Felix Finnveden, Kommunal – ”Assistenters och brukares rättigheter krockar om arbetsmiljöarbetet inte görs”

Felix FinnvedenPersonlig assistans är en överlägsen stödinsats och assistansberättigade som klarar att ta arbetsgivaransvaret ska få göra det, säger Felix Finnveden. Han anser dock att arbetsmiljön ofta brister och ser visstidsanställningarna som det största problemet.
– Det gör att assistenten inte vågar säga till vid tex sexuella trakasserier.

Felix Finnveden är regionalt fackligt ombud på Kommunals sektion Gullmarsplan som har hand om all personlig assistans i Stockholm. Han har också varit anställd sju år som personlig assistent i ett assistanskooperativ.
– Jag kom i kontakt med yrket via vänner som var personliga assistenter, jag trivs mycket bra och tycker det är en mycket bra stödinsats. Jag jobbade heltid i två år och började sedan arbeta mer och mer fackligt vilket jag nu gör större delen av tiden.

Assistans överlägsen stödinsats

Innan Felix Finnveden var assistent jobbade han som vårdbiträde på ett äldreboende. Där tyckte han inte att han kunde göra ett bra jobb.
– Det saknades resurser och jag var inte stolt över mitt jobb. På äldreboendet var minimikravet att en person skulle få komma ut en gång i veckan.
Vad har personlig assistans för fördelar?
– Brukarens möjligheter att delta i samhället maxas, genom att en brukare kan styra varje dag med en tydlig målbild. Förutsatt att de timmar som behövs finns förstås.

Största problemet visstidsanställningarna

Som regionalt fackombud ser dock Felix Finnveden också stora problem i personlig assistans. Han har även skrivit om detta som praktikant på ledarredaktionen på Aftonbladet. Det största problemet anser han är att de flesta personliga assistenter
är visstidsanställda med två veckors uppsägningstid.
– Nu har jag inte sökt ett arbete på sju år men vem får ett nytt arbete på två veckor? Det blir svårare att få banklån eller avtal på en hyresrätt. Det är också otryggt för brukarna att assistenterna kan sluta på två veckors varsel, det bidrar till dagens stora genomströmning av assistenter.

”Inte rimligt att du får går för att du inte funkar med en person”

Det finns både bra och dåliga arbetsgivare, säger Felix Finnveden.
– Det finns de som sköter sig bra, men det är ett generellt problem att assistenterna inte vågar hävda sina rättigheter.
Om man är visstidsanställd och riskerar få gå på två veckor, vågar man inte alltid kräva ett systematiskt arbetsmiljöarbete eller säga till vid tex sexuella trakasserier, fortsätter Felix Finnveden.
– Du kanske inte vågar säga att det här badhuset som vi går till inte är bra för min arbetsmiljö. Det är inte rimligt att företag med flera hundra brukare driver sin verksamhet på visstidsanställningar där du får gå för att det inte funkar med en person.

Assistenten borde prövas hos fler innan uppsägning görs

I den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 som ligger till grund för lagtillämpningen sägs det (sid 174) att: "Den enskilde bör ha ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent". Utifrån detta har kollektivavtalen skrivits så att det ges stor möjlighet för assistansanvändaren att säga upp en assistent av ”personliga skäl”. Felix Finnveden tycker att assistansberättigade ska ha rätt att inte ha en assistent som de inte trivs med men att det idag är för lätt att bli uppsagd.
– Det skär sig alltid mellan människor, då är det inte rimligt att assistenter ska tvinga sig kvar, men vi anser att det borde kunna lösas även med tillsvidareanställningar.
Hur ska den assistansberättigade kunna säga upp en assistent hen inte trivs med om alla är tillsvidareanställda?
– Man borde kunna pröva om personen fungerar hos någon annan. Om personen sedan inte fungerar hos tre, fyra brukare, är den kanske inte lämplig som assistent, och en uppsägning bör ske.
Hur ska man göra om bara finns en eller några få brukare i företaget och alla tjänster för tillfället är tillsatta?
– Arbetsgivaren kan både innan konflikt uppstår och när det händer ta in handledning för att lösa konflikter. Det gör redan många seriösa arbetsgivare. I en sådan situation skulle det bli fler led innan assistenterna sägs upp, till skillnad från idag när assistenterna ofta får gå på två veckor.

Kan bli problem när brukare/anhöriga har arbetsgivaransvaret…

Assistansberättigade kan ha det totala arbetsgivaransvaret som egna arbetsgivare för sina assistenter eller via ett företag de själva äger. Felix Finnveden anser att detta blir problematiskt om arbetsgivaren inte är kapabel att ta det fulla ansvaret.
– Brukare och anhöriga ska ha makt över sina liv, men det fungerar inte alltid att ansvarsfrågor som arbetsmiljö och lönesättning ligger hos brukare och anhöriga.
Felix Finnveden tar som exempel att hans mamma skulle vara med om en bilolycka och beviljas personlig assistans, och han själv skulle bli arbetsledare, med delegerat arbetsmiljöansvar.
– Det är långtifrån självklart att jag prioriterar en främling som är där och arbetar framför min mammas möjligheter till ett bra liv. Jag tycker självklart att jag ska få makt och mamma ska få makt, men det riskerar att bli krockar.

Men brukare/anhöriga som kan ta ansvaret ska få göra det..

Felix Finnveden anser dock att ska vara möjligt för assistansberättigade eller deras anhöriga att anställa sina assistenter förutsatt att de tar sitt arbetsgivaransvar.
– Förutsatt att arbetsgivaren inte sätter LSS över Arbetsmiljölagen (AML) utan kan balansera de två rättighetslagstiftningarna tycker jag de kan vara arbetsgivare. Men det är ingen rättighet i sig att driva företag, det förutsätter att du kan ta det ansvaret.
Hur ser du på att anhöriga arbetar som personliga assistenter?
– Det är samma sak, jag ser inget automatiskt problem, men det ska vara samma villkor. Jag vet många fall där det funkar jättebra, det finns ombud i Kommunal som är anhörigassistenter.

Arbetsmiljön ska kollas innan aktiviteten

Assistansföretag behöver generellt ta ett större arbetsmiljöansvar fortsätter Felix Finnveden. De flesta har friskvårdspengar men många saknar företagshälsovård och systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Min arbetsplats är där min brukare är och då är arbetsgivaren skyldig att se till att jag inte skadar mig på arbetet. De är skyldiga att gå skyddsrond på olika aktiviteter.
Hur ska man göra det i praktiken?
– Man kan inte checka av arbetsmiljön hela tiden, men det ska finnas skriftliga rutiner inför att olika aktiviteter ska utföras, med tex kartläggning av transporter och för att undvika lyft. Lyfta folk ska man alltid undvika, för allas säkerhet.
Står AML och LSS mot varandra, är två gruppers rättigheter i konflikt?
– Assistenters och brukares rättigheter i AML och LSS krockar oftast för att inte arbetsmiljöarbetet med risk o konsekvensanalys görs innan. Om brukaren tex ska åka och tälta, behöver man ha klart för sig hur alla förflyttningar ska gå till och eventuella risker i arbetsmiljön innan man åker, så att ingen skadas.
Det gäller att hela tiden hitta lösningar som fungerar för båda parter, tex när en brukare röker hemma fortsätter Felix Finnveden.
– Då kan man kanske installera en fläkt eller gå ut på balkongen och röka. Brukarna har sina rättigheter, men ibland behöver det lösas på ett lite annorlunda sätt än brukaren vill. Ibland får man kompromissa så att bådas rättigheter upprätthålls.

Schablonbeloppet höjs inte tillräckligt

Kommunals Ordförande Tobias Baudin har tidigare krävt att schablonbeloppet höjs mer än det gör idag. Felix Finnveden håller med om att den låga höjningen av schablonbeloppet är ett problem.
– Det är ju inte bara vår lön utan våra möjligheter till en bra arbetsmiljö som blir lidande av detta.
Höjningen har ju varit lägre än löneökningarna..
– Lägre i % ja men inte krontal, det där kan man skruva på fram och tillbaka, men absolut, att inte höja schablonen ger mindre medel till utbildningar och arbetsmiljö.

Försäkringskassan borde inte bevilja väntetid/jour

Att Försäkringskassan beviljar väntetid istället för assistanstimmar är ett annat stort problem för assistenterna, säger Felix Finnveden. En timmes väntetid ersätts med en fjärdedel jämfört med en vanlig assistanstimme.
– En heltid för en assistent är ju 40 timmar i veckan, vilket är 172 timmar/månad. Har du sedan 50 timmar jour (eller väntetid som Försäkringskassan kallar det) utöver det kan den totala arbetstiden bli 222 timmar. Det kan jämföras med en resursperson i skolan som finns tillhands om något skulle hända eller säkerhetsvakter som tittar på en skärm. Ingen ifrågasätter att de får lön för hela sin arbetstid.
Problemet ligger här hos Försäkringskassan menar Felix Finnveden.
– Detta är Försäkringskassans knepiga tolkning, är man på jobbet ska man ha lön.

Kritisk till inskränkningar av rätten till assistans

Felix Finnveden är kritisk till de inskränkningar som skett av rätten till personlig assistans sedan 2009. Försäkringskassan har tolkat flera domar i Högsta Förvaltningsdomstolen med resultatet att det blivit svårare att beviljas assistans.
– Det är fruktansvärt och oerhört tuffa situationer. Det är oerhört sorgligt. Om man ska vara fyrkantigt facklig och se till vårt yrke är det dock fortfarande brist på assistenter.

Alla borde arbeta för bättre tillgänglighet

En fråga där Felix Finnveden tycker alla borde samarbeta mer är tillgänglighet på stan i tex kollektivtrafik, bussar och bättre offentliga toaletter.
– Brukare lider av bristande tillgänglighet och assistenter av en dålig arbetsmiljö med tex höga trottoarkanter och trappsteg in till cafeer. Det finns sällan LSS–toaletter med liftar. Alla kan inte använda en handikapptoalett på biblioteket. Alternativet är att man måste hem eller att det görs konstiga lyft, säger Felix Finnveden.

Felix Finnveden intervjuades av Kenneth Westberg 2019–03–10

Skicka sidan till: