annonser
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans
annons JAG
annons STIL
annons Maxia Care
annons Backup


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Susanne Berg, STIL – ”Fel sätta gruppnormer för ett liv med goda levnadsvillkor”

Susanne Berg i panelenAtt jämföras med personer i sin egen ålder och livssituation innebär att alla individer pressas in i en mall. Susanne Berg anser att goda levnadsvillkor innebär att kunna leva sitt liv som den individ man är. Hon anser även att Försäkringskassan är aktiv i att driva på utvecklingen av en begränsande rättspraxis och att Socialdemokraterna slår sönder välfärdsstaten.

Ingen lever som normen

Försäkringskassan har gjort ett rättsligt ställningstagande om vad ”goda levnadsvillkor” innebär. De säger att handläggaren som bedömer ska jämföra med hur en icke funktionsnedsatt person i motsvarande ålder och livssituation lever. Susanne Berg menar att det är fel att utgå från en norm eller idé om vad man gör i en viss ålder.
– Du kan välja rödhåriga, plattfötter, folk som bor i storstad… Vi har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där artikel 19 innebär att assistans är en del i att uppfylla mänskliga rättigheter. En av grundprinciperna i konventionen är ickediskriminering och att man inte ska jämföra personer utifrån tex ålder. I så fall ska personens sammanhang vara exakt likadant som den hen jämförs med och du måste veta hur hen skulle levt om hen inte haft assistans.
Ingen människa lever egentligen som normen fortsätter Susanne Berg som ser normerandet som en aggregerad kollektiv idé. Hon anser att det handlar om att skapa normer för hur personer med funktionsnedsättning får leva.
– Vi tillbaka i det som IfAs Ordförande Vilhelm Ekensten kallade lagom för funktionshindrade.

Prioritera mellan behov slår fel

Personlig assistans ska tillförsäkra goda levnadsvillkor vilket enligt Susanne Berg innebär att möjliggöra huvudmålsättningen med lagstiftningen vilket är självbestämmande, full delaktighet och jämlikhet. Försäkringskassan säger även i sitt rättsliga ställningstagande att den sökande måste prioritera mellan olika behov, vilket tex IfA anser riskerar skapa begränsningar. Susanne Berg menar att alla prioriterar i sina liv utifrån vad vi har tid, ork, lust och råd med. Skillnaden är att alla inte behöver prioritera efter vad Försäkringskassan tillåter.
– Försäkringskassan har ett exempel med en kille som gillar att meka med bilar. Där säger man att ”alla måste prioritera” och att någon i samma ålder mekar si och så mycket. Om du tar en person som bor i samma ort med samma intressen och livssituation, som gillar att meka kan du möjligtvis göra en jämförelse. Men personen kanske inte har jobb eller familj och har då möjlighet till mer hobbyverksamhet. Om den här killen hade haft ett jobb hade han ju haft assistanstimmar till mekandet och jobbet. Men nu säger Försäkringskassan att alla får lika mycket tid och att ingen behöver mer tid till sin hobby. Det riskerar att slå mycket fel.

Ofta lite tid över att prioritera med

En annan omständighet vid prioritering är att för många funktionshindrade tar de grundläggande behoven så mycket tid att det inte blir så mycket över om man inte har så många assistanstimmar menar Susanne Berg.
– Många gånger när man har behov av assistans så tar själva kroppen och funktionsnedsättningen så mycket mer tid att man oftast har mycket mindre tid än vad ickefunkisar har för tex fritidsaktiviteter.

