annonser
annons Vivida Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons Rehab Sation Assistans
annons STIL
annons Maxia Care
annons JAG
annons Nordica Assistans
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Problematiskt att definiera goda levnadsvillkor"

Bedömningsinstrumentet för personlig assistans blev klart den 31 augusti. Lennart Jansson, som varit projektledare för instrumentet och som nu slutar på Socialstyrelsen anser att det ska användas som ett av flera underlag när en persons behov av stöd ska identifieras och beräknas.

Artiklar med samma tema: (36)

TEMA - Goda levnadsvillkor

Vad innebär begreppet "goda levnadsvillkor" som ska sätta nivån för det liv som personlig assistans ska möjliggöra?

TEMA - Behovsbedömningsinstrument för personlig assistans

I augusti 2011 presenterades ett bedömningsinstrumnet av Institutet för Metoder i Socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen. I december 2012 började det användas generellt vid bedömningar av assistansersättning på Försäkringskassan. Det har förekommit starka protester mot bedömningsinstrumentet, vissa anser att det leder till minuträknande och har integritetskränkande frågor. Assistanskoll intervjua

Oklart om instrumentet ger fler eller färre timmar

Lennart Jansson kan idag inte svara på om instrumentet kommer att ge mer timmar jämfört med dagens bedömningar. Det gjordes dock en mindre studie där det användes mellan februari och maj på åtta lokala försäkringscentra medan åtta fortsatte utan instrument.
- Både de som utreddes med instrumentet och de som utreddes utan instrumentet fick något fler timmar, men det är för kort tid för att kunna dra några slutsatser, det skulle behövas minst 12 månader. Men inget tyder på färre timmar, jag tror att fler behov än tidigare identifieras med instrumentet.
Under prövningen av instrumentet visade sig handläggningstiden vara kortare när instrumentet användes. Om bedömningarna tar kortare tid vill Lennart Jansson att tiden används till fler besök under en bedömning.
- Tidsvinsterna skulle kunna användas till två besök, där man informerar vid ett besök och ställer frågorna vid nästa. Jag har ifrågasatt att allt görs vid ett besök, i psykiatrin är det vanligtvis fyra, fem besök före en diagnos eller behandling.

Om aktiv tid och hur instrumentet kan fungera i praktiken

Det har riktats kritik mot att assistansen mer skulle likna hemtjänst om bara behov under aktiva tidsperioder blir assistansgrundande. Lennart Jansson bekräftar att instrumentet räknar den tid i minuter som en person faktiskt behöver, men menar samtidigt att instrumentet ska vara ett av flera underlag. Handläggaren ska även gå igenom olika intyg, behov av aktiv insats på natten med mera.
- Sedan ska handläggaren föreslå tid för grundläggande/andra personliga behov.
Kan handläggaren lägga till tid mellan behov om alternativet är att en assistent ska komma en timme då och då?
- Det ska handläggaren ta ställning till efter att behoven identifierats. Instrumentet visar behovet, om det är 50 timmar kanske annan information gör att du landar på 65. Det kan även finnas personer som behöver assistans dygnet runt eller all vaken tid och inte bara vid aktiva behovsinsatser enligt Lennart Jansson.
- Det kan vara en person som kanske inte kan plocka upp en penna om han/hon tappar den eller som behöver aktiv tillsyn.
Behöver man gå igenom alla frågor om någon behöver assistans hela dygnet?
- Du behöver inte ställa frågor där svaret är uppenbart, du frågar på samma sätt inte en fyraåring om han kan laga mat. Det professionella hos handläggaren blir att avgöra om frågan behöver ställas eller kryssa "ej aktuellt".
Ska allt en person uppger som ett behov registreras?
- Ja, instrumentet ska registrera alla behov, det tar däremot inte ställning till vad som ger rätt till assistans, det avgör handläggaren.
Kan man beviljas tid för att göra något som man inte kunnat göra hittills?
- Ja, du kanske säger att du inte har kunnat gå på bio men du skulle vilja det om du kunde. Det får du diskutera med handläggaren, han/hon behöver veta det för att kunna ta hänsyn till det i bedömningen.
Kan personer gynnas om de medvetet tar upp så många behov och intressen som möjligt för att få så mycket tid som möjligt?
- Det finns alltid risk för överutnyttjande, men det beror isåfall inte på instrumentet.
Vad ska en assistansberättigad göra om han/hon efter en bedömning exempelvis blir förälskad och vill ha mer assistans för att kunna umgås?
- Då ska man söka fler timmar, om instrumentet används igen beror på hur aktuell bedömning som finns tillgänglig.
Kan man säga att instrumentet kan användas till både gott och ont?
- Ge exempel på något ont.
Om man exempelvis anser att personen ska använda assistansen till exakt det som sagts vid bedömningen och inget annat?
- Du menar att någon säger att du beviljats fyra timmar för en aktivitet men inte använt det utan gjort något annat istället. Det finns ingen sådan avsikt, grundtanken med instrumentet är att inte missa behov.

Kritiken från brukarorganisationerna

I början på 2010 kritiserade brukarorganisationerna instrumentet och avbröt under en tid samarbetet med Socialstyrelsen. De ansåg bland annat att många frågor var integritetskränkande. Lennart Jansson anser att det var ett missförstånd
- Vi skickade ut material i förväg för att ha en diskussion, det var inget färdigt instrument. Det fanns frågor där som hängde med från WHO:s behovsskala ICF som vi då hade klippt och klistrat ur, exempelvis borde frågor om säkert sex inte varit med.
De kritiserade även att handläggaren skulle rimlighetsbedöma den sökandes tidsbedömning och behov…
- Det formuleras nu som "är behovet klarlagt", och är inte menat att ifrågasätta. Men om den sökande säger sig behöva tvätta händerna 20 gånger/dag kan handläggaren tänka att det är mycket och ska då fråga vad det beror på. Det kan bero på att den sökande målar mycket och kladdar ner sig och därför behöver tvätta sig.
De kritiserade även att tiden ska beräknas i minuter istället för i schabloner av tid…
- Det går inte att ha schabloniserad tid om det ska vara en individuell prövning. Om man sätter en schablon på trettio minuter på en aktivitet förlorar den som behöver mer tid, någon kanske behöver 45 minuter.
Har brukarorganisationerna riktat någon kritik mot det färdiga instrumentet?
- Nej, de är nöjda, en sade tvärtom att han velat ha ett instrument vid sin tvåårsomprövning.
Tror du instrumentet kommer att uppfattas som integritetskränkande?
- Det här området är naturligt känsligt, men lagen ser ut som den gör. Det kan också vara kränkande att inte ställa frågor, om du inte vet vad du behöver berätta kanske du utlämnar dig mer än nödvändigt. Du ska också få frågorna hemskickade en vecka innan, så att du kan förbereda sig.

Instrumentet kan användas även vid hemtjänstbedömningar

Socialstyrelsen har nu lämnat instrumentet till regeringen och Försäkringskassan ska avgöra när det ska börja användas. Lennart Jansson anser att handläggarna behöver utbildas och att de ska kunna knappa in svaren direkt i datorn.
- Det är beräkningar med mycket siffror, då kan IT-stöd hindra att fel görs.
Instrumentet ska kunna användas även i kommunerna anser Lennart Jansson, både när de beviljar assistans eller hemtjänstinsatser.
- De kanske ser att det räcker med hemtjänst, då skulle det kunna lämnas över dit. Det förenklar för den sökande om samma frågor återkommer.
Den sökandes svar i instrumentet skulle alltså kunna vandra mellan myndigheter…
- Svaren vandrar inte runt, de är sekretessbelagda, men de kan användas med den sökandes tillstånd.

Vill att Försäkringskassan förtydligar behov som ger assistans men är tveksam till definiering av goda levnadsvillkor

Lennart Jansson vill att Försäkringskassan förtydligar grundläggande och andra personliga behov, han tycker det är för oklart vad som gäller idag.
- Vid upptäckte att det fanns skillnader till och med inom samma lokalkontor. När det finns en 20-timmarsgräns är det viktigt att människor behandlas lika.
Lennart Jansson anser att det är oroande med alla kammarrättsdomar som kommer där det hela tiden sker begränsningar av vad som ska räknas som grundläggande behov när assistansersättning beviljas, exempelvis en dom som kom nyligen som sade att ett behov inte ska räknas om det tar för kort tid.
- Det dyker hela tiden upp kammarrättsdomar som styr bedömningen, det är inte Försäkringskassan som styr längre. Det ser jag som ett problem. Jag hoppas instrumentet kan hjälpa till här, jag tror det blir tydligare när man vet vad man själv sagt och vad handläggaren sagt.
Lennart Jansson är även tveksam till att definiera "goda levnadsvillkor", vilket Försäkringskassan säger sig vilja arbeta med under hösten.
- Det är svåra frågor, betyder ett liv som andra att vissa kriterier gäller om du bor på Östermalm, andra om du bor i Botkyrka? Det är besvärligt att definiera detta, det förutsätter skapandet av en normalsvensson.

Om att allt fler förlorar assistans vid omprövningar

Försäkringskassans arbete med att definiera grundläggande behov har lett till att allt fler hamnar under 20-timmarsgränsen vid omprövningar. Lennart Jansson tror att detta delvis är en följd av att bedömningarna nu blir lika i landet.
- Du kanske fick något du inte skulle ha haft, på grund av olika bedömningar av olika handläggare. Här finns det en rättviseaspekt gentemot andra.
Någon som levt med assistans i femton år efter en "för generös" bedömning kanske får hela sitt liv raserat, kan man inte se en mänsklig aspekt i det?
-Då kommer vi in på det politiska området och vilka beslut de tar om vilket liv som ska upprätthållas med assistans, det avstår jag från att kommentera, säger Lennart Jansson.

Lennart Jansson Intervjuades av Kenneth Westberg 2011-09-15

Vidare läsning

Socialstyrelsens rapport om bedömningsinstrumentet


Bedömningsinstrumentet i sin helhet


Manual med instruktioner i att använda instrumentet

Skicka sidan till: