Jessica Smaaland, assistansberättigad – ”Jag vill ha största möjliga självbestämmande i min assistans”
Jessica Smaaland är sedan hösten 2010 ensam ägare till ett aktiebolag som är anordnare för hennes personliga assistans. Hon gör det för att få största möjliga självbestämmande och möjlighet att kunna lägga undan pengar för utgiftstoppar.
Vill ha en ekonomisk buffert
Tidigare anlitade Jessica Smaaland en annan assistansanordnare, men hon ville ha mer kontroll över sin assistans. Att bli egen arbetsgivare för sina assistenter tyckte hon var ett sämre alternativ.
– Jag hade nog blivit egen arbetsgivare om inte regeln funnits att man måste återbetala allt som inte använts under den sex månader långa avräkningsperioden. Eftersom den regeln finns så var det inget alternativ för mig.
Var är fördelen med att ha ditt aktiebolag som assistansanordnare?
– Främst att jag inte behöver betala tillbaka oanvända medel efter sex månader, de går in i bolaget istället. Det är dels bra att ha en buffert inför oförutsedda utgifter, dels har jag stora utgifter emellanåt när jag är ute och reser, därför behöver jag kunna lägga undan medel som jag använder tex 1½ år senare.
Betalar du skatt på de pengar som du lägger undan över ett budgetår?
– Ja, det blir alltid bolagsskatt på vinst, men det går också att lägga undan en del i periodiseringsfonder och liknande. De pengarna kan man föra tillbaka om man har ett underskott ett annat år. Detta sköter företaget som jag anlitar för min bokföring.
Finns det nackdelar med att ha ett aktiebolag?
– Det är en hel del jobb, jag måste ha koll på lagar och regler. Det är mycket papper som ska in och jag måste komma ihåg att betala räkningar och skatter, skicka in bolagsredovisning osv. Samtidigt har jag stor hjälp av företaget som sköter bokföringen.
Aktiebolaget är en egen juridisk person
Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 216-218) beskriver möjligheten att ha aktiebolag för sin egen assistans. Om något oförutsett skulle hända som ger mycket höga kostnader kan ett aktiebolag gå i konkurs. Eftersom aktiebolaget är en egen juridisk person begränsas då ägarens förlust till de 50 000 som är det aktiekapital som måste läggas in från början. Jessica Smaaland skulle också själv kunna vara anställd i bolaget, även om hon inte är det idag.
– Ja, jag skulle kunna vara det, men det finns ett förslag i schablonutredningen som Agneta Rönn lämnade i våras att assistansanvändare inte ska kunna anställas för att sköta sin egen assistans.
Det finns också en möjlighet att ta ut en vinst ur bolaget, Jessica Smaaland har dock aldrig gjort det.
– Jag har aldrig tagit ut vinst. Om jag skulle göra det betalar bolaget först bolagsskatt på 22 %. Därefter betalar jag 20 % kapitalskatt på upp till 155 650 kr enligt de sk 3:12 reglerna.
Hur stor vinst tycker du det är rimligt att man tar ut?
– Så att det täcker det arbete man lagt ner. Om man tar ut något vill säga. Jag använder det hellre till min assistans. Man får också tänka på att tex bostadsbidrag kan påverkas om man tar ut vinst.
Assistenterna fick högre lön
Assistenterna fick sägas upp och återanställas när Jessica Smaaland flyttade sin assistans till aktiebolaget. Hon ser dock mest fördelar för sina assistenter.
– De behöver aldrig gå via någon annan utan kan tala direkt med mig. Och eftersom jag inte har utgifter för kontor, kontorspersonal osv har jag kunnat ge högre löner och bättre förmåner till mina assistenter.
Det praktiska
Det första Jessica Smaaland gjorde var att gå till banken och öppna konton och sätta in aktiekapitalet på 50 000 kr.
– De var först lite tveksamma till att ge kredit på kortet, jag ville han ca 20-30 000 för oförutsedda händelser. Det gick först efter att krediten kopplats till aktiekapitalet som säkerhet.
Sedan registrerade hon bolaget på Bolagsverket och Skatteverket, vilket går att sköta via sajten www.verksamt.se. Därefter sökte hon tillstånd på IVO, Inspektionen för vård och omsorg, för att kunna starta upp verksamheten.
– När mitt tillstånd var klart skickade jag in en anmälan till Försäkringskassan om att jag byter anordnare.
Redovisningen sker gentemot Skatteverket, inget sker mot Försäkringskassan. Men om Jessica Smaaland haft förhöjt schablonbelopp hade hon fått redovisa även till Försäkringskassan.
– Jag har haft förhöjt schablonbelopp tidigare. Om jag haft det idag hade det inte varit någon mening att ha ett aktiebolag eftersom jag hade varit tvungen att återbetala alla oanvända medel var sjätte månad i alla fall.
Tillståndet på IVO
Alla anordnare måste söka tillstånd hos IVO för att bedriva assistans, (se ansökningsblankett) till skillnad från assistansberättigade som är egna arbetsgivare. Detta avskräckte dock inte Jessica Smaaland.
– Jag startade bolaget i slutet av 2011 precis innan tillståndsgivningen började införas, så jag fick en dispens till april året efter med att skicka in ansökan. Jag lade säkert ner 20-30 timmar på att skriva den, det svåra var att skriva som om jag var en anordnare beredd att ta emot flera kunder.
Skulle du visa en beredskap att ha flera kunder?
– Ja, det går inte att säga ”jag gör såhär” utan man får se sig själv utifrån tredje person. Det kändes lite märkligt att svara på frågan ”Beskriv hur kontakten med den assistansberättigade sker?” Det gäller att inte krångla till det för mycket heller, jag tror jag skrev något i stil med ”kontakten sker via telefon, mail, sms och personlig kontakt beroende på hur den assistansberättigade önskar”
Hur lade du upp arbetet med att beskriva rutiner?
– De flesta rutinerna gick att skriva utifrån de föreskrifter som finns på Socialstyrelsen, tex om dokumentation eller Lex Sarah.
Jessica Smaaland och en kompis som också startat ett aktiebolag hjälpte varandra med formuleringarna.
– Då fanns inte lika många frågor som idag. Det har tex tillkommit att man ska beskriva kvalitetsledningssystem.
Fick du göra kompletteringar?
– Ja, jag fick ändra en rutin om Lex Sarah, eftersom det hunnit komma nya föreskrifter, men sedan var tillståndet klart. Jag märkte att kraven var olika beroende på vilken handläggare man hade. Min kompis och jag skrev snarlika saker i våra ansökningar och mycket av det jag fick godkänt fick inte hon godkänt, hon fick komplettera mycket mer.
Kollektivavtalet viktigt
Jessica Smaaland är medlem i Arbetsgivarföreningen KFO och hon menar att kollektivavtalet är mycket viktigt för att få en fungerande assistans.
– Kollektivavtalet ger mig möjlighet att ha visstidsanställningar ”så länge uppdraget varar”, att göra undantag från Arbetstidslagen och ha en sex månader lång begränsningsperiod som assistenterna kan fördela sin arbetstid i. Om man inte har kollektivavtal måste man följa vanliga lagar vilket innebär fasta anställningar och en begränsningsperiod på bara fyra veckor. Nu har jag dessutom KFO i ryggen vid en eventuell konflikt med Kommunal.
Du hade även kunnat välja Vårdföretagarna eller KFS…
– Jag tycker KFO har de bästa avtalsvillkoren för båda parter, tex att de behandlar alla anställda lika oavsett om de är anhöriga eller inte.
Tala med en bokföringsfirma först
Jessica Smaaland gör assistenternas scheman via programmet Aiai.se, hon rekryterar och annonserar själv efter assistenter. Det enda hon lagt ut utöver bokföringen är löneutbetalningarna
– En av mina assistenter får extra betalt för att sköta löneutbetalningarna.
Vilket råd vill du ge till den som överväger att starta ett bolag för sin assistans?
– Dels att ta kontakt med någon som redan gjort det, dels ta kontakt med en bokföringsfirma som är insatt i personlig assistans. Bokföringsfirman behöver ha koll på vad som räknas som en assistansomkostnad, vad man använda får ersättningen till osv. I mitt fall är det en assistansanordnare som sköter min bokföring.
Har du kostnader för en revisionsbyrå?
– Nej. Om omsättningen ligger under 3 miljoner/år behöver man ingen revisor.
En del drar sig väl för att ha ansvaret för vikarier..
– Jag startade när jag hade en stabil personalgrupp och ordentligt med folk. Man kan ju gå ihop med en kompis och ha en gemensam assistentpool.
Hur går det med sjuklönen de första 14 dagarna en assistent är sjukskriven?
– Det är kommunen som betalar sjuklöner. De kräver mycket underlag, men det har fungerat för mig i alla fall.
Efterskottsbetalning oroar
En fråga som är mycket aktuell just nu är vad som ska hända om Försäkringskassan inför efterskottsbetalning av assistansersättning. Idag betalas den ut i förskott.
– Idag får jag pengarna för februari den 20 januari, om efterskottsbetalning införs skulle pengarna komma i början på mars efter att tidrapporterna registrerats beroende på hur de löser det.
Vad händer dig om det införs?
– Jag behöver betala ut en extra månads löner. Det är inte säkert jag får lån för detta, och min buffert försvinner, men vi får se vad som händer med detta, säger Jessica Smaaland.
Jessica Smaaland intervjuades av Kenneth Westberg 2014-10-01
Vidare läsning
Jessica Smaalands tillstånd på IVO: AB by: jessma
Försäkringskassans vägledning för Assistansersättning (sid 216-218) skriver om möjligheten att ha aktiebolag för sin egen assistans