Grundläggande behov borde också omfattas

Försäkringskassan anser också att goda levnadsvillkor bara ska tillämpas på ”andra personliga behov” och inte på grundläggande behov bedöms vid rätt till assistansersättning. Susanne Berg anser att Försäkringskassan tänker fel här.
– De utgår från en dom som säger att när det gäller rätten till insatsen, i detta fall personlig assistans, så har inte goda levnadsvillkor någon betydelse. Det kan man hålla med om. Men kassan tolkar det som att det handlar om rätten till assistansersättning. De är helt ute och seglar. Om man säger att goda levnadsvillkor inte har något att göra med rätten till assistansersättningen riskerar man att hamna i att ”ja men du kanske inte behöver duscha så många gånger i veckan. Bedömningen av assistansersättning handlar också om hur jag lever, hur många gånger jag behöver gå på toa eller duscha. Vilket i sin tur beror på hur jag lever i övrigt.
Försäkringskassan säger ju att bedömningen av grundläggande behov bara avgör om Försäkringskassan eller kommunen sedan ska bedöma behovet…
– Rätten till assistansersättning handlar om en viss mängd grundläggande behov. Om man då säger att goda levnadsvillkor inte ska vara en del av det så riskerar man att komma in i ett resonemang om åsikter om hur folk lever.
Föreningen JAG:s anser att goda levnadsvillkor avser kvalitet på utförd insats och inte ska användas i bedömningen av antal timmar. Hur ser du på det?
– Du kan inte plocka isär det, antalet timmar är en del av kvaliteten. Kvalitén handlar om att schablonbeloppet ska räcka till det du behöver för att vara delaktig och att du har tillräckligt med pengar för att anställa de du behöver och ge de tex utbildning.

Försäkringskassan driver medvetet på rättsutvecklingen

Sedan 2009 har det kommit flera domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, som begränsat rätten till personlig assistans. Domarna om integritetsnära delar av grundläggande behov kom 2009, det femte grundläggande behovet kom 2015 och egenvård började tillämpas 2016. Det är inte så enkelt att domstolar sitter och beslutar helt opartiskt, säger Susanne Berg, utan rättspraxis är något som processas fram.
– Utvecklingen drivs framåt av kommuner och Försäkringskassan. När de säger att de inte har något med det att göra så är det inte sant. De plockar fram och tolkar gamla domar eller skapar nya sätt att bedöma som sedan fastställs i domar som blir praxis. Vid domen om integritetsnära delar av grundläggande behov 2009 var det Försäkringskassan som 2007 tog fram en tolkning om vad man tyckte var rätt och så drev man det tills man hade fått en dom 2009. De senaste tio åren har de drivit processer på detta sätt.
Rättsutveckling och rättspraxis är inget som sker isolerat i HFD anser Susanne Berg utan beror på vilka fall man bestämmer att driva till HFD, vilket i sin tur beror på hur politiker trycker på och den allmänna opinionen.
– Det går inte att se rättsutveckling som något isolerat från den politiska verkligheten och stämningen i samhället.
Försäkringskassan har dessutom ett specificerat uppdrag i sin budget och i regleringsbrevet från Socialdepartementet.
– 2016 stod det att de ska bryta timutvecklingen i assistans och det är det de gjort.
Tror du kassan gjort samma sak utan innehållet i regleringsbrevet?
– Det är möjligt att man skulle ha tittat på de här sakerna ändå för att det finns en ängslan över att göra rätt och så vidare. Men jag är övertygad om att man agerat annorlunda. Det faktum är att man efter regleringsbrevet lyfter upp en dom om egenvård från 2012 som man redan kommenterat i tre vägledningar och helt plötsligt tolkar på ett helt annat sätt är ett mycket starkt tecken på detta.

Sossarna slår sönder välfärdsstaten

Riksdagen kan ändra effekterna av rättspraxis genom att ändra lagstiftningen. Detta har inte skett sedan de begränsande domarna om grundläggande behov kommit sedan 2009. Susanne Berg säger att detta sker oavsett vem som sitter vid regeringsmakten.
– Detta handlar inte bara om sossarna. När det blev en rättspraxis med integritetsnära delar av grundläggande behov var det en borgerlig regering. Nu fortsätter dock sossarna med samma politik men på ett ännu hårdare sätt.
Eftersom många förväntar sig att sossarna står de utsattas sida, har en regering ledd av dem större möjlighet att skära hårdare, menar Susanne Berg.
– Jag tror att fler och fler kommer att ramla ur och är riktigt orolig att det kommer att eskalera än mer. En del hamnar i kommunen och om inte de tar hand om det hamnar det hos de anhöriga eller den enskilde. Många får leva på en lägre nivå, kanske sluta jobba, sitta hemma eller flytta till gruppboende. Dagens utveckling innebär att samma parti som skapade välfärdsstaten nu slår sönder den.

Susanne Berg intervjuades av Erik Tillander och Kenneth Westberg 2017–03-03

Skicka sidan till: