal som söker arbete som assistent till minderåriga enligt den nya Lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Registerkontroll innebär att ditt brottsregister kontrolleras och du ska själv skaffa ett utdrag ur brottsregistret. De som redan var anställda 1 jan 2011 eller föräldrar till ett minderårigt barn med assistans behöver dock inte registerprövas. Vissa arbetsgivare kan kräva registerkontroll av alla som söker arbete som personlig assistent.

Du kan själv beställa utdrag från Polisens belastningsregister.

Arbetsgivarformer

Den assistansberättigade kan välja mellan att anställa sina assistenter själv som egen arbetsgivare eller köpa assistans från en kommun, ett företag eller ett kooperativ han/hon är medlem i.

  • Kommunen (eller lokal stadsdelsnämnd) Här drivs assistansverksamheten av tjänstemän men ägs av kommunen som leds av politiker som väljs i allmänna val. Som assistent kan du anställas via kollektivavtalet HÖK 20 och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra assistansanvändare, du har vanligtvis en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka . Om du anställs på assistansanvändarens direkta val anställs du på ofta ett särskilt kollektivavtal, PAN 20 som personlig assistent eller anhörigvårdare. Du åtar dig då att enbart arbeta hos den assistansanvändaren och behöver inte ha någon särskild utbildning. Sedan 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN 20 se intervju med Kommunal: "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet".
    I PAN-avtalet är veckoarbetstiden 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare. Du har alltså en lägre lön i förhållande till den arbetade tiden i PAN 20 jämfört med HÖK 20 Att anhörigvårdare kan ha 48 timmars arbetstid beror på att de inte behöver följa Arbetstidslagen, deras OB-ersättning, jour och beredskap ingår i timlönen, timlönen ska därför sättas på en nivå som tar hänsyn till jourarbete och om arbete ligger på obekväm arbetstid.
    I kommunen bestämmer assistansanvändarna vanligtvis inte lika mycket över hur assistansen organiseras, även om det kan skilja sig mellan olika kommuner. Mycket av ledning och lönesättning sker via den administrativa personalen på assistansenheten, en av assistenterna är ofta arbetsledare i assistentgruppen.
    Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans. Ett dilemma vid en upphandling kan vara att assistenten ett år efter upphandlingen kan tvingas släppa en fast anställning och få en lägre lön genom en ökad arbetstid och lägre jourersättning, beroende på vilket kollektivavtal företaget som vinner upphandlingen har.
  • Assistansföretag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Företag kan ha allt från en kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller en stiftelse. Företagen kan ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se TEMA-artikelserie om riskkapitalföretag. Det kan vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer som arbetat lång tid som assistenter, andra av personer som själva har personlig assistans. Ta också reda på villkor för exempelvis friskvård eller möjligheter till utbildning.
    Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, resultat/vinst, styrelse och adress. Kollektivavtal hos företag är Fremia, Vårdföretagarna och Sobona - KFS.
    I Assistanskolls jämförelsetjänst kan du i företagens profiler se bolagets omsättning, resultat/vinst med mera.
    Det varierar kraftigt vilka som är arbetsledare, i vissa företag sköter assistansanvändarna det mesta i det dagliga arbetet med scheman, anställningar osv. I andra fall kan en anställd på assistansföretaget eller en assistent i arbetsgruppen sköta detta. Arbetsgivaren är ansvarig för lönesättning och det varierar hur mycket assistansanvändaren är med och påverkar. Hos Vårdföretagarna finns ofta en syn att den assistansberättigade inte ska veta vad assistenterna har för lön, det ses som arbetsgivarens ansvar, hos Fremia, särskilt bland kooperativ är det mer vanligt att den assistansberättigade är med och lönesätter.
    Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att det är dåliga villkor, men du bör noggrant informera dig om arbetsvillkoren. Se särskilt noga på försäkrings- och pensionsvillkor och OB-ersättning.
  • Kooperativ ägs gemensamt av assistansanvändarna som utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur verksamheten ska skötas. Assistansanvändaren är vanligtvis arbetsledare, rekryterar assistenter och lägger scheman. I de fall där assistansanvändaren inte kan göra detta kan en assistent vara så kallad medarbetsledare eller garantiperson och lägga scheman osv. Assistansanvändarna har ofta inflytande över lönesättning.
    Det vanligaste kollektivavtalet är via Fremia. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du vara uppmärksam på arbetsvillkoren exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning.
    Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress. I Assistanskolls jämförelsetjänst kan du i förtagens profiler se bolagets omsättning, resultat/vinst med mera.
  • Assistansberättigade som är egna arbetsgivare är själva arbetsledare och tar hela arbetsgivaransvaret inklusive arbetsmiljö och lönesättning. Du bör vara uppmärksam på om det finns kollektivavtal via Fremia. Vissa assistansföretag som säljer tjänster till egna arbetsgivare kräver att deras kollektivavtal ska gälla.
    Om det inte finns något kollektivavtal gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete om du arbetar i din arbetsgivares hem. Här gäller andra arbetstidsregler än i Arbetstidslagen, ATL. Den maximala veckoarbetstiden inklusive övertid är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i veckoarbetstiden. Det finns krav på veckovila men inte på dygnsvila. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också utan skäl säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad samt två månader om assistenten arbetat i fem och tre månader om assistenten arbetat tio år.
  • Se upp för oseriösa arbetsgivare eller orimliga krav

  • Som i alla andra branscher finns det även här oseriösa arbetsgivare. Det har exempelvis förekommit att arbetsgivare erbjuder assistenter att ta emot svarta pengar istället för vanlig lön som ska beskattas, eller att man uppmanas skriva upp en arbetstid som inte stämmer. Det är viktigt att reagera, eftersom du alltid är ansvarig för att deklarera din inkomst till Skatteverket, du kan också dömas för brott enligt Bidragsbrottslagen. Se intervju med Skatteverket: "Vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel", där det även tas upp vad assistenter kan bli ansvariga för.
  • Det kan också finnas arbetsgivare som ställer orimliga krav på sina assistenter, eller att man kräver att de göra arbetsuppgifter som innebär risker. Det är även här viktigt att reagera, du kan tex kontakta din fackförening och be om råd.

  • Sexuella trakasserier: Personlig assistent är det yrke med många anmälningar om sexuella trakasserier. Från 2012 tom november 2017 tog Arbetsmiljöverket emot totalt 212 anmälningar om arbetssjukdomar orsakat av sexuellt ofredande. Av dessa var 43 anmälningar från personliga assistenter, vilket innebär 20 procent av alla anmälningar. Läs mer på sid 32 i Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet. Reagera alltid snabbt om du utsätts för detta. Kontakta arbetsgivaren och om inte det hjälper din fackförening.

Vad efterfrågar assistansanvändare av sina assistenter

Eftersom assistansanvändaren har rätt att själv välja vem som ska vara assistent, krävs det ingen utbildning, ofta betyder personliga egenskaper och referenser mer än utbildning. Den kompetens som efterfrågas i utannonserade tjänster varierar starkt. En del vill ha en assistent som de själva kan lära upp, andra vill ha assistenter från servicesektorn, med sjukvårdserfarenhet eller språkkunskaper. Andra kan efterfråga kunskaper i teckenspråk, fysisk styrka för att klara tunga förflyttningar, körkort, vana vid katter/hundar/hästar, tolerans för rökning, intresse för sport, musik eller data.

Hur hittar assistenter arbete

På Arbetsförmedlingens platsbank ligger assistentjobb under yrkesområdet Socialt arbete – personliga assistenter.
Socialstyrelsens rapport Personlig assistans som yrke sid 18 anger annonser i dagspress, arbetsförmedlingen, kontakter genom bekanta eller via kommunala enhetschefer som vanliga rekryteringsvägar. Personliga kontakter via bekanta och vänner till assistenter eller assistansanvändare anges som en särskilt vanlig rekryteringsväg.

Sök bland Arbetsförmedlingens platsannonser

I vår tjänst "Platsannonser" kan du som söker assistentjobb välja bland Arbetsförmedlingens annonser från olika län/kommuner och kommunala och privata arbetsgivare. Du kan se vilka som söker manliga eller kvinnliga sökande, kräver körkort, har ålderskrav, erbjuder heltid/deltid osv.

Arbetsuppgifter

LSS-lagstiftningen reglerar inte vad en assistent ska göra utan pekar mot en målsättning dvs att den assistansberättigade ska kunna leva som andra och ha goda levnadsvillkor. Det är omöjligt att precisera exakt vilka arbetsuppgifter som kan komma eftersom assistansvändare lever totalt olika liv och arbetsuppgifterna kan variera efter vad som händer i livet. Du bör dock få en bild av vad som förväntas av dig som assistent, därför är viktigt att du får en arbetsbeskrivning som i möjligaste mån beskriver vilka typer av arbetsuppgifter som kan bli aktuella.
Vilka praktiska arbetsuppgifter en personlig assistent har beror alltså helt på assistansanvändarens personliga behov och önskemål. Det kan vara hjälp att gå upp ur sängen, äta frukost, tvätta sig och klä sig. Du kan vara med assistansanvändaren under hans/hennes arbetsdag, fritidsaktiviteter, föräldramöte eller på middag hos vänner. Det kan också finnas medicinska arbetsuppgifter som att ge medicin eller att sköta olika typer av teknisk utrustning. Olika assistenter kan också göra arbetsuppgifter mer eller mindre bra beroende på kunskaper och intresse, exempelvis fixa datorn eller sköta om katten, därför är det inte ovanligt att olika assistenter i en arbetsgrupp i praktiken har lite olika arbetsuppgifter.
Det är nästan lättare att tala om vad assistenter inte får göra. Du ska inte göra arbetsuppgifter som är olagliga eller där du kan skadas fysiskt eller psykiskt. Alla arbetsuppgifter ska ha riskbedömts av arbetsgivaren. Representanter för Arbetsmiljöverket säger i en intervju att man inte värderar assistenternas arbetsuppgifter förutsatt att det görs riskbedömningar och att arbetsuppgiften inte är olaglig. Gränsen för assistenters arbetsuppgifter avgörs istället av att assistenten har kunskaper, resurser och befogenheter, förutsättningar som behövs i alla yrkessituationer. Läs intervjun Personliga assistenters arbetsuppgifter där assistansanvändare, Arbetsgivarföreningen KFO(Fremia) och Kommunal intervjuas.

En assistent kan delegeras sjukvårdande uppgifter, som att ge medicin, lägga om sår, ge injektioner eller sköta en respirator eller hostmaskin. Den sjukvårdande behandlingen bedöms då som egenvård och kan delegeras ner till assistenten. Se Information från Socialstyrelsen. Här ska delegation och information ges skriftligt av en ansvarig sjuksköterska (eller läkare) till varje enskild assistent.

Arbetsledare, Medarbetsledare, Garantiperson

Ibland kan eller vill assistansanvändare av olika orsaker inte direkt utöva sitt arbetsledarskap. Det kan bero på intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar eller att personen helt enkelt vill lägga över sådana uppgifter på någon annan. Då kan du som assistent anställas som så kallad medarbetsledare (kan även kallas servicegarant eller garantiperson). Assistansanvändaren kan även ha en God man eller förvaltare som företräder honom/henne i att ta beslut.
Arbetsuppgifterna som medarbetsledare kan variera beroende på vad assistansanvändaren kan eller vill sköta själv, men det kan vara att lägga arbetsscheman, leda arbetet med dagliga arbetsuppgifter för assistenterna, rekrytera assistenter och ringa in vikarier när en assistent är sjuk. Ofta innebär det att själv gå in och arbeta när det inte går att hitta en vikarie. Du kan också ha ansvar för att tidrapporterna i assistentgruppen. Det ges normalt ett extra lönepåslag per månad till den assistent som tar på sig denna arbetsuppgift.

Arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Sedan 1 januari 2009 gäller Arbetsmiljölagen alla anställda assistenter, även egna arbetsgivare. Detta innebär bland annat en skyldighet att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men assistenterna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till sin arbetsgivare.
Ibland kan arbetsmiljön vara psykiskt krävande om exempelvis assistansanvändaren har svårt att hantera aggressivitet eller blir snabbt försämrad i sin funktionsnedsättning. Läs mer om Arbetsmiljöverkets broschyr Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö och intervju med projektledaren Alen Fazlic "Bättre inom belastningsergonomi, sämre inom hot och våld"

Om den psykiska arbetsmiljön är krävande kan arbetsgivaren ge handledning vilket innebär att assistenterna kan tala enskilt eller i grupp med professionella samtalsledare. Arbetsgivaren kan avsätta medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning, träning på gym eller konditionsanläggning. Se intervju med Stefan Pelc, egen arbetsgivare "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"

Kommunal arbetar också för personliga assistenters arbetsmiljö, du kan vända dig dit om du upplever problem i ditt arbete. Läs intervju med Felix Finnveden, ombud på Kommunal – ”Assistenters och brukares rättigheter krockar om arbetsmiljöarbetet inte görs”

Vart du kan vända dig

Du bör i första hand ta upp ett problem med den assistansanvändare du är assistent till eller med din arbetsgivare. Om du anser att din arbetsgivare brister i sitt ansvar kan du vända dig till Kommunal, den fackförening som företräder personliga assistenter. Du behöver dock vara medlem i Kommunal för att du ska få stöd vid en eventuell tvist med din arbetsgivare.

Vidare läsning

Skicka sidan till: