annonser
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons JAG
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons Nordica Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons Vivida Assistans
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

"goda levnadsvillkor och synen på assistenternas arbetsuppgifter hänger ihop"

Folkpartisterna Maria Lundqvist Brömster och Linnea Darell är kritiska till hur SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ser på personliga assistenters arbetsuppgifter. Om "goda levnadsvillkor" ska uppnås kan inte assistenternas arbetsuppgifter regleras alltför mycket, menar de.

Artiklar med samma tema: (20)

TEMA - Goda levnadsvillkor

Vad innebär begreppet "goda levnadsvillkor" som ska sätta nivån för det liv som personlig assistans ska möjliggöra?

TEMA - Kommuner som anordnare

Assistansanvändaren kan anlita sin hemkommun som assistansanordnare. Vissa kommuner anlitar privata företag, andra sköter det i egen regi. Kommuner har ibland kritiserats för att inte vara flexibla och inte låta assistansanvändaren ha sp mycket inflytande. Kommunerna själva säger ibland att de missgynnas gentemot privata företag.

TEMA- Kommuner som assistansanordnare

50 procent av de assistansberättigade (april 2009) har kommunen som assistansanordnare. Kritik har framförts om att kommunal assistans ofta inte är brukarstyrd på samma sätt som i privata företag/kooperativ.

  1. Lars-Erik Gotthard, Länsstyrelsen Västra Götaland - "Kommunala riktlinjer begränsar ofta den assistansberättigade" 2008-08-27
  2. Konkurrensverket - "Öppenhet i kommunernas ekonomiska redovisning gynnar konkurrens" 2008-06-17
    Kommunal assistansverksamhet kan enligt Konkurrensverket gynnas gentemot privata alternativ om inte kommunens kostnader redovisas öppet och transparent.
  3. Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "kommunerna saknar ibland kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser" 2008-10-10
    Enligt Ulla Clevnert, utredare vid Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor, kan begränsande kommunala riktlinjer ibland bero på att det saknas kunskap om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser.
  4. SKL, Sveriges kommuner och landsting - "Länsstyrelserna kritiserar kommunerna på ett orättvist sätt" 2008-11-04
    Skillnaden mellan "Goda levnadsvillkor" och "Skälig levnadsnivå" måste klargöras menar SKL, som är mycket kritisk till Länsstyrelsernas kritik mot kommunernas riktlinjer för assistans.
  5. Maria Knight, Länsstyrelsen i Uppsala län- "Tierps kommun har ändrat sina LSS-riktlinjer i en positiv riktning" 2008-11-05
    Tierps kommun fick kritik för sina riktlinjer för personlig assistans vid Länsstyrelsens tillsyn i februari 2007. I februari 2008 antog Tierps kommun nya riktlinjer som Maria Knight anser inte längre är begränsande och som även ger en grund för kvalitet. Peter Nyberg, Ordförande i utskottet för arbete och omsorg i Tierps kommun kommenterar även bytet av LSS-riktlinjerna.
  6. Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "nivån för goda levnadsvillkor ska sättas utifrån människor som inte har funktionsnedsättningar" 2008-12-11
    Lagstiftarens tanke med "goda levnadsvillkor" är enligt Mathias Blomberg, att personen ska leva ett så normalt liv som möjligt och utgångspunkten ska vara individens ambitioner och mål.
  7. "goda levnadsvillkor och synen på assistenternas arbetsuppgifter hänger ihop" 2008-12-15
    Folkpartisterna Maria Lundqvist Brömster och Linnea Darell är kritiska till hur SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ser på personliga assistenters arbetsuppgifter. Om "goda levnadsvillkor" ska uppnås kan inte assistenternas arbetsuppgifter regleras alltför mycket , menar de.
  8. Brittmarie Fagerlund, Länsstyrelsen, Gotlands län - "Hjälp med trädgårdsskötsel ska avgöras i en individuell bedömning" 2009-07-15
    Det är fel av Gotlands kommun att säga att ensamstående assistansberättigade inte kan få hjälp att sköta mer än två rum och kök och att trädgårdsskötsel och fastighetsskötsel aldrig får utföras av assistenter. Det säger Brittmarie Fagerlund, socialkonsulent på Länsstyrelsen Gotlands län.

Maria Lundqvist Brömster om SKL:s syn på assistenters arbetsuppgifter

Maria Lundqvist Brömster är riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna och sitter i socialutskottet, hon är kritisk till SKL:s hållning att assistenterna endast ska göra det som står i biståndsbeslutet.
- Jag nöjer mig inte med det svaret. Kommunernas riktlinjer och biståndsbeslut kan variera kraftigt, ibland utgår de från en "skälig levnadsnivå" när de egentligen ska utgå från "goda levnadsvillkor", som innebär att kunna leva som andra.
SKL anser att trädgårdsskötsel inte kan sägas ingå i en assistents arbetsuppgifter och om man hårddrar förarbetena ska inte ens städning ingå ..
- Det är en felaktig syn, städning kan absolut vara en del av personlig assistans. Det är en helt annan sak om du får städning via hemtjänsten två gånger i veckan, då görs den enligt vissa bestämda rutiner.
Maria Lundqvist Brömster menar att i assistans får personen ett behov tillgodosett och ska vara delaktig i hur hemmet sköts, där har alla sin individuella syn på hur exempelvis städning ska utföras. Hon håller även med socialkonsulenten Maria Knight på länsstyrelsen i Uppsala län som säger att trädgårdsskötsel ska kunna vara en del av assistans.
- Hon har helt rätt, den som bor i en villa ska också kunna sköta sin trädgård, det ska utgå från ett behov, ett intresse och rätten till delaktighet.

Linnea Darell om SKL:s syn på assistenters arbetsuppgifter

Även Linnea Darell, ledamot för Folkpartiet liberalerna i LSS-kommittén anser att SKL har fel när de säger att assistenter endast ska göra det som står i biståndsbeslutet. Ett biståndsbeslut innebär att man beviljats personlig assistans med ett visst antal timmar, det ska inte innehålla några andra detaljer, menar hon.
- Du ska kunna disponera dina timmar på det sätt du behöver, vilket skiljer sig från person till person.
Hon menar att det inte går att precisera vad som ska ingå eller inte i personlig assistans och hon har svårt att förstå diskussionen om att förarbetena i LSS-lagstiftningen är otydliga. Linnea Darell menar att andan i förarbetena är att assistansen ska vara personens armar och ben, ögon och öron
- Du ska kunna göra saker tillsammans med dina assistenter för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Om den assistansberättigade bor så att han/hon behöver hjälp med trädgårdsskötsel eller städning, så ska hjälp ges för det, förutsatt att den assistansberättigade är med och är delaktig när arbetsuppgifterna utförs.

Maria Lundqvist Brömster om SKL:s syn på begreppen "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå"

SKL anser att skillnaden mellan "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå" är så otydligt skriven att det inte går att dra några slutsatser utifrån lagen om hur de olika insatserna ska skilja sig åt. Detta håller inte Maria Lundqvist Brömster med om.
- LSS är en rättighetslagstiftning till skillnad från SoL som är en ramlag, där kommunerna har större möjlighet att hantera stödet utifrån sina egna riktlinjer.
"Skälig levnadsnivå" är enligt Maria Lundqvist Brömster ett statiskt begrepp som anger en miniminivå, medans "goda levnadsvillkor" är ett bredare begrepp med ett kvalitetstänkande. Hon menar att det är ganska vanligt att kommunerna hanterar lagstiftningen på ett icke fördelaktigt sätt för assistansberättigade och tror att det ofta är budgethänseenden som styr.
- I Västerbotten anser jag att LSS-lagstiftningen luckras upp med de olika kommunala riktlinjer som finns.
Lars-Erik Gotthard på Länsstyrelsen i Västra Götaland anser att socialstyrelsen till viss del har lämnat över tolkningsansvaret av lagstiftningen till SKL, hur ser du på det?
- Jag tycker det finns ett visst fog för kritiken, socialstyrelsen borde vara lite mer på banan, de har en tillsynsroll och ska ge råd och kritik.
Hon tycker även att det ligger något i uttalandet från Ulla Clevnert på socialstyrelsen om att det ibland saknas kunskap i kommunerna om skillnaden på LSS och SoL-insatser.
- Det tror jag stämmer, utifrån de vittnesmål jag hört finns det ofta en otydlighet. Om du som journalist skulle gå in och fråga ledamöter i en socialnämnd tror jag du skulle möta en stor osäkerhet kring skillnaden i LSS och SoL.

Linnea Darell om SKL:s syn på begreppet "goda levnadsvillkor" och lagstiftningen

Linnea Darell menar att SKL går för långt i sina åsikter om hur kvaliteten ska vara på LSS-insatser.
- Vi har haft en ganska trist diskussion med SKL:s företrädare i LSS-kommittén, bland annat när vi diskuterat om kommunala riktlinjer. Visst är deras uppgift att se till effektivitet, sitt förhållande till staten, ekonomi och finansieringsprinciper, men det får inte gå så långt att SKL som organisation tolkar lagar på ett sätt som strider mot de politiska intentionerna och de handikappolitiska målen.
Lars-Erik Gotthard anser att Socialstyrelsen till viss del har lämnat över tolkningsansvaret av LSS-lagstiftningen till SKL, hur ser du på det?
- Jag håller med honom, den kritiken tycker jag socialstyrelsen borde fundera över.
Linnea Darell håller inte heller med SKL om att begreppen "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå" är så otydliga att man inte kan härleda några skillnader.
- När LSS-kommittén analyserade begreppen kom vi fram till att "skälig levnadsnivå" bör gälla ekonomiskt bistånd och vara en tillfällig lösning för det nödvändigaste och inte gälla livslånga behov.

Linnea Darell om vad som behöver göras

Att skriva in detaljerade skillnader i lagtexten om begreppen "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå" är dock Linnea Darell skeptisk till. Hon menar att det finns en risk i att precisera begreppen alltför mycket.
- Det går aldrig kan träffa helt rätt, det blir alltid en gränsdragning, där allt som avviker riskerar att falla utanför, vilket leder till att vissa grupper missgynnas.
Linnea Darell har diskuterat med LSS-handläggare som upplever svårigheter i tolkningen av vad "goda levnadsvillkor" innebär, hon anser att det finns hjälpmedel i form av undersökningar som beskriver den skillnad som ännu finns mellan människor med och utan funktionsnedsättningar.
- I exempelvis Onödig ohälsa från Folkhälsoinstitutet görs jämförelser mellan en normal levnadsnivå i samhället och situationen för personer med funktionsnedsättningar, där kan man få en bild av vad "goda levnadsvillkor" kan innebära, säger Linnea Darell.

Maria Lundqvist Brömster och Linnea Darell intervjuades av Kenneth Westberg

2008-11-25

Vidare läsning

Onödig ohälsa

Skicka sidan till: