annonser
annons JAG
annons Maxia Care
annons Nordica Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons Humana Personlig assistans
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

SKL, Sveriges kommuner och landsting - "Länsstyrelserna kritiserar kommunerna på ett orättvist sätt"

Skillnaden mellan "Goda levnadsvillkor" och "Skälig levnadsnivå" måste klargöras menar SKL, som är mycket kritisk till Länsstyrelsernas kritik mot kommunernas riktlinjer för assistans.
Exempelvis kan trädgårdsskötsel enligt SKL inte sägas ingå i en assistents arbetsuppgifter så som lagstiftningen ser ut idag.

Artiklar med samma tema: (13)

TEMA - Kommuner som anordnare

Assistansanvändaren kan anlita sin hemkommun som assistansanordnare. Vissa kommuner anlitar privata företag, andra sköter det i egen regi. Kommuner har ibland kritiserats för att inte vara flexibla och inte låta assistansanvändaren ha sp mycket inflytande. Kommunerna själva säger ibland att de missgynnas gentemot privata företag.

Om kommunala riktlinjer, och Länsstyrelsernas rapport

Ellinor Englund, jurist på SKL, anser att det är positivt att kommuner skapar riktlinjer för behovsbedömning av personlig assistans, så länge de håller sig inom lagstiftningens ram och rättspraxis. Det är enligt henne ett hjälpmedel för kommunerna på ett mycket svårbedömt område.
- Gör du inte likartade bedömningar får du kritik samtidigt som du ska göra individuella bedömningar.
SKL informerar kontinuerligt kommunerna via sina cirkulärbrev om hur de ser på rättspraxis och ny lagstiftning. Ellinor Englund är mycket kritisk till rapporten Riktlinjer - till hjälp eller stjälp där Länsstyrelserna 2007 kritiserade kommunerna för att begränsa assistansberättigades självbestämmande.
- Den var oseriös och osaklig, de kritiserade kommunerna utan att ha någon grund i lagstiftning och rättspraxis, det fanns direkta felaktigheter och var delvis ett allmänt tyckande.
Länsstyrelserna ansåg bland annat att kommunerna begränsar assistansomkostnaderna för de assistansberättigade?

- Vi ifrågasätter stödet i lagstiftningen för den åsikten. Omkostnader för assistenter ingår som en del i assistansersättningen. Mer tid kan beviljas vid behov och därmed också mer omkostnadsersättning. Men att enbart bevilja mer omkostnadsersättning bedömer vi inte som möjligt. Ekonomiskt bistånd kan inte beviljas med stöd av LSS.
Lars-Erik Gotthard på Länsstyrelsen i Västra Götaland sade att Socialstyrelsen varit för passiv och lämnat över tolkningsföreträdet till SKL..

- Det är domstolarnas roll att skapa en rättspraxis, som både kommuner och Socialstyrelsen ska rätta sig efter.
Nu har många kommuner reviderat sina riktlinjer..

- Ja, och det är bra eftersom det fanns saker som behövde ändras, exempelvis en riktlinje om två dagars enskild semesterresa per år för personer som bor i bostad med särskild service för vuxna.

Om att assistenternas yrkesroll är oklar

Även Jonas Gumbel, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på SKL är kritisk till Länsstyrelsernas rapport, särskilt synen på vad som ska kunna ingå i personliga assistenters arbetsuppgifter.
- Socialstyrelsen gav 2007 ut rapporten Personlig assistent som yrke där det konstateras att det finns ett antal problem kring yrkesrollen. I det sammanhanget bör man se de diskussioner som funnits om en kvarlevande hemtjänstkultur i kommunal assistans. Det kan bero på att hemtjänsten har en tydligare yrkesroll medan det är mer oklart vad som ingår i en personlig assistents arbetsuppgifter.
Var anser SKL att gränsen går för vad en personlig assistent kan göra?

- När någon frågar säger vi att assistenten ska göra det som står i beslutet. Det innebär exempelvis att assistenten inte ska sköta trädgården, det finns såvitt vi vet inget beslut där trädgårdsskötsel finns angivet, och det framgår varken av lagen eller dess förarbeten att avsikten är att det ska ingå.
Där menar Länsstyrelserna att det ingår i begreppet goda levnadsvillkor och att leva som andra?

- Ja, det är deras syn på detta, då skulle man nog enligt vår uppfattning ha utformat lagtexten och förarbeten på ett annat sätt. Det är delade meningar om detta, och det är särskilt viktigt att en tillsynsmyndighet är försiktig med sina uttalanden och inte riktar kritik om att egentligt stöd saknas.

Om hur mycket städning en assistansberättigad kan sägas ha rätt till

SKL riktade stark kritik mot Länsstyrelsernas syn på begränsningar av assistenternas arbetsuppgifter. Bland annat sades följande i SKL:s svar till Länsstyrelserna.
"Helt klart torde vara att en obegränsad tid till städning, tvätt och inköp, som länsstyrelserna tycks förespråka, inte kan krävas för att goda levnadsvillkor ska uppnås"

Ellinor Englund menar att om man hårddrar förarbetena står det inte ens angivet att städning ska ingå i assistans utan det är snarare en uppgift i hemtjänsten.
- Men om man låter det ingå, ska den som får assistans då få mer välstädat än den som har hemtjänst via Socialtjänstlagen. Är inte alla individer med ungefär samma behov av välstädade hem?
Länsstyrelsen menar att den som har assistans har rätt att själv styra över sin insats..
- Man har rätt att bestämma över sin tid på ett annat sätt men länsstyrelsens kritik gällde riktlinjer kring bedömning av behovet. Behov kan vara olika för olika individer men det är svårt att se att behovet skulle se olika ut beroende på vilken lag som tillämpas.
Kan inte den som har assistans då sägas ha rätt att prioritera exempelvis städning som viktigt i sitt liv..

- Man kan välja att ägna mer tid åt städning men det innebär inte att man vid bedömningen av assistans ska räkna med en obegränsad tid för städning för den som så önskar. När det gäller medbestämmande så är det svårt att utifrån lagtexterna se att du skulle ha rätt till mer medbestämmande i LSS än i SoL. Hänsyn ska alltid, i möjligaste mån, tas till den enskildes önskemål. Även här skulle det vara bra med tydligare lagstiftning.
Ellinor Englund medger att även kommunerna tolkar assistenternas arbetsuppgifter på olika sätt, och tycker att det är olyckligt att det finns så stora skillnader tolkningen av lagen.
- Jag hoppas att de här oklarheterna kan lösas i den utredning där Socialstyrelsen och Försäkringskassan fått i uppdrag att skapa en bedömningsgrund för assistans, så att det kan preciseras vad som ska ingå i personlig assistans.

Om begreppen "goda levnadsvillkor" och skälig levnadsnivå"

Ellinor Englund anser sig inte ha tillräcklig information för att kunna bemöta kritik om att det skulle vara dålig kvalitet i kommunal assistans. Hon har däremot synpunkter på begreppen "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå", begrepp som hon menar är mycket oklara, där lagstiftaren inte lyckats förklara skillnaden.
- Tillsynsmyndigheterna kritiserar kommunerna utifrån de här begreppen, exempelvis genom att säga att det saknas kunskap om de här begreppen i kommunerna. Eftersom det inte handlar om mer pengar i den ena eller andra insatsen utan om hur insatserna ska utformas så undrar vi exakt hur insatserna ska skilja sig åt. Vi kan ta ett exempel med familjehemsplacerade barn, om barnet placeras via SoL istället för via LSS, på vilket sätt ska det SoL-placerade barnet ha det sämre?
Har man varit dålig på att förklara skillnaden?

- Ja, sällsynt dålig, jag vet inte om någon kan förklara skillnaden.
Goda levnadsvillkor anses ofta innebära att den som får insatsen kan styra över vem som ger den och på vilket sätt den ges.

- Ja, men det är inget som direkt framgår i lagtexten. I LSS sägs det att man i största möjliga utsträckning ska ge medbestämmande till den enskilde. I SoL står det att man ska ha respekt för den enskildes medbestämmande.

Om undersökningar som visat att assistansberättigade som väljer privata anordnare är mer nöjda

I Assistanskommitténs brukarenkät från delbetänkandet "På den assistansberättigades uppdrag." ansåg sig assistansberättigade i privata företag/kooperativ ha större inflytande i assistansen och större möjligheter att välja assistent. Jonas Gumbel tror att del av förklaringen är att de som gör aktiva val blir mer nöjda eftersom de tar tag i sin situation.
- En annan förklaring kan vara att kommunerna har mer synpunkter vid anställningar av assistenter, exempelvis att de inte accepterar diskriminering och att personer väljs bort på grund av etniskt ursprung. Sedan kan vissa brukare väljas bort av privata aktörer, de kommer naturligtvis inte att vara nöjda med sin situation.
Sammantaget säger sig dock Jonas Gumbel veta för lite om detta och medger att det säkert finns anledning att vara självkritisk.
- Det finns anledning att ta reda på hur man kan förbättra sig, vi har naturligtvis saker att lära av privata aktörer.

Om brukarens möjligheter att påverka val av assistenter och lönesättning

Personliga assistenter som anställs via kommunen kan anställas via två olika kollektivavtal, PAN och HÖK. Om anställningen av den personliga assistenten sker på anmodan av brukaren så anställs assistenten på PAN-avtalet enligt Martina Gustavsson, förhandlare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, vilket innebär en visstidsanställning med en månads ömsesidig uppsägningstid.
- Då behöver inte assistenten ha omvårdnadskompetens eller stå till förfogande för andra arbetsuppgifter än hos just den brukare som valt honom/henne.
Om brukaren däremot lämnar över till kommunen att anställa assistenterna anställs de på kollektivavtalet HÖK. Då tillsvidareanställs vanligtvis assistenten och har även arbetsskyldighet i hela kommunens verksamhet.
- Här lämnar brukaren ifrån sig en del av sitt inflytande över vem som anställs eftersom den anställde ska ha en omvårdnadskompetens och ställa sig till förfogande för andra arbetsuppgifter, men brukaren ska trots detta fortfarande ges största möjliga inflytande över vem som anställs.
Har assistansberättigade som anlitar kommunen rätt att påverka sina assistenters lönesättning?

- Kommunen som arbetsgivare har kollektivavtal med Kommunal både i PAN- och HÖK-avtalen. Avtalen bygger på en individuell differentierad lön där hänsyn ska tas till åstadkomna resultat och att målen för verksamheten nås.
Brukarens åsikt skulle här kunna komma in det förarbete som arbetsgivaren gör före förhandlingen med Kommunal enligt Martina Gustavsson.
- Här gör arbetsgivarna på olika sätt, men chefen på assistansenheten ska skaffa sig en bild av hur det fungerar på varje arbetsplats, därefter förhandlas löneökningarna mellan arbetsgivaren och Kommunal.

Om kommunernas ekonomi som assistansutförare

Att kommuner generellt tvingas lägga ut mer pengar på assistansen än privata anordnare har enligt Ellinor Englund flera orsaker.
- Framförallt beror det på sjuklönerna som de privata inte behöver ta, både sina egna och de privata anordnarnas kostnader. Kommunerna kompenseras inte för detta via schablonbeloppet vilket vi försökt ta upp varje gång när schablonbeloppet beräknas, men nu föreslår LSS-kommittén att det här ska åtgärdas, det välkomnar vi.
Vilka andra kostnader belastar kommunerna här?

- Att kommunerna kan få ta OB-timmar medans privata aktörer tar dagtimmar. Vi vet inte exakt hur vanligt det är men det väcker irritation när det förekommer. Nu åtgärdas ju även detta om slutbetänkandet går igenom.
Har kommunerna andra kostnader för sin personal?

- Personalen kan vara dyrare, dels för att vissa privata utförare inte har kollektivavtal men även för att kommunernas kollektivavtal där anställningsvillkoren regleras ser annorlunda ut än kollektivavtalen för privata assistansanordnare. Detta gäller med t.ex. jourersättningar och uppsägningslöner, flertalet anställda i kommunerna är tillsvidareanställda med minst en månads uppsägningstid.
Jonas Gumbel menar också att kommunerna ibland har assistansberättigade som väljs bort av privata anordnare, eftersom de kostar för mycket.
- I vissa fall kan det krävas att kommunerna sätter in dubbelassistans av arbetsmiljöskäl, vilket inte ersätts av Försäkringskassan, säger Jonas Gumbel.

Ellinor Englund, Jonas Gumbel och Martina Gustavsson intervjuades av Kenneth Westberg 2008-10-25

Vidare läsning

Riktlinjer - till hjälp eller stjälp
2007 Länsstyrelserna: Att kommunala riktlinjer begränsar självbestämmandet för den assistansberättigade.

Svar från SKL på Länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer (PDF)

Personlig assistans - Kartläggning av kommunala riktlinjer
2005 Socialstyrelsen

Personlig assistent som yrke
2007 Socialstyrelsen

"På den assistansberättigades uppdrag." (Del 4, bilaga 6)
2005 Assistanskommitténs enkätundersökning som visade att assistansberättigade i kooperativ och privata företag är mest nöjda.

Skicka sidan till: