Lars Lööw, Utredare – ”De flesta assistenter trivs, samtidigt som det finns en osäkerhet i yrket”
De flesta personliga assistenter trivs med sitt yrke och skulle rekommendera det. Många känner dock osäkerhet i sina arbetsuppgifter och en rädsla att förlora jobbet med kort varsel. Det säger Lars Lööw som ledde utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor.
85 procent trivs i yrket
I utredningen besvarar 1077 assistenter en enkät, (sid 257). 85 % säger att de trivs i yrket, 77 % skulle rekommendera yrket det till andra, 90 % säger sig vara trygga i yrkesrollen. Det är ett gott betyg, säger Lars Lööw.
– Jag tror man upplever att man har ett givande och meningsfullt arbete. Vi kan konstatera att yrket i huvudsak inte är ett genomgångsyrke utan många stannar länge och har det som sitt målyrke. Men samtidigt finns det också de som har det som instegsyrke eller extrajobb när de t.ex. studerar.
Får personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, tex nyanlända, en möjlighet i assistentyrket?
– Det är fler utrikes födda som jobbar som assistenter än genomsnittet på arbetsmarknaden så det kan vara ett tecken på det. Men det har inte varit utredningens uppdrag att belysa yrkets arbetsmarknadspolitiska betydelse.
Inbyggd osäkerhet i yrket
I enkäten säger 41 % att de är mer eller mindre oroliga för att förlora arbetet med kort varsel. Lars Lööw säger att det ligger i yrkets natur att det finns en osäkerhet. Många är anställda per timme, vilket ger en kort uppsägningstid. Jämfört med att ha en tillsvidareanställning innebär det också sämre semestervillkor och fler arbetstimmar per vecka.
– I enkäten har vi kartlagt en oro hos assistenterna för att assistansen ska upphöra, tex vid omprövningar eller att personen avlider. De korta uppsägningstiderna ger en ekonomisk oro för assistenterna. Även assistansberättigade oroas av att bli av med sina assistenter med kort varsel.
Varierande arbetsuppgifter på gott och ont
Assistentyrket är ett mycket varierat yrke, du kan vara assistent till någon som arbetar och har barn, till någon som är pensionär eller till någon med stora vårdbehov. 28 % av assistenterna i enkäten sade att de känt osäkerhet inför sina arbetsuppgifter det senaste året säger Lars Lööw.
– Orsaker sägs tex vara etiska dilemman, oproportionerligt mycket hushållsarbete och oklarhet kring sjukvårdsinsatser.
Arbetsuppgifterna är inte reglerade vilket kan ge en otydlighet och konflikter om vilka arbetsuppgifter man ska utföra i någon annans hem, säger Lars Lööw.
– Det finns konflikter kring etiska dilemman, tex att man måste gå med i en politisk demonstration och sätta på sig tröjor med budskap. Det kan också vara att ett barn du är assistent till tänker skolka, hur agerar man då.
Finns det fördelar med att arbetsuppgifterna inte är reglerade?
– Ja, många beskriver att varje dag inte är sig lik, att det är en utmanande uppgift att vara en annans stöd att leva sitt liv och att det finns en variation.
Vad sätter gränsen för de arbetsuppgifter som kan ingå i assistentyrket?
– Du ska naturligtvis inte göra något som är olagligt eller riskfyllt. Annars är det en så stor bredd att det inte går att säga att en viss uppgift inte ska ingå. En uppgift kan vara ok om du är assistent åt en vuxen person med egna barn men inte ok om är assistent åt ett barn. Arbetsledningen har en viktig roll i att hantera situationer där det uppstår osäkerhet och bedöma vad som är riskfyllt.
Tunga lyft sker oftast utanför hemmet
34 % av assistenterna i enkäten säger att de mycket eller ganska ofta får göra tunga lyft utan ergonomiska hjälpmedel. Lyft och förslitningsskador är ett större problem än för andra jämförbara grupper, tex omvårdnadsyrken säger Lars Lööw.
– Man får förmodligen lyfta i andra sammanhang än i hemmet och ofta själv. Det handlar mer om otillgängliga offentliga toaletter och badhus än hjälpmedel i hemmet. Många assistenter säger att de saknar kunskap om lagar och regelverk om arbetsmiljö, ergonomi och lyft.
Värderar inte vem som arbetsleder
88 % av assistenterna säger att det är mycket eller ganska tydligt vem som är arbetsledare. 97 % vet vem de ska kontakta hos arbetsgivaren om de har frågor. Arbetsledningsansvaret skiljer sig mellan olika typer av anordnare, säger Lars Lööw. Hos privata anordnare har assistenter ofta arbetsledningsansvar, hos kommuner är det ofta en tjänsteman/avdelningschef.
– Personer med mer omfattande behov väljer oftare kommunen, föräldrar till barn väljer privata. Vissa kommuner har strävat efter heltidsanställningar, då är det vanligare att assistenterna jobbar åt flera assistansanvändare.
Lars Lööw värderar inte vem som arbetsleder bara det är tydligt.
– Den dagliga arbetsledningen ska så långt det går ligga på assistansanvändaren.
Hur ser du på att anhöriga är assistenter eller arbetsleder?
– Vi för resonemang om anhörigas roll och konstaterar att utan de skulle assistansen inte fungera. Men man måste vara medveten om att de val man gör, hur man ska leda och organisera assistansen leder till olika förutsättningar. Man måste hålla isär sina roller och vara tydlig i vem som har ansvar. Det kräver kunskap och reflexion.
Trakasserier förekommer i alla personaltäta yrken
I enkäten säger 3 % att de varit utsatta för sexuella trakasserier och 9 % att de utsatts för hot det senaste året. Arbetsmiljöverket har tidigare sagt att assistentyrket har många anmälningar om sexuella trakasserier. (se sid 32 i utredningen Personlig assistans - Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet. Lars Lööw säger att det finns risker för det i alla personalintensiva yrken, men eftersom Arbetsmiljöverket sammanväger assistenter med andra yrkesgrupper, blir det svårt att veta skillnaderna mellan assistenter och jämförbara grupper.
– En skillnad mot andra yrken med mycket personalintensitet, är att assistenten träffar färre personer och man skiljs ganska snabbt om man inte fungerar med varandra. Det ger andra förutsättningar att hantera detta. Så man är något mindre utsatt än i andra personalintensiva yrken. Men det är förstås en mycket utsatt situation att vara ensam i en annan persons hem och inte kunna gå undan. Ett exempel som nämnts är att man måste hjälpa till att sätta på en porrfilm och sitta kvar och genomleva den, säger Lars Lööw.