annonser
annons STIL
annons Nordica Assistans
annons Vivida Assistans
annons JAG
annons Humana Personlig assistans
annons Assistansförmedling
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Maxia Care
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Anordna din egen assistans

  • Denna guide beskriver hur du köper assistans från en anordnare som du själv äger. Det kan du göra via ett aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening. Du kan däremot inte köpa assistans av din enskilda firma.

    Du kan även ha din assistans i egen regi som egen arbetsgivare för dina assistenter. Läs vår guide "Att vara egen arbetsgivare"
    Du kan också köpa assistans av kommunen, ett privat företag eller brukarkooperativ. Läs vår guide "Att välja assistansanordnare"
Artiklar med samma tema: (5)

TEMA - Assistans i egen regi eller köpa assistans av en anordnare?

Du kan driva din assistans i egen regi antingen genom att vara egen arbetsgivare för dina assistenter eller starta ett bolag/ekonomisk förening enbart för din egen assistans. Om du vill lämna över arbetsgivaransvaret kan du köpa assistans av kommunen, ett privat företag eller ett brukarkooperativ. Assistanskoll beskriver alla alternativ.

Viktiga steg för att starta egen anordnare

  • Du registrerar bolag på Bolagsverket och Skatteverket via sajten www.verksamt.se som är pedagogiskt uppbyggd med många tips och förklaringar. Det finns även möjlighet att köpa färdiga aktiebolag så kallade lagerbolag Läs mer om lagerbolag på Bolagsverket.
  • Du söker tillstånd på IVO, Inspektionen för vård och omsorg (Ansökningsblankett) för att få godkännande att starta upp verksamheten
  • Du anmäler till Försäkringskassan om att byta till din anordnare.

Skillnader mellan att vara egen arbetsgivare och anordnare för sin egen assistans

En stor skillnad….
…är att du till skillnad från egna arbetsgivare inte behöver återbetala oanvända medel från använda assistanstimmar var sjätte månad. Eftersom anordnaren är en egen juridisk person skild från din egen ekonomi kan du istället göra det som ingår i vanlig näringsverksamhet, tex avsätta medel i periodiseringsfonder och låta ett eventuellt överskott återinvesteras eller bli vinst. Du har även möjlighet att skapa en buffert för oförutsedda utgifter.

Å andra sidan…
…måste du söka tillstånd för verksamheten på IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Det innebär att du behöver uppfylla samma krav som anordnare som kan ta emot hundratals kunder.

