annonser
annons Assistansförmedling
annons Maxia Care
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons JAG
annons Vivida Assistans
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Barbro Lewin, funktionshinderforskare – ”Goda levnadsvillkor ska användas även vid bedömning av grundläggande behov”

Barbro LewinBarbro Lewin är positiv till att Försäkringskassan använder begreppet goda levnadsvillkor men anser att delar av kassans rättsliga ställningstagande i frågan saknar laglig grund.
– Att goda levnadsvillkor inte ska användas vid bedömning av grundläggande behov är en felaktig tolkning av rättspraxis.

Försäkringskassans rättsliga ställningstagande beskriver hur kvalitetsbegreppet goda levnadsvillkor ska användas vid bedömningen av andra personliga behov vid en ansökan om statlig assistansersättning. När de grundläggande behoven bedöms ska begreppet goda levnadsvillkor däremot inte användas. Barbro Lewin, med dr, fd föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet, är kritisk till detta.
– Vart tog de grundläggande behoven vägen? Skillnaden är av fundamental betydelse eftersom det är omfattningen av de grundläggande behoven som avgör om personen får statlig assistansersättning.

Rätten till assistansersättning är en del av bedömningen

Försäkringskassan säger i en intervju att det inte framgår av praxis att begreppet goda levnadsvillkor ska användas vid bedömningen av de grundläggande behoven. Barbro Lewin håller inte med.
– Måste rätten tala om allt som man får göra? Är det inte bättre att gå till förarbetena för LSS och se hur de olika paragraferna i lagtexten konkretiserar de politiska intentionerna? Finns där några tecken på förbud att koppla just de grundläggande behoven till kvalitetsbegreppet goda levnadsvillkor? Försäkringskassan verkar inte inse att det är fråga om behovsbedömning i två steg. Det första steget gäller rätten till LSS-insatser inklusive personlig assistans. Den andra gäller rätten till den statliga assistansersättningen. Båda dessa rättigheter måste bedömas.

Goda levnadsvillkor ska användas för det som är lagfäst

Lagtexten gör enligt Barbro Lewin inte skillnad på grundläggande respektive andra personliga behov varken vid bedömningen av rätten till LSS-insats (7 § LSS) eller till insatsen personlig assistans 9 § 2 LSS. Vid tillämpningen för samtliga LSS-insatser behöver man veta vad LSS ger rätt till, dvs vad som är lagfäst fortsätter Barbro Lewin.
– För behov och stöd som inte är lagfäst enligt LSS ska inte kvalitetsbegreppet goda levnadsvillkor användas.

Felaktigt hänvisa till dom om ledsagarkostnader

Försäkringskassan hänvisar till domen 2011 ref.8 i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, i sitt rättsliga ställningstagande och anser att domen visar att goda levnadsvillkor saknar betydelse vid bedömningen av någons rätt till insats. Därför ska grundläggande behov inte bedömas enligt goda levnadsvillkor. Barbro Lewin menar att domen handlar om ledsagarens omkostnader i LSS-insatsen ledsagarservice.
– I funktionshinderpolitiken finns en princip om att den enskilde inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Oavsett vad man anser om funktionshinderpolitiska principer och om de borde vara lagfästa, så är inte detta avgörande relevant eftersom statlig assistansersättning är ett lagfäst ekonomiskt stöd som är kopplat till rätten till LSS-insats.
HFDs slutsats är att eftersom rätten att få omkostnader för att tillgodose behovet av ledsagarservice inte nämns i lagtext eller förarbeten, så ska begreppet goda levnadsvillkor inte användas i det aktuella avgörandet.
– Detta avgörande handlar om den breda användningen utanför LSS-stödet. Jag anser därmed att Försäkringskassans hänvisning till denna rättspraxis är felaktig, säger Barbro Lewin.

Goda levnadsvillkor ska prövas även vid rätten till LSS-insatser

Bedömningen av rätten till LSS-stöd och om personen tillhör LSS personkretsar görs i en första prövning för samtliga LSS-insatser. Frågan om den enskilde behöver den begärda insatsen för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor ska prövas även här påpekar Barbro Lewin med hänvisning till Socialstyrelsens handbok om handläggning och dokumentation i socialtjänsten.
– Som Försäkringskassan själv skriver måste en helhetsbedömning av personens behov göras i ett första steg för att svara på frågan om personen över huvud taget har rätt till LSS-insatser. Frågan är då: Har personen sådana behov att det kan vara ändamålsenligt med insatsen personlig assistans för att denne ska tillförsäkras goda levnadsvillkor? De behoven kan gälla olika livsområden i syfte att kompensera funktionsnedsättningen och stödet kan ge delaktighet både i det lilla livet – vardagslivet hemma – och det stora livet – delaktighet i arbete, socialt umgänge, familjeliv osv efter den enskildes önskemål och förutsättningar. Självklart avser rätten till insats samtliga LSS-behov, även rätt till assistansersättning.

Begreppet goda levnadsvillkor alltid aktuellt i LSS

Efter att rätten till LSS-insatser har slagits fast kommer nästa steg, att bedöma rätten till assistansersättning. Den rätten finns under förutsättning att omfattningen av grundläggande behov är tillräcklig, dvs överstiger 20 timmar per vecka.
– Diskussionen idag kretsar mycket kring hur rättspraxis ska tolkas vid bedömningen av de olika grundläggande behov som Försäkringskassan beskriver i sin vägledning. Jag går inte in på den diskussionen här. Jag vill bara påpeka att oberoende av hur behoven etiketteras är det självklart att omfattningen av samtliga LSS-behov ska ligga till grund för beräkningen av antalet assistanstimmar. Begreppet goda levnadsvillkor är alltid aktuellt när det gäller LSS!

Ser vissa positiva skrivningar

Barbro Lewin ser dock vissa positiva skrivningar i Försäkringskassans rättsliga ställningstagande, det står bland annat: Vad som krävs för att uppnå goda levnadsvillkor är en individuell fråga, som Försäkringskassan måste pröva särskilt utifrån varje individs förhållanden. Den som söker assistansersättning avgör själv vilka behov han eller hon vill söka ersättning för och ska beskriva sina behov. Barbro Lewin tycker det är en lovvärd målsättning.
– Vi får hoppas att Försäkringskassan snarast lämnar sin fragmentariska, momentinriktade behovsbedömning. Inspektionen för socialförsäkring, ISF, har sedan länge uppmanat Försäkringskassan att bedöma behov utifrån ett biopsykosocialt synsätt. Socialstyrelsen kom nyligen ut med en handbok, som bygger på detta synsätt. Den heter Individens behov i centrum (IBIC). Där står det: När mål formuleras ligger fokus i huvudsak på de individuella behoven, det som är viktigt för individen och de mål som formuleras tillsammans med individen. Kanske kan ett nytt sätt att bedöma behov innebära att LSS värdegrund får ett tydligare genomslag i Försäkringskassans handläggning, säger Barbro Lewin.

Barbro Lewin intervjuades av Kenneth Westberg 2016-12-13

Skicka sidan till: