Välja assistansanordnare

Funderar du över vilken anordnare som passar dig bäst? Du kan köpa assistans av din kommun, ett företag eller ett brukarkooperativ. Assistanskoll beskriver alternativen.

Du kan även ha din assistans i egen regi som egen arbetsgivare för dina assistenter. Läs vår guide "Vara egen arbetsgivare"

Du kan även köpa assistans av en anordnare du själv äger. Läs då vår guide "Anordna din egen assistans"

Läs intervjuer i vår TEMA-serie Att välja anordnare och jämförelsetjänsten i Assistanskoll

• Assistansanordnare: 7 nov 2023 fanns det 803 assistansanordnare med tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
• När du anlitar en assistansanordnare köper du assistans av anordnaren med din assistansersättning.
• Assistansanordnaren tar arbetsgivaransvaret, vilket innebär bland annat att anställa assistenter, hantera löner, skatter och avgifter, ansvara för assistenternas arbetsmiljö och redovisa till Försäkringskassan och Skatteverket.
• Det finns tre sorters anordnare, kommun, företag och brukarkooperativ.
• Läs intervju i Hejaolika med IfAs ordförande Sophie Karlsson om att välja assistansanordnare
  
  
  Hur väljer assistansanvändare?
  
• Val av anordnare Försäkringskassan: Av de med assistansersättning från Försäkringskassan hade (okt 2023) 16,6 % sin assistans i kommunal regi, 70,7 % anlitade ett assistansföretag, 5,9 % ett assistanskooperativ och cirka 4,9 % var egna arbetsgivare för sina assistenter. Källa: Försäkringskassan
  
• Val av anordnare Kommun: Av de med kommunalt beviljad assistans hade (okt 2015) 43 % sin assistans i kommunal regi, 50 % anlitade ett assistansföretag, sex % ett assistanskooperativ och 1 % var egna arbetsgivare för sina assistenter (Källa: Socialstyrelsen sid 28)
  

Avtalet är centralt

Det är mycket viktigt med ett bra avtal som reglerar anordnarens och kundens skyldigheter och rättigheter, du kan tex hamna i en konflikt med din anordnare. Ett vanligt avtal består ofta av ett huvudavtal med flera bilagor.

• Huvudavtalet reglerar i stora drag vem som ansvarig för vad och vad som sker om kunden byter anordnare. Huvudavtalet kan inte ändras utan att ett nytt avtal skrivs, det kan dock sägas upp av båda parter med en uppsägningstid som anges i huvudavtalet.
• Bilagor reglerar ofta storleken på assistansomkostnader, vilka utbildningar som ingår för assistenter/kund och uppgiftsfördelningen regleras i detalj. Bilagorna kan ändras utan att ett nytt huvudavtal skrivs om parterna enats om detta i huvudavtalet. Om du som kund inte accepterar en ändring i bilagorna måste du säga upp huvudavtalet och försöka förhandla ett nytt avtal. Var uppmärksam på villkoren för att ändra i bilagorna, det ska framgå i huvudavtalet om båda parter ska vara överens om ändringar eller om anordnaren kan göra ändringar själv
• Ett privat avtal kan även skrivas mellan anordnaren och den assistansberättigade där alla eller många av de villkor som annars finns i bilagor finns i huvudavtalet. Där kan tex storleken på assistansomkostnader skrivas in direkt. Ett sådant avtal kan å andra sidan bli oflexibelt för dig som kund eftersom dina förhållanden kan ändras, avtalet behöver då sägas upp och ett nytt skrivas om du vill ändra något.
  

Vilseledande/tveksamma avtal: Det förekommer avtal som är vilseledande och som kan begränsa självbestämmandet för den assistansberättigade. Läs en intervju med Sophie Karlsson, IfA – ”Missledande av anordnare att tala om en administrativ avgift”

Att tänka på vid avtal med en anordnare

• Uppsägnings/Bindningstid: Det viktigaste att tänka på är hur lång uppsägningstid eller bindningstid du har, dvs hur länge du måste stanna som kund om du vill byta anordnare. Uppsägnings/bindningstid ska ska helst vara 1-2 månader och absolut inte längre än tre månader. Se intervju med Konsumentverket och statistik över uppsägnings/bindningstider på Assistanskoll.
• Anordnarens uppsägningstid: Även om du har en kort uppsägningstid, kan du kräva att anordnaren har en längre uppsägningstid av dig som kund, för att skydda dig om anordnaren inte vill ha dig kvar av någon anledning.
• Lösning av tvister: Det bör vara skrivet att tvister ska lösas i allmän domstol och inte i ett skiljeförfarande som kan bli dyrt för dig. Se intervju med Konsumentverket
• Reglera vem som gör vad: Det bör vara reglerat var anordnaren betalar för via assistansersättningen, du ska inte behöva betala några utgifter själv. Avtalet ska också reglera om du eller anordnaren väljer och/eller rekryterar assistenterna, lägger assistenternas scheman, lönesätter och arbetsleder assistenterna. Det ska också vara reglerat vem som är ansvarig för att skaffa vikarier när ordinarie assistent är frånvarande.
• Redovisning av hur assistansersättningen används: Du kan kräva att det står i avtalet att anordnaren ska redovisa hur din assistansersättning används, då kan du se hur mycket som går till exempelvis assistenternas löner. Det kan också vara skrivet att din assistansersättning hanteras i en budget där du är med och påverkar hur pengarna används.
• Assistansomkostnader: Nivån för assistansomkostnader bör vara fastställd i en bilaga eller i huvudavtalet. Assistansomkostnaderna är kostnader som du har för assistenterna, exempelvis rese/logikostnader.
• Använda assistansomkostnader efter ett byte av anordnare: Hos vissa anordnare går det att skriva i avtalet att sparade medel till assistansomkostnader hos anordnaren går att använda efter att du bytt anordnare. Detta ger dig en större frihet att byta anordnare. Läs mer i intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund om det är avtalat".
• Låna inte pengar av din anordnare: Om du lånar pengar av din anordnare riskerar du att bli uppbunden.
• Kollektivavtal: När du byter anordnare bör du vara medveten om vilket kollektivavtal anordnaren har eller om denne saknar kollektivavtal. Villkoren är olika för assistenter anställda i kommunen och hos privata anordnare. Skillnader finns också mellan olika privata anordnares kollektivavtal. Skillnader finns för uppsägningstid, anställningsvillkor, lönenivå, arbetstid, ersättningar för OB, jour med mera. Läs mer: anställningsvillkor och kollektivavtal.

Klaga på/anmäla en anordnare

Klaga till IVO

Vem som helst kan lämna uppgifter om brister och missförhållanden, eller synpunkter i övrigt, på assistansanordnare (kommunala eller privata) till IVO. Det gäller oavsett om man själv är berörd, är närstående eller på annat sätt känner till brister i en verksamhet.

Det går att lämna en formell anmälan till IVO:s e-tjänst för klagomål på socialtjänsten (om man har bankID) eller pappersblankett. Efter en anmälan får man återkoppling med besked om hur IVO kommer hantera de lämnade uppgifterna. Den som vill vara anonym i kontakten kan använda tjänsten ”Tipsa IVO”.

Klaga till berörd verksamhet

Du kan även lämna dina synpunkter till berörd kommun och verksamhet. De är skyldiga att ta emot klagomål och synpunkter som en del i sitt kvalitetsarbete.

Utbetalning av assistansersättning

Du kan få assistansersättningen utbetald till dig själv eller direkt till en anordnare du väljer via blanketten: Begäran om betalningsmottagare och anordnare för assistansersättning.

Anordnaren måste alltid har tillstånd från IVO

Den anordnare du anger som betalningsmottagare måste ha tillstånd från IVO att bedriva personlig assistans. Om du får utbetalningen till dig själv måste du använda pengarna för köp av personlig assistans och det måste finnas ett avtal med den anordnare du anlitar. Sedan 1 nov 2021 måste anordnaren ha tillstånd från IVO även du själv är betalningsmottagare.

Kommun/stadsdelsnämnd som assistansanordnare

Kommunen eller den lokala stadsdelsnämnden är samhällets alternativ, assistansverksamheten leds av tjänstemän. Verksamheten är inte vinstdrivande, men kan vara utlagd på entreprenad till ett privat assistansföretag. Det finns skillnader mellan olika kommuner, du ska kunna välja dina assistenter och påverka vad de ska göra men du är vanligtvis inte arbetsledare i den meningen att du avgör hur och när assistenterna ska arbeta. Se artikelserie Kommuner som assistansanordnare samt Intervju med SKL, Sveriges kommuner och Landsting

En tillsvidareanställd assistent i kommunen anställs via kollektivavtalet HÖK 20 och förväntas då ha omvårdnadskompetens och kunna arbeta hos andra brukare i kommunen, assistenten har en arbetstid på 37- 38 timmar per vecka. Föredrar du assistenter med formell assistentutbildning kan detta vara bra. Om du hellre vill utbilda dina assistenter själv, kan det dock vara frustrerande för dina assistenter och dig om dina åsikter om hur assistansen ska utformas inte stämmer överens med kommunens åsikter.

Om du vill att en person du själv väljer eller anhörig till dig ska arbeta som assistent, anställs den på ett särskilt kollektivavtal, PAN 20 som personlig assistent respektive anhörigvårdare. Då arbetar assistenten enbart att arbeta hos dig och behöver inte ha någon utbildning. Veckoarbetstiden är 40 timmar för personliga assistenter och 48 timmar för anhörigvårdare eftersom de inte behöver följa Arbetstidslagen. För anhörigvårdare är OB-ersättning och jourersättning inbakat i timlönen. Fördelen att själv kunna välja just den du vill ha innebär alltså nackdelar för den anställde i form av lägre lön i förhållande till den arbetade tiden. Se fakta om anställningsvillkor och kollektivavtal.

Ett växande antal kommuner låter privata företag bli kommunala utförare av personlig assistans. De genomför då en upphandling, där det företag som har det fördelaktigaste erbjudandet blir utförare under ett antal år, därefter sker en ny upphandling. Ett dilemma när du byter från kommunen kan vara att dina assistenter inte följer med eftersom de kan tvingas släppa en fast anställning och eventuellt få en lägre lön, särskilt om de arbetat länge i kommunen. Se TEMA-artikelserie Kommuner upphandlar personlig assistans

Assistansföretag som assistansanordnare

Företag ägs av privatpersoner, där eventuell vinst går till ägarna eller återinvesteras i verksamheten. Assistansföretag kan ha allt från en kund till över 1000 kunder. De kan vara aktiebolag, handelsbolag, enskild firma, ekonomisk förening eller stiftelse. De kan ingå i större ägargrupper, ibland ägda av riskkapitalfonder eller större vårdföretag. Se artikelserie om riskkapitalföretag.
Företagsformen behöver inte betyda några skillnader för dig. Intressant kan vara hur länge företaget har funnits, var närmaste kontor eller arbetsledning finns och hur många kunder och assistenter varje arbetsledare administrerar.

Det kan även vara intressant att veta vem som leder företaget, vissa företag startas och drivs av personer med funktionsnedsättning som själva har personlig assistans. Andra företag startas av personer som arbetat lång tid som personliga assistenter.

Du kan söka information om olika företag i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis bolagets omsättning, resultat/vinst, antal anställda, styrelse och adress.

Att tala om en administrationsavgift kan vara vilseledande...
Det varierar hur företaget hanterar assistansersättningen. Vissa kanske bara redovisar dina assistansomkostnader medan resten går in i företaget efter att löner och löneomkostnader till assistenter betalats ut. Andra företag redovisar hur assistansersättningen används. Ibland kan företag säga att de tar ut en administrationsavgift per assistanstimme, där resten betalas ut till löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader. Här är det viktigt att veta att det hela tiden är företaget som ansvarar för pengarna och att pengar som eventuellt blir över alltid går till företaget och blir tex vinst. Se intervjuer, Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”Oseriösa anordnare kan luras med administrationsavgiften”

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Hos vissa anordnare kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller, förutsatt att du har avtalat om detta med anordnaren, utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund.

Vissa assistansföretag erbjuder sina kunder juridisk hjälp, för att tex överklaga beslut från Försäkringskassan eller kommunen. Det finns företag som har specialiserat sig på målgrupper som personer med autism, barn och ungdomar, assistenter med vissa språkkunskaper, rehabilitering/sjukgymnastik eller vistelse på rekreationsanläggningar.

De vanligast förekommande kollektivavtalen hos företag är Fremia (fd Arbetsgivarföreningen KFO), Almega/Vårdföretagarna och Sobona. Se: FAKTA om kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Kollektivavtal

Det finns skillnader för anhöriga som är assistenter. Hos Fremia behandlas anhöriga lika som andra assistenter. I Vårdföretagarnas kollektivavtal gäller inte Arbetstidslagen med dygns och veckovila och ordinarie arbetstid kan uppgå till 48 tim/vecka. I Sobonas KFS-avtal kan anhöriga ha 50 timmar anhörigberedskap/mån (ersätts med jourersättning) utöver ordinarie arbetstid

Några företag har inget kollektivavtal vilket inte automatiskt betyder att man exploaterar sina assistenter. Du bör i vilket fall som helst informera dig noggrant om dina assistenters arbetsvillkor. Kontrollera assistenternas försäkrings- och pensionsvillkor och om ersättning för obekväm arbetstid (OB) betalas ut.

Inom marknadsföring har det förekommit att anordnare betalat pengar till assistansberättigade för att få dessa som kunder eller ringt runt till assistansberättigade och marknadsfört sig efter att ha fått tag i listor med kontaktuppgifter. Var vaksam mot oseriös marknadsföring. Se intervjuer i TEMA-serien: marknadsföring hos assistansanordnare

Det varierar hur mycket arbetsledningsansvar du har. Hos vissa kan du - om du vill - ta arbetsledarrollen, rekrytera och schemalägga dina assistenter själv. Om du och anordnaren tillsammans lägger upp en budget kan du ibland vara med och påverka hur mycket som avsätts till löner, utbildning av assistenter eller assistansomkostnader. Det är dock omöjligt att generalisera kundens roll hos ett assistansföretag eftersom det finns så många olika lösningar.

Kooperativ som assistansanordnare

Ett kooperativ är en ekonomisk förening där du tillsammans med andra assistansanvändare äger verksamheten, utformar stadgar, väljer styrelse samt avgör hur eventuell vinst ska användas. Stadgarna reglerar samarbetet mellan dig som medlem och kooperativet som din assistansanordnare. Medlemmarna har ett gemensamt ansvar och delar på de administrativa kostnaderna. Generellt förväntas du som medlem engagera dig i hur kooperativet sköts.

Olika kooperativ har olika sätt att organisera verksamheten. I ett litet kooperativ har du mer inflytande över hur det sköts, vilket också innebär mer ansvar. Du är vanligtvis arbetsledare och förväntas ofta rekrytera assistenter och själv sköta vikarieanskaffning och schema. Kooperativet är som arbetsgivare ansvarig för dina assistenters arbetsmiljö. Du kan ofta vara med och påverka lönesättningen för dina assistenter men kooperativet är som arbetsgivare ansvarigt. Arbetsgivarorganisationen för kooperativ är normalt Fremia. Om kooperativet inte tecknat kollektivavtal bör du vara uppmärksam på arbetsvillkoren för dina assistenter exempelvis vad gäller försäkringar, pension och OB-ersättning.

Det varierar hur mycket som avsätts till assistansomkostnader för dina assistenter. Ibland kan du spara medel för dina assistansomkostnader till nästa skatteår, (anordnaren betalar då skatt för de medel som är sparade över ett årsskifte) eller utnyttja dina sparade medel efter ett eventuellt anordnarbyte. Se intervju med Skatteverket: "medel som avsatts till assistansomkostnader kan användas av en före detta kund. Du bör få en tydlig redovisning av vad assistansersättningen används till. Kooperativet kan ta ut ett belopp för sina administrativa kostnader per assistanstimme, där resten betalas ut till löner, assistansomkostnader, utbildning och andra kostnader, men det är hela tiden kooperativet som ansvarar för pengarna.

Större kooperativ har vanligtvis ett kansli med anställda som sköter det administrativa arbetet, exempelvis personaladministrativa frågor som lönehantering, arbetsrättsfrågor, bokförings och bokslutsarbete, redovisning och administration. De anställda på kansliet kan även sköta frågor om utbildning och ge individuellt stöd till medlemmarna. Större kooperativ erbjuder vanligtvis utbildningar och kompetensutveckling till sina medlemmar och assistenterna.

Flera kooperativ erbjuder juridisk hjälp med hjälp vid överklaganden av beslut från kommunen eller Försäkringskassan. Flera kooperativ driver intressepolitiskt arbete utifrån medel av assistansersättningen till exempelvis kampanjer i media eller påverkan av politiker för att förändra samhället för personer med funktionsnedsättningar.

Du kan söka uppgifter om kooperativet i Allabolag.se och Ratsits företagsbevakning. Där kan du hitta information om exempelvis styrelse och adress.

Välj anordnare efter hur mycket ansvar du vill ta

Nedan har vi har skapat två kategorier. I den ena kategorin sköter anordnaren så mycket som möjligt och i den andra anlitar du en anordnare men tar mycket eget ansvar. Det kan naturligtvis även finnas anordnare som ligger mittemellan dessa kategorier.

Du låter anordnaren sköta mycket

I denna kategori ryms ofta kommuner och vissa företag. Du kanske tycker att det känns betungande att skaffa och ansvara över assistenter, planera scheman och själv arbetsleda dina assistenter.

Anordnaren redovisar inte alltid vad assistansersättningen går till, utan betalar kanske ut löner och en viss summa till assistansomkostnader, det som blir över behålls av anordnaren och används till annat i verksamheten. Det är viktigt att det i avtalet mellan dig och anordnaren framgår hur lång uppsägningstiden är, vilka tjänster anordnaren ger dig samt ansvarsfördelningen mellan dig och anordnaren. I avtalet bör det framgå hur mycket medel som avsätts för assistansomkostnader.

Du anlitar en anordnare men tar mycket eget ansvar

I denna kategori ryms ofta kooperativ och vissa företag. Assistansanordnaren har fortfarande arbetsgivaransvar, arbetsmiljöansvar, betalar ut löner till assistenter och sköter kontakten med Försäkringskassan eller kommunen.
Du kanske vill ta eget ansvar över arbetsledning, rekrytering, lönesättning av assistenter, platsannonser och anställningsintervjuer. Du utformar kanske också schemat för assistenterna och är noga med vilka assistenter som arbetar vid vissa tider eller aktiviteter. Du kan ha en budget där du ser hur assistansersättningen används och hur mycket medel du har för assistansomkostnader, osv. Om du sköter mycket själv kan mer pengar gå till assistenternas löner eller till assistansomkostnader. Intervju om att rekrytera själv: "konfrontera den sökande med några tänkta arbetssituationer". Intervju om att arbetsleda själv : "Att instruera sina assistenter".

Om du vill ta ett större ansvar bör du överväga att bli egen arbetsgivare för dina assistenter, Läs då vår guide "Vara egen arbetsgivare"

Att köpa assistans från en anordnare du äger/är delägare i

Som assistansberättigad kan du även köpa din assistans från en assistansanordnare du är ägare/delägare till, det kan vara ett bolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Här gäller samma villkor som för andra assistansanordnare eftersom anordnaren är en egen juridisk person. Läs intervju med Jessica Smalaand som startat ett aktiebolag som hon köper sin assistans av: Jessica Smalaand, assistansberättigad – ”Jag vill ha största möjliga självbestämmande i min assistans”

Skillnader mellan att köpa assistans och att vara egen arbetsgivare

• Tillståndsprövning eller anmälningsplikt: En anordnare måste söka tillstånd hos Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, för att få bedriva assistansverksamhet. Då sker tillståndsprövning där en rad krav måste uppfyllas innan ett tillstånd ges. Se Blankett ansökan personlig assistans
  Egna arbetsgivare behöver enbart anmäla sin verksamhet till Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, se Blankett anmälan av enskild verksamhet med personlig assistans LSS
  
  
• Redovisning, vinst och sparade medel: En anordnare redovisar ekonomiskt till Skatteverket eftersom assistansersättningen är en del av assistansanordnarens näringsverksamhet. Du kan ta ut en vinst från som då beskattas med 20,6 procent (bolagsskatt). Skulle du som ägare sedan ta ut vinst ur bolaget beskattas den ytterligare en gång med kapitalskatt för ägaren (så kallad dubbelbeskattning).
  Egna arbetsgivare måste redovisa hur assistansersättningen använts med kvitton till försäkringskassan. Egna arbetsgivare får inte får göra vinst utan måste återbetala oanvänd assistansersättning var sjätte månad. Se intervjuer med Skatteverket och Försäkringskassan. (De som har utökad assistansersättning måste dock alltid redovisa till försäkringskassan hur assistansersättningen använts).
• Efterskottsbetalning av assistansersättning: Försäkringskassan betalar sedan den 1 oktober 2016 ut assistansersättning i efterskott efter att assistansen är utförd och redovisad till Försäkringskassan. Detta gäller för alla anordnare, även för dig som köper assistans av din egen anordnare. Läs mer om efterskottsbetalning
  Egna arbetsgivare kommer däremot fortfarande att få assistansersättningen utbetald i förskott månaden innan assistansen utförs. Se intervju med Försäkringskassan
  
• Dokumentation: Om den assistansberättigade köper assistans av en anordnare (privat företag/kooperativ/kommun) måste det finnas en genomförandeplan av assistansen och dokumentation över så kallade faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
  Egna arbetsgivare behöver inte ha någon genomförandeplan eller dokumentation över sin assistans.
  Se mer information: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
• Tid för uppsägningslöner vid dödsfall: En assistansberättigad som köper assistans av en anordnare får inte ersättning för uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider och sjuklöner för assistenter. Egna arbetsgivare beviljas däremot assistansersättning för uppsägningslöner till assistenter om den assistansberättigade avlider. Försäkringskassans vägledning (sid 168)
• Sjuklöner: Assistansberättigade som köper assistans behöver söka tillfälligt utökad assistansersättning från kommunen för sjuklöner när ordinarie assistent är sjuk.
  Egna arbetsgivare får däremot ersättning för assistenters sjuklöner från Försäkringskassan. Sjuklöner definieras då som tid som jämställs med assistans. Försäkringskassans vägledning (sid 168)
• Arbetstidsregler: Om den assistansberättigade köper assistans av en anordnare gäller alltid Arbetstidslagen, ATL och kollektivavtalet (om anordnaren tecknat kollektivavtal) för assistenterna.
  För egna arbetsgivare gäller Lagen om arbetstid i husligt arbete, som gäller för personer som arbetar i sin arbetsgivares hushåll. För egna arbetsgivare som är medlemmar i Fremia eller köper tjänster av vissa medlemsföretag i KFS gäller ATL. Samma sak gäller om du har ett hängavtal, Privatavtalet ABP, med Kommunal.
  
  ATL ger den anställde rätt till en dygnsvila på 11 timmar varje dygn, en veckovila på 36 timmar och en maximal veckoarbetstid på 48 timmar, vilket inkluderar jourarbetstid. ATL är dispositiv, vilket innebär att det kan göras undantag i kollektivavtalen, exempelvis att dygnsvilan kan vara 9 timmar och att arbetstiden får fördelas inom vissa tidsperioder.
  
  Lagen om arbetstid m.m i husligt arbete har också krav på veckovila men inte dygnsvila, maximal veckoarbetstid är 52 timmar. Lagen om arbetstid i husligt arbete är inte dispositiv, vilket innebär att inga undantag får göras i kollektivavtalen.
  Läs mer: FAKTA om Arbetstidslagstiftning och undantag i kollektivavtal och intervjuer i TEMA-serien Arbetstidslagen, ATL.
  
• Uppsägning av assistent: Visstidsanställningar "så länge uppdraget varar" finns inskrivet som en möjlighet i kollektivavtalen när du köper assistans. Då kan uppsägning ske vid "särskilda skäl", vilket kan vara att "arbetsgivaren inte längre kan garantera assistansens kvalitet och säkerhet" eller "att arbetstagaren och den funktionshindrade inte längre fungerar tillsammans". Miniminivån för uppsägningstid är 14 dagar hos Fremia. Sobona -KFS har en uppsägningstid på 14 dagar de första två månaderna, därefter en månad. Hos Vårdföretagarna är uppsägningstiden 14 dagar, utom då brukaren avlider eller hamnar på sjukhus då det är en månad.
  En tillsvidareanställd assistent kan inte sägas upp "sakliga skäl, som arbetsbrist eller att den anställde har misskött sitt arbete, stulit, begått våld, avvikit från arbete m.m. enligt LAS (lagen om anställningsskydd) Om assistenten är fackligt ansluten har han rätt att förhandla om uppsägningen via sin fackförening. Uppsägningstiden är minst en månad.
  För egna arbetsgivare (som inte har tecknat kollektivavtal) gäller reglerna i Lag (1970:643) om arbetstid m.m i husligt arbete. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan där utan att ange orsak säga upp anställningen, uppsägningstiden är då minst en månad. Om assistenten arbetat i fem år är den två månader och tre månader om assistenten arbetat tio år.

Anordnaren har sista ordet om assistenter, deras lön och arbetsuppgifter

Anordnaren har arbetsgivaransvaret…

Anordnaren är som arbetsgivare ytterst ansvarig för de anställda assistenterna och har därför sista ordet om en viss personlig assistent ska anställas, deras lön, arbetsuppgifter eller arbetsscheman.

Men assistansanvändaren kan styra mycket…

Anordnaren kan dock välja att låta assistansanvändaren själva välja sina assistenter, arbetsleda de i de dagliga arbetsuppgifterna, utföra schemaläggning osv. Men anordnaren har fortfarande det yttersta ansvaret och kan ingripa om assistansanvändaren tar beslut som tex bryter mot lagar och förordningar, riskerar negativa ekonomiska konsekvenser eller inte följer kollektivavtal som anordnare anslutit sig till.

Assistansanvändarens självbestämmande grundtanke i LSS

Att den assistansanvändaren ska bestämma över sin egen assistans är en grundtanke i LSS (1993:387) och Independent Living. Genom att anlita en assistansanordnare i stället för att vara egen arbetsgivare för sina assistenter, som är också en valmöjlighet, skyddas assistansanvändaren från ekonomiska risker men det innebär att anordnaren formellt har sista ordet i många beslut.