Längre sammanfattning av skillnader

  • Tillståndsprövning eller anmälningsplikt: En anordnare måste söka tillstånd hos Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, för att bedriva assistansverksamhet. Då sker tillståndsprövning där en rad krav måste uppfyllas. Se Ansökningsblankett om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans.
    Egna arbetsgivare behöver enbart anmäla sin verksamhet till IVO, se Blankett för anmälan av enskild verksamhet med personlig assistans.
  • Redovisning, vinst och möjlighet till buffert: En anordnare redovisar ekonomiskt till Skatteverket eftersom assistansersättningen är en del av anordnarens näringsverksamhet. Eventuell vinst beskattas med bolagsskatt 22 %. Skulle du som ägare sedan ta ut ett eventuellt överskott ur bolaget beskattas den ytterligare en gång med kapitalskatt för ägaren (så kallad dubbelbeskattning).
    Du kan bygga upp en buffert som tex kan användas till mer assistansomkostnader vid en större resa eller till fler assistanstimmar om du i en nödsituation behöver fler timmar än de du är beviljad.
    Egna arbetsgivare måste sedan 1 juli 2008 redovisa hur assistansersättningen använts med kvitton till försäkringskassan. Egna arbetsgivare får inte får göra vinst utan måste återbetala oanvänd assistansersättning var sjätte månad. Egna arbetsgivare kan inte heller ta ut någon ersättning om de utför administrativt arbete med att tex sköta bokföring. Se intervjuer med Skatteverket och Försäkringskassan. (De som har utökad assistansersättning måste dock alltid redovisa till försäkringskassan hur assistansersättningen använts).
  • Efterskottsbetalning av assistansersättning: Försäkringskassan betalar sedan den 1 oktober 2016 ut assistansersättning i efterskott efter att assistansen är utförd och redovisad till Försäkringskassan. Detta gäller för alla anordnare, även för dig som köper assistans av din egen anordnare. Läs mer om efterskottsbetalning
    Egna arbetsgivare kommer däremot fortfarande att få assistansersättningen utbetald i förskott månaden innan assistansen utförs. Se intervju med Försäkringskassan
  • Tid som kan jämställas med assistans: Om du köper assistans av din anordnare får du inte ersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor och uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider.
    Egna arbetsgivare får däremot assistansersättning för "tid som kan jämställas med assistans" vilket inbegriper assistansersättning vid sjukhusvistelse i upp till fyra veckor och uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider. (Intervju med Försäkringskassan)
  • Sjuklöner: När du köper assistans av din anordnare behöver du söka tillfälligt utökad assistansersättning från kommunen till sjuklön när ordinarie assistent är sjuk. Se information från SKL, Sveriges kommuner och landsting.
    Egna arbetsgivare får ersättning för assistenters sjuklöner från Försäkringskassan. Sjuklöner för en assistent definieras då som tid som jämställs med assistans. Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 229-230).
  • Dokumentation: När du köper assistans av din anordnare måste det finnas en genomförandeplan av assistansen och dokumentation över så kallade faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
    Egna arbetsgivare
    behöver inte ha någon genomförandeplan eller dokumentation av sin assistans. Se mer information: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
  • Arbetstidsregler: Assistenterna hos en anordnare ska följa Arbetstidslagen, ATL och/eller ett kollektivavtal om anordnaren tecknat ett sådant. I ATL har den anställde rätt till en dygnsvila 11 timmar, veckovila på 36 timmar och en maximal veckoarbetstid på 48 timmar, vilket inkluderar jourarbetstid. ATL är dispositiv, vilket innebär att det kan göras undantag i kollektivavtalen, exempelvis att dygnsvilan kan vara 9 timmar och att arbetstiden får fördelas inom vissa tidsperioder.
    För egna arbetsgivare gäller Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete. Egna arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarföreningen KFO eller köper tjänster av vissa medlemsföretag i KFS tillämpar dock deras kollektivavtal som bygger på ATL.
    I lagen om arbetstid m.m i husligt arbete finns det också krav på veckovila men inte på dygnsvila, den maximala veckoarbetstiden är 52 timmar istället för 48 timmar och jourtiden räknas inte in i den veckoarbetstiden. Lagen om arbetstid i husligt arbete är inte dispositiv, vilket innebär att inga undantag får göras i kollektivavtalen. Arbetsmiljölagen, AML gäller däremot för alla sedan 1 januari 2009. Läs mer i:FAKTA om Arbetstidslagarna och undantag i kollektivavtal och intervjuer i TEMA–serien Arbetstidslagen, ATL.
  • Uppsägning av assistent: Om du har kollektivavtal kan du ha anställningsformen "så länge uppdraget varar". Då kan uppsägning ske vid "särskilda skäl", vilket kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistansens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Miniminivån för uppsägningstid är 14 dagar hos KFO. KFS har en uppsägningstid på 14 dagar de första två månaderna, därefter en månad. Hos Vårdföretagarna är uppsägningstiden 14 dagar, utom då brukaren avlider eller hamnar på sjukhus då det är en månad.
    En tillsvidareanställd assistent kan inte sägas upp utan orsak, vilket kan vara att den anställde har misskött sitt arbete, stulit, begått våld, avvikit från arbete m.m. enligt LAS (lagen om anställningsskydd) Om assistenten är fackligt ansluten har han rätt att förhandla om uppsägningen via sin fackförening. Uppsägningstiden är minst en månad.
    För egna arbetsgivare (som inte har tecknat kollektivavtal) gäller reglerna i Lag (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan där utan att ange orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad. Om assistenten arbetat i fem år är den två månader och tre månader om assistenten arbetat tio år.


Intervjuer med personer som startat bolag

Olika bolagsformer

Som egen anordnare kan du köpa din assistans via ditt eget aktiebolag, ekonomiska förening eller handelsbolag/kommanditbolag, alla är självständiga juridiska personer, vilket betyder att den själv kan själv teckna avtal, ha anställda, äga saker och vara part i rättegångar. Detta gäller även föräldrar som köper assistans för sitt barns räkning. Läs mer i Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 211 - -213)

OBS! Du kan du inte köpa assistans av din enskilda firma om du är näringsidkare, eftersom den inte ses som fristående i förhållande till dig som person.

Det finns dock vissa problem med handelsbolag/kommanditbolag enligt Försäkringskassan. Skatteverket godkänner inte alltid F-skatt när tex föräldrar bedriver assistans enbart åt sitt barn. Detta innebär isåfall att du måste göra skatteavdrag när assistansersättning betalas ut och att utbetalningar inte kan ske direkt till bolaget. Om föräldrar som för sitt barns räkning köper assistans av handelsbolag/kommanditbolag och är delägare i samma bolag kan de inte vara anställda och få lön. De kan däremot arbeta som personliga assistenter och beskattas då för sin andel av bolagets vinst. Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 211 -213

Aktiebolag: Aktiebolaget är en juridisk person. I varje aktiebolag ska det finnas en styrelse, som förutom VD: n ska bestå av minst en ordinarie ledamot och en suppleant. När du startar aktiebolag ska du lägga 50 000 kr som kontantinsats. Revisor behövs om omsättningen år över en viss nivå Läs mer om krav på revisor. I ett aktiebolag är ägarna inte personligen ansvariga för företagets skulder. Läs mer på Bolagsverket och Skatteverket. Det finns även möjlighet att köpa färdiga aktiebolag så kallade lagerbolag Läs mer om lagerbolag på Bolagsverket.

Handelsbolag/Kommanditbolag: Ett handelsbolag har två eller flera bolagsmän (delägare). Oftast behövs ingen revisor och ingen kontantinsats behövs av ägarna. Delägarna är personligt ansvariga, vilket innebär att de ansvarar med sin privata ekonomi för företagets skulder och ingångna avtal. I ett Kommanditbolag har en av ägarna hela ansvaret, medan de andra delägarna bara ansvarar för den det kapital de satsat. Läs mer på Bolagsverket och Skatteverket

Ekonomisk förening: En ekonomisk förening har syftet att främja ett ekonomiskt intresse för föreningens medlemmar. Det ska finnas minst tre medlemmar i den ekonomiska föreningen och den ska företrädas av en styrelse och ha minst en revisor. Styrelse och revisor väljs av föreningsstämman där varje medlem har en röst. I föreningens stadgar ska syftet med föreningen anges. Det behövs ingen kontantinsats. Läs mer på Bolagsverket och Skatteverket

Tillståndsprövningen på IVO

2011 infördes det krav på tillstånd för att bedriva personlig assistans. Ansökan och handläggning är kostnadsfri och sköts av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Blankett för tillståndsplikt

Information från IVO om tillståndsplikt för att bedriva personlig assistans

Tips när du söker tillstånd

  • Ange enbart den målgrupp du själv är med i, tex personkrets tre. Då behöver du inte visa att du har kunskap om funktionsnedsättningar i de andra personkretsarna eller kunskaper om barn.
  • Skriv inte om dina egna behov när du svarar på frågorna. Föreställ dig istället att du skriver om en annan person som tillhör din personkrets och har din funktionsnedsättning.
  • Läs på i de handböcker från Socialstyrelsen som är ligger till grund för frågorna i tillståndsprövningen.
  • Komplettering av svaren kan ske en gång och går att göra om något saknas eller verkar ha missförståtts. Om svaret är fel enligt IVO begär de normalt ingen komplettering utan underkänner.

Lämplighet hos styrelse och ägare prövas

IVO prövar lämpligheten hos personer i styrelsen och ägare till anordnaren samt de personer som har ett direkt inflytande över anordnaren. De kollas mot register på Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogden och Polisen. Verksamhetsansvarig kollas mot Kronofogdens och Polisens belastningsregister.

Det krävs dokumenterade kunskaper

Det krävs dokumenterade kunskaper om att för att bedriva verksamhet generellt och LSS-verksamhet. Om du inte har det behöver du troligen en utbildning. Detta finns tex i utbildning i Socialrätt 7,5 poäng finns på tex Ersta Sköndal Högskola.

Studera tillståndsbeslut hos andra anordnare på IVO

I IVO:s register över assistansanordnare med tillstånd kan du studera tillståndsbeslut för andra anordnare. Du ser inte deras svar på frågorna men hur IVO bedömt deras svar. Välj Omsorgsregistret och LSS 9:2p i Lagrum och ladda ner beslut i pdf-form.

Du kan anlita en konsult/jurist

Det finns ett antal konsulter och jurister som mot ersättning hjälper till med en tillståndsansökan. Vi skriver inte ut några namn på företag eftersom vi inte kan garantera kvaliteten eller gynna några särskilda. Men de går att hitta med en Googlesökning.

Intervjuer på Assistanskoll om tillståndsprövningen

Frågorna i IVO:s Ansökningsblankett

Nedan har vi listat alla frågorna i IVO:s Ansökningsblankett om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans.
Under de frågor där det finns en lagtext som man behöver kunna för att svara, finns en länk till den lag, förordning eller handbok där kravet nämns eller där det går att få mer information om hur man ska svara. Det finns ibland en kort kommentar till frågan. Enligt uppgift från IVO kommer frågorna att ändras en del, troligen från maj 2016...

***********************************************************************************

Sökande

Fråga 1–9: Fyll i Bolagsform, organisationsnummer, namn och kontaktuppgifter för den juridiska person som söker

Ansökan gäller

Fråga 10: Uppgifter om det är ny verksamhet, ändring av befintlig verksamhet eller verksamhet som ska bedrivas på entreprenad

Verksamhet

Fråga 11–17: Fyll i namn på och kontaktuppgifter för verksamheten

Verksamhetens kompetens

Fråga 18: Redogör för verksamhetens kunskaper och erfarenhet av att bedriva verksamhet generellt.

Fråga 19: Redogör för verksamhetens kunskaper och erfarenhet av att bedriva verksamhet enligt LSS i förhållningssätt och bemötande.

Kommentar:
Du ska visa din erfarenhet av att ha arbetat med detta innan, kunskapen måste styrkas med någon dokumentation som tjänstgöringsintyg, utbildning osv. Det bör finnas en beskrivning av vad en tjänst inneburit och vilket ansvar du haft.
Utbildningar i Socialrätt 7,5 poäng finns på tex Ersta Sköndal Högskola (krav allmän högskolebehörighet)

Fråga 20: Redogör för verksamhetens kompetens för arbetsmiljölagstiftning.

Fråga 21: Redogör för verksamhetens kompetens för ekonomi och hantering av ersättning för personlig assistans.

Målgrupp

Fråga 22: Ange för vilka personkretsar som verksamheten är avsedd

Fråga 23: Ange för vilken eller vilka målgrupper som verksamheten är avsedd

Fråga 24: Ange om verksamheten ska vända sig till barn eller inte.

Kommentar
:
Ju vidare målgrupp du anger här desto mer omfattande ska svaren vara. Om du bara anger personkrets tre så behöver inte svaren vara lika omfattande som om du anger alla personkretsar. Likadant med barn, om du anger att du tar emot barn behöver du visa att du har kunskaper för detta.
Om du bara ska bedriva din egen assistans tänk dig att du beskriver rutiner för en person som du inte känner men som har en liknande funktionsnedsättning och tillhör samma personkrets som du.
Om du som förälder vill starta ett bolag för ditt barn behöver du svara på alla kommande frågor som gäller barn. Tänk då att du beskriver rutiner för ett annat barn än ditt eget men som tillhör samma personkrets.

Verksamhetens organisation och innehåll

Fråga 25: Hur verksamheten ska bedrivas och dess organisation med organisationsskiss
Se 8 § 3 i LSS–Förordningen
Kommentar:
Om du bara har din assistans hos anordnaren, kan organisationen bara vara (dig)assistansberättigad som är verksamhetsansvarig och assistenter. Om verksamheten däremot ska finnas på fem olika ställen i landet behövs det en omfattande skiss som visar olika anställdas ansvar. Viktigt att se vem som ansvarar för vad.

Fråga 26: Beskriv hur verksamheten arbetar systematiskt med att beakta barnets bästa i verksamheten.
Se 6 a § LSS
Kommentar:
Tänk igenom hur barnets bästa beaktas tex i rekrytering av personliga assistenter, hur dess åsikter, intressen och önskemål kommer fram. Beskriv hur alla delar i verksamheten förhåller sig till barnet.

Fråga 27: Beskriv hur den enskildes integritet ska säkerställas
Kommentar:
Du ska visa att du förstår intentionerna i LSS och att assistansen ska utgå från den enskildes önskemål. Den assistansberättigade ska vara i fokus. Visa vem som har inflytande och hur, är det den assistansberättigade, bolaget eller assistenterna.

Fråga 28: Beskriv hur verksamheten använder av skriftliga uppdragsavtal mellan verksamheten och den enskilde, fullmakter mm
Se 8 § 9 LSS–Förordningen
Kommentar:
Detta är avtalet mellan anordnare och kund. Om du anordnar din egen assistans i tex ett aktiebolag ska du tänka att du är aktiebolaget och ska ta in ytterligare en kund i bolaget. IVO granskar om avtalet är förenligt med LSS och lagens intentioner, tex hur uppsägningstiden hanteras, den bör inte vara längre än tre månader.

Fråga 29: Beskriv hur kontakter med berörda myndigheter ska ske
Se 8 § 10 LSS–Förordningen
Kommentar:
Rutinen ska visa en ny assistent tex vem som ringer till Försäkringskassan, är det den assistansberättigade, en assistent, en anhörig. Vem i bolaget har de här kontakterna och hur meddelas arbetsgruppen om detta. Vem gör vad i verksamheten och när och hur dokumenteras det.

Personal

Fråga 30–33: Uppge namn, personnummer och tjänstgöringsgrad för den verksamhetsansvarige, samt om denne är ansvarig i annan tillståndspliktig verksamhet I LSS eller SoL

Fråga 34: Redogör för hur verksamhetsansvarigs kunskaper ska säkerställas och hållas aktuella för tex lagstiftning, andra gällande regler samt vad som i övrigt krävs för att anordna personlig assistans.
Se 8 § 7 LSS–Förordningen

Fråga 35: Redogör för personalens kompetensutveckling
Se 8 § 7 LSS–Förordningen
Kommentar:
Visa hur verksamhetsansvarig och all annan personal ska kompetensutvecklas i ny lagstiftning, vem som gör vad och när. Redogör för hur kompetensutvecklingen ska gå till i ekonomi, arbetsmiljölagstiftning, LSS och andra föreskrifter som gäller i verksamheten.

Fråga 36: Beskriv hur verksamheten ska säkerställa den bemanning som behövs för att utföra assistansen
Se 6 § andra stycket LSS
Kommentar:
Visa rutiner för hur bemanningen ska göras, vem gör vad i verksamheten, när och hur det görs och hur det dokumenteras. Om du bara har anhöriga som assistenter, vad gör du när de blir sjuka? Vad har du för backup? Finns det en vikariepool och känner de den assistansberättigade?

Fråga 37: Beskriv hur verksamhetens kontakter med personalen ska ske
Se 8 § 10 LSS–Förordningen
Kommentar:
Visa rutiner om vem som gör vad, när och hur i kontakterna med personalen.

Fråga 38: Om verksamheten ska vända sig till barn: Redogör för hur verksamhetens krav på personalens kompetens och former för utbildning, fortbildning och övrigt stöd som assistenterna behöver för att ge barn assistans med god kvalitet
Se 8 § 10 LSS–Förordningen

Den enskildes självbestämmande, integritet, inflytande och medbestämmande

Fråga 39: Beskriv hur den enskilde ges rätt till inflytande och möjlighet att påverka utformningen av assistansen
Se 6 § LSS och 8 § 9 LSS–Förordningen

Fråga 40: Beskriv hur kontakter med den enskilde ske och med legal företrädare ska ske
Se 8 § 10 LSS–Förordningen

Kommentar:
Visa rutiner, vem gör vad, när och hur. Avtal, rekrytering, hur får jag tex tag i verksamhetsansvarig, hur når kunden bolaget.
Beskriv hur verksamheten hanterar kontakt med olika legala ställföreträdare som Förvaltare/god man i de fall det förekommer.

Fråga 41: Beskriv hur barn ska få relevant information
Se 8 § andra stycket LSS

Fråga 42: Beskriv hur barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter
Se 8 § andra stycket LSS

Kommentar:
Om du som förälder vill starta ett bolag för ditt barn behöver du svara på alla frågor som gäller barn. Du behöver tänka att det kommer in ett annat barn med samma personkrets, hur gör du då rutiner, för det barnet. Försök avpersonifiera barnet när du beskriver rutinerna, istället för att skriva om ditt eget barn.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Fråga 43: Beskriv verksamhetens processer, aktiviteter och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet utifrån krav och mål I de lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten:
Se 6 § LSS och 2–4 kap i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Beskriv konkret de processer, aktiviteter och rutiner du har i verksamheten för att säkerställa god kvalitet i verksamheten. I beskrivningen ska det framgå tydligt vilka lagar, förordningar och föreskrifter som styr verksamhetens kvalitetsarbete.

Fråga 44: Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och organisationer ska ske och hur det ska ske.
Se 4 kap 5 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Beskriv när, hur och med vem/vilka samverkan ska ske, både övergripande och på individnivå. Vilka har man har kontakt med, vem som sköter kontakten, hur och när det sker, är det anhöriga, assistenter, verksamhetschef eller assistansberättigad.

Fråga 45: Beskriv hur riskanalys ska ske
Se 5 kap 1 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Det är en del av ledningssystemet att identifiera risker. Vad gör du om det saknas personal? Det handlar framför allt om risker för den enskilde. Finns det risker att kvaliteten för brukaren brister och vad gör man då? En avvikelserapportering kan visa att det tex blev ett glapp mellan två assistenter, då kan man identifiera ett fel i schemaläggningen. Hur dokumenterar du avvikelserna och lär av dem.

Fråga 46: Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning
Se 5 kap 2 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Du behöver göra stickprov ibland i verksamheten. Du kan tex gå igenom dokumentation regelbundet, eller göra andra kontroller..

Fråga 47: Beskriv verksamhetens klagomålshantering och hur den dokumenteras
Se 5 kap 3 § och 6 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Beskriv hur klagomål tas emot, följs upp, dokumenteras osv. Vad görs för att fel inte ska upprepas.

Fråga 48: Beskriv hur verksamheten tillämpar Lex Sarah
Se handbok för tillämpningen av bestämmelserna i Lex Sarah och 7 kap i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Rutinen här ska beskriva vad Lex Sarah innebär, tex vem ansvarar för att utreda och vem åtgärdar akuta händelser här, vem informerar assistenterna om lex Sarah och när sker detta och hur? Vem bedömer vad ett allvarligt missförhållande är och vidarebefordrar det till IVO?

Fråga 49: Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningsarbetet
Se 6 kap 1 § och 3 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Hur och av vem och när får assistenterna veta om rutiner och hur används det i verksamheten?

Fråga 50: Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras
Se 7 kap 1 § i Socialstyrelsens handbok Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Kommentar:
Beskriv hur kvalitetsarbetet i verksamheten dokumenteras, med tex riskanalyser, egenkontroll, klagomålshantering som du ska visa, när, hur och av vem det dokumenteras osv…

Fråga 51: Beskriv hur verksamheten ska hantera anmälan om misstanke att barn far illa
Se 14 kap 1 c § SoL, Socialtjänstlagen.
Kommentar:
Detta är regler som regleras av Socialtjänstlagen och som gäller i alla anställda i verksamheter inom socialtjänst och hälso och sjukvård.

Dokumentation

Fråga 52: Beskriv hur verksamheten kommer att dokumentera genomförandet av insatser till den enskilde
Se 21 a § LSS och Se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
Kommentar:
Dokumentera det som är av vikt, eller avviker från vad man bestämt. Det ska inte handla om vad man gör på dagarna, utan tex att assistans inte kunde genomföras eller att den assistansberättigade hamnar på sjukhus. Man ska kunna gå till dokumentationen om det senare uppstår ett missförhållande. Dokumentationen ska handla om assistansen och timmarna, inget tyckande eller värderingar.

Fråga 53: Hur och var ska dokumentationen förvaras?
Se 21 a § andra stycket LSS
Kommentar:
Förvaringen av dokumentationen ska ske på ett säkert sätt. Du ska kunna visa upp dokumentationen vid en tillsyn.

Finansiering

Fråga 54: Beskriv verksamhetens kännedom om hur assistansersättningen ska hanteras
Kommentar:
Beskriv hur du har skaffat dig eller tänker skaffa dig kunskapen om detta.

Handlingar som ska bifogas ansökan

Bifoga alla de handlingar och rutiner som efterfrågas på blanketten. Många av rutinerna, intyg/betyg, avtal/fullmakter har du redan beskrivit i tidigare frågor.

Underskrift

Namnunderskrift och namnförtydligande av behörig firmatecknare

**********************************************************

Kollektivavtal

Det är inget krav att ha ett kollektivavtal, men det underlättar. Du kan söka medlemskap i Arbetsgivarföreningen KFO, Vårdföretagarna, KFS eller PACTA.
Ett kollektivavtal reglerar allt mellan assistenten och dig som arbetsgivare, tex löner, anställningsform, anställningsavtal och försäkringar. Du kan få råd och stöd i en förhandling med fackförbundet Kommunal, tex vid en tvist med en assistent. Se fakta och artiklar om kollektivavtal

Kunskaper om lagstiftning med mera

Du behöver känna till lagstiftning på arbetsmarknaden. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras i LAS (lagen om anställningsskydd), semesterlagen, arbetsmiljölagen, Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete och Arbetstidslagen.
Mer information kan du få exempelvis av din arbetsgivarorganisation eller av IfA - Intressegruppen för Assistansberättigade om du är medlem där. IfA har också en vägledningspärm som riktar sig till arbetsgivare inom assistans.


Försäkringskassans arbetstidskontroll

Sedan augusti 2014 kontrollerar Försäkringskassan hur mycket assistenterna arbetar eftersom de enligt Socialförsäkringsbalkens 51 kap, 16 § inte kan betala ut assistansersättning för arbetstid som överstiger det som är tillåtet enligt arbetstidslagstiftning och kollektivavtal. För dina assistenter gäller Arbetstidslagen och bestämmelserna i kollektivavtalet. Då får arbetstiden inte överstiga ett genomsnitt på 48 tim/vecka, inklusive övertid och jourtid/väntetid. Det är samtidigt tillåtet att fördela arbetstiden inom en beräkningsperiod på upp till 12 månader. (För kollektivavtalen gäller dock en begränsningsperiod på sex månader)
Läs mer: Intervju med Försäkringskassan

Anställa assistenter

Den anställde ska ha ett anställningsavtal, vilket du kan du få via din arbetsgivarorganisation. Om den anställde har en tillsvidareanställning eller visstidsanställning kan du välja att ge personen lön samma månad eller en månad i efterskott. Timanställda som arbetar vid behov får alltid lön i efterskott.
Personer som är tillsvidareanställda kan du beordra att arbeta om någon blir sjuk och du inte hittar en ersättare, i gengäld ska du meddela planerade schemaändringar minst två veckor i förväg.

Som arbetsgivare är det viktigt att ha anställda du litar på, att de har god yrkesmoral och att de känner ansvar för exempelvis tystnadsplikt. Anställningsintervjun och introduktionen räcker inte alltid för att ta reda på hur en person är. Därför kan det vara bra att assistenterna har en provanställning under sex månader, innan de får sin ordinarie anställning. Du bör fråga efter referenser, en bra fråga till den förra arbetsgivaren är om denne skulle kunna anställa personen igen.
Se intervju: "Konfrontera den sökande med några tänkta arbetssituationer"

Det finns krav på vilka personer som du får anställa. Sedan 1 juli 2013 måste en assistent ha fyllt 18 år, vara bosatt i EES-området. Assistenten får inte heller var sk oförmögen att arbeta pga hög ålder eller sjukdom. Det finns vissa undantag om du anställer personer som bor utanför EES-området.
I en intervju med Försäkringskassan sägs det "Om en assistent blir akut sjuk kan en person bosatt i det landet gå in och vara assistent. Och om ett barn under 18 år har en förälder bosatt utanför EES så kan den föräldern arbeta som assistent när barnet vistas i det landet. Undantag gäller också för personer som arbetar eller studerar utanför EES"
Läs om uppsägningar under rubriken ”Skillnader mellan att vara egen arbetsgivare och assistansanordnare”

Arbetsleda assistenter

Du är den självklare arbetsledaren, du ansvarar för schemaläggning för dina assistenter, att ge och fördela arbetsuppgifter till assistenterna, lära upp nya assistenter, planera semesterledigheter osv.
Intervju om att själv arbetsleda: "Att instruera sina assistenter" av Bengt Elmén.

Assistenternas arbetsmiljö

Du har som arbetsgivare ansvar för assistenternas arbetsmiljö. Detta innebär att du är skyldig att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att det ska finnas riskbedömningar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i hemmet och under resor. Det ska finnas ett dokument där dessa risker antecknas och följs upp. Ett exempel är Prevents checklista för personlig assistans.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret men arbetstagarna ansvarar för att fylla i checklistorna och meddela risker till arbetsgivaren.
Se intervju om arbetsmiljö: Stefan Pelc, egen arbetsgivare - "Om mina assistenter mår bra, mår jag bra"
Du kan avsätta medel för friskvård till assistenterna, exempelvis bidrag till simning eller träning på gym eller konditionsanläggning.
Som arbetsgivare har du rehabiliteringsansvar om någon anställd har/får missbruksproblem. Det innebär att du inte bara kan säga upp assistenten utan att först ha gett personen en möjlig chans sluta sitt missbruk. Sätt då upp en tydlig rehabiliteringsplan med delmål och tidpunkter. Om assistenten inte klarar de gemensamt uppsatta målen kan du behöva ta en diskussion om uppsägning med assistenten och eventuellt fackförbund som assistenten är medlem i.

Skicka sidan